9789179756475

8 GURGEL OCH HARKLINGAR ”Hallå, vad var det där för ett paket? Vi måste absolut ta reda på vart hon ska”, förkunnar Zasha och börjar gå efter Fresha.

Det är knappast nån risk att Fresha ska upptäcka dem för hon stirrar ner i sin telefon hela tiden. Hon går på ett roligt sätt och liksom lyfter knäna högt varje steg.

Dillstaligan smyger efter henne igenom stan.

Efter ett tag kommer de fram till kyrkogården.

Runt kyrkogården finns ett staket med spetsar, och i det finns också en grind. På dagen är grinden öppen så att folk ska kunna komma in och besöka gravarna. Fresha knallar in på kyrkogården.

Dillstaligan gör samma sak. ”Hon är inte klok, vad har hon på kyrkogården att göra”, viskar Zasha. ”Här vill ju ingen normal

person vara i onödan.”

Fresha går och går, paketet under armen och telefonen i handen.

Inne på kyrkogården går massa stigar kors och tvärs runt gravstenarnas prydliga rader. Vid en del av gravarna är det blommor och tända ljus.

Jonathan tänker på mormor som är död, och hur han och mamma brukar besöka hennes grav på hennes födelsedag och tända ljus. Han kommer också att tänka på Sverker, gravgrävaren i Bollans spökhistoria, som blev de dödas mästare. ”Tur att det inte är mörkt än, då kan det ju vara farligt att vara här”, säger Z samtidigt som de ser

vad som ligger på andra sidan kyrkogården. En parkeringsplats. Där står Megarockers husbilar under tiden som han och hans crew är i Dillsta. Det är dit som Fresha är på väg.

Några långhåriga män med skägg och svarta jeans står utanför en av husbilarna och röker. Man kan se in i den, och det ser precis ut som en liten stuga där inne, med kök, soffa, gardiner och sovrum.

Jonathan tänker att det skulle vara en dröm att få bo i en sån någon gång, det ser så mysigt ut, kanske på en semester på Menorca.

På en grusplan i mitten av parkeringsplatsen finns något som ser ut som ett flyttbart gym.

En skivstång, en roddmaskin och några

andra träningsredskap ligger på marken. Och bredvid grejerna står Megarocker i en tajt träningsoverall. ”Kolla, vi har värsta chansen, nu kan vi ju fråga var gitarrerna är”, säger Z och hoppar från fot till fot.

Fast Jonathan börjar tycka att det är nervöst. ”Det är kanske bättre om vi väntar en stund bakom det här trädet”, säger han. ”Vi måste kolla vad han sysslar med innan vi går fram.”

Megarocker står alldeles stilla och väntar in Fresha som lämnar in sitt paket i en av husbilarna. ”OK, sorry att jag är lite sen. Vi sätter igång direkt. Är du redo? Kör gurgel-varianten”, säger

Fresha när hon kommer ut igen. ”Argh”, skriker Megarocker rakt ut i luften.

Bollan rycker till. Jonathan fattar ingenting. ”Nu kan du köra host-varianten”, säger Fresha till Megarocker. ”Oooorrrgggghhhhh”, vrålar han då.

Fresha nickar. ”Bra. Dags för harkel-varianten.” ”Muuuurrrgghhh”, råmar Megarocker så högt att det säkert hörs över hela kyrkogården, och kanske ända till Fillsta, den där orten som Z pratade om.

Zasha förstår vad som händer. ”Megarocker måste skrika för att få till sin rätta hesa och growliga hårdrocksröst.”

Z går fram. ”Tjenare tjenare, hur är läget?”

Megarocker märker inte att Zasha pratar med honom.

Han fortsätter vråla. ”Zwaaaaash!” ”Hallå, Dillsta anropar”, säger Z

67

och vinkar framför Megarockers ansikte. ”Öh, hej”, säger Megarocker. ”Jag är ditt absolut största fan. Min pappa är ditt nästa största fan, min bror är ditt tredje största fan”, meddelar Z. ”Vad trivsamt”, säger Megarocker och ser glad ut.

Bollan och Jonathan ler också.

Den enda som inte ser glad ut är Fresha som glor på Zasha. ”Jag tänkte höra om jag kunde få en sönderslagen gitarr av dig? Jag vill ge den till min pappa, som gärna skulle ha gått på din konsert. Men han sitter inlåst på en plats och kan inte komma därifrån”, säger Zasha.

Fresha kliver fram. ”Vi slänger gitarrerna efter konserterna. Precis som man brukar göra med trasiga saker. Dessutom åker vi härifrån i kväll.” ”Men…”, börjar Z. ”Seså, dags att lämna Megarocker i fred”, säger Fresha. ”Men var slänger ni gitarrerna efter konserten?” hinner Zasha fråga innan Fresha tar Megarocker i handen och drar honom därifrån.

Megarocker vänder sig om. ”Hmm, bra fråga.

Fresha, hur brukar det vara med det där?”

68

”Det är inget ni behöver bry er om. Seså, slutpratat”, säger Fresha stressigt och tittar på Megarocker. ”Du kan köra halsfluss-varianten.” ”Raaaaah!” skriker Megarocker.

9 OSTHYVLAR ”Jag antar att ni förstår vad Dillstaligan måste göra nu”, säger Zasha när de motvilligt går därifrån.

Jonathan ser att Bollan inte tycker att nånting är speciellt självklart, och det tycker inte han heller. ”Vi går hem och dricker läsk”, föreslår han försiktigt. ”Absolut inte. Det är hundra procent att hitta en av de trasiga gitarrerna som gäller”, svarar Z. ”Men hur ska vi göra det, de kan ju vara var som helst”, suckar Jonathan. ”Jag vet inte vad du pratar om. Min ljugradar gick ändå upp till nivå nio när Fresha inte ville berätta vart gitarrerna slängs, och max är tio. Och vad var det i det där paketet som hon hämtade på musikaffären?” ”Vad är en ljugradar”, frågar Bollan.

70

”Det är mitt alarm jag får i huvudet när någon talar osanning”, svarar Z. ”Jag tror att Fresha pysslar med något lurt, men jag vet inte riktigt vad än.”

Jonathan tycker ju också att Fresha är skum. Han tänker på den där påsen hon gick runt med, som hon sa att hon skulle tjäna pengar på.

”Vi ska ta en trasig gitarr, så är det bara” säger Zasha. ”Det väl inte att bara ta en gitarr hur som helst”, säger Bollan. ”Nåt som är slängt kan man visst ta”, säger Zasha. ”Om du hittar ett trasigt hårspänne i en papperskorg som du tycker är fint, så tar du väl det?” ”Njäe”, svarar Bollan. ”Det kan vara smutsigt.” ”Om du hittar ett trasigt hårspänne som ligger i 71

ett litet skrin av guld med ett trasigt hänglås på, så tar du väl det?”

Bollan väger från fot till fot. ”Jag vet faktiskt inte.” ”Okej”, säger Jonathan. ”Vi förstår din poäng, Zasha. Sånt som är trasigt får man ta. Hoppas det inte var en sån där återvunnen gitarr i paketet hon hämtade på musikaffären då, för det gör allt klurigare.” ”Det tror jag inte”, ropar Z. ” Vi ska hitta de trasiga gitarrerna. Och ta en. Och vi måste skynda oss. Imorgon drar Megarocker och hans crew vidare till nästa stad.” ”Hur ska vi förresten göra med de färgade sedlarna”, frågar Bollan. ”Måste vi inte gå till polisen med dem?” ”Jo, det är ett superviktigt spår för att bevisa att pappa inte är nån bankrånare, men det måste vänta. Pappa sitter där han sitter nu, och hans liv blir lite bättre med en av Megarockers gitarrer”, säger Zasha. ”OK, i så fall har jag en idé”, säger Jonathan. ”Vi måste tillbaka till Freshas husbil ikväll när det är mörkt och kolla vad det var i det där paketet. Jag är rätt säker på att det är en gitarr.”

72

Z.

”Men då måste man ju gå på kyrkogården”, säger

”Ja, och?” säger Bollan. ”Ingen frisk människa går på en kyrkogård på kvällen”, skrattar Zasha. ”Jo, det är inga konstigheter. I värsta fall har de stängt grindarna, men i så fall klättrar vi bara över staketet”, säger Jonathan. ”Det finns inget problem överhuvudtaget”, fortsätter han så övertygande han kan eftersom han känner att Zasha börjar ställa till det. ”Jag brukar se Surström rasta Fikon i närheten av kyrkogården på kvällarna”, fyller Bollan i. ”Då måste vi gå upp till honom för att be om råd”, säger Z och är redan på väg ut genom dörren.

På väg upp för trappan undrar Jonathan om Surström kommer att vara väldigt sur eller bara sur.

De ringer på Surströms dörr.

Gubben öppnar och ser på dem över sina smala glasögon.

73

”Vad vill ni då? Har ni hittat min borttappade telefon?” grymtar han. Han ser ändå en smula nyfiken ut, det är inte varje dag nån ringer på hans dörr. ”Vi vill bara fråga en grej”, säger Jonathan.

Surström ser ännu mer nyfiken ut. Det händer inte ens varannan dag att någon vill fråga honom något. ”Vi undrar vad som är ditt knep på kvällarna och natten”, fyller Zasha i.

Nu ser Surström förvånad ut. ”Mitt knep?” ”Ja, ditt bästa vapen mot saker som händer i mörkret?” ”Det är nog min osthyvel. Om någon gör oväsen i trapphuset så rusar jag ut och hyvlar till dem!” ”Men vi menar när du är ute och går med Fikon och det är mörkt.” ”Vafalls”, säger Surström. ”Kvällarna är väl inte farligare än dagarna, även om det kan finnas stenar att snava på och hundbajs som Fikon kan råka gå i.”

Jonathan tittar på Zasha när de går därifrån och säger, ”Hörde du?”

74

”Hörde vadå?” ”Vad Surström sa.”

Nu måste väl Z förstå att mörker inte är farligt.

Zasha nickar. ”Jag förstår precis. Dillstaligan behöver osthyvlar.” * Jonathan tänker på hur Z avbröt hotellkuppen och på de konstiga kommentarerna om att vara på kyrkogården på kvällen. Han inser att de inte kommer att kunna gå över kyrkogården utan att hantera Z:s mörkerrädsla.

Men det är ju inte så lätt att prata om det. Zasha är som Zasha är. ”Z, vi måste prata om det här med mörkret och kyrkogården och sånt”, säger Jonathan ändå.

Zasha tittar upp. ”Vad är det med mörkret?” ”Osthyvlar kommer inte att hjälpa. Det bästa vore att mörkerträna innan kuppen”, säger Jonathan. ”Men tyvärr finns det inte så mycket tid för det.

Kuppen måste ske ikväll.” ”Hur gör man när mörkertränar”, frågar Bollan. ”Man övar på att vara i mörker. Först kortare 75