Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.Verket får inte användas för analys av text och data, till exempel för att utveckla AI-system och -tjänster eller för att skapa nytt material såsom texter, bilder, filmer och ljud.
Gothia Kompetens erbjuder verksamhetsnära kompetensutveckling baserad på forskning och erfarenhet. Kompetensutveckling med både hjärta och hjärna som får dig, dina kollegor och organisationen att växa. För en bättre dag på jobbet.
Genom att återvinna denna bok bidrar du till papperets kretslopp. Lägg boken i pappersinsamlingen så blir det till nya böcker.
Ann S. Pihlgren
MITT BARN BÖRJAR SKOLAN
INFORMATION TILL VÅRDNADSHAVARE
Innehåll
Ditt barn börjar skolan
Varje år börjar runt hundratusen barn i den svenska skolan och blir
därmed elever. För eleven är det ett spännande och viktigt steg, en slags ritual som utgör ett steg vidare i livet. Som vårdnadshavare kan det kännas roligt, men kanske känner man också en viss bävan – hur ska barnet klara sig? I samband med skolstarten och starten på fritidshemmet möter barnet en större grupp än i förskolan och färre vuxna. Barnet förutsätts klara fler saker på egen hand – hålla reda på egna kläder och material, gå på toaletten självt, äta upp maten och lära sig nya kunskaper. Kanske känner man sig som vårdnadshavare också mer granskad eftersom skolan är en officiell institution –duger jag i min roll som vårdnadshavare?
Som vårdnadshavare kommer du att ha kontakt med skolan under alla de år som ditt barn går där, kanske så länge som 13–14 år!
Du är en nyckelperson – vi vet från forskning att din insats kan vara avgörande för hur ditt barn lyckas med lärandet. Du har alltså ett mycket viktigt uppdrag. I det här häftet får du hjälp och stöd på vägen. Du får veta hur skolan styrs, vilka rättigheter och skyldigheter du och skolan har och hur du kan stötta ditt barn.
Jag som skriver är filosofie doktor i pedagogik, forskare och skolutvecklare. Jag har varit lågstadielärare, rektor, förvaltningschef och lärarutbildare och har arbetat med att utveckla undervisningen i grundskola, förskola, fritidshem och gymnasium, något som jag också skrivit många böcker om. Jag är förälder till tre egna barn och ett fosterbarn som alla har gått igenom skolsystemet. Numera är jag också mormor till två barnbarn, ett som i skrivandets stund ska börja
i årskurs 2 och ett som börjar i förskoleklass. Det är dessa erfarenheter som jag har använt när jag har skrivit häftet.
I slutet av varje avsnitt finns en eller två reflektionsfrågor att fundera vidare på. Frågorna kan också användas om ni är en grupp vårdnadshavare som diskuterar tillsammans, till exempel i en föräldrautbildning eller studiecirkel.
Nu börjar vi!
Reflektera
• Hur känner du inför att ditt barn börjar skolan? Hur känner ditt barn inför skolstarten?
• Vad är viktigast för dig inför skolstarten?
Skolans samhällsuppdrag
Skolans uppdrag är i korthet att ge alla barn kunskaper, förmågor
och färdigheter så att de kan:
• skaff a sig en utkomst att leva av som vuxna
• leva ett lyckligt liv med andra
• delta aktivt i det demokratiska samhället.
Dagens samhälle är komplext och utvecklas snabbt. Utan utbildning kommer det att vara svårt att kunna ta sig fram i världen och livet. Genom utbildning ökar barnets möjligheter att leva ett gott liv som vuxen.
Varje barn har rätt till utbildning. Det slås bland annat fast i barnkonventionen, som också är lag i Sverige:
Barn har rätt till utbildning. Grundskolan ska vara obligatorisk, kostnadsfri och tillgänglig för alla.
FN:s konvention om barnets rättigheter, artikel 28.
Skolgången är inte bara viktig för barnet utan också för samhället. Alla medborgares bästa insatser behövs för att skapa en ljus och lyckosam framtid. Sverige har skolplikt – alla barn ska ta del av den utbildning som har beslutas av riksdagen. Skolplikten innebär i korthet att barnet måste delta i grundskolans verksamhet från förskoleklass i sexårsåldern till och med årskurs 9 i femtonårsåldern.
Skolplikten är ett sätt att garantera att samhället utvecklas och fortlever men också att varje barn får den utbildning som hen enligt lag har rätt till. Skolplikten gör att sjukdom, flytt, vårdnadshavare eller andra inte kan hindra barnet från att få gå i skolan.
skolsystemets olika delar
Som bilden visar inkluderar det svenska skolsystemet flera olika delar. Alla delar omfattas inte av skolplikten. De allra flesta barn, ungefär 90 procent, kommer i kontakt med skolsystemet i förskolan som inte är obligatorisk.
Förskola
Förskoleklass
Det svenska skolsystemet.
Din och
lärarens
roll skiljer sig
Vi vet från forskning att elevens utveckling stärks betydligt om barnets vårdnadshavare och skolan samverkar på ett förtroendefullt sätt. Barn till vårdnadshavare som är engagerande och stöttar skolarbetet har mycket större chans att uppleva skolarbetet som meningsfullt och lyckas därför också bättre. Ditt sätt att samverka med skolan påverkar alltså hur ditt barn ska klara att ta sig an studier och framtiden.
Trenden under en period har varit att man exempelvis i media debatterar om vårdnadshavare som uppträder krävande och ibland till och med aggressivt i skolan. Det är olyckligt. Min erfarenhet är att dessa inte är så många och att deras beteende med några få undantag bottnar i oro för hur barnet ska klara sig i skolan. I viss mån kan det också handla om oro för hur skolan ska bedöma deras föräldraskap. Ibland verkar det också röra sig om att vårdnadshavaren själv upplever svårigheter att fostra sitt barn och lägger över ansvaret på skolan. Motsatsen förekommer också – att läraren lägger över undervisningsansvaret på vårdnadshavarna genom att exempelvis ge eleverna alltför omfattande läxor.
rollerna i samarbetet
kring barnets utveckling
I samarbetet med skolan skiljer sig rollen som vårdnadshavare från lärarens och skolans roll. En viktig skillnad tydliggörs i både skollagen och barnkonventionen, nämligen att vårdnadshavaren ska fostra barnet medan läraren och skolan ansvarar för utbildningen.
Läraren och skolan ansvarar för utbildningen
Lärarens uppgift är att undervisa eleven så att det sker ett lärande.
Läraren ska planera och följa varje elevs utveckling och lärande noga så att det sker en progression där elevens kunskaper, färdigheter och förmågor ökar med stigande ålder. Det innebär att skolan också ansvarar för att skapa grupper och klasser där eleverna lär sig bäst.
Läraren har också ansvaret för att överföra de normer och värden som det svenska samhället står för och som specificeras i läroplanens värdegrund, exempelvis alla människors lika värde och demokratiska värden.
Lärarens uppdrag är dessutom att värna om hela elevgruppen och ta in allas bästa i sina överväganden och beslut.
Vårdnadshavaren ska fostra barnet
Som vårdnadshavare är det din skyldighet att fostra barnet. Det är ditt ansvar att överföra de normer, värden, traditioner och seder som er familj står för.
Hur barnet möter lärare och kamrater i skolan hör också dit. Du behöver alltså se till att ditt barn vet hur hen ska uppträda och uttrycka sig på ett sätt som inte är sårande eller kränkande, som inte stör andra och som bidrar till hela gruppens lärande.
Du har ansvaret för ditt eget barn och har också rätt att föra ditt eget barns talan, exempelvis i utvecklingssamtalet.
Att ha ett barn i skolan innebär ett nytt kapitel – inte bara för barnet utan också för dig som vårdnadshavare. Den här skriften ger dig grundläggande information om skolans uppdrag, ansvarsfördelningen mellan hem och skola, dina rättigheter och skyldigheter och hur du kan stötta ditt barns lärande på bästa sätt.
Med ett lättillgängligt språk, reflektionsfrågor och förankring i både forskning och vardagssituationer ger den här skriften trygghet i din roll som vårdnadshavare. Oavsett om du har ditt första skolbarn eller redan har varit med ett tag hittar du här värdefull information och perspektiv på vad som är viktigt för att barnet ska lyckas i sin skolgång.
Ann S. Pihlgren är filosofie doktor i pedagogik, forskare och skolutvecklare. Hon har lång erfarenhet som lärare, rektor, förvaltningschef och lärarutbildare och av att utveckla undervisningen i grundskola, förskola, fritidshem och gymnasium, något som hon också har skrivit många böcker om.
