MOTIVERANDE SAMTAL INOM
LSS & SOCIALPSYKIATRIN
inkluderande
kommunikation i praktiken
INNEHÅLL
FÖRFATTARNAS TACK
Vi vill uttrycka vår varma tacksamhet till de personer som valt att ägna tid åt att hjälpa oss i processen genom att läsa och komma med kloka inspel utifrån sina expertområden.
Agneta Björck, för din input kring viktiga delar hos målgruppen utifrån dina erfarenheter och stora vilja att alltid bidra.
Anette Søgaard Nielsen, för din knivskarpa och konkreta feedback, som underlättade vårt fokus och våra avgränsningar.
Carl Åke Farbring, för din noggranna feedback och ditt öga för detaljer, som bidragit till utvecklade tankar kring relevanta avsnitt.
Caroline Tysell, för dina ofärgade ögon och värdefulla feedback från världen utanför vår, vilket hjälpt oss att hitta rätt nivå på språk och innehåll.
Eva-Lott Jönsson, för ditt stöd från början till slut med mycket konkreta inspel och ditt ödmjuka sätt att framföra dina tankar.
Fredrik Eliasson, för dina kloka synpunkter och tankar utifrån din breda kunskap och förförståelse, vilka hjälpt oss att både behålla och sålla.
Jennifer Ollis Blomqvist, för din energi och ditt engagerande sätt att ta dig an texten och se detaljer som gjort stor skillnad.
Karin Ronquist, för din återkoppling på varför innehållet upplevs relevant och rätt riktat; din spetskompetens som chef på LSS-boende har varit ovärderlig.
Karolina Edler, för din snabbhet, exakthet och ditt sätt att ge feedback i dialog, som om det var hämtat ur skolboken.
Liria Ortiz, för ditt varma förhållningssätt och ditt sätt att frikostigt dela med dig av värdefulla tankar och erfarenheter.
Mikaela Larsson, för ditt brinnande engagemang för målgruppen och vårt arbete med texten, som du träffsäkert hjälpt oss finslipa.
Simon Elvnäs, för din noggrannhet och knivskarpa forskarblick, vilken hjälpt oss i processen kring ledarskap.
Tobias Sandberg, för ditt engagemang och dina tankar kopplade till målgruppen, så att vi kunnat styra viktiga delar i rätt riktning.
Ylva Forslund, för löpande dialog från synopsis till slutlig produkt; din bredd i kunskap och reflektionsförmåga har lyft våra blickar i olika riktningar många gånger.
Våra familjer, för toleransen, förståelsen och acceptansen, då vi nördat ner oss många timmar i skrivande och dialog med varandra kring boken.
Vi vill också tacka alla dem som bidragit med tankar och konkreta exempel på utmaningar man möter i sin vardag som chef och medarbetare inom LSS och socialpsykiatri.
Avslutningsvis vill vi även uttrycka vår tacksamhet till det internationella nätverket för MI-tränare, MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers), samt till de tränare som fokuserar på ledarskap inom MILO (Motivational Interviewing in Leadership and Organisation) och till det nordiska nätverket för MI-tränare, MINT Nordic.
FÖRORD
Det är en stor ära att kunna skriva förordet till den här boken! Jag har längtat efter en bok med kraftfulla verktyg och praktiskt stöd för att skapa positiv förändring i arbetet inom LSS och socialpsykiatri. För min del blir jag glad för att fokus ligger på dig själv och på dem du möter i ditt arbete. Boken handlar om att bygga genuina relationer, skapa trygghet och leda med värme och omtanke.
Arbetet inom både LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och socialpsykiatri innebär att möta unika och komplexa behov. Det kräver mer än teoretisk kunskap. För att lyckas behövs en kommunikativ förmåga som skapar förståelse, ömsesidig respekt, en förmåga som går att träna sig i. Boken erbjuder redskap som stärker både din roll och de möten du har med människor.
Motiverande samtal, MI, är bokens kärna. Kombinationen med inkluderande kommunikation gör den särskilt värdefull. Du får stöd för att hantera utmaningar och bygga hållbara relationer. Den är utformad för att passa chefer och medarbetare i den yrkesmässiga vardagen. Samtidigt är innehållet relevant för alla som arbetar med människor.
Boken är strukturerad i tre delar. Självledarskap är grunden. Den delen utforskar hur du stärker dig själv för att kunna stötta andra. Nästa del fokuserar på motiverande samtal och att skapa inkluderande och respektfull kommunikation. Den sista delen visar hur metoderna kan tillämpas inom ledarskap. Reflektionsfrågor och övningar fördjupar förståelsen och stärker tillämpningen.
Denna bok är tydlig och användarvänlig. Den erbjuder inte bara inspiration utan också konkreta verktyg för vardagens utmaningar. Språket är anpassat för att engagera och ge vägledning. Kapitlen är
fyllda med exempel och stegvisa instruktioner som gör det enkelt att förstå och använda innehållet.
Allt detta kan bidra till att förbättra arbetet med hjälptagare och stärka samarbetet mellan kollegor. Små förändringar i förhållningssätt och bemötande kan göra stor skillnad för individers liv. Genom att lyfta fram styrkor och bygga tillit skapas nya vägar till utveckling och framgång. Förändring börjar alltid med små steg, och här får du verktygen att ta dem.
Att öppna denna bok är att ge dig själv en chans att utvecklas i ditt arbete. Den har potential att göra stor skillnad för både dig och dem du möter. Du får färdigheter som är lätta att använda. Innehållet vägleder med engagemang för att skapa förståelse och stärka samarbete.
Njut av läsningen och sätt bokens innehåll i praktiken. Det kommer att bidra till ökad arbetsglädje och ännu bättre möten med dem du arbetar med.
Liria Ortiz, psykolog
Stockholm, den 11 februari 2025
INLEDNING
Att arbeta inom LSS och socialpsykiatri innebär att möta människor med unika och ofta komplexa behov. Syftet med denna bok är att ge både chefer och medarbetare insikter och konkreta verktyg för att kunna tillämpa motiverande samtal (MI) som en del av det vardagliga arbetet. Genom att integrera MI-principer och förhållningssätt i vardagen med hjälptagare och kollegor kan vi skapa förutsättningar för en trygg, respektfull och inkluderande arbetsplats.
Motiverande samtal är ett förhållningssätt som leder till goda relationer, en bra arbetsmiljö och ökad psykologisk trygghet. Detta bidrar i sin tur till minskad stress och sjukfrånvaro samt ett ökat engagemang hos medarbetare, hjälptagare och chefer. När MI genomsyrar arbetet stärks både individens och gruppens motivation, vilket också bidrar till att organisationen som helhet har större möjligheter att nå sina uppsatta mål.
Som nämnt riktar sig den här boken i första hand till medarbetare och chefer inom LSS och socialpsykiatri, men vi tror att innehållet även kan vara värdefullt i andra verksamheter där man arbetar med människor. Målet är att ge både medarbetare och chefer en fördjupad förståelse för sig själva och för motiverande samtal som metod, samt visa hur MI kan anpassas efter de individer man möter i sitt dagliga arbete. Boken fungerar också som ett stöd för chefer och ledare i deras ledarskap och kan användas som en praktisk handbok både vid implementering av metoden och som ett verktyg för att upprätthålla och fördjupa kunskaper. Kombinationen av bokens praktiska innehåll och läsarens egna erfarenheter av verksamheten kan ge en solid grund för att nå längre i sitt arbete och skapa hållbara förändringar.
Bokens upplägg
Boken är uppdelad i tre huvuddelar. Den första delen fokuserar på dig som människa och på betydelsen av självledarskap, personlig utveckling och ökad självförståelse. Den andra delen behandlar motiverande samtal och ger en grundläggande förståelse för metoden samt hur den kan anpassas för att skapa en inkluderande kommunikation. Den tredje delen visar hur kunskaperna från de två första delarna kan tillämpas i rollen som ledare och chef. Genom hela boken ges uppmuntran till självreflektion och praktiskt lärande i vardagen, vilket förstärker både förståelsen och tillämpningen av MI i det dagliga arbetet.
Efter varje del finns ett kort avsnitt med reflektionsfrågor och ett scenario att fundera kring själv eller tillsammans med andra.
Utmaningar och behov
Inom LSS och socialpsykiatri möter man som personal dagligen komplexa utmaningar där hjälptagare ofta har olika kombinationer av fysiska och psykiska funktionsnedsättningar. Att arbeta i denna miljö innebär att man behöver hantera situationer där individer kan behöva stöd för att hantera livslånga svårigheter parallellt med problem som uppstår här och nu. Det är inte ovanligt att det finns ett skadligt bruk eller beroende som kräver uppmärksamhet trots att verksamheten kanske inte är inriktad på behandling. För att främja självbestämmande och respekt för individens autonomi behöver personalen kunna kommunicera på ett sätt som påminner om att personen är huvudpersonen i sitt eget liv. Här spelar kommunikation en avgörande roll – den bygger relationer, skapar trygghet i mötet och förebygger konflikter. Motiverande samtal har visat sig vara en effektiv metod för att hantera dessa utmaningar, och i denna bok vill vi tydliggöra hur MI inte bara är ett verktyg för att möta människor utan också ett förhållningssätt som stärker relationerna mellan medarbetare, mellan chefer och medarbetare och mellan hjälpare och hjälptagare.
Vi möter ofta positiva reaktioner på MI som metod i samband med utbildningar. Deltagare ser snabbt hur verktygen kan vara till stor nytta i kommunikationen med familjemedlemmar, kollegor och
i samtal med de individer de stöttar. Samtidigt hör vi ibland funderingar kring hur MI ska kunna tillämpas fullt ut där samtalen har en annan karaktär än i mer traditionella behandlingssituationer. Denna reflektion är både viktig och förståelig – det finns alltid en utmaning i att omsätta en metod från teori till praktik, särskilt när den ska integreras i en vardag fylld av komplexa möten.
Vi har djup respekt för dessa utmaningar, och vårt mål med denna bok är att ge dig ett stöd på vägen. Vår förhoppning är att hjälpa dig att inte bara lära dig metoden, utan också att göra den till en del av ditt arbetssätt så att du kan använda den på ett vis som känns naturligt i din vardag.
Författarnas erfarenhet
Vi som skrivit den här boken har arbetat med motiverande samtal i över 25 år. I dag bedriver vi utbildningar, föreläsningar och workshoppar i MI och är framstående profiler inom området. Vi är även medlemmar i Motivation Interviewing Network of Trainers (MINT), ett internationellt nätverk för personer som arbetar med MI. Ola Hall är terapeut (KBT-steg 1) och driver SMART Utbildningscentrum i Sverige AB. Caisa Christensen är familjeterapeut och verksam i Kumla kommun samt driver det egna bolaget CC Creative AB.
Vi har alltså samlat på oss en bred klinisk erfarenhet av en lång rad olika målgrupper, från kriminalvårdsdömda till unga och vuxna i utanförskap och utsatthet samt individer inom LSS och socialpsykiatri. Under de senaste två decennierna har vi främst ägnat oss åt utbildning och handledning i metoden och har utbildat och handlett ett stort antal personer, bland annat inom LSS och socialpsykiatri, både i grundläggande MI och i hur metoden kan anpassas för denna målgrupp. Vi har arbetat inom både privat och offentlig sektor och mött människor inom stat, region, kommun, högskola, universitet, folkhögskola samt ideella och privata verksamheter.
Våra erfarenheter har gång på gång bekräftat hur viktigt det är med de kunskaper och färdigheter som denna bok förmedlar. Genom åren har vi sett hur MI stärker personalen och ger en fördjupad förståelse för både arbetet och sig själva. Under utbildningar ser vi ofta hur deltagarna upplever ett personligt växande och en bekräftelse på
att många av de arbetssätt de redan använder är både bra och värdefulla. Det är också vanligt att vi får höra från utbildningsdeltagare att vidareutbildning generellt kan vara något man inte är van vid och att självreflektion är något man sällan får möjlighet till. Just detta reflekterande och de djupare samtalen kring upplevelser som MI erbjuder är något många uttrycker att de har saknat och finner meningsfullt.
Vår förhoppning med denna bok är att ge medarbetare och chefer möjlighet att utvecklas och stärkas i sina roller genom att arbeta med de verktyg och förhållningssätt som vi beskriver. Vidare är förhoppningen också att detta inte bara gagnar personalens utveckling utan i ett nästa led också skapar en bättre vardag för de människor som är i behov av stöd inom dessa verksamheter. Genom att forma en miljö där de får det stöd de förtjänar kan de känna sig inkluderade i samhället och bli mer självbestämmande, så att de vågar drömma och känna sig som huvudpersoner i sina egna liv.
16 Lorem ipsum
DEL 1 SJÄLVLEDARSKAP & ROLLRELATERAT LEDARSKAP
KAPITEL 1 –
SJÄLVLEDARSKAP
Vi inleder denna bok med att rikta fokus mot dig. För att kunna vägleda och stötta andra effektivt är det avgörande att först ha en djup förståelse för dig själv – dina reaktionsmönster, drivkrafter och vad som verkligen motiverar dig inifrån. Hur leder du dig själv?
I detta kapitel ger vi även några grundläggande teorier för hur du kan hjälpa andra att öka sin förståelse och acceptans för sig själva, en avgörande nyckel i förändringsprocesser.
Huset
Tänk på dig själv som ett hus där varje rum representerar olika delar av ditt inre liv – från vardagsrummet där du möter omvärlden till källaren där dina dolda känslor bor. Du inreder ditt hus för att trivas så bra som möjligt. De färger du väljer och hur du möblerar skapar harmoni inom dig. Att hålla ordning, städa och underhålla huset skapar en stadig grund, där du känner dig trygg. För att leda dig själv behöver du känna till ditt inre hus väl.
Vi är alla en del av ett större sammanhang där varje individ påverkar och påverkas av andra. Detta samspel innebär att även små förändringar i ditt beteende kan få stora konsekvenser för andra. Vi är som kugghjul som går i varandra; snurrar vi på ett kugghjul så snurrar de andra också. För att vägleda andra behöver du känna dig själv.
Vi vill belysa vikten av självledarskap i hopp om att inspirera till en djupare förståelse för hur detta kan hjälpa dig att bättre förstå både dig själv och andra. Genom ökad självmedvetenhet kan du påverka hur ditt samspel och din kommunikation utvecklas, både på ett personligt och professionellt plan.
Självreglering – och vikten av att söka feedback
Självledarskap handlar om att medvetet ta ansvar för sitt eget liv och sina handlingar. Det innebär att vara medveten om hur ens beteende påverkar andra och att aktivt styra sina val och beslut mot de mål man vill uppnå. Det innefattar inte bara att sätta upp mål och motivera sig själv, utan också att övervinna de hinder som kan dyka upp på vägen mot personlig och professionell utveckling. För att kunna leda sig själv effektivt krävs en hög grad av självmedvetenhet – en ständig reflektion över sina egna styrkor, svagheter, värderingar och ambitioner.
En viktig del av självledarskap är självreglering, det vill säga förmågan att hantera och kontrollera sina känslor, särskilt i pressade och utmanande situationer. Att behärska impulskontroll, att ha kapaciteten att stanna upp och fatta genomtänkta beslut, är avgörande.
Denna medvetenhet utvecklar också ett kritiskt tänkande som är nödvändigt för att snabbt kunna analysera problem och hitta effektiva lösningar.
Oavsett vad som händer omkring oss har vi alltid ett personligt ansvar. Vi kan sällan skylla på omgivningen eller att yttre faktorer är orsaken till att vi inte presterar optimalt. Att aktivt söka och vara mottaglig för feedback från andra är en värdefull väg mot självutveckling, eftersom det ger oss insikt i hur vi beter oss och hur våra handlingar uppfattas av andra.
Det är vanligt att vi människor överskattar våra egna beteenden och tror att vi uppvisar fler positiva egenskaper än vad vi faktiskt gör. Vår självmedvetenhet är oftast som lägst när vi samspelar med andra, och som högst när vi är ensamma. Detta innebär i praktiken att vi tenderar att prestera bättre innan och efter än vad vi gör i själva mötet med andra människor (Elvnäs, 2017).
Ibland underskattar vi också våra insatser. Därför är det värdefullt att regelbundet be om återkoppling från andra. Genom att vara öppen för andras åsikter och löpande utvärdera dig själv kan du förbättra dina strategier, metoder och ditt sätt att bemöta andra. Precis som du kan be en vän om hjälp att inreda eller renovera ditt hus är det viktigt att söka feedback från andra för att få nya perspektiv. Vi kan lätt bli hemmablinda och missa vad som behöver förbättras, och då kan andras synpunkter hjälpa oss att se vårt inre hus med nya ögon.
Modet att se sig själv – och andra
Vi kan bättre förstå oss själva och våra beteenden genom att reflektera över hur våra unika perspektiv påverkar vår syn på världen och oss själva. Vår personlighet och omgivning formar våra tankemönster, som i sin tur styr våra beteenden. Dessa beteenden, som vi ofta upplevt som hjälpsamma eller fått uppskattning för, fortsätter vi med även om de inte alltid är positiva på lång sikt.
Det kräver mod att vända blicken inåt, att känna efter, reflektera och acceptera. Vi kan dra nytta av att ställa oss frågor som ”Varför ser jag på världen, andra och mig själv på det sätt jag gör?” Att stanna upp för att reflektera och söka efter svar kan göra skillnad på sikt.
Vi kan behöva stöd i denna inre resa. När någon med varsamhet, nyfikenhet och omsorg hjälper oss att utforska våra tankar, känslor och reaktioner, händer något och vi får modet att se en ny bild av oss själva. Utan att förstå sig själv är det svårt att fullt ut förstå andra. När vi betraktar andra människor gör vi det genom våra personliga glasögon. För att verkligen kunna fokusera på individen framför oss behöver vi bli medvetna om och ibland försöka ta av oss våra glasögon. Vi måste medvetandegöra våra egna tolkningar och reaktioner för att kunna lyssna så neutralt som möjligt. Om vi får en spontan känsla eller tanke, bör vi använda den som ett verktyg för att utforska den andra personen i stället för att omedelbart agera på den. Det är inte våra egna känslor eller tankar som ska stå i centrum. Målet är att möta den andra med empati, förståelse och acceptans i syfte att uppnå ett gott samarbete.
Mentalisering
Mentalisering handlar om att se sig själv utifrån och andra inifrån. Det handlar om att förstå och tolka både sina egna och andras tankar, känslor och beteenden. Det innebär att kunna sätta sig in i andras situationer och se saker ur deras perspektiv, samtidigt som man är medveten om sina egna reaktioner och känslor. En god mentaliseringsförmåga hjälper oss att hantera sociala relationer och samspela effektivt med andra. Det krävs både självmedvetenhet och förmåga att reflektera över sina egna inre tillstånd för att förstå hur dessa påverkar vårt beteende och våra relationer.
Vi har en metafor som brukar kunna vara till god hjälp för att öka förståelsen för våra olika sätt att se på saker.
Elefanten
Föreställ dig att en grupp människor sitter runt en elefant och att de får i uppgift att beskriva den. Resultatet blir lika många beskrivningar som det finns personer – alla sanna utifrån deras synvinkel. På samma sätt tolkar vi situationer utifrån egna perspektiv. Även om andras uppfattningar skiljer sig från vår egen är deras upplevelse lika verklig för dem. Konflikter uppstår ofta på grund av missförstånd i kommunikationen. Genom att lyssna reflekterande och utforska andras perspektiv ökar vi förståelsen och minskar frustrationen. När vi förstår de tankar och känslor som ligger bakom andras handlingar blir det lättare att bemöta dem med empati.
Motivation – bränslet för effektivt självledarskap
För att kunna leda sig själv krävs motivation. Men vad är egentligen motivation? Vi kan beskriva det som den kraft som driver oss att utföra handlingar – den psykologiska process som bestämmer vad vi gör, hur intensivt vi gör det och hur länge vi fortsätter göra det.
Två startkablar – inre och yttre motivation
Inre och yttre motivation är centrala begrepp inom psykologin och motivationsforskningen och nämns ofta i teorier om motivation.
Inre motivation kommer från individens egna behov, intressen, känslor och värderingar. Det handlar om inre tillfredsställelse och personlig utveckling snarare än yttre belöningar. När vi drivs av den inre motivationen så engagerar vi oss för att det är givande och intressant. Det finns motivation att genomföra aktiviteten oavsett om någon annan uppmuntrar eller ej.
Yttre motivation är beroende av externa omständigheter, belöningar och påtryckningar. Drivkraften ligger utanför personen. Det kan handla om lön, betyg, utmärkelser, beröm och erkännande, förväntningar, krav, konsekvenser och bestraffningar. Även inre press som skuld och ångest kan fungera som en yttre drivkraft, eftersom den indirekt styrs av föreställningar om omgivningens reaktioner. Yttre motivation kan vara effektiv för att uppnå kort-
siktiga mål, men den är ofta mindre hållbar över tid jämfört med inre motivation.
Det kan alltså vara både inre och yttre faktorer som väcker vår lust att uppnå något specifikt och som får oss att agera och sträva mot ett mål.
Vilja, kunna, redo – motivation inom MI
Inom MI har vi genom åren använt oss av en motivationstriangel med tre hörn: Vilja – Kunna – Redo. Alla tre komponenter behövs och måste samverka för att skapa en hållbar motivation till förändring. Förändringsmotivation framkallas och vidmakthålls genom ett samspel mellan individens angelägenhet, självtillit och beredskap (Miller & Rollnick, 2024). Dessa drivkrafter för motivation motsvarar de tre först nämnda begreppen Vilja – Kunna – Redo.
Redo Beredskap
Vilja Angelägenhet START
Bild 1 Motivationstriangeln
Vilja – Angelägenhet
Kunna Självtillit
Angelägenhet handlar om vikten av att nå våra mål och hur viljan håller oss fokuserade, även när motivationen sviktar. Den är kopplad till vår tro på egen förmåga och beredskap. En stark vilja leder till god förberedelse, vilket ökar chanserna att omsätta den i handling. Om vi känner oss oförberedda kan osäkerhet hindra viljan och skapa passivitet.
Kunna – Självtillit
Vår förmåga att nå mål är starkt kopplad till självtillit. När vi tror på vår egen förmåga att hantera uppgifter och övervinna utmaningar ökar vår motivation och vilja att agera. Självtillit gör oss mer uthålliga vid motgångar och stärker vår beredskap. Låg självtillit leder däremot till tvivel och minskad motivation. Om vi tvivlar på oss själva kan vi känna oss oförberedda, även om vi har rätt kompetens. En stark självtillit gör oss redo att agera när möjligheten dyker upp och hjälper oss att fortsätta trots svårigheter.
Redo – Beredskap
Beredskap innebär att vara både mentalt och praktiskt förberedd att agera när en möjlighet uppstår. Det krävs rätt resurser och en positiv inställning för att möta utmaningar. För att förändring ska ske måste uppgiften prioriteras, annars riskerar viljan och förmågan att inte räcka till. Beredskap innefattar både inre och yttre faktorer, som rätt förutsättningar, arbetsmiljö och tid.
Om vi ser på dessa tre faktorer i samspel kan vi säga att viljan är den kraft som driver vår förmåga och beredskap till konkret handling. Förmågan ger oss förutsättningarna, beredskapen säkerställer att vi är redo och viljan knyter samman allt genom att driva oss mot våra mål.
Vi behöver alltså vara observanta på flera faktorer, oavsett om viljan till förändring finns där eller ej. Genom att belysa och stämma av dessa tre aspekter, så ökar chansen att kunna förstärka de delar som saknas för att motivationen ska öka. Det hjälper oss att få förståelse för varför vi inte kommer i gång med vissa saker trots att vi faktiskt vill.
Värderingskompassen – ditt inre varför
Våra värderingar styr våra beslut och beteenden och ger våra handlingar mening och syfte, vilket stärker vår motivation och uthållighet, särskilt vid motgångar.
Genom att upptäcka och leva efter våra värderingar kan vi nå en djupare känsla av mening och välbefinnande. Detta stärker inte bara vår egen motivation och arbetsglädje, utan gör det också lättare att motivera och leda andra. Att känna att vårt arbete har betydelse och
gör en verklig skillnad, både för oss själva och för dem vi leder eller hjälper, är den brinnande lågan som driver allt förändringsarbete.
Värderingarna är som husets arkitektoniska stil och design – de bestämmer hur huset ser ut och känns. När du lever i linje med dina värderingar är det som att inreda ditt hus på ett sätt som känns helt rätt för dig. På så sätt blir ditt inre hus en trygg plats, oavsett vilka utmaningar du möter.
Ett ”varför” fungerar som en kärna som stimulerar en individs, en grupps eller en organisations motivation. Att kommunicera ”varför” på ett övertygande sätt handlar om att uttrycka den djupare anledningen bakom handlingar och beslut. När det kommuniceras tydligt kan det skapa meningsfulla kopplingar till andra. Det länkar samman vision, syfte och värdering till konkret handling. Det blir tydligt vad som verkligen driver oss (Sinek, 2009).
Att definiera ditt inre ”varför” innebär att upptäcka vilka värderingar, övertygelser och ambitioner som är grunden för ditt arbete och liv – för att sedan kunna förmedla detta på ett sätt som inspirerar både dig själv och andra. Ett tydligt och äkta ”varför” förstärker din trovärdighet.
Att tydligt förmedla ditt ”varför” är avgörande oavsett vilken roll du befinner dig i – vare sig det är som chef, kollega, vän eller i samtal med klienter. Det handlar inte bara om att förmedla vilka uppgifter som ska genomföras eller hur de ska genomföras, utan även att tydligt kommunicera varför något är viktigt och vilket värde det har.
Tre grundläggande psykologiska behov
Våra grundläggande psykologiska behov och drivkrafter för motivation är centrala för att förstå mänskligt beteende. En av de mest inflytelserika teorierna på detta område är Self-Determination Theory (SDT), i Sverige kallad självbestämmandeteorin, utvecklad av forskarna Edward Deci och Richard Ryan (1985).
Teorin bygger på antagandet att människor både kan och vill bidra till att göra skillnad. Varje individ har en inre drivkraft som motiverar oss att skapa, utvecklas och uppnå våra mål. Den sociala miljön runt omkring oss kan antingen förstärka eller dämpa denna inre drivkraft, beroende av i vilken grad de grundläggande psykologiska behoven tillgodoses.
Självledarskap 25
Inom SDT betonas tre grundläggande psykologiska behov som är centrala för att främja motivation, engagemang och psykiskt välbefinnande:
Autonomi – Behovet av att känna kontroll över sina egna handlingar och beslut. När människor känner att de har möjlighet att styra sina liv och göra egna val, ökar deras inre motivation.
Kompetens – Behovet av att känna sig skicklig och kapabel att hantera de utmaningar man ställs inför. När individer upplever att de gör framsteg och förbättrar sina färdigheter, ökar deras motivation att fortsätta utvecklas.
Tillhörighet – Behovet av att känna sig accepterad och ha meningsfulla relationer med andra. När individer känner sig delaktiga och upplever en stark social samhörighet, förstärks deras motivation.
Vår motivation stärks alltså när vi upplever självbestämmande, känner oss kompetenta och ser framsteg, samt när vi känner tillhörighet i en trygg social gemenskap där vi blir sedda och bekräftade. Det leder ofta till bättre prestation, uthållighet och välbefinnande. Forskning visar att när dessa tre komponenter – autonomi, kompetens och tillhörighet – är närvarande blir motivationen mer hållbar över tid och leder till bättre resultat. Genom att tillgodose dessa grundläggande behov kan vi öka vår motivation i relation till de mål vi vill uppnå. På samma sätt kommer en miljö som stödjer autonomi, kompetens och tillhörighet att gynna en mer hållbar motivation (Deci & Ryan, 1985).
Motivation är som bränslet som manar dig att förbättra och underhålla ditt hus. När du förstår varför du tar hand om ditt hem, blir det enklare att finna glädje i arbetet. Denna förståelse ger dig den energi som behövs för att fortsätta utveckla och anpassa ditt hus till dina behov.
Medkänsla – tre flöden för ökat välbefinnande
När vi avdramatiserar misslyckanden och visar oss själva medkänsla hjälper vi samtidigt människorna omkring oss att sänka kraven på sig själva.
Det engelska begreppet compassion brukar på svenska översättas till medkänsla, och det är det ordet vi har valt att använda i den här
boken. Self-compassion blir då självmedkänsla (icke att blanda ihop med självkänsla).
Medkänsla beskrivs av den brittiske psykologen Paul Gilbert (2009), grundaren till compassionfokuserad terapi (Compassion Focused Therapy, CFT), som en förmåga att förstå och känslomässigt kunna sätta sig in andras lidande med en önskan om att vilja lindra det. Det handlar inte bara om att vara vänlig utan också om att utveckla ett medvetet och balanserat sätt att bemöta svårigheter, både för sig själv och andra. Medkänsla är en central del i vår förmåga att vägleda andra människor och ingår som en av fyra delar i MI-andan. Vi kommer att återkomma till det begreppet i kapitel 3, där vi fördjupar oss i motiverande samtal.
Medkänsla flödar åt tre håll och vi behöver balansera alla dessa flöden för ett ökat välmående. Varje flöde är lika viktigt och bidrar till en helhet av medkänsla i våra liv:
Medkänsla för andra: Att känna och visa medkänsla mot andra innebär att vi försöker förstå deras lidande och erbjuder stöd och hjälp när det behövs.
Medkänsla från andra: Att ta emot medkänsla från andra innebär att acceptera och ta emot det stöd andra erbjuder.
Medkänsla mot sig själv: Självmedkänsla innebär att behandla sig själv med vänlighet och förståelse, även när vi misslyckas eller har det svårt.
Många kämpar med att visa sig själva förståelse och tänka positiva tankar om sig själva. Att ha en stödjande inre röst som stärker oss är viktigt för att bygga upp tilliten till den egna förmågan. Om vi är förstående och toleranta mot oss själva i stället för kritiska kan vi utveckla en bättre självbild. Att visa sig själv medkänsla påverkar det psykiska måendet positivt. Det gör oss mer motståndskraftiga och stärker vårt välmående (Neff, 2011).
När vi är självkritiska och har svårt att visa oss själva medkänsla blir vi också mer kritiska och krävande mot andra. Vår förmåga att visa medkänsla för oss själva påverkar därför våra relationer både privat och på arbetsplatsen, arbetsklimatet och våra prestationer. Att avdramatisera misslyckanden och visa oss själva medkänsla hjälper människorna omkring oss att sänka kraven på sig själva. När vi erkänner våra egna brister blir det lättare för andra att be om hjälp eller dela med sig av sina svårigheter.
Det kan vara avlastande att landa i en acceptans att vi alla är människor med fel och brister. Alla gör vi misstag och möter utmaningar som måste hanteras. När vi behåller ett balanserat perspektiv och inte låter oss dras med i negativa tankemönster blir det lättare att känna samhörighet. Vi är alla lika i grunden; alla är rädda för att misslyckas och ingen är perfekt.
Som ett exempel återgår vi till huset: Vissa städar konstant och tycker ändå att huset känns stökigt och ostädat. De ursäktar röran då någon kommer på spontanbesök, trots att besökaren inte kan se ett dammkorn. Då besökaren sedan får besök av husägaren känner denne sig obekväm. Det finns en rädsla och oro för att få kritiska blickar, då nivån på städning inte är i närheten av husägarens.
Om det är svårt att visa självmedkänsla för sin egen skull, kanske det kan vara till hjälp att inse att vårt arbete med oss själva också är till hjälp för andra.
De tre regleringssystemen
För att förstå hur våra känslomässiga reaktioner styrs och hur vi kan uppnå en mer balanserad och hälsosam livsstil måste vi också förstå de tre grundläggande regleringssystem som Paul Gilbert (2009) beskriver inom CFT. De tre systemen – hot- och skyddssystemet, driv- och belöningssystemet samt lugn- och trygghetssystemet – samverkar och påverkar varandra hela tiden. Denna process aktiveras flera gånger om dagen, och vi rör oss mellan systemen beroende på situation. Systemen presenteras närmare nedan.
Mänskligt beteende drivs ofta av två huvudsakliga krafter: en vilja att uppnå något vi önskar eller en strävan efter att undvika det vi inte vill ha. Motivation att uppnå något handlar om att sträva efter positiva mål och belöningar, såsom framgång i karriären, meningsfulla relationer, nöjen och olika former av tillfredsställelse. På motsatt sida har vi motivationen att undvika något, vilket innebär att vi försöker undvika negativa utfall eller obehag som smärta, fara, misslyckande och andra oönskade upplevelser. Utifrån motivationskrafterna kan vi förstå varför vi agerar som vi gör och dessa är centrala i alla beteenden, så även inom ledarskap, självledarskap och personlig utveckling (Deci & Ryan, 1985).
Hot- och skyddssystemet
Driv- och belöningssystemet
2 Trecirkelmodellen
Lugn- och trygghetssystemet
Hot- och skyddssystemet (aktivering) – Röd cirkel
Det röda systemet har utvecklats för att vi snabbt ska upptäcka och reagera på hot. Det är starkt kopplat till känslor som rädsla, ångest, ilska och avsky. När vi upplever hot, stress eller fara aktiveras systemet och förbereder oss för att undvika, kämpa mot eller fly från hotet. Våra försvar aktiveras: vi slåss, flyr eller stelnar till (på engelska fight, flight or freeze). När systemet är aktivt frigörs stresshormonerna kortisol och adrenalin, vilket ökar hjärtfrekvensen och förbereder kroppen på att hantera den upplevda faran.
Driv- och belöningssystemet (prestation) – Blå cirkel
Det blå systemet driver oss att söka resurser, uppnå mål och njuta av de belöningar som är nödvändiga för vårt välbefinnande. Det är nära förknippat med känslor av iver, glädje, förväntan, nyfikenhet och intresse. Systemet aktiveras när vi strävar mot ett mål eller när vi belönas för våra prestationer. Det är kopplat till beteenden som att söka efter mat, sex, sociala kontakter och andra former av prestation. När systemet är aktivt frigörs signalsubstansen dopamin, vilket ger oss en känsla av glädje, tillfredsställelse och belöning.
Bild
Lugn- och trygghetssystemet (trygghet) – Grön cirkel
Det gröna systemet hjälper oss att känna oss lugna, trygga och tillfreds. Det är förknippat med känslor av lugn, tillit, säkerhet och välbefinnande. Systemet aktiveras när vi känner oss trygga och omhändertagna, får socialt stöd från andra men också när vi visar oss själva medkänsla. Medkänsla och självmedkänsla spelar en central roll i att aktivera detta system. Det är kopplat till vårdande och omsorgsfulla beteenden, social samhörighet och vila. Målet är att möjliggöra återhämtning, bygga och underhålla relationer samt lägga grunden för långsiktig hälsa och välbefinnande. När systemet är aktivt frigörs signalsubstanserna oxytocin och serotonin, samtidigt som stresshormonet kortisol minskar. Att visa medkänsla mot sig själv är att ta hand om sitt inre hus med omsorg – du behöver vara förstående när saker går sönder och ge dig själv tid att reparera dem. Genom att vårda ditt inre hus med omtanke skapar du en trygg plats där du kan återhämta dig och finna ro.
Hot- och skyddssystemet – det primära systemet Systemen är skapade för att ge oss maximala förutsättningar för prestation. Hot- och skyddssystemet är det primära systemet eftersom det främst är till för vår överlevnad. När det röda systemet startas upp stängs automatiskt det blå och gröna systemet ner. Det innebär att känslosystemet är aktivt, medan systemet som ansvarar för logiskt tänkande, nyfikenhet och lärande blockeras. Systemen påverkar hur vi bearbetar information, hanterar känslor och reagerar på stress, vilket i sin tur påverkar våra tankemässiga och känslomässiga funktioner. Detta förklarar varför det kan vara så svårt att ta till oss information och lära oss nya saker när vi blir för stressade samt varför minnet ofta sviker i pressade situationer.
Regleringssystemens samspel och dess påverkan vid diagnoser
Sambandet mellan psykiatriska diagnoser och våra emotionella drivsystem är komplext och skapar en hög känslomässig obalans mellan systemen. Dessa individer befinner sig oftare i hot- och skyddssystemet än vad som är önskvärt för välmående och mental balans.
30 Självledarskap
Obalansen innebär att de redan från start har en förhöjd sårbarhet. Det kan ge en tydligare förklaring till varför de ibland har så nära till explosiva reaktioner och sammanbrott.
När hot- och skyddssystemet blir överaktiverat, eller när lugnoch trygghetssystemet är underaktiverat, kan människan fastna i negativa tankar och känslor. Det skapar höga stressnivåer, vilket i sin tur påverkar både minne och känslohantering. Detta gäller inte bara personer med psykiatriska diagnoser, utan fungerar på liknande sätt vid till exempel trauma/obearbetat trauma.
Ett underaktivt driv- och belöningssystem minskar motivationen att lära sig nya saker på grund av att startmotorn saknas. Obalansen påverkar motivation, fokus och känslohantering, vilka alla är avgörande för att lära sig saker. Det förklarar varför det kan vara så svårt med inlärning för en individ med psykiatrisk diagnos.
Förståelse för dessa sammanhang ger ökad acceptans, vilket hjälper oss i mötet med andra. Kunskapen hjälper oss inte bara med vår egen förståelse för det som sker i stunden, vi kan också använda kunskapen för att hjälpa dem vi möter att förstå sig själva bättre.
Hoten
förändras – reaktionerna består
För tusentals år sedan kunde hot bestå av rovdjur som vi behövde fly från eller jaga för att överleva. När faran var närvarande aktiverades hela kroppen: musklerna spändes, blodet rusade och vi blev redo att springa. Kroppen var på helspänn, fullständigt fokuserad på uppgiften, utan hunger eller trötthet. Kortisol och adrenalin pumpades ut, vilket förberedde oss för strid eller flykt. När faran var över och situationen hade lösts började det kreativa tänkandet aktiveras. Vi reflekterade över hur vi skulle kunna skapa de bästa förutsättningarna i framtida liknande situationer – bättre jakttekniker, starkare skydd. Denna drivkraft hjälpte oss att hitta nya lösningar, och vi belönades av gruppen och genom att överleva. Kortisolet ersattes av dopamin från belöningssystemet, och därefter följde vila och återhämtning i familjens trygga miljö. Dopaminet ersattes av oxytocin och serotonin.
I dagens samhälle kan stress komma från ständigt närvarande miljömässiga påfrestningar där ”faran” aldrig försvinner. Det medför ett konstant påslag av stresshormoner och vi stannar kvar i den
röda cirkeln. Det är då vanligt att pendla mellan det röda och blå systemet utan att nå det gröna. Vi blir skickliga på att hitta snabba lösningar och prestera, ofta belönade av vår omgivning. Men detta kan skapa en falsk känsla av lugn, där dopaminets glädjerus lurar oss att tro att vi befinner oss i det gröna systemet.
Utifrån denna förklaringsmodell kan vi förstå hur kroppen visar symtom på långvarig stress: spända muskler (beredd att slåss), mag- och tarmproblem (vi ska inte äta eller gå på toaletten under flykt), sömnsvårigheter (vi ska inte sova under beredskap), sexuella problem (vi har inte sex när vi jagas av ett rovdjur) och nedsatt minnesförmåga (hotsystemet prioriterar inte minneslagring och analys).
När stress sätter krokben för ditt självledarskap
Stress kan vara både positiv och negativ beroende på hur vi upplever och hanterar den. Positiv stress kan motivera oss och förbättra vår prestation, medan långvarig negativ stress kan leda till allvarliga hälsoproblem. Våra kroppar är biologiskt programmerade att reagera på stress genom det sympatiska nervsystemet, vilket förbereder oss för kamp eller flykt genom att frigöra kortisol och adrenalin. Ett visst mått av stress är nödvändigt för att starta aktiviteter och sätta oss i rörelse – detta är det röda systemet, vår kickstart och motor. När vi har aktiverat detta system kan vi övergå till det blå systemet, där vi blir kreativa och lösningsorienterade.
Problemen med stress uppstår när vi inte tillåter oss själva att landa i det gröna trygghetssystemet, där vi kan slappna av och återhämta oss. Vi har alla ett personligt ansvar att skapa utrymme för lugn och ro och att ge oss själva tid för återhämtning. Att förstå dessa mekanismer kan hjälpa oss att hantera stress på ett hälsosamt sätt och undvika dess negativa långsiktiga effekter.
Kommunikation vid stress – en sämre version av oss själva
Utifrån beskrivningen av våra drivsystem så kan vi också förstå vad som händer med vår kommunikation när vi befinner oss i stress. I en stressad situation tappar vi ofta förmågan till medkänsla och empati (Gilbert, 2009). Det blir svårare att känna medkänsla och vi tenderar att prata mer än vi lyssnar. Vårt sätt att kommunicera blir formellt
och vi håller avstånd, samtidigt som vi riskerar att ställa orimliga krav på andra. I dessa situationer kan vi också bli känslomässigt avstängda och lättirriterade, vilket ytterligare försvårar vår förmåga till god kommunikation. Som en följd av detta förlorar vi ofta den goda relationen vi byggt upp med den vi kommunicerar med, vilket i värsta fall leder till konflikter och missförstånd.
Stress förändrar dynamiken i vår kommunikation. Vi går från att samtala till att diskutera, och i slutändan kan det leda till argumentation. När stressen ökar försvinner vårt logiska tänkande och vi blir i stället styrda av våra känslor. Denna förändring innebär att vi rör oss från logiskt tänkande och planering (i hjärnans prefrontala cortex) till känslohjärnan (limbiska systemet), som styr våra primitiva reaktioner. Som ett resultat tappar vi tillgången till våra bästa egenskaper och blir en sämre version av oss själva.
Ökadstress
Diskussion Samtal
Argumentation
Kamp – Flykt – Frys
Bild 3 Stress försämrar kommunikation
Om två individer dessutom är stressade samtidigt kan hotsystemen aktiveras, och det blir mycket svårt att mötas och förstå varandra. Den ena kan gå in i kamp, höja rösten och använda hårda ord. Den andra kan reagera med flykt, tystna och dra sig undan på grund av det ökade obehaget. Kommunikationen bryts, eftersom den som argumenterar blir ännu mer frustrerad och uppfattar den andras tystnad som ett medvetet sätt att ignorera motparten, medan den som flyr känner en allt större olust. Möjligheten till konstruktiv dialog och förståelse är då borta.
Att påverka stress genom förhållningssätt
Ditt förhållningssätt kan öka eller minska både din egen och den andra personens stressreaktion, vilket också påverkar samtalets utfall. När ett samtal övergår till att bli en diskussion är det vanligt att vi känner oss frestade att börja förklara, argumentera, konfrontera eller ge råd. Detta kan vara ett tecken på att vårt eget hotsystem
är på väg att aktiveras – vi börjar känna en drivkraft att försvara vår åsikt. Även om förklaringar och råd kan ges i all välmening, resulterar det ofta i en ökad stressnivå hos motparten. Upplevelsen av autonomi minskar, vilket aktiverar personens försvar.
Om vi i stället försöker lyssna aktivt, visar att vi försöker förstå den andras perspektiv, bekräftar känslor samt ger individen tid att uttrycka sina tankar, så minskar risken för ökad stress. Det som annars hade blivit en argumentation kan i stället bli ett konstruktivt samtal (Rogers, 1961).
Ökadstress
Samtal
Diskussion
Argumentation
Minskadstress
Förklara
Konfrontera
Argumentera
Be den andre att lugna sig
Höja rösten
Försöka övertala
Ge råd
Fixareflexen
Bild 4 Aktivt lyssnande minskar stressen
Lyssna aktivt
Försöka förstå
Bekräfta den andres känsla
Visa empati
Ge tid
Ge val, autonomi
Visa tilltro till personen
BÖRS
Träning ger färdighet
Genom att aktivt arbeta med dig själv för att öka din självinsikt och förbättra din självreglering kan du också förbättra ditt självledarskap.
Vi har mycket att vinna på att hitta strategier för att lugna oss själva, reglera tankar och känslor samt minska känslan av stress. Andningsövningar, meditation, naturvistelser, massage, fysisk träning, närhet till och samtal med nära och kära eller med någon utomstående, närhet till husdjur och att bygga in mikropauser i vardagen är några lättillgängliga metoder som kan vara till hjälp.
Ibland kan höga krav och stark självkritik utgöra ett stort hinder för självutveckling. Det kan skapa hög press och stress, vilket leder både till ett dåligt mående och till försämrad prestationsförmåga.
Paul Gilberts (2009) forskning har haft stor inverkan på hur man ser på och behandlar självkritik och skam. I samtal får man verktyg för att hantera dessa känslor genom att främja självmedkänsla och förståelse för hur de underliggande motivationssystemen påverkar reaktionsmönstren. Ökad självmedkänsla hjälper den känslomässiga läkningen.
Att arbeta med höga krav på dig själv, skuld och skam är en process som kräver tid och tålamod. Att ha en självmedkännande dialog samt känna igen sina egna krav och öva på att sänka dem är viktiga delar. Genom att bygga upp självmedkänsla kan du skapa en mer balanserad och medkännande relation till dig själv.
Förståelse och acceptans
Genom hela boken återkommer vi till vikten av acceptans och förståelse: för dig själv, för andra och för situationen. Det är viktigt att utveckla förmågan att se saker ur olika perspektiv. Tankar, känslor och upplevelser är inte rätt eller fel – de är bara olika. Vi kommer långt genom att ha en vilja att förstå och ett nyfiket utforskande av andras perspektiv.
• Genom att förstå dig själv ökar förmågan att förstå andra
• Genom acceptans för dig själv ökar acceptansen för andra
• Genom självmedkänsla ökar förmågan att förmedla medkänsla till andra
Dessa förmågor är avgörande för att kunna leda och stödja andra på ett effektivt sätt.
När du har tagit hand om ditt inre hus och byggt en stabil grund är du redo att hjälpa andra med deras. Genom att förstå ditt eget inre kan du med större empati och förståelse kliva in i någon annans hus och ge det stöd som behövs.
Men precis som att ett hus inte bara består av fasta strukturer utan också av det liv och den värme som fyller dess rum, handlar våra relationer och möten med andra om mer än bara yttre handlingar och ord. Det är också en fråga om den energi och närvaro vi bär med oss – likt en låga som lyser upp och värmer dem vi möter på vår väg. I nästa kapitel kommer vi att utforska hur denna låga kan forma relationer och interaktioner med andra.
SLUTORD
I denna bok har vi guidat dig i relation till både dig själv och andra. Vi har diskuterat hur du kan visa dig själv omsorg genom att ta hand om ditt inre hus, så att ditt ”varför” kan lysa klart som en brinnande låga och leda andra. Med hjälp av motiverande samtal blir du fyren som vägleder de människor du möter. Med inkluderande kommunikation hjälper du varje individ att finna sin plats på samma sätt som en pusselbit med sin unika form hittar sin plats i ett pussel. Du som chef skapar förutsättningar för medarbetare och organisation att växa sig starka, på samma sätt som trädgårdsmästaren sköter om de olika växterna i en blomstrande trädgård. Varje del är som kulorna i ett kullager som samverkar för smidig rörelse, med psykologisk trygghet och MI-anda som smörjmedel.
Till dig som läsare vill vi rikta ett varmt tack. Din tid, dina tankar och din strävan efter att vara en positiv kraft i andras liv är ovärderlig. Vi vill uppmuntra dig att fortsätta använda dessa kunskaper i din vardag. När du möter utmaningar – påminn dig om vikten av att lyssna och lyfta styrkor. Varje samtal är en möjlighet att göra skillnad, att hjälpa andra att växa och utvecklas. Att skapa en inkluderande miljö där alla känner sig sedda, hörda och respekterade – och låt dem också inspirera dig att växa och utvecklas längs vägen.
Under din resa framåt vill vi också uppmuntra dig att återkomma till reflektionsfrågorna som finns i slutet av varje del i denna bok. Reflektera själv och tillsammans med andra. Se bokens innehåll som en samling förslag och verktyg som du kan använda, anpassa och utveckla utifrån din egen erfarenhet och förståelse. Vår förhoppning är att vi har kunnat hjälpa dig att växa – både som yrkesverksam och som medmänniska.
Uppskatta de små framsteg du gör längs din väg. Personlig utveckling är inte alltid en resa med stora kliv; ibland är det de mindre, nästan osynliga stegen som leder oss längst.
Om det är något budskap vi hoppas att du tar med dig från denna bok, så är det värdet av ett empatiskt förhållningssätt – gentemot andra såväl som mot dig själv. Oavsett om det gäller kollegor, hjälptagare, medarbetare, chefer eller dig själv, är empati grunden för att skapa en inkluderande och stöttande miljö.
Avslutningsvis vill vi bjuda in dig att fortsätta reflektera över några frågor som knyter an till bokens olika kapitel. Tänk på dem som påminnelser, som små kompasser att återvända till när du söker klarhet och riktning:
• Hur tar du hand om ditt inre hus?
• Hur ser du till att din låga brinner klart?
• Hur gör du för att din fyr ska visa rätt väg?
• Hur kan du finna rätt plats för varje pusselbit?
• Och om du är chef, hur förblir du en bra trädgårdsmästare?
Tusen tack!
//Ola & Caisa
Att arbeta inom LSS och socialpsykiatri innebär att möta människor med unika och ofta komplexa behov. Förmågan att kommunicera på ett sätt som skapar förtroende, delaktighet och motivation är avgörande för att ge ett gott stöd – men hur gör man det i praktiken?
I MI – Motiverande samtal inom LSS och socialpsykiatrin visar författarna hur du kan använda MI (Motiverande samtal) som ett verktyg i det dagliga arbetet.
Boken ger dig konkreta strategier för att skapa inkluderande samtal, stärka relationer och stötta individens självbestämmande. Du får ta del av praktiska exempel och reflektionsfrågor som hjälper dig att omsätta kunskaperna i din egen yrkesvardag.
Boken är indelad i tre delar:
Självledarskap och rollrelaterat ledarskap – hur du stärker din förmåga att leda dig själv och kommunicera effektivt när du leder andra.
Motiverande samtal och inkluderande kommunikation – metoder och verktyg för att främja förändring, minska motstånd och anpassa kommunikationen till individens behov och förmågor.
Ledarskap – hur du som chef kan använda MI för att bygga bärkraftiga relationer, skapa psykologisk trygghet, stärka arbetsmiljön och utveckla verksamheten.
Oavsett om du är chef, handledare, stödassistent eller boendestödjare ger denna bok dig praktiska redskap för att arbeta mer medvetet och strukturerat med MI. Genom små justeringar i ditt sätt att kommunicera kan du göra stor skillnad i mötet med de personer du stödjer.
Caisa Christensen är socionom och familjeterapeut med många års erfarenhet av missbruksvård, BUP och socialtjänst. Hon är medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers) och utbildar i MI sedan 2005.
Ola Hall är KBT-terapeut med mångårig erfarenhet från kriminalvård och socialt arbete med människor i utanförskap och utsatthet inom kommun och EU-projekt. Han är medlem i MINT och utbildar i MI sedan 2005.