9789177414964

Erika Wallin & Pernilla Thor – reflektion som grund till utveckling

Förskolans uppdrAg i foKus

Innehåll

1. utveckling

Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att leka, lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram.1

Utveckling innebär att något förändras eller förbättras, eller har förändrats eller förbättrats (Wallin, 2021). Den här boken är tänkt som stöd i ert pågående utvecklingsarbete, ett underlag för kunskapsökning och tankesnurror som kan hjälpa er att få perspektiv på ert uppdrag och tillsammans utveckla er förskolas utbildning och undervisning, men också hjälpa dig som enskild pedagog att utveckla dina egna tankar och handlingar. För utveckling är inte något som bara sker. Det är vi, var och en för sig och vi tillsammans, som behöver skapa förändringar och förbättra vår utbildning och undervisning. Förändrar vi inget sker heller ingen utveckling.

1 Läroplan för förskolan (Lpfö 18), s. 18.

Skolforskaren Helen Timperley framhåller att vi behöver se begreppet utveckling som ett lärande. Det vi behöver utveckla måste vi även lära oss mer om. Om vi istället för att prata om utveckling funderar över vad vi borde lära oss mer om så förs tankarna till en inre process: något som sker hos mig, med mig (Timperley, 2019). Därför är också vårt råd att du utifrån bokens innehåll nyfiket ska våga granska dig själv: Vad tänker jag? Hur gör jag? Vad behöver jag lära mig mer om för att kunna utveckla min profession? Och att du sedan samtalar, planerar och utvecklar dina tankar och handlingar tillsammans med kollegor. Ta hjälp av varandra, det är ju förskolans styrka: vi är aldrig ensamma utan skapar barnens bästa förskola tillsammans!

Utveckling som en process

Utveckling är förstås inget som sker från en dag till en annan. Många forskare betonar att utveckling kan ta lång tid, ibland flera år och att det handlar om processer. Utifrån Timperleys resonemang sker detta i bestämda steg: vi måste uppmärksamma vårt nuläge, fundera kring vad vi pedagoger behöver för nya kunskaper för att göra förändringen och vi behöver input (litteratur, föreläsningar etcetera.) om ämnet som vi sedan kan diskutera med kollegor och därefter planera förändringar i undervisningen. Med nya kunskaper och insikter kan vi gå ut i barngruppen, använda oss av våra nya kunskaper för att sedan reflektera över våra nya handlingar med kollegor, utveckla undervisningen ytterligare, agera, reflektera. Denna process behöver ske många gånger, gå flera varv (Timperley, 2019).

Utveckling som en process

Planera en fortsättning utifrån reflektionen.

Nuläge: Vad vill vi lära mer om för att kunna utveckla vår utbildning och undervisning?

Diskutera nya intryck tillsammans med kollegor.

Reflektera tillsammans över de nya handlingarna, det som sker utifrån förändringarna.

Fritt tolkat utifrån Timperley, 2019

Agera.

Planera nya handlingar, undervisningsaktiviteter, förhållningssätt med kollegor utifrån era nya intryck.

Förskolans systematiska kvalitetsarbete bör vara ett sätt att arbeta med utvecklingsfrågor: uppmärksamma ett område som vi behöver utveckla (Var är vi?), utifrån detta sedan planera vad vi vill förändra (Vart ska vi?), planera vad och hur vi ska göra för att förändring ska ske (Hur gör vi?) och sedan utvärdera för att se om förändringen skett (Hur blev det?).

Några utmaningar

– från tanke till handling

En svårighet med utvecklingsarbete är att vi människor tycker om vanor. De underlättar vårt arbete. Men för att förändra något måste vanor brytas och det kräver mycket eftertänksamhet och energi. Ledarskapsförfattaren Stephen R. Covey framhåller att vanor är kraftfulla faktorer i våra liv som består av kunskaper (vad och varför), färdigheter (hur) och önskan (vilja) (Covey, 2019, s. 77). Ofta är vanor omedvetna mönster som påverkar våra handlingar och tankar. Men för att kunna utvecklas som människor och förändra våra tankar så måste vanorna upptäckas, brytas, förändras.

Enligt skolutvecklarna Steven Katz och Lisa Ain Dack behöver vi se utvecklingsarbete som ett undersökande arbetssätt och öka vår nyfikenhet för vad som sker. Vi måste sätta ord på våra tankar och uppfattningar och sedan granska dem ingående, både på egen hand och tillsammans med andra. På så vis får vi nya tankar och kunskaper som vi sedan måste fundera kring och sätta i relation till våra tidigare kunskaper. Stämmer de överens eller motsäger de varandra? Utifrån vår nya förståelse kan vi sedan ändra både våra tankar och handlingar. För att förändring ska kunna ske måste vi få till en djupare insikt om vårt eget agerande och det kan uppnås genom ett gemensamt undersökande arbetssätt (Katz & Ain Dack, 2017).

Vad är problemet?

Utifrån vår erfarenhet är förskolepedagoger ofta väldigt lösningsfokuserade och kreativa, men kanske ibland lite för idérika och väl snabba att förändra. Ett exempel:

På vår förskola har vi förändrat vår gruppsammansättning och vårt innehåll när vi samlar barnen inför våra grupptillfällen utifrån en artikel vi inspirerats av. Efter någon vecka upplever vi att det blivit rörigare vid våra samlingar. När vi pratar om det föreslår min kollega att vi ska ändra om i grupperna igen. Ja, vi behöver nog en annan gruppsammansättning, resonerar vi oss fram till. Men problemet fortsätter under veckorna som följer. Vi upplever att barnen inte kan koncentrera sig och beslutar att ändra om i grupperna ytterligare en gång.

Det skulle kunna vara gruppsammansättningen som utgör problemet, men troligtvis är det bara en aspekt av det hela. Problemet blir att vi inte stannar upp och analyserar det som sker. Istället för att titta närmare på situationen och få perspektiv på det som händer skapas snabba (ogenomtänkta) lösningar (kanske utifrån hur vi brukar göra), vilket gör att vi egentligen inte vet orsaken till problemet. Om vi hade dröjt kvar vid problemet och tagit oss tid att reflektera kring olika aspekter av det hela hade vi kanske upptäckt att vi slutat med våra rutiner vid samlingarna vilket gjort att barnen inte riktigt vet vad som ska ske, något som i sin tur skapar oro. Genom en analys av situationen skulle vi ha kunnat uppmärksamma att vårt innehåll var alldeles för avancerat för den barngrupp vi har framför oss, eller för lätt. Kanske ha upptäckt att vi går alldeles för fort fram och inte låter barnen pröva sina tankar och funderingar eller att vi inte lyssnar in barnens frågor.

Enligt Katz och Ain Dack går vi, precis som i exemplet, ofta alldeles för fort fram när vi ska förändra något. Och istället för att analysera var problemet egentligen uppkommer ifrån och vad det innebär (orsakerna bakom) lägger vi tid på att tänka ut aktiviteter och lösningar. Snabbt prövar vi olika lösningar för att åtgärda problemet när den första lösningen inte fungerar. Det vi då glömmer är att lösningarnas potentiella

framgång är helt beroende på i vilken utsträckning de svarar mot problemet. Så innan vi talar om lösningar måste vi lägga tid på att se till att vi verkligen förstår orsakerna till problemet (Katz & Ain Dack, 2017).

Utveckling kopplat till kvalitet

Syftet med vårt utvecklingsarbete är att skapa en förskola med allt högre kvalitet. Vad det innebär kan vi behöva fundera kring. För vårt sätt att tänka kring detta påverkar kvalitetsarbetet. Vi kan ha olika syn på vad hög kvalitet innebär och även olika perspektiv på kvalitetsarbetets syfte och möjligheter (Wallin, 2021).

Olika dimensioner av kvalitet

Strukturkvalitet (personalens utbildning, kompetens, personaltäthet, barngruppens storlek och sammansättning, lokaler och läroplan)

Innehållskvalitet (förskolans mål som utbildningen och undervisningen ska riktas mot och som barn ska lära sig om)

Processkvalitet (personalens förhållningssätt, innehåll, arbetssätt)

Resultatkvalitet (hur man lyckas uppnå det som är läroplanens intentioner med förskolan, det vill säga vad barn lär sig och hur de utvecklas)

(Pramling Samuelsson & Williams, 2023)

Att bara ha fokus på en dimension räcker inte för att få en förskola med hög kvalitet. Det är förstås lättare att fokusera på de delar som är lätta att ta på och går snabbt att förändra, såsom schema och barngruppens sammansättning. De delar som handlar om att utveckla förhållningssätt och förskolans kultur är ofta svårare att utveckla. Men en välutvecklad kultur är en förutsättning för all annan utveckling (Sörqvist, 2016).

För att synliggöra vår förskolas kvalitet och kvalitetsarbete är det viktigt att vi pedagoger återkommande diskuterar och reflekterar

kring vår syn på barns utveckling och lärande. Att vi pratar om hur vi arbetar med läroplanens olika målområden och hur vi kan utveckla vårt pedagogiska arbete så att lek, lärande och omsorg bildar en helhet och integreras i den dagliga verksamheten (Skolverket, 2005).

Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet

Vi får heller inte glömma bort att vårt utvecklingsarbete, våra arbetssätt och utbildningens innehåll alltid behöver utgå både från vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Det räcker inte med att tycka och tänka att vi borde … Att arbeta utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt innebär att vi pedagoger kritiskt reflekterar över vårt arbete utifrån forskning och egna och andras erfarenheter. Att vi tillsammans med kollegor prövar metoder och arbetssätt, sätter ord på och motiverar hur och varför det vi gör stödjer och stimulerar barnens lärande och utveckling. Om vårt utvecklingsarbete i förskolan ska leda till bättre förutsättningar för barnen måste vi veta vad vi kan göra för att utveckla oss själva och utbildningen (Skolverket, 2020, s. 17–26). Det är förskollärarens ansvar att se till att vi följer läroplanens intentioner och har ett vetenskapligt förhållningssätt.

Reflektionsfrågor

• Vad innebär utveckling för dig eller er?

• Vilken kunskap tänker du eller ni att en förskolepedagog behöver ha för att kunna utföra sitt uppdrag?

• Vilken kunskap behöver du eller ni mer av?

• Hur följer ni upp och utvecklar ert arbete?

• Stannar ni upp och analyserar problem som uppstår i ert utvecklingsarbete eller är ni snabba med lösningar?

Case

1. Det är ny termin och dags att ställa i ordning lärmiljöerna inne på avdelningen på förskolan. Ni har i arbetslaget pratat om vilka olika erbjudanden ni ska ha för barnen, men eftersom ni inte tidigare jobbat tillsammans behöver ni nu diskutera och enas i era tankar. Redan från början märker ni att ni fastnar i benämningen av de olika miljöerna och vad ni tänker ska pågå där. Ska det exempelvis heta rollek, dockhörna, hemvrå, lägenhet, fantasi och föreställning, affär och restaurang – eller aktivitet, projekttid eller fokusstund och undervisning, samling, lillmöte eller reflektionsstund.

• Vad är viktigt att diskutera igenom när man är ett nytt arbetslag?

• Vilken betydelse har det vilka olika begrepp man använder?

• Vilka värderingar lägger ni i de olika begreppen?

2. Du jobbar som förskollärare och du och dina kollegor har lite svårt att komma igång med ert systematiska kvalitetsarbete.

I ditt arbetslag har du två kollegor som nästan aldrig är inne och dokumenterar i ert system och du känner att du får bära mycket själv. Visst har du som förskollärare ett extra ansvar, men samtidigt behöver ju mycket fördelas på arbetslaget. Ni har pratat om det flera gånger, men du känner ändå att det inte riktigt funkar. Dina kollegor säger ofta att de tycker att du gör dokumentationen så bra och att de själva tycker att det är lite svårt med det tekniska. Däremot ger de dig ofta tid för att kunna gå ifrån barngruppen och arbeta vid datorn, men du skulle önska lite mera delaktighet från dina kollegor.

• Hur skiljer sig förskolläraransvaret från arbetslagets ansvar gällande utvecklingsarbete?

• Hur kan man göra för att få alla att vara delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet?

• Vilka delar i uppdraget måste vara gemensamma och vilka delar kan skilja sig åt?

• Hur gör ni för att få ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete?

3. I ditt arbetslag har du en kollega som har ett annat modersmål och inte fullt ut behärskar det svenska språket. Ibland blir det lite missar i kommunikationen både mellan er som kollegor och gentemot vårdnadshavare. Din kollega är fantastisk tillsammans med barnen och allting flyter på bra i arbetet er emellan, men du kan ibland bli lite osäker på om kollegan förstår allt du säger och du har även fått frågor från vårdnadshavare om något som sagts. Du vet att din kollega tycker att det är lite jobbigt när det blir missförstånd.

• Hur kan du göra för att stötta din kollega?

• Hur kan ni agera för att minimera risken för missförstånd och istället kunna förstå varandra bättre?

4. Höstterminen har precis startat och ni har suttit tillsammans i arbetslaget på er gemensamma utvecklingstid. Tillsammans har ni kommit överens om era regler, rutiner och strukturer. Ni är alla eniga om hur och vad ni ska göra. Men bara tre veckor senare har rutinerna brustit, reglerna tummats på och strukturen fallit. Frustrationen i arbetslaget är stor och den annars så positiva andan uteblir allt oftare. Hur ska ni komma tillbaka på rätt spår igen?

• Vilka regler, rutiner och strukturer behöver man komma överens om i arbetslaget?

• Hur ska vi göra för att hålla kvar vid dem trots motgångar?

• Hur gör vi om någon avviker och struntar i det vi kommit överens om?

5. Anna jobbar i pedagogpar med Åsa. De har ett bra och väl fungerande samarbete och har gemensamt planerat för en spännande termin med ett projektarbete tillsammans med sin barngrupp. Men då Åsa ofta är mycket frånvarande på grund av vab och egen sjukdom känner Anna att det börjar slita mer och mer på henne att hålla glädjen och engagemanget uppe. Nu ligger det mesta ansvaret på henne med hjälp av en outbildad vikarie som kommer in då och då.

• Hur behåller vi engagemanget hos pedagoger som har frånvarande kollegor?

• Hur behåller vi kvaliteten på utbildningen trots motgångar?

• Hur involverar vi vikarier och outbildad personal i vårt arbete?

• Hur ser vi till att alla barn får möta det som de har rätt till varje dag?

workshops

a. Den här workshoppen brukar vi kalla för idé-produktion där tanken är att ni tillsammans ska skapa en gemensam bild av hur hög kvalitet på er förskola skulle kunna se ut.

Dela ut tre post-it-lappar till alla kollegor och låt var och en skriva ner tre ord (ett på varje post-it-lapp) som symboliserar en förskola med hög kvalitet.

Para ihop er två och två och berätta för varandra vad det står på era lappar. Välj sedan ut tre av de sex orden som ni menar symboliserar en förskola med hög kvalitet.

I nästa steg parar varje par ihop sig med ett annat par och samma process görs igen: förklara, beskriv och välj ut tre ord som ska finnas kvar.

Är ni många kan ni genomföra processen ytterligare en gång.

Berätta sedan grupp för grupp vilka ord som står på era lappar. Sätt upp lapparna på en vägg och låt var och en gå fram och sätta ett streck på de tre lappar som bäst representerar det hon eller han värderar högst. Lapparna med flest streck berättar vilka ”ord” som ni på er förskola anser symbolisera en förskola med hög kvalitet.

FYRA DIMENSIONER AV KVALITET

Processkvalitet

Strukturkvalitet

En förskola med hög kvalitet innebär …

Innehållskvalitet

Resultatkvalitet

(utifrån Pramling Samuelsson & Williams, 2023)

B. Reflektera och problematisera:

• Vad innebär de olika dimensionerna?

• Vilka delar i dimensionerna blir viktiga i ett utvecklingsarbete?

• Vilken dimension har vi oftast fokus på i vårt kvalitetsarbete?

• Vilka dimensioner utvecklar vi kontinuerligt?

• Behöver vi vidga vårt utvecklingsarbete?

hur kan vi säkerställa att arbetet i förskolan utgår från läroplanens mål och att vi tillsammans tar ansvar för förskolans utbildning? För att förstå och tillämpa läroplanens intentioner krävs både teoretisk kunskap och tid för reflektion.

Förskolans uppdrag i fokus ger dig konkreta verktyg för att möta dessa utmaningar. Genom tolv kapitel, alla utformade kring centrala teman i förskolans läroplan, får du som pedagog stöd i att skapa en mer reflekterande förskolekultur.

Boken går igenom centrala begrepp som utveckling, omsorg, lek och undervisning, och knyter dessa till praktiska övningar och case från verkligheten.

Varje kapitel avslutas med reflektionsfrågor och workshops som hjälper arbetslaget att omsätta teorierna till handling. Genom att reflektera både individuellt och gemensamt utvecklar ni ert förhållningssätt, och stärker kvaliteten i undervisningen och omsorgen.

Erika Wallin och Pernilla Thor är förskollärare och utvecklingsledare inom förskolan och har mångårig erfarenhet av att stötta pedagoger i deras arbete med att omsätta läroplanens mål till handling. ISBN