9789178512300

Änggårdarna på söder i Örebro

En tillbakablick på min uppväxt under 1950 och 1960-talet

Lennart Hällzon

Änggårdarna på söder i Örebro En tillbakablick på min uppväxt under 1950 och 1960-talet

Lennart Hällzon

1

Omslagsbild: Radhus i Ekängen 1960-talet Bildkälla: Stadsarkivet Örebro - Fotograf okänd Copyright: Lennart Hällzon 2020 Grafisk form: Hanseric Hällzon Kapitelteckningar: Linnea Hällzon Förlag: BoD - Books on Demand, Stockholm, Sverige Tryck: BoD - Books on Demand, Norderstedt, Tyskland ISBN 978-91-7851-230-0

2

Innehåll 1. Intro 2. Hur såg det ut innan Änggårdarna byggdes 3. Änggårdarna 4. Bygget 5. Jag är född 6. Vår lägenhet Bollstigen 10 7. Mina föräldrar och syskon 8. Semesterresor på 50-talet 9. Julafton 10. Lågstadiet 11. Somrarna på landet i Kinkhyttan 12. Kabaré afton 13. HalliHallå och andra lekar 14. Sommarstugan i Hampetorp vid Hjälmaren 15. Reflexioner om tiden 16. När min bror fick åka ambulans 17. Solbacken 18. Skidtur till Reträtten 19. Mellanstadiet 20. Europaresan 1962 21. En sommardag i början på 60-talet 22. Musik 23. En golfrunda vid flygfältet 24. Butikerna i närområdet 25. Högstadiet 26. Punkteringen 27. Gymnasiet på Teknis 28. USA resan 1968 29. Gamla söder sett uppifrån 30. Epilog 31. Ort och platsregister 32. Personregister 33. Litteraturförteckning

3

5 7 17 25 35 45 53 63 67 71 81 87 91 97 101 105 111 117 121 131 137 143 149 157 167 175 185 195 201 231 233 236 243

4

1 Intro Att skriva om saker som hänt för länge sedan i ens liv är inte helt lätt. Vissa händelser minns jag endast som suddiga fragment medan andra framträder mycket tydligare. En del platser och områden som jag skriver om, såg ut på ett visst sätt i början på 50-talet, men förändrades under den tid som jag växte upp. De platser och hus och butiker som jag beskriver är subjektivt beskrivna, så som jag minns att jag uppfattade dem.

Alla händelser som jag beskriver kanske inte har hänt exakt på det sättet som jag har nedtecknat dem. Verklighet och fiktion är i vissa fall blandade med varann, men det skulle kunna ha hänt ungefär som jag beskriver det. Det mesta som jag skriver om har emellertid hänt, men det kan ha hänt lite annorlunda än jag kommer ihåg det!

Du som läser detta och har egna minnen av de platser eller händelser som jag beskriver, stanna gärna upp i läsandet, blunda en stund och fantisera dej tillbaka till den tid och plats som är ditt minne. Det jag beskriver är ju min egen historia, men du har ju din historia att bevara och minnas. Det är så många som lever i framtiden, i det som man planerar att göra snart eller senare, så att stanna upp i lite nostalgi och tillbakablickar är aldrig fel, bara man fortsätter att leva i nutiden.

Mina berättelser är varvade med fakta, och det är sånt som faktiskt har hänt eller sett ut som det är beskrivet. Jag har även vävt in ett antal bilder som dels är hämtade från eget material men även från Örebro Stadsarkivs bildarkiv.

Tidsperioden som jag behandlar är ju den tid när jag bodde i Änggårdarna, men i de händelser som jag beskriver kan tiden ibland pendla fram och tillbaka. Tiden är ju bara, som jag ser det, ett bra hjälpmedel för att kunna navigera i tillvaron. Jag har utvecklat detta i ett eget avsnitt.

Den geografiska mittpunkten i mina historier är Änggårdarna på söder i Örebro, men det finns också med andra platser och även resor, som har varit med och format min historia.

De fina teckningarna i början på nästan alla kapitel har Linnea Hällzon gjort. Hon är barnbarn till min bror. Hon har där illustrerat någon händelse eller tanke ur aktuellt kapitel.

Bokens grafiska form har min bror Hanseric hjälpt mig med.

Jag inbjuder dej härmed att följa med på min tidsresa från min födelse i slutet av 40-talet och ca. tjugo år framåt. En svunnen tid men ändå levande i mitt minne!

Nu åker vi!

5

Utdrag från karta över Örebro gjord 1914

Källa: Örebro Stadsarkiv

6

2 Hur såg det ut innan Änggårdarna byggdes Jag har funderat lite på hur det såg ut i området runt Änggårdarna innan husen byggdes. Jag har läst i olika handlingar och sett på en del kort att det tidigare var ett område med åkrar och ängar från Sveaparken och österut. Detta stämmer, men bara till en del, beroende hur långt bak i tiden man tittar. Det fanns en del bebyggelse innan Änggårdarnas tid.

Jag har även granskat en del kartor från förr och på så sätt fått lite hum om hur det skulle kunna ha sett ut. Det fanns ju en del gator på dessa kartor som hade andra namn under en viss tidsperiod. Andra gator fanns på en del äldre kartor, men försvann senare. Ytterligare andra gator har ju tillkommit ju mer staden växte.

Om vi börjar med en karta som är från 1914 kan man bland annat se följande från den. Det område mellan södra delen av Sveaparken och järnvägsspåret till Skebäck, där Änggårdarna nu ligger, är inte alls projekterat och troligen är det vid den tiden endast ängar eller åkermark där. Där Femkampsgatan och Tennisgatan nu ligger verkar det ha varit ett område som var dedikerat till kreaturförsäljningsplats enligt kartan. Det var det området man kallade för Kobacken. Kreatursförsäljning hade tidigare legat på den så kallade Oxbacken vid södra infarten till Örebro. År 1911 skulle det anordnas ett lantbruksmöte med tillhörande utställning i Örebro, och man ansåg att området vid Oxbacken behövdes för det arrangemanget. Man flyttade då kreaturförsäljningen till området öster om Sveaparken. Här fanns även ett område som hette Borgmästarejorden. Här hade förr borgmästaren i stan sin lönejord, därav namnet! Öster om Skebäcksspåret och söder om Änggatans förlängning fanns 1914 inte mycket till bebyggelse enligt kartan. Endast en väg mot Reträtten. Öster om spåret låg det ett ganska stort koloniträdgårdsområde. Man hade även börjat projektera Eklundaområdet (gatorna var streckade, vilket tyder på att de endast fanns i projekteringsstadiet). Området där nu Idrottshuset och Behrn Arena ligger var vid den här tiden endast gärden och en och annan gård, men ingen planerad stadsbebyggelse.

Den som är skarpögd kan se att gatan mellan Kungsplan och Rudbecksgatan då hette Bygärdesgatan, och det hade den gjort från ca 1884. Den ändrade 1924 namn till Borgmästargatan, som den heter än i dag. Den kanske har fått det namnet av att Borgmästaren, som jag tidigare nämnt, hade sin lönejord på Bygärdet i närheten. Från 1993 och framåt återuppstod Bygärdesgatan, men då låg den parallellt med Bygärdesbäcken där den mynnar ut i Svartån, mellan Wadköpingsvägen och Hagmarksgatan. Men det varade inte så länge.

Numera heter den gatan Universitetsallén.

7

Utdrag från karta över Örebro gjord 1929 av Nils Glimstedt, Stadsingenjör

8

Källa: Örebro Stadsarkiv

Denna bild är ett utdrag från en karta som är från 1929. Det har hänt en del, men ändå inte så mycket. Kartan visar i stort sett samma del av Örebro som den förra kartan.

Kreaturförsäljningsplatsen finns kvar på samma ställe med någon form av byggnad mitt på, likaså det området som heter Borgmästarjorden.

Men söder om Änggatan, i den triangel där senare Änggårdarna byggs, har det hänt en del.

Man har styckat av området i två olika delar. Det ena området kallas Tufängen. Kan det vara Tuvängen i gammal stavning och syfta på ”grästuvor”? I den östra delen ligger en fastighet som skulle kunna vara det stenhuggeri som ska ha legat där vid Änggatan strax före järnvägsspåret. Den andra området kallas rätt och slätt Ekäng med fastighetsnr 580. Den delen hörde kanske till det stora område öster om industrijärnvägen som också kallades Ekäng och hade nummer 581 enligt kartan.

På det senast nämnda området syns också några fastigheter söder om den väg som utgår från Änggatan, strax innan den smalspåriga järnvägen som kallades Pålsbodabanan. Dessa fastigheter måste utgöra Ekängs gård som kanske har gett hela området dess namn!

Den här bilden, som är från början av 1930-talet visar just Ekängs gård. Det är Änggatan som man ser till vänster i bilden. Till höger om gatan ligger en fastighet som troligen är stenhuggeriet som låg intill järnvägen som man kanske kan ana. Därefter kröker vägen av mot söder för att sedan dra mot öster igen. Där någonstans i träddungen ligger Ekängs gård. Sen drar vägen vidare mot Reträtten.

Änggatans förlängning med Ekängs gård i dungen.

Källa: Vykort

Om vi fortsätter att titta på kartan från 1929 så verkar det som om delar av Eklundaområdet nu var bebyggt. Gator och fastigheter finns nu utmärkta på kartan. Men den del som kommer att ligga vid området som kallas Grubbängen återstår fortfarande att projektera. Där kommer så småningom bland annat Hemvärnsvägen att ligga, den gata där vår familj bodde under mina tre första år i livet, innan vi flyttade till Bollstigen i Änggårdarna.

Koloniträdgårdsområdet mellan Änggatan och det nya Eklundaområdet som syntes på 1914 års karta, finns fortfarande kvar på denna karta från 1929. Restalundsvägen börjar nu ta form och där finns redan en del fastigheter i början på gatan och även några kvarter närmare nuvarande Norrköpingsvägen, vilket inte syns på denna kartdel. Eyravallens idrottsplats finns nu också inom det kartområde som är strax utanför den visade kartdelen, mot norr. Eyravallen invigdes ju redan den 26 augusti 1923.

9

Utdrag från karta över Örebro gjord 1943-1944 av Gustaf Dahlen, Stadsingenjör Källa: Örebro Stadsarkiv

10

Nu har det hänt en del saker i denna karta från 1943-1944. Det verkar som om hela området öster om Sveaparken håller på att planeras om. Det har tillkommit en hel del nya gator både väster och öster om Skebäcksjärnvägen. Det verkar också så att de här nya gatorna mest är på projekteringsstadiet, eftersom de är streckade på kartan och en del av dessa gator går rakt genom befintliga fastigheter. De finns med på denna karta, men på senare kartor, efter 1950, är de inte med längre. Då har området fått en annan karaktär.

Området mellan Bygärdesbäcken och järnvägen, speciellt söder om Eklundavägen, har fått flera nya gator inritade på kartan. De är streckade, men har ändå fått sina tänkta namn inskrivna. Ungefär där Bollstigen ska ligga inom några år finns på denna karta en gata som heter Vallmogatan. Från 1954 ligger den gatan på väster i stan.

Parallellt med järnvägen har man skissat på en förlängning av Långåkersgatan ända fram till där järnvägen korsar Bygärdesbäcken i söder. Mellan Änggatan och Eklundavägen har man planerat och namngett ett par gator, Solrosgatan och Guldregnsgatan. Även Eklundavägen har fått en annan sträckning från Bygärdesbäcken till järnvägen.

Nya gator har det också märkts ut på kartan vid Ekängsområdet. De är Åkerslingan, Ängslyckevägen och Kålgårdsgatan. Även Tullängsgatan är planerad och verkar gå rakt genom Ekängs Gård. Parallellt med Pålsbodabanan går också en väg som kallas Reträttvägen och är nyplanerad.

Nu är även området som tidigare hette Grubbängen klart, med bland annat gatorna Landstormsvägen, Hemvärnsvägen, Flygaregatan och Södra Stigen. Och nu verkar koloniträdgårdsområdet öster om järnvägen sjunga på sista versen. Man har börjat dra nya gator här. De är visserligen streckade, men det är början till en förändring i det området. Det är Landstormsvägen och även Södra Stigen som har förlängts för att möta varandra inom det gamla koloniområdet. Senare kommer Södra Stigen att även ansluta till Änggatan, men det ser man först på kartan från 1956.

Jag tror att de flesta av de gator som var streckade på kartan aldrig blev byggda, utan de fanns bara i planeringsstadiet. Senare kartor visar att de ändrades till andra gator. Bara två till tre år senare byggdes ju radhusen i Änggårdarna!

11

Karta över Örebro från ca.1944

Källa: Bok, ”Örebro med närmaste omgivningar 1947

12

Det här är en karta från en Läro- och Läsebok för hembygdsundervisning som trycktes år 1947. Boken heter ”Örebro med närmaste omgivningar”. Författarna heter B. Waldén, A. Warne och S. Junell, och boken är tryckt av AB Littorin & Rydén Örebro.

Jag tror att denna karta som finns i boken är ritad några år tidigare, kanske som den förra kartan, från ca 1944. Den visar på att området öster om Bygärdesbäcken inte var särskilt utbyggt då. Man ser även att många bostadsområden som finns idag, både söderut, västerut och norrut, inte ens var projekterade då.

Detta är ju en karta i en skolbok och jag funderar på varför inte gator, parker och områden är namnsatta! Hur ska skolungdomarna kunna lära sig hitta i staden utan dessa namn? Många områden och ”landmärken” är dessutom beskrivna i boken men kan då inte lokaliseras på kartan. Kanske kartan endast fanns med för att man i stort skulle kunna se och förnimma utbredningen av staden! Vem vet? Jag tyckte i alla fall att denna karta kunde vara rolig att ha med i det här sammanhanget.

13

Utdrag från karta över Örebro gjord 1956

Källa: Örebro Stadsarkiv

14

När den här kartan ritades 1956 hade området öster om Sveaparken fått sin slutgiltiga utformning, med de gator och kvarter som fortfarande finns kvar, med några undantag. Bland annat den lilla trekant söder om Änggårdarna, som här är en del av Sveaparken, har gjorts om till parkeringsplatser idag. Sveaskolan har byggts och Södermalmsallén har förlängts fram till Änggatan idag.

Ekängsområdet är nu projekterat och håller på att byggas, även om gatan inte har sitt namn utmärkt på kartan, nämligen Räntmästargatan.

När den här kartan tas fram 1956 är jag 7 år och ska just börja skolan. Det är så här jag minns mitt kära söder, men som man ser på de här gamla kartorna från olika tidsepoker så har förändringens vind blåst över området under hela 1900-talets första hälft. Det är på 1950- och 1960-talet min berättelse utspelar sig, därför avslutar jag detta avsnitt med denna karta från 1956.

15

16

Jag har på senare år blivit mer och mer intresserad av det område där jag växte upp som barn och tonåring. Därför började jag göra efterforskningar på bostadsområdet Änggårdarna i Örebro, där hela min uppväxt utspelade sig.

Tanken var från början att göra en liten skrift om hur det såg ut när jag bodde där på 1950 och 1960-talet. Projektet växte med tiden när jag arbetade med underlaget för texter och bilder, och det hela utmynnade så småningom i ett manuskript som sedan blev denna bok.

Den skildrar händelser jag var med om under min barndom och skoltid, men även beskrivning av hur området byggdes och såg ut och vilka som bodde där. Omgivningarna beskrivs ganska utförligt men jag har även tagit med en del andra platser som har varit centrala i min uppväxt.

Texterna varvas med ett stort antal bilder, de flesta privata, men även en hel del bilder från Örebro Stadsarkiv.

Jag hoppas du får en intressant läsning om hur det kunde vara att växa upp i Örebros första radhusområde.

Lennart Hällzon

ISBN 978-91-7851-230-0