KLIMATFÖRÄNDRINGAR TOMAS DÖMSTEDT

E

I VÅ

L ÄT

L Ä STN

-L

X

Lix: 33 Lättlästnivå: X-Large

T

A RG

På vår hemsida finns arbetsmaterial till boken. Det är kostnadsfritt att ladda ner, utan kod eller inlogg.

Art.nr 43488 ISBN 978-91-7949-277-9 Upplaga 1:1 © Tomas Dömstedt och Vilja förlag 2020 Vilja förlag – en del av Studentlitteratur info@nyponochviljaforlag.se www.nyponochviljaforlag.se Studentlitteratur AB, Lund Titel: Vilja veta – Klimatförändringar Författare: Tomas Dömstedt Omslag och formgivning: Eva Andreasson Foto omslag: Helena Larsson/TT Bildkällor: s. 7: Dimitar Dilkoff/AFP/TT, s. 10: Jonny Hallberg, s. 13: Alexey Seafarer/Shutterstock, s. 15: nuttavut sammongkol/Shutterstock, s. 19: guentermanaus/Shutterstock, s. 23 (överst): Sinhua/Sipa USA/TT, (nederst): Sipa USA/TT, s. 24: Daisy Daisy/Shutterstock, s. 29: Antonello Marangi/Shutterstock, s. 30: Ian Langsdon/AP/TT, s. 32: Jonny Hallberg, s. 34: Delpixel/Shutterstock, s. 36: kimson/Shutterstock, s. 38: Martin Bergsma/ Shutterstock, s. 41 (överst): Fevziie/Shutterstock, (nederst): NDAB Creativity/Shutterstock, s. 47 (överst): Andi111/Shutterstock, (nederst): Vaganundo_Che/Shutterstock Tryckt av Adverts, Lettland 2020

KLIMATFÖRÄNDRINGAR TOMAS DÖMSTEDT

INNEHÅLL VAD ÄR KLIMATFÖRÄNDRINGAR? ........................................... 4 VÄXTHUSEFFEKTEN .................................................................. 6 HUR VI MÄRKER ATT KLIMATET FÖRÄNDRAS ..................... 10 DEN VIKTIGA SKOGEN ............................................................. 17 KONSUMTION .......................................................................... 20 KLIMATFÖRNEKARE ................................................................ 26 EN POLITISK FRÅGA ................................................................. 28 DE STORA BOVARNA ................................................................ 32 LÖSNINGAR ............................................................................... 35 VAD KAN HÄNDA? .....................................................................42 KÄLLOR ...................................................................................... 49 REGISTER ................................................................................... 51

VAD ÄR KLIMAT­ FÖRÄNDRINGAR? När vi tittar ut genom fönstret vet vi genast vad det är för väder. Men vi vet inte vad det är för klimat. Vädret kan variera från dag till dag. Det kan vara mycket kallare eller varmare i år jämfört med förra året, men det behöver inte betyda att klimatet har ändrats. Vädret är hur det är just nu, till exempel att solen skiner eller att det regnar. Klimatet är ett genomsnitt av vädret under lång tid. Man kan mäta nederbörd och temperatur under många år i ett bestämt område. Då får man reda på vad det är för klimat där. Men också klimatet kan förändras. Klimatförändringar är variationer i klimatet över tid.

4

Jorden har funnits i flera miljarder år. Under den tiden har klimatet förändrats av naturliga orsaker. Det kan vara variationer i solens aktivitet, att kontinenterna rör sig eller stora vulkanutbrott. De klimatförändringar vi upplever nu beror för första gången i historien på människan. Temperaturen på jorden stiger på grund av utsläpp av så kallade växthus­ gaser, främst koldioxid. Det råder det stor enighet om bland forskarna, och det anser också FN:s klimatpanel IPCC.

IPCC En grupp av tusentals experter och forskare från hela världen som sammanställer kunskap om klimatförändringarna. IPCC står för Intergovernmental Panel on Climate Change.

5

VÄXTHUSEFFEKTEN Atmosfären runt jorden består av olika gaser. Vissa av dessa, som koldioxid och metan, är så kallade växthus­ gaser. Dessa fångar upp mycket av den värme som strålar ut från jorden. Värmen strålar sedan tillbaka mot jorden. Det här kallas växthuseffekten, och den gör att det finns liv på jorden. Utan den skulle det vara cirka 30 grader kallare. Man kan förenklat säga att växthusgaserna fungerar som taket i ett växthus. De är som ett täcke som håller jorden lagom varm. Numera är utsläppen av växthusgaser så stora att växthus­effekten förstärks. ”Täcket” har blivit tjockare, och det blir varmare på jorden. Det är det som brukar kallas global uppvärmning.

6

i Utsläpp från ett värmekraftverk i Sofia, Bulgarien.

Orsaker till den globala uppvärmningen De ökade utsläppen av koldioxid är den främsta orsaken till den globala uppvärmningen. Koldioxid uppstår vid förbränning av så kallade fossila bränslen, som kol, olja och naturgas. Utsläppen kommer främst från industrier, jordbruket och transporter (bilar, båtar och flyg).

7

I många länder används kol till att producera el. Kolet står för mer än en tredjedel av all produktion av el i världen. Kol är billigt och lätt att bryta, men är också den största källan till utsläpp av koldioxid. Av all energi som förbrukades i världen 2018 stod de fossila bränslena för 85 procent. I Sverige kommer elen främst från vattenkraft och kärnkraft.

Kol är billigt och lätt att bryta, men är också den största källan till utsläpp av koldioxid.

8

FOSSILT, FÖRNYBART, FOSSILFRITT Det är många termer att hålla reda på när man pratar om olika sorters energi. De fossila bränslena kol, olja och naturgas består av organiskt material som har lagrats i berg­ grunden. Organiskt material är material som bryts ner och lagras i marken, framförallt från växter men också från djur. De fossila bränslena tar mycket lång tid att bildas och kommer så småningom att ta slut. Oljan vi använder i dag bildades för många miljoner år sedan. Förnybar energi kommer från källor som inte tar slut, till exempel sol, vind och vatten. Dit räknas också biobränsle som främst består av grenar och liknande som blir över vid avverkning av skog. Ibland pratar man om fossilfri energi. I det ingår förnybar energi, men även kärnkraft.

9

HUR VI MÄRKER ATT KLIMATET FÖRÄNDRAS När man pratar om klimatförändringar tänker man kanske främst på att det har blivit varmare på jorden. Det går att mäta, så det vet man säkert. Global medeltemperatur (°C ) 15,0

14,5

14,0

13,5 1880

1900

1920

1940

1960

1980

i Medeltemperaturen i världen har ökat kraftigt sedan 1880. Källa: Copernicus Climate Change Service.

10

2000

2016

Diagrammet visar hur medeltemperaturen i världen har förändrats sedan slutet av 1800-talet. Från år 1880 till 2016 ökade medeltemperaturen i världen med 1,3 grader. Vi ser också hur ökningen har skett allt snabbare de senaste åren. Klimatförändringarna märks även på andra sätt. Det har blivit vanligare med långa perioder av värme och med häftiga regn och orkaner. Värme och torka kan leda till stora bränder. Det har vi sett de senaste åren i bland annat Kalifornien och Australien, men även i Sverige.

Det har blivit vanligare med långa perioder av värme och med häftiga regn och orkaner.

Isarna smälter Det är inte bara i atmosfären som halten av koldioxid har ökat. Mycket av koldioxiden tas upp av vattnet, vilket gör att temperaturen i haven har stigit. Det gör att många organismer i haven får svårare att leva.

11

Isen i Arktis har minskat i tjocklek och utbredning. Uppvärmningen där går dubbelt så fort som i resten av världen. Det beror på att ytor som snö och is reflekterar ljus bättre än vad land och vatten gör. Ytan värms upp mer och isen smälter. Det som händer i Arktis påverkar hela jorden. Vattnet från isarna rinner ut i haven. Då stiger havsytan och strömmarna i haven riskerar att ändra riktning. Under 1900-talet steg havsytan med cirka 15 centi­ meter. Nu stiger den dubbelt så fort. Även om utsläpp av växthusgaser minskar, kommer havs­nivån att ha höjts med 30–60 centimeter fram till år 2100. Om utsläppen fortsätter att öka, börjar de enorma isarna på Grönland och i Antarktis att smälta. Då kan havsytan stiga med en meter eller mer. Sverige påverkas också av den stigande havsnivån. Vissa områden nära kusten i södra Sverige är särskilt utsatta.

12

i När isen i Arktis smälter blir det svårt för isbjörnarna att ta sig fram.

Permafrost Permafrost är när marken är frusen, oavsett vilken tid på året det är. Drygt 20 procent av jordens yta är täckt av perma­ frost. Den globala uppvärmningen gör att perma­frosten tinar allt snabbare. Det leder till att stora mängder av den kraftiga växthusgasen metan frigörs.

13

Extremt väder När det blir varmare på jorden blir det värst där det redan i dag är varmt. I vissa områden kommer människor helt enkelt inte att kunna bo kvar på grund av hettan. Värme, torka och brist på vatten gör det svårare att odla. Vissa sjukdomar sprids snabbare i värme, vilket leder till sämre hälsa.

I vissa områden kommer människor helt enkelt inte att kunna bo kvar på grund av hettan.

I norra Europa blir vi inte lika hårt drabbade, eftersom klimatet är kallare här. Men det kommer att bli vanligare med extremt väder: mer nederbörd, skyfall, stormar och långa perioder av värme och torka. Varma och torra somrar kan det bli brist på dricks­ vatten.

14

i När det är extremt varmt torkar jorden ut så mycket att det inte går att odla något där.

15

Klimatflyktingar Människor i fattiga länder drabbas värst av klimat­ förändringarna, trots att de har bidragit till den allra minst. Detta eftersom de konsumerar mindre. I fattiga länder har man sämre hus som riskerar att inte stå emot stormar och översvämningar. Orkaner, cykloner, torka, bränder och stigande havs­ nivåer har redan tvingat miljontals människor att flytta från sina hem. I framtiden kan människor tvingas att fly också på grund av brist på dricksvatten och mat. Vi kommer att få ännu fler av det man brukar kalla klimatflyktingar. FN (UNHCR) beräknar att cirka 250 miljoner människor kommer att tvingas fly på grund av klimat­ förändringarna de närmaste trettio åren.

16

Klimatförändringarna är en av vår tids viktigaste frågor och största problem. I nyheterna hör vi om smältande isar, översvämningar och bränder. Det skapar oro för framtiden hos många. Men vilka är egentligen orsakerna bakom förändringarna i klimatet och hur påverkar de jorden? Vilka drabbas värst? Och vilka bär ansvaret för att hejda förändringarna? Är det världens mäktiga ledare – eller är det du och jag?