9789177414667

BArN Leva med

Förord

Kära läsare!

Första gången Leva med barn kom ut var 1983. Lars H Gustafsson, barnläkare och författare, stod bakom den då.

Vi som sedan år 2013 har skrivit boken har alla tre professionella rötter i barnhälsovården och har i många år arbetat som utvecklare, med fortbildning för personalen på barnavårdscentralen, BVC, och med frågor som rör barns hälsa. Vi har haft många givande möten med barn och föräldrar. Som ett plus har vi olika perspektiv som barnläkare, psykolog och specialistsjuksköterska. Dessutom har vi själva, inte minst, erfarenhet av att leva med barn och vet att det är fantastiskt roligt, lärorikt och faktiskt också svårt.

Under åren som gått har bokens innehåll omarbetats allt eftersom kunskapen om barn och faktorer som påverkar barns hälsa och utveckling har ökat. Genom alla år har barnets rättigheter genomsyrat boken.

Vi vet att många av dagens föräldrar är aktiva och söker kunskap och råd på många olika sätt. Det är bra. Även om internet är en vanlig källa så vet vi att boken som form fortfarande uppskattas. Vi tror att samtal mellan föräldrar, både med varandra och med andra föräldrar man möter på förskolan, i bostadsområdet eller föräldragruppen på BVC är bra för föräldraskapet. Och därmed för barnen.

I boken behandlar vi frågor som vi vet att föräldrar ofta tar upp på BVC och som bland annat handlar om mat, sömn och barns hälsa och utveckling. Boken innehåller texter om barn, familj och miljö och kan vara en utgångspunkt för eftertanke och självreflektion. Som inspiration till eftertanke och samtal både hemma och på föräldraträffar, har vi i anslutning till texterna formulerat några frågor.

Leva med barn är i första hand skriven för föräldrar, men kan med fördel läsas av till exempel mor- och farföräldrar och av andra vuxna som finns för barnet. Vi har försökt att skriva en bok utifrån barnets perspektiv och fokus ligger på de yngsta barnen. Behoven hos små barn är lika oavsett kön. Vi har valt att använda hen när vi skriver om barnet och förälder när vi menar barnets omsorgsgivare.

Vi hoppas att du som läsare får glädje av att läsa och leva med barn!

Författarna, januari 2024

Marie Köhler Antonia Reuter Johanna Tell

Barnläkare, med.dr Specialistpsykolog Specialistsjuksköterska, fil.dr

Alla barn har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras.

Barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.

Varje barn har rätt att leva och utvecklas.

Varje barn har rätt att uttrycka sin åsikt och att bli lyssnat på.

huvudprinciperna i fn:s konvention om barnets rättigheter.

1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen). Den innebär ett stort steg framåt i kampen för att tydliggöra barns människovärde och rätt till skydd och inflytande. I Sverige har barnkonventionen fört med sig bland annat att en rad lagar förändrats så att barnets bästa sätts tydligare i centrum. För att stärka barns rättigheter ytterligare blev barnkonventionen svensk lag 1 januari 2020.

I barnkonventionen understryker FN att det är föräldrarna, eller ibland andra vårdnadshavare, som har huvudansvaret för barnets uppfostran och utveckling, och samhället har skyldighet att stötta barn och föräldrar. Som förälder kan man använda barnkonventionen för att bevaka sitt och andra barns rättigheter, exempelvis när det gäller förskola, skola och hälso- och sjukvård. Det kan också gälla ekonomiska förutsättningar, boende och miljö.

Föräldrar har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Detta ansvar kvarstår tills barnet är vuxet, oberoende av hur familjens situation i övrigt förändras. Ett föräldraskap är ett livstidskontrakt med särskilda regler för de första arton åren. Barnet har alltid rätt till sina föräldrar, även efter en separation.

Livslångt föräldraskap och garantier för barnets bästa – det är ett stort åtagande. Men barnkonventionens formuleringar är samtidigt ett stöd för föräldrar. De ger förhållandet mellan förälder och barn en unik styrka. De ger inspiration att mötas i glädje och ömsesidig respekt.

Barnen hör inte bara framtiden till. De lever här och nu. Därför är det både bra och naturligt att vi i dag talar allt mer om barnets rättigheter.

Information om FN:s konvention om barnets rättigheter finns på Barnombudsmannens webbplats – se länktips på sidan 236.

Alla barn är allas barn

”Alla barn är allas barn”, säger man ibland. Att i handling visa barnen att vi menar allvar med det kan vara en ovanligt meningsfull föräldrauppgift.

I den gamla byn kunde detta vara självklart, liksom det i dag är i vissa kulturer. Det fanns många gånger ett gemensamt ansvar för byns barn. Barnet kunde vända sig till någon annan vuxen än föräldern för att få hjälp när det behövdes. I dag är det inte självklart längre. Man kan uppleva det som att varje familj ska sköta sig själv, hålla rätt på sina barn och inte bry sig så mycket om andras. Det är synd. En sådan inställning lämnar både barn och föräldrar ensamma. Det är betydelsefullt att vi samarbetar både med andra föräldrar och med andra vuxna i vår omgivning – för allas våra barn.

När barnen blir äldre och börjar röra sig utanför hemmets och förskolans väggar blir föräldrar mer beroende av att också andra vuxna ser barnen, behandlar dem med vänlighet och respekt men också griper in och vägleder när så behövs.

Barn växer upp under helt olika betingelser. Överallt finns barn som behöver vänskap, stöd och utmaningar grundat på respekt. Vi som vuxna har ett gemensamt ansvar för de barn vi har omkring oss, egna och grannars barn, barn på flykt och barn i andra länder. Skillnaden mellan ”våra barn och andras ungar” får aldrig bli för stor.

Att fundera på

Vad betyder det för ett barn att bli respekterat och lyssnat på?

Hur önskar du att andra föräldrar och vuxna förhåller sig till dina barn?

Vilka viktiga vuxna fanns för dig när du var liten? Vad betydde de för dig?

Hur pratar vi med andra vuxna om hur barn har det?

Vinteräpplen

Magnus Carlbring

Alla barn är vinteräpplen, tidiga i frosten

En blomma först som sjunger med de andra på grenen, så rör sig tiden genom bladen: skalhus, stjälkar Ett träd som spritter upp ur ingenting I varje litet äpple växer drömmen om ett träd som sträcker sig mot himlen

På varje gren ett äpple, i varje äpple är ett barn, en liten kärna som värmer sig i jorden

deN föRstA tidEn tIllsammAns

FöRäldRainteRvjU

Oskar 27 år, socialsekreterare

Erik 30 år, journalist Olle 10 månader

BOR: i lägenhet

När Oskar och Erik skulle bli föräldrar räknade de med att bli utmattade av alla vaknätter. Det var ju så spädbarnstiden skulle vara, hade de hört. Men det blev mycket enklare än de trott.

Varken Oskar eller Erik hade någon direkt erfarenhet av små barn innan de fick Olle. Oskar funderade mycket på hur man tar hand om ett barn och hur man ska göra i olika situationer. Hur håller man i en liten nyfödd? Hur bräcklig är han?

– Det blev mycket lättare än jag hade tänkt, säger Oskar. Det faller sig nog väldigt naturligt för de flesta föräldrar att läsa av sitt barn, om man inte har ett väldigt svårt barn kanske eller själv mår väldigt dåligt efter en förlossning.

Erik var den som skulle vara hemma först och han hade ställt in sig på att det skulle bli jobbigt.

– Jag räknade med att Olle inte skulle sova ordentligt, att det skulle bli svårt med mat, att jag skulle vara trött … att det hela skulle vara påfrestande både fysiskt och psykiskt. Men det gick väldigt smidigt. I början hade han lite kolik på kvällarna men det var inte så att han var uppe hela nätterna och skrek som en galning. Det var

jobbigt några timmar på kvällen men det hade kunnat vara betydligt värre.

– Ja, vi har haft en väldig tur, säger Oskar. Han har sovit hela nätter i princip från några månaders ålder. Det är nu på senare tid som han har börjat vakna och vill komma över till vår säng. Då blir det lite mer rubbad sömn, men han sover fortfarande bra.

Vad tänker ni då, när han plötsligt börjar ändra sitt sovmönster?

– Då nojar vi lite och så tar vi upp det med BHV-sköterskan, säger Oskar. Hon säger alltid att det är helt naturligt och så finner man sig.

– Jag håller inte med Oskar, säger Erik. Min bild är att Olle hela tiden under de här tio månaderna ändrar sina vanor lite hur som helst. Jag tycker det är lätt att hänga med i det där, man får bara vara väldigt följsam.

Föräldraledigheten beskriver Erik som ”bara mys”. Olle var lätt att ha att göra med och det var bara att hänga med i hans rytm och hans behov, som inte var alltför krävande.

– Jag tror att Oskar har det betydligt tuffare nu, säger Erik. Nu när Olle kryper behöver han mycket mera uppsyn.

– Ja, det är mer aktivering nu, instämmer Oskar. Jag måste sätta gränser, säga nej. Dessutom kan inte mina behov ta så stor plats längre. Bara för att jag känner

för att gå på stan i tre timmar och kolla kläder så kanske inte Olle tycker det är så kul att sitta i barnvagnen. Han vill hellre gå till lekplatsen och gunga och då är det han som vinner. Men han är ju roligare också nu, han kommunicerar mer.

På Oskars jobb finns det många småbarnsföräldrar. Det är skönt att ha andra att prata barn och dela sina erfarenheter med.

– Att höra om vad andras barn gjorde hela dan igår, vad de åt eller hur de bajsade, har jag inte tyckt varit särskilt intressant varken tidigare eller nu, säger Oskar. Ändå är det skönt att som nybliven förälder ha någon i personalrummet att prata med om just sånt. Men jag försöker välja mina ”offer” för att skona omgivningen lite.

Oskar och Erik upplever också att omgivningen ofta förväntar sig av småbarnsföräldrar att de ska vara just det och ingenting annat. De blir ifrågasatta när de går och tränar, går på fest eller träffar kompisar på egen hand.

– De undrar hur vi har tid med sånt, vi är ju pappor och borde vara hemma, säger Oskar. Folk nästan väntar sig att man ska klippa av resten av livet för barnet, vilket jag tror är dåligt för både barn och föräldrar.

”Att höra om vad andras barn gjorde hela dan igår”

Men det får inte bara bli barnprat, vilket är lätt hänt. Föräldraidentiteten är ju inte den enda. Man måste få vara sitt gamla vanliga jag också.

– Jag har en kollega som det mest blir barnprat med, säger Oskar. Då känner jag efter ett tag att jag måste påminna om att jag kan annat också. Jag har faktiskt läst tidningen och kollat på nyheterna. Man måste nog anstränga sig för att inte prata barn hela tiden.

Egentiden är viktig för både Oskar och Erik. De måste få vila från föräldrarollen, om det så bara gäller att få läsa tidningen en stund, eller gå och fika. Innan de fick Olle levde de aktiva, sociala liv och vill fortsätta med det i den mån det går. Det kräver en hel del planering.

– Det är betydligt svårare att få till att vi gör saker tillsammans nu, säger Oskar. Våra föräldrar bor för långt bort för att kunna hjälpa till ofta. Vi har några barnvakter som vi anlitar ibland. Vi har blivit bättre på att göra saker var för sig, tror jag. Vi är rätt tillåtande mot varandra. Vi har aldrig behövt göra allting tillsammans och det behöver vi inte göra nu heller.

Bada

Det är bra och skönt att vara ren. Spädbarn blir inte smutsiga på samma sätt som äldre barn eller vuxna. Bröstmjölk och kräk kan lätt rinna ner och lägga sig i hudveck, och urin och avföring retar huden i stjärten.

I halsvecken, bakom öronen, i armhålorna och ljumskarna är det varmt och fuktigt och kan lätt bli irriterat. Barnets hud är tunn, tappar snabbt fukt och har därmed lätt att bli torr. Det kräver lite extra omtanke och det är klokt att välja skonsamma tvålar, tvättlappar och krämer.

Många spädbarn tycker om att bada och det går utmärkt redan innan navelstumpen ramlat av. När barnets navel läkt går det bra att bada tillsammans. Bad på kvällen kan ha lugnande effekt och vara en del i kvällsritualen. En del barn kan bada varje dag medan andra är känsligare för vattnet och blir torra i skinnet. Barnet hålls stadigt under hela badet och torkas sedan försiktigt. Efteråt behöver barnet bli riktigt torrt i alla hudveck. Om det finns tecken på hudrodnad, torr eller irriterad hud kan man smörja med mjukgörande, oparfymerad kräm. Lite försiktig massage och omvårdnad kan bli en mysig stund tillsammans.

Tänk på att

badbaljan är placerad på ett säkert ställe vattentemperaturen bör vara 37–37,5 ˚C

rumstemperaturen bör vara 21–22 ˚C bad i 5–10 minuter brukar vara lagom för ett spädbarn ett barn ska aldrig lämnas ensamt i badet – inte ens för en sekund!

Naglar

Spädbarnets naglar är mjuka och kan snabbt växa sig långa och rivas. Det kan vara svårt att se var nagel och hud går ihop på ett litet barn och därför är det säkrare att fila nageln lite försiktigt än att klippa den. När barnet blivit några månader

gammalt kan man klippa naglarna med en trubbig sax, avsedd för barn. Ett tips är att passa på när barnet sover och naglarna mjukats upp efter ett bad.

Spädbarnsmassage

Huden är kroppens största sinnesorgan och via hud mot hud-kontakt med stillsam massage finns möjlighet till avslappning och välbefinnande hos både barnet och föräldern. Spädbarnsmassagen kan vara ett sätt att komma nära varandra, en stund av samspel, med ögonkontakt, småprat och beröring.

Ett bra tillfälle för massage brukar vara när barnet är vaket, lugnt, och intresserat och det har gått en stund sedan senaste matningen. Det behöver vara varmt i rummet, cirka 22–24 grader för att barnet inte ska frysa när hen blir avklädd. Man brukar rekommendera lite kallpressad vegetabilisk olja på varma händer då man masserar.

Det nyfödda barnet masseras med försiktiga strykningar över kroppen. Efter ett tag visar barnet ofta vad hen tycker mer eller mindre om och då vet du att du gör rätt. Det finns också en särskild teknik där man enligt ett program varvar mellan rogivande och stimulerande strykningar av olika delar av kroppen. Vissa rörelser kan vara särskilt lämpliga om barnet har kolik.

På BVC kan man få information om vart man kan vända sig för att lära sig spädbarnsmassage. Det finns också böcker och broschyrer att läsa.

Kläder

Det är praktiskt med barnkläder som är lätta att ta på och av. Att behöva dra en trång tröja över huvudet brukar inte vara så populärt, och det är inte heller så lätt att få in de små armarna på rätt plats. Omlottröjor i mjuk bomull som knyts fram brukar vara ett bra val för de minsta, liksom töjbara kläder där man lätt kan få in sin egen hand för att hjälpa alla kroppsdelar på plats. Blixtlås och andra hårda detaljer på kläderna

kan trycka och nypas och är därför bra att undvika. De små fötterna som ofta är kalla på nyfödda mår bra av sockor i bomull. Ett spädbarn behöver också mössa för att behålla värmen, då mycket av kroppsvärmen förloras från det förhållandevis stora huvudet. En varm och solig dag ersätts mössan med en solhatt.

Ut och gå

Både barn och vuxna mår bra av att vara utomhus i friska luften. Det är omöjligt att ge exakta råd om när ett litet barn kan vara ute. Det hänger inte bara på temperaturen; vinden och luftfuktigheten spelar också roll. Under vagnsuffletten ligger barnet ganska skyddat från sol, vind och regn. En varm sommardag kan det bli varmt som i en bastu därunder. Hängande skynken över suffletten bör undvikas då de kan hindra frisk luft från att komma in till barnet. Genom att känna efter på barnets rygg och nacke kan man få en vink om det är ”lagom” varmt i vagnen. Händer, fötter och kinder är ofta svala på små barn, så det kan vara missvisande att bedöma temperaturen där. Det är vanligare att man tar på för mycket kläder än för lite. En hjälmmössa skyddar huvudet mot kyla och vind och en hatt mot solen. Det är bra att lätta lite på kläderna i värmen i butiker och köpcentrum. När vädret tillåter kan suffletten fällas ner så att barnet kan få titta på trädkronorna och himlen.

En bra och säker liggvagn är närmast nödvändig om man har ett spädbarn. Barnvagnen ska ha en säker broms och reflexer. Stora hjul är praktiskt för att kunna ta sig fram i olika väglag. Det säkraste sättet att gå över gatan med barnvagn är att dra den efter sig. Bilister ser lättare en vuxen än själva vagnen.

När barnet har börjat sitta kommer hen sannolikt inte att vilja ligga i vagnen under promenaderna, utan vill ha möjlighet att komma upp och se omgivningen. Genom att ha barnet vänt mot sig i en bakåtvänd vagn, med möjlighet till ögonkontakt och småprat, kan barnet tryggt upptäcka världen tillsammans med föräldern.

Vem ska stanna hemma?

Tidigare sågs det som mer eller mindre självklart att det var mamman som skulle ta hand om barnen under det första året. Det var hon som hade fött barnet, det var hon som ammade och hon ansågs därför av rena naturskäl stå närmare barnet än pappan/partnern.

Numera vet vi att det redan från början är viktigt för barnet att få en nära känslomässig kontakt med båda sina föräldrar. Det är särskilt angeläget om vi vill att våra barn i framtiden ska klara av att leva i ett rikare, öppnare och mer jämställt förhållande mellan könen än vad som är vanligt i dag. Det är inte bara barnet som tjänar på att få lära känna båda sina föräldrar under det första året. Föräldrarna har också mycket att vinna.

Föräldraförsäkringen ger den andra föräldern rätt att vara ledig tio dagar i samband med barnets födelse. Försäkringen ger föräldrarna tillsammans rätten till 480 lediga dagar. Dagarna kan överlåtas mellan

föräldrarna, utom 90 dagar som är reserverade för var och en av föräldrarna. Uppdaterad information finns på Försäkringskassans webbplats. Sedan föräldraförsäkringen ändrades har ett allt större antal pappor valt att stanna hemma, inte bara en utan flera månader. Det lägger en grund för ett känslomässigt förhållande med djup och kvalitet som tidigare inte varit lika vanligt. Män som har tidigare erfarenhet av barn och inte varit föräldralediga, brukar peka på vilken skillnad det faktiskt blir när man är hemma.

Att vara flera föräldrar, också i praktiken, är betydelsefullt för den fortsatta gemenskapen. Man delar på ansvaret, mödorna och glädjeämnena också när det gäller barnen, man talar samma språk eftersom man har samma erfarenhet. Barn och föräldrar ges genom föräldraförsäkringen möjlighet till ett jämbördigt förhållande i familjen, där båda föräldrarna blir lika delaktiga i omsorgen om sina barn och barnen får uppleva närheten till dem bägge. Uppföljning av föräldrar som delar på föräldraledigheten visar att i den gruppen sker det färre separationer och att det föds fler barn. Forskning visar också att föräldrar som delar på ledigheten har en ökad förståelse för varandras vardag, liksom vad samvaron med ett barn innebär.

Ibland finns det inget val. Det gäller framför allt då man lever själv med barn och av olika skäl inte kan få hjälp av den andra föräldern. Minns då att det för barnet allra viktigaste under den första tiden, nämligen det nära bandet till åtminstone en vuxen person, går att skapa ändå. För barnet är det ingenting konstigt med en sådan situation. Det är mycket svårare att begripa varför det ibland finns två föräldrar i huset – men bara en som man riktigt får lära känna.

Att fundera på

Vad innebär ett delat ansvar för ditt barn?

Vad innebär delat ansvar för dig?

Hur kan man planera för jämställt föräldraskap?

Pappa! Du kan få berätta en riktigt bra saga om en krokodil som har snabel och vassa tänder.

att leva med barn är roligt och svårt. Ett äventyr som ger nya perspektiv och innebär både glädje och utmaningar. Hur kan det vara? Hur är det att vara barn? Hur gör man som förälder? Föräldraskapet är ett livslångt åtagande som förändras i takt med att barnen växer.

Leva med barn är tänkt som ett stöd i denna resa, något att slå i när du har en speci k fråga eller läsas från pärm till pärm. Med boken som inspiration hoppas vi att du kan hämta kunskap, tips och råd, få stöd och känna tillförsikt! Intervjuer med familjer och citat från barn gör att du kan känna igen dig i olika sammanhang och funderingar.

Författare är Marie Köhler, barnläkare och med.dr, Antonia Reuter, specialistpsykolog, och Johanna Tell, specialistsjuksköterska och l.dr. Med sina tre olika perspektiv bidrar de med gedigen erfarenhet och kunskap.

Det går inte att beskriva hur det är att ha barn, en familj. Det är något helt annat … Man tänker på barnen, man tänker på hur andra barn har det. FOUAD, 48 ÅR

BEPPE, 3 ÅR