Erika Wallin
Förskolans dokumentationsuppdrag
syfte, metod och praktik
Erika Wallin
Förskolans dokumentationsuppdrag
© 2025 Författaren och Gothia Kompetens AB
ISBN 978-91-7741-471-1
Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Verket får inte användas för analys av text och data, till exempel för att utveckla AI-system och -tjänster eller för att skapa nytt material såsom texter, bilder, filmer och ljud.
Redaktör: Pernilla Rönnlid
Grafisk form: Anna Hild
Illustrationer omslag: Shutterstock Ovacular
Foto: Erika Wallin
Första upplagan, första tryckningen
Tryck: ADverts, Lettland 2025
Gothia Kompetens
Box 22543, 104 22 Stockholm
Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se
Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet.
Genom att återvinna denna bok bidrar du till papprets kretslopp. Lägg boken i pappersinsamlingen så blir det till nya böcker.
Innehåll
4.
Förord
När jag läste till förskollärare på Lärarhögskolan i Stockholm i början av 2000-talet låg Reggio Emilia Institutet, som är förespråkare för pedagogisk dokumentation, i korridoren bredvid. Det fanns en viss samverkan mellan högskolan och institutet. Handledaren för mitt examensarbete hade precis disputerat och hennes avhandling handlade om förskollärares förändringsarbete med pedagogisk dokumentation. Ändå pratades det nästan ingenting alls om pedagogisk dokumentation under min utbildning. Några få kurser introducerade mig och mina studiekamrater till olika dokumentationsmetoder, så som portfolio, loggböcker och utvärdering, och hur vi skulle kunna använda oss av dokumentation när vi började arbeta. När jag sedan började arbeta dokumenterade jag och mina kollegor till viss del. Vi dokumenterade aktiviteter vi genomfört och barnens lek. Dokumentationerna sattes upp på väggar och syftet var att visa upp vad vi gjorde och att vi arbetade med barns lärande utifrån läroplanen. Vi reflekterade med barnen och utvärderade vårt arbete, men inte utifrån dokumentationen. Istället utgick vi från våra tankar och tog stöd av olika matriser. År 2010 gick jag en utbildning, Naturvetenskap i förskolan, som var en del av Skolverkets kompetenssatsning Förskolelyftet. Det var då jag förändrade min tankegång kring dokumentationsarbetet och påbörjade ett nytt arbetssätt. Temat under utbildningen var att fånga vardagen, vilket innebar att jag fick lov att stanna upp och reflektera kring vilket lärande som kunde tänkas ske i vardagliga situationer,
till exempel när barnen åkte rutschkana, och vilka processer barnen befann sig i. Vi fick olika uppgifter som handlade om att få barnen och oss själva medvetna om vad som egentligen skedde i situationerna utifrån ett naturvetenskapligt perspektiv. Vi skulle reflektera över hur miljö och material påverkade det som hände i vardagen, hur vårt förhållningssätt påverkade barnens utforskande, vilken vår egen roll var samt vad barnen var medvetna om och intresserade av. Vi skulle göra dokumentationer samt reflektera med kollegor och med barnen. Dessutom skulle vi följa barnens processer samt utgå från deras erfarenhetsvärld och planera vår undervisning därifrån – vi skulle inta ett utforskande arbetssätt. Jag började då arbeta processinriktat. Barnen var delaktiga och påverkade händelseförloppet och de aktiviteter vi planerade. Det innebar att jag behövde vara nyfiken, lyssna in barnen och planera fortsättningen steg för steg, dag för dag. Dokumentationen blev ett verktyg som gjorde det möjligt. Efter en tid upptäckte jag hur mycket dokumentation och reflektion kan påverka mitt arbete i vardagen och kvaliteten i förskolan.
Förskolan har ett dokumentationsuppdrag. I vår läroplan, Lpfö 18, beskrivs vad vi ska dokumentera och till viss del vad vi ska använda dokumentationen till, men inte hur vi ska genomföra detta arbete. Vi som arbetar i förskolans utbildning behöver fundera kring vad, när, hur och varför vi dokumenterar. Genom denna bok vill jag ta mig igenom dokumentationsuppdraget tillsammans med dig. Jag vill vrida och vända på perspektiv, fördelar och utmaningar i arbetet. Varje kapitel innehåller fakta om möjligheter och svårigheter, vardagsexempel, inspiration och metoder – tips och trix, underlag, matriser – utifrån mina egna erfarenheter och kunskaper men även utifrån andras erfarenheter och kunskaper samt forskning. Jag hoppas att du och dina kollegor kan använda er av tankarna i boken för att utveckla ert dokumentationsarbete, så att dokumentationen blir ett stöd för er och gynnar utbildningen och undervisningen samt bar-
nens utveckling och lärande. Syftet med boken är inte att ni ska börja dokumentera mera, kanske tvärtom dokumentera mindre, framför allt dokumentera klokare. Så häng med och tänk tillsammans med mig kring förskolans dokumentationsuppdrag!
Februari 2025
Erika Wallin
Inför läsningen
Det här är en bok om dokumentation. Den handlar om vad som ska och kan dokumenteras, hur och varför. Jag tror på dokumentation som ett hjälpmedel. Samtidigt är jag kritisk mot mycket av den dokumentation som i dag sker i förskolor runt om i Sverige. Utifrån dagens styrdokument finns det inget enkelt svar på frågan om exakt vad som ska dokumenteras och hur mycket vi ska dokumentera. Förskolepersonal behöver därför kontinuerligt ställa sig frågor, till exempel vad, när, hur och varför vi ska dokumentera. Därför vill jag att du ser denna bok som en reflektionspartner och en guide kring förskolans komplexa dokumentationsuppdrag. Syftet är att ge perspektiv på dokumentationens möjligheter men även visa på svårigheter och utmaningar. Vi kan dokumentera det mesta, vi kan även dokumentera ingenting, i båda fallen behöver vi ta ett beslut och göra ett aktivt val.
Det valet behöver vara väl underbyggt.
Efter varje kapitel kan du ställa dig följande frågor:
• Vad innebär dokumentation?
• Varför ska jag /vi dokumentera?
• Hur ska vi dokumentera?
• Hur ska vi använda vår dokumentation?
• Vilken dokumentation hjälper oss pedagoger och barnen att stanna upp, tänka, lära, utvecklas, planera och skapa en fortsättning?
• Vilken dokumentation blir meningsfull för oss vuxna, förskolans utbildning och för barnen?
Om dokumentationen inte har ett syfte och inte stöttar de processer som sker i utbildningen är den meningslös och behöver inte genomföras. Dokumentation ska gynna oss pedagoger och barnen, vi som är förskolans vardag. Den är för oss. Sedan kan andra få ta del av den.
Avsnittet Att vara nyfiken på varandra i kapitel 3, Reflektionens betydelse, finns även i min bok Reflektera mera (2022).
1. Dokumentation i förskolan
Dokumentation innebär insamling och sammanställning av fakta i syfte att direkt bevisa något el. lägga grund för vidare forskningar
(Svenska Akademien, Svensk ordbok, 2021)
Enligt förskolans läroplan ska alla förskolor dokumentera sin utbildning. Arbetet ska ske tillsammans i arbetslaget och alla ska vara delaktiga. Dock har förskollärare och rektor ett särskilt ansvar för att vissa delar genomförs. Det innebär dock inte att rektor och förskollärare ensamma ska genomföra de delarna, arbetslaget ska tänka, planera och genomföra arbetet tillsammans. Vad som ska dokumenteras står inskrivet i läroplanen. Med hjälp av dokumentation ska du och kollegor bland annat synliggöra barns utveckling och lärande, följa era processer och utveckla förskolans utbildning.
Det är viktigt att läsa om, problematisera kring och reflektera över läroplanens texter om dokumentation för att kunna utveckla sin dokumentationspraktik, men även för att avgränsa. Det är lätt att arbetet med dokumentation blir något ohanterbart och tyvärr kopplas det fortfarande till stor del till det administrativa, det skriftliga, vilket bara är en liten del av dokumentationsuppdraget. Utifrån förskolans läroplan ska vi använda dokumentationen – det är det som blir det viktiga.
Läroplanen om dokumentation
Rektorns ledning samt förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och arbetslagets uppdrag att främja barns utveckling och lärande är förutsättningar för att utbildningen ska utvecklas och hålla hög kvalitet. En sådan utveckling kräver att rektorn och alla som ingår i arbetslaget systematiskt och kontinuerligt dokumenterar, följer upp, utvärderar och analyserar resultaten i utbildningen.
(Lpfö 18, s. 11)
Arbetslaget ska skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg
(Lpfö 18, s. 15)
Förskolläraren ska ansvara för att
• varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt följs, dokumenteras och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål
• dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet i utbildningen
(Lpfö 18, s. 18)
Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt följa, dokumentera och analysera varje barns utveckling och lärande för att göra det möjligt att följa barns förändrade kunnande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål
(Lpfö 18, s. 18)
Rektorn har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att förskolans arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling genomförs och dokumenteras fortlöpande
(Lpfö 18, s. 19)
Förskolan har ett dokumentationsuppdrag som är formulerat i läroplanen, men i praktiken finns det många frågor: Vad ska dokumenteras och varför? Hur kan dokumentation stödja barnens lärande och verksamhetens utveckling i stället för att bli en tidskrävande administrativ uppgift?
I den här boken får du en genomgång av dokumentationens syfte, metoder och praktiska användning i förskolan. Erika Wallin belyser både möjligheter och utmaningar, alltid med utgångspunkt i aktuell forskning och förskolans styrdokument. Genom konkreta exempel och reflekterande frågor visar hon hur dokumentation kan bli ett stöd i det pedagogiska arbetet.
Boken tar bland annat upp
• skillnaden mellan informationsdokumentation och pedagogisk dokumentation
• hur reflektion kan göra dokumentationen meningsfull
• dokumentationens roll i att synliggöra barnens intressen och erfarenheter
• hur barn kan bli delaktiga i dokumentationsarbetet
• kopplingen mellan dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete.
Boken vänder sig till dig som arbetar som rektor, förskollärare eller barnskötare och vill utveckla en mer genomtänkt och effektiv dokumentationspraktik. Oavsett om du är ny i yrket eller har flera års erfarenhet ger boken inspiration och vägledning för att dokumentera klokare – inte mer.
Erika Wallin, leg. förskollärare med över 20 års erfarenhet, arbetar i dag som fortbildare och utvecklingsledare för förskolan. Hon har ett stort intresse för utbildningsfrågor och strävar efter att förskolan fortsätter utvecklas till en plats fylld av nyfikenhet, kreativitet, lärande och glädje för alla som befinner sig i den.
ISBN 9789177414711