9789179711610

Page 1

Andra världskriget rasar i Europa. William har en svår uppväxt i London och flyttar, som många andra barn, ut på landet. Där får han bo hos gubben Tom och hans hund Sammy.

Michelle Magorians älskade klassiker är bearbetad till lättläst av Johan Werkmäster.

Godnatt Mister Tom

I början är William rädd för allt nytt. Men han möter snälla människor, får vänner i skolan och börjar tro på sig själv. När han tvingas bort från sitt nya hem börjar en kamp. Hur ska han få komma tillbaka till mister Tom?

Godnatt Mister Tom

Michelle Magorian

Michelle Magorian

ISBN 978-91-7971-161-0

9 789179 711610

GodnattMisterTom.indd 3

2021-04-06 13:59


Första mötet Den första dagen i september 1939 hörde Tom Oakley att det knackade på hans dörr. Det var en solig förmiddag. Han bodde ensam i ett hus i en liten by i England. Byn hette Little Weirwold. Tom var en bit över 60 år, stark och muskulös, hade god hälsa och tjockt vitt hår. Han fick sällan besök. Han gick fram till dörren och öppnade den. Utanför stod en kvinna som han inte kände igen. – Vad vill du? frågade Tom. – Jag placerar ut barn från London, svarade kvinnan. Barnen bör inte vara kvar där. Kriget kan bryta ut vilken dag som helst. Snart börjar nog bomberna falla över London. – Vad har jag med det att göra? utbrast Tom. 5

Godnatt mister Tom_LS.indd 5

2021-04-13 08:56:02


Kvinnan rodnade. Vid hennes sida stod en liten pojke. Nere vid grinden till kyrkogården väntade fler barn. Många var smutsiga och illa klädda. Alla såg trötta och vilsna ut. – Det gäller William, sa hon och la handen på pojkens axel. Han heter William Beech. Jag vill att ni tar hand om honom. Hans mamma är kristen och mycket religiös. Hon kräver att sonen ska bo nära en kyrka. Och ni har ju kyrkan som granne. Mister Oakley nickade. Han visste att han inte hade något val. På grund av risken för krig var det många barn som lämnade London nu. De evakuerades och fick bo hos människor på landet. Och man var tvungen att ta emot dem, i alla fall tills faran var över eller tills föräldrarna ville att de skulle komma hem igen. Tom Oakley förstod att det var hans plikt att ta hand om William. Han tittade på pojken igen. Han var mager och blek, såg både sjuk och rädd ut. 6

Godnatt mister Tom_LS.indd 6

2021-04-13 08:56:02


– Det är väl bäst att du kommer in, sa Tom. Han lät nästan ilsken på rösten. – Tack så mycket, sa kvinnan och gick snabbt i väg till de andra barnen. * William hade en brun väska i handen. Han kände sig nervös när han följde med mister Tom in i huset. I hallen hängde några rockar. – Dom där krokarna sitter för högt för dig, sa Tom. Jag ska sätta upp en krok längre ner som du kan hänga ytterkläderna på. Tom gick in i ett annat rum. William väntade i hallen. Efter en stund kom Tom tillbaka och räckte en penna till William. – Rita ett märke på väggen där du vill ha kroken, sa han. Du kan ta av dig regnrocken först så hänger jag den ovanpå min så länge. William gjorde som han blev tillsagd. Sedan gick de in i det stora rummet, som ändå inte var särskilt stort. Huset var ganska litet. I vedspisen brann en eld. 7

Godnatt mister Tom_LS.indd 7

2021-04-13 08:56:02


Rummet hade två fönster. Genom det ena kunde man se kyrkogården, genom det andra den lilla trädgården. I rummet fanns en hylla fylld med böcker och tidningar, ett matbord, några stolar och en fåtölj. Bredvid fåtöljen stod ett bord där det låg en pipa och ett paket tobak. – Sätt dig, sa Tom till pojken och pekade på en stol. Jag ska laga mat åt dig. Efter en stund ställde han en kopp te och en tallrik med bacon och bröd framför William. – Ät upp det där, sa han. William visste att han måste vara lydig. Det hade hans mamma sagt. Han tog en tugga av brödet, tuggade och tuggade men kunde inte svälja. Han hade ingen aptit. Tom hade satt sig i fåtöljen. – Är du inte hungrig? frågade han. – Jo, mister, viskade pojken förskräckt. – Drick upp ditt te, sa Tom. Häll i en sked socker om du vill. Baconet kan du äta senare. Vad har du i din väska? 8

Godnatt mister Tom_LS.indd 8

2021-04-13 08:56:02


– Jag vet inte, svarade William. Mamma har packat den. Han kände sig ensam och rädd. Trots att det var en varm dag satt han där i kortbyxor och långstrumpor och frös. Hans ena strumpa hade hasat ner. På benet syntes ett stort blåmärke och ett svullet sår. – Vad har hänt? frågade Tom och pekade på benet. William drog snabbt upp strumpan. Tom förstod att han inte borde fråga mer just nu. – Drick upp ditt te innan det blir kallt, sa han. Jag måste uträtta några ärenden, du kan ta en promenad på kyrkogården så länge. Du behöver inte vara rädd för dom döda. * Mister Tom gick i väg. William satt kvar en stund. – Jag måste vara snäll, mumlade han för sig själv. Han visste att han var en olydig pojke. Det sa alltid hans mamma. Hon brukade 9

Godnatt mister Tom_LS.indd 9

2021-04-13 08:56:02


slå honom, men inte så hårt. Snart skulle mister Tom också upptäcka hur olydig och elak han var. William rös till. Mister Tom såg stark ut och kunde säkert slå hårdare än mamma. William reste sig. Han tänkte göra som Tom sagt och ta en promenad på kyrkogården. När han kom ut hörde han en fågel som kvittrade, men annars var det väldigt tyst. Det var inte alls som i London, där bilar tutade och människor skrek. William gick genom grinden in på kyrkogården. Sedan promenerade han omkring där mellan gravarna. Efter en stund hörde han röster. Ett ungt par kom gående längs vägen utanför kyrkogårdens mur. De stannade. Mannen var klädd i uniform och hade lagt sin arm om kvinnans axlar. Kvinnan lutade sig över muren. Hon hade långt, ljust hår och runda kinder. William tyckte att hon var söt. – Är du från London? frågade hon. – Ja, miss, svarade han artigt. 10

Godnatt mister Tom_LS.indd 10

2021-04-13 08:56:02


– Vad heter du och hur gammal är du? undrade hon. – Jag heter William Beech, miss. Jag är åtta år gammal. – Du kan sluta kalla mig miss, sa hon. Jag är gift med mannen här. Mitt namn är mrs Hartridge. Vi träffas nog i skolan på måndag. Jag tror att du hamnar i min klass. Adjö, William. – Adjö, mrs Hartridge. William tittade efter paret när de gick i väg. Han hade inte tänkt på att han måste gå i skolan här på landet. I London hade han haft en magister som skällde på sina elever hela dagarna och ibland gav dem stryk. William hade hatat skolan, men mrs Hartridge var nog annorlunda än magistern. Hon verkade snäll. Solen sken och det började bli varmt. På kyrkogården växte en stor ek. William satte sig i trädets skugga. Plötsligt hörde han en hund som skällde. Han reste sig hastigt upp. 11

Godnatt mister Tom_LS.indd 11

2021-04-13 08:56:02


En liten svartvit collie kom springande mot honom. Han blev livrädd då han mindes sin mammas ord: Du kan dö om du blir biten av en hund. Han plockade upp en tjock pinne från marken och viftade med den mot hunden. – Ge dig i väg! skrek han. Annars dödar jag dig! – Det ska du inte göra, sa en sträng röst bakom honom. William vände sig om. Där stod mister Tom. – Det är min hund, sa han. Han heter Sammy. Han tänker inte göra dig illa. Det är bäst att vi går in nu. Det finns några saker som vi måste prata om. William började darra av rädsla. På skakiga ben följde han efter Tom mot huset. * När William kom in i det stora rummet satte han sig på en stol. Tom tog tag i en eldgaffel och gick fram till vedspisen. 12

Godnatt mister Tom_LS.indd 12

2021-04-13 08:56:03


Han kommer att skada mig, tänkte William. – Nu ska du få lära dig ett och annat om min hund, sa Tom samtidigt som han rörde runt i elden med eldgaffeln. Sedan hörde William inte vad Tom sa. Han var helt upptagen av att stirra på eldgaffelns rörelser bland spisens glödande vedträn. Han var säker på att Tom tänkte bränna honom med den. När Tom drog ut eldgaffeln ur spisen var den så het att den var alldeles röd. William kände hur allt började snurra när han såg eldgaffeln komma närmare. Han höll på att svimma av skräck. Just när han nästan föll omkull kände han att två stora händer tog tag i hans kropp. Tom lyfte ut pojken genom ett öppet fönster och höll honom en bit ovan marken. – Andas ordentligt! sa han. – Jag måste kräkas, mumlade William. – Det gör inget, svarade Tom. Jag håller i dig.

13

Godnatt mister Tom_LS.indd 13

2021-04-13 08:56:03


William tog ett djupt andetag och sedan kräktes han. Han kräktes flera gånger tills magen var tom. Helt utmattad hängde han i Toms armar. Mister Oakley lyfte in honom igen och satte honom i fåtöljen. Pojken somnade nästan genast. Tom satte sig på en stol bredvid honom. Han tittade på William och sedan på eldgaffeln som stod lutad mot spisen. – Han trodde väl inte att jag tänkte bränna honom? sa han för sig själv. Ett krafsande ljud hördes från ytterdörren. Tom smög ut i hallen och släppte in Sammy. – Nu håller du tyst, viskade han. Du får inte skälla. Pojken sover. Tom tände sin pipa och satte sig bredvid William igen. Sammy la sig ner bredvid hans fötter. – Du Sammy, viskade Tom. Jag vet just inget om barn, men jag vet åtminstone att man inte ska slå eller skrämma dom.

14

Godnatt mister Tom_LS.indd 14

2021-04-13 08:56:03


Tom reste sig och gick ut i hallen. Han klev upp på en pall, öppnade en lucka i taket och drog ner en lång stege. Sedan gick han in i sitt sovrum och hämtade filtar och lakan. Med sängkläderna i famnen klättrade han uppför stegen. Han bäddade sängen i rummet på vinden. Där skulle William bo.

15

Godnatt mister Tom_LS.indd 15

2021-04-13 08:56:03


Andra världskriget rasar i Europa. William har en svår uppväxt i London och flyttar, som många andra barn, ut på landet. Där får han bo hos gubben Tom och hans hund Sammy.

Michelle Magorians älskade klassiker är bearbetad till lättläst av Johan Werkmäster.

Godnatt Mister Tom

I början är William rädd för allt nytt. Men han möter snälla människor, får vänner i skolan och börjar tro på sig själv. När han tvingas bort från sitt nya hem börjar en kamp. Hur ska han få komma tillbaka till mister Tom?

Godnatt Mister Tom

Michelle Magorian

Michelle Magorian

ISBN 978-91-7971-161-0

9 789179 711610

GodnattMisterTom.indd 3

2021-04-06 13:59


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.