9789177414643

Page 1


Lågaffektivt BEMÖTANDE

Om att få till det i det dagliga arbetet

2. Vad är lågaffektivt bemötande?

7. Grundstenar i lågaffektivt bemötande

8. Vår kultur

Sitter i väggarna

9. Metodtaket

Tillrättavisningar och utskällningar

Att straffa

10. Våra verktygslådor: hantera – utvärdera – förändra

Affektregleringsmodellen

11. Förebyggande arbete – det dagliga stödet

behov – Maslow

Tydliggörande pedagogik

SID (Styrkor, Intressen, Drömmar)

80/20-regeln

Skapa goda relationer

Trygghet

Meningsfullhet och välmående

Positiv kultur

Avslutande ord

Bilagor

Referenser

Inledning

När jag skrev min första bok – Lågaffektivt bemötande vad krävs för en lyckad implementering – inledde jag med att ställa mig frågan: behövs det ännu en bok med fokus på lågaffektivt bemötande? Så många före mig har ägnat sig åt detta. Konstaterade dock att det saknades en bok med fokus på implementering. Ett drygt år har gått sedan den boken släpptes och då sitter jag här igen … och ställer mig samma fråga: behövs det ännu en bok med fokus på lågaffektivt bemötande?

I samband med att jag skulle skapa en webbutbildning åt Komlitt kompetens fick jag under ett planeringsmöte frågan om att skriva en bok som stöd för utbildningen – en bok med fokus på hur vi får till det lågaffektiva bemötandet i det dagliga arbetet. Många böcker har som sagt skrivits i ämnet men inga utgivna hos ”mitt” förlag. Jag tackade ja till uppdraget och utmaningen.

Måste få inleda även denna bok med att berätta hur allt startade. För mig började den här resan med en halvdags föreläsning med Bo Hejlskov Jörgensen, numera Elvén. Året var 2009 och jag hade min första dag på det nya jobbet – ett LSS-boende för gymnasieungdomar med Aspergers syndrom. Detta var långt innan Bo blev ”Bo” med hela svenska folket. För mig var LSS en ny värld och jag törstade efter input inför mitt nya uppdrag. Bo satte ord på det bemötande och förhållningssätt jag använt mig av i arbetet under många år, ett förhållningssätt som jag kommit fram till funkar bäst för att lyckas i uppdraget att göra skillnad för andra människor. Han förmedlade en människosyn och syn på vårt uppdrag som jag delade. Vi presenterades en paketering av vårt uppdrag som kändes självklar! Innehållet i denna bok utgår från Bos

böcker, modeller och tankar. Jag har även varvat dessa med egna och andras exempel och erfarenheter av det praktiska arbetet med Lågaffektivt bemötande.

Vem är då jag som tar mig an denna utmaning? Jag är i grunden utbildad socialpedagog med över 30 års erfarenhet av socialt arbete i olika former. Jag har arbetat i kommunal socialtjänst med förändringsarbete och förebyggande arbete runt barn, unga och deras familjer. Har även arbetat inom den privata vård- och omsorgssektorn, där jag har startat upp och drivit HVB-hem, skola och LSS-verksamheter. Jag har varit chef och ledare på olika nivåer, bland annat metodchef hos en stor privat vård- och omsorgsaktör. Mitt ansvar var då att samordna, tydliggöra, säkerställa och utveckla metoder för att lyckas med uppdraget – ett bra liv för barn och unga med ökande sårbarheter som kom i kontakt med verksamheterna.

Under mitt yrkesverksamma liv har jag identifierat en rad principer och grunder som blivit centrala för mig för att lyckas i våra respektive uppdrag – oavsett verksamhet, målgrupp och åldersgrupp, däribland det lågaffektiva bemötandet. I uppdragen har jag mött personer med ökad sårbarhet och med hög känslighet för stress där jag sett vilken skillnad det gör för individen om personen de möter har rätt kompetens, rätt bemötande och rätt syn på sitt uppdrag. Jag styrs av en stark vision och värdegrund med ett tydligt brukarfokus.

För mig är synen på uppdraget central och mina ledord är utveckling, kompetens och säkerställande av innehåll – betydelsen av att vi gör det vi säger att vi ska göra. Idag driver jag företaget NPF-specialisterna tillsammans med en tidigare kollega. Vi erbjuder skräddarsydda insatser för personer med stora svårigheter i vardagen. Personer som bollats mellan olika stuprör i samhället utan att få sina behov tillgodosedda.

Nyckelorden som vi ser det är ”att tänka utanför boxen” – att

hjälpa en person att få ihop alla delar och genom detta få ett stöd som är anpassat efter personens individuella behov. Vi drivs av vår vision som är ”Lyckan i att lyckas”. En annan del i vår verksamhet är att vi erbjuder utbildning, handledning och implementeringsstöd till offentliga och privata verksamheter inom vård, omsorg, skola, psykiatri och behandling.

Jag har under många år utbildats i lågaffektivt bemötande –inledningsvis som en introduktion till ny personal i verksamheter som jag själv ansvarade för. Då var utbildningen ofta några timmar lång. Efter en tid landade jag i att det krävdes en heldags utbildning för att få med alla delar. Med åren har jag allt tydligare upptäckt att detta inte heller är tillräckligt. Jag rekommenderar idag verksamheter att satsa på en tvådagars fördjupningsutbildning med efterföljande implementeringsstöd för att säkerställa att verksamheten får ut de bästa förutsättningarna för att den nya kunskapen landar på bästa sätt. Jag har också med åren inriktat utbildningen så att den känslomässigt ska beröra deltagarna. Mycket fokus ligger även på att deltagaren reflekterar över sina egna behov – för att se, känna och förstå att det handlar om mänskliga behov – för dem vi finns till för, för oss själva – ja för oss alla. Med dagens teknik finns även möjlighet till olika digitala lösningar såsom e-kurser. Detta skapar en bredd i vad vi kan erbjuda, vilket i sig medför att vi kan tillgodse kunskap, färdigheter och kompetens till människor med olika inlärningsstilar. Hoppas att även dessa grundtankar förmedlas i denna bok.

Liksom i min förra bok vill jag passa på att tacka alla samskapare jag mött under mina 30 år med socialt arbete. Jag vill speciellt nämna personalen inom Solhagagruppens region syds verksamheter som varje dag skapade värde för dem vi fanns till för.

Och jag vill även tacka enskilda personer som jag arbetat tätt med i utvecklingen av det pedagogiska arbetet inom Solhagagruppen: Sofia Johansson, Susanne Jönsson, Jenny Bergström Månsson (fd Andersson), Jennie Linde, Daniel Sölsnes, Annelie Taning, Helene Markhagen, Sylvester Pagmert, Åsa Bondesson, Anna-Karin Sjöholm, Trine Bach Jensen, Anna Hellner och sist men inte minst Saila Skördemo.

Lund i mars 2022

Jeanette Johansson-Ånmark

Bakgrund – etik och filosofi

Det lågaffektiva tankesättet tar utgångspunkt i affektteori och annan utvecklings- och neuropsykologi. Etiken har en central roll, liksom en tydlig filosofisk grund och detta lägger grunden för en människosyn. Bo Hejlskov Elvén är den främsta företrädaren i Sverige för förhållningssättet. Han beskriver den filosofiska grundsynen som två principer, ansvarsprincipen och kontrollprincipen, i kombination med hur vi ser på människan vi möter.

Lågaffektivt bemötande fokuserar på personalens bemötande av personer med utmanande beteende och inte på själva beteendet i sig. Som personal ska man inte bidra till att öka konfliktnivån, det gäller att undvika konfrontation. Genom att personalen reglerar sina egna affekter kan de minska personens stress, som annars kan leda till utmanande beteenden. Genom att avstå från till exempel beröring, ögonkontakt eller att stå för nära en person som är upprörd eller orolig, något som av personen kan upplevas som hotfullt, kan man undvika en situation som kan leda till eller förstärka ett utmanande beteende.

Ett lågaffektivt bemötande ska alltså tillämpas i samspel med personen och anpassas efter dennes situation. Det handlar inte om att dämpa emotioner i alla situationer. Man använder ett medvetet kroppsspråk i syfte att lugna ner situationen, men även strategier, som att vända uppmärksamheten mot något som man vet att personen tycker om. Att kunna anpassa bemötandet efter individens känsloläge kräver att personalen är lyhörd inför personens känslouttryck och vad de betyder.

Dessa olika principer och ställningstaganden kommer jag lotsa er igenom i denna bok.

Vad är lågaffektivt bemötande?

Lågaffektivt bemötande kan sammanfattas på följande sätt:

Förhållningsätt för att hantera utmanande beteende. Omsorg och respekt för den enskilda människan. Undvika fysiska interventioner. Reduktion av upptrappning av en konflikt/ utmanande beteende.

Min egen respons och mitt beteende.

(Bo Hejlskov Elvén)

Lågaffektiv ”är en verksamhet där man skapar en miljö präglad av lugn och positiva förväntningar på de människor vi arbetar med eller på annat har ansvar för, i syfte att minska stress och problemskapande beteende. Metoderna handlar om tänkande och praktiska förhållningssätt som kroppsspråk, fysiskt avstånd och konfliktutvärdering” (Bo Hejlskov Elvén).

Vad är lågaffektivt bemötande för mig?

Jag deltog i ett implementeringsarbete i ett stort vård- och omsorgsföretag som jag arbetade i. Under detta arbete fick jag frågan från min chef: ”Du Jeanette, det här med lågaffektivt bemötande – är det verkligen tillräckligt?” Min chef hade då fått information från en av sina kollegor om att hen kände sig tveksam till det lågaffektiva förhållningssättet eftersom

barnen fortsatte att agera ut trots att all personal fått utbildning. I samtalet framkom det att personalen ägnade större delen av dagen åt att hantera saker som hände runt barnen.

De gjorde sitt bästa med att arbeta med avledning för att inte situationer skulle trappas upp. De backade även ur konfliktsituationer som uppstod i verksamheten. De hade blivit riktigt duktiga på att förhålla sig till affektsmitta och använda sig av avledningar för att förhindra kaos, men de började bli frustrerade då de egentligen inte såg någon skillnad. De upplevde att de bara släckte bränder och började bli trötta. Delar av personalgruppen hade också börjat ställa sig frågande till förhållningssättet, likaså chefens chef.

Bo Hejlskov Elvén och Anna Sjölund har definierat tre verktygslådor – HANTERA, UTVÄRDERA och FÖRÄNDRA – i sin bok med samma namn. Dessa verktygslådor hjälpte oss att skapa den bästa miljön och det bästa stödet för dem vi arbetar med. Verktygslådorna är centrala i vårt arbete och jag kommer beskriva vad verktygslådorna innehåller senare i boken.

Det var först efter att vi börjat använda oss av verktygslådorna som vi kunde ta personalen från att bara ”släcka bränder” till att kunna förebygga så att situationer inte uppstod. Det blev som ett systematiskt stresskyddsarbete.

Det är när vi befinner oss i detta läge som vi i personalen kan vara som mest kreativa. Personalen började beskriva att de hade tid och energi till att göra annat och att arbetet blev roligare.

Jag brukar framhålla att lågaffektivt bemötande till största delen består av förebyggande arbete – stödet i vardagen.

I det lågaffektiva arbetet säger vi att vi ska verka lugna. En bra liknelse är att vi ska vara som en anka – när vi ser en

anka så ser det ganska lugnt och fridfullt ut när den glider fram i vattnet. Men under ytan pågår en frenetisk paddling av simfötterna. Vi ska vara som ankan – vi ska dock inte paddla med våra fötter – utan aktiviteten pågår i våra tankar – ”hur ska jag lösa denna situation”. Vi vill ju inte vara någon som häller bensin på elden och gör saker värre.

Vad är inte lågaffektivt bemötande?

Under alla år jag arbetat med och utbildat i lågaffektivt bemötande har jag fått ta del av en del föreställningar om vad lågaffektivt bemötande är. Här följer några:

Affektfobi. Jag var i en verksamhet där vi utbildat all personal. Där mötte jag verksamhetens psykolog, som berättade att de fått affektfobi, det vill säga de vågade inte visa några känslor alls. Alla människor har alla grundkänslor, och med alla menar jag både personer som vi ger stöd och också vi som ger stöd. Dock finns det en förväntan på oss som ger stöd att vi ska kunna hantera och ha kontroll över våra känslor.

Konflikträdsla. Jag har även fått höra att vi som arbetar med lågaffektivt bemötande är konflikträdda. Själv brukar

jag säga att det snarare är tvärtom – vi vågar vara kvar i situationen med vårt lugn. Det är snarare de som agerar för ett snabbt avslut med hjälp av till exempel makt och fysiska interventioner som är konflikträdda.

Kravlöshet. ”Nu arbetar vi lågaffektivt och då får man inte ställa några krav.” Så är det inte. Vi måste ställa krav – ibland är det vårt vanligaste verktyg i det pedagogiska arbetet. Men vi måste ibland kravanpassa för personens bristande förmågor eller ojämna dagsform. Kravanpassning är en av grundstenarna i det lågaffektiva arbetet. Detta kommer jag att ta upp i ett senare kapitel.

Ulltofflor och mjuk röst. Att arbeta lågaffektivt är inte att sätta på sig mjuka ulltofflor och prata med en mjuk röst när vi hamnar i en situation. Vi fortsätter vara oss själva och har koll på våra affekter och använder därmed också vårt vanliga röstläge. Givetvis får vi ha ulltofflor på jobbet om vi brukar ha detta, och de som i vanliga fall pratar med en mjuk röst ska ju fortsätta med det.

REFLEKTIONER

Vad är lågaffektivt bemötande för dig?

Leta fram en bild eller ett objekt som symboliserar lågaffektivt bemötande för dig. Gör gärna detta i din arbetsgrupp och presentera bilden för varandra, till exempel på APT.

En konflikt kan uppstå när två personer eller grupper har olika uppfattningar av en situation. Jag vet inte hur det är för dig, men när jag är i en konflikt med någon så är det alltid jag som har rätt … Vi kan inte undgå konflikter i en pedagogisk miljö. Då är det viktigt att vi försöker förstå och förebygga dem och också hur vi väljer att handla i dem. Vi reagerar olika – mycket beror på hur vi möter konflikten. Som personal/stödpersoner är vi tvungna att förhålla oss till vårt ansvar i konflikten: ”Vad är min del i konflikten?” Det är också viktigt att påminna sig om att om jag ska ändra något i den konfliktfyllda relationen så behöver jag börja med mig själv!

Stress och återhämtning

Kan stress vara en orsak till utmanande beteende? Min erfarenhet är att det är en av huvudorsakerna. Vi möter människor i våra verksamheter som av olika anledningar är extra sårbara för stress och därmed extra sårbara för de negativa konsekvenserna som stress kan medföra.

Vi blir stressade av att uppleva situationer som vi inte kan kontrollera – situationer som är oförutsägbara för oss. Även tid, eller snarare brist på tid, är en stor orsak. När omgivningens förväntningar på oss inte stämmer överens med vår egen förmåga leder det ofta till stress.

Stress påverkar

̆ koncentrationsförmågan

̆ inlärningen

̆ impulskontrollen

̆ problemlösningsförmågan.

Stress kan också påverka oss rent fysiskt. Vi får

̆ ont i magen

̆ sämre aptit

̆ huvudvärk.

För att kunna arbeta med stress och återhämtning krävs det att vi ser och förstår vad stress är.

Ibland pratar man om positiv och negativ stress, men det finns inget fysiologiskt som kan kallas positiv och negativ stress. Det finns stress som är kroppens automatiska respons kopplat till känslonivå. Kortisol frigörs i kroppen. Sedan finns det coping, det vill säga vår psykologiska respons på stress. Vi behöver alla ha strategier för att hantera stress och oftast skapar vi dem själva. Det kan vara strategier som uppfattas som positiva för uppgivningen, men också strategier som omgivningen uppfattar som negativa. Det är de negativa strategierna som vi definierar som utmanande beteende. Ibland kan dessa strategier vara olagliga, ja till och med livsfarliga.

Innan vi kan arbeta för förändringar behöver vi då stötta personen i att hitta andra effektiva strategier.

Strategier för att hantera stress

Effektiva positiva strategier:

̆ Stimma

̆ Gå iväg för att få lugn

̆ Be om hjälp

̆ Göra något som har en lugnande effekt

̆ Fokusera på något annat

̆ Utföra någon form av ritual

̆ Göra något som känns tryggt

̆ Äta & dricka

Effektiva strategier som omgivningen inte ser som okej:

̆ Vägra delta/svara

̆ Isolera sig

̆ Ignorera/”dissa”

̆ ”Rymma”

̆ Ljuga

̆ Hota

̆ Slåss

̆ Skrika

̆ Självskada

Copingstrategier är viktigt för alla människor för att kunna hantera stress. Detta är de strategier vi har som hjälper oss

att stå ut med och hantera negativa saker och känslor som dyker upp. Det är inte alltid som vi är medvetna om att vi har sådana strategier. Därför kan vi behöva göra individerna medvetna om att man ofta har egna strategier för att hantera saker som händer.

Exempel på frågor för kartläggning av copingstrategier kan vara:

̆ När du blir arg – hur gör du för att hantera din ilska?

Hur bli du lugn igen?

̆ När du blir ledsen – hur gör du för att hantera detta?

Hur blir du glad igen?

̆ När du blir stressad – hur gör du för att hantera stress?

Hur blir du lugn igen?

Viktigt är också att vi som stödpersoner har egna strategier för att hantera vår stress. Detta för att kunna vara en förebild och inspiration åt den jag finns till för. Det medför också att jag har större chans att behålla lugnet i konflikter och stressfulla situationer. Jag får också bättre tillgång till min empatiska förmåga, bättre problemlösningsförmåga och kan då lösa situationen på ett smidigare vis.

Både vi och de personer vi har i uppdrag att stödja har alltså behov av att hitta olika tekniker för att hantera stress –tekniker som kan hjälpa oss att få ner stressen i stunden men även tekniken som är till stöd för att förebygga stress i vårt liv och vår vardag. Förslag på sådana tekniker kan vara:

avslappning

återhämtning

mindfulness

stödsystem

träning/motion ̆ näring/kost ̆ sömn.

Att kunna återhämta sig från krav är ett stort behov hos alla människor. Hur vi återhämtar oss är högst individuellt. Ibland möter vi personer som saknar återhämtningsstrategier. Ibland saknar vi också själva dessa strategier. För att en aktivitet ska vara återhämtande behöver den vara självvald. Den behöver vara möjlig och enkel att göra i vardagen. Att tänka att jag ska vila nästa sommar när jag reser till Kreta och sedan fortsätta stressa vidare i vardagen kommer inte vara till hjälp för oss. Viktigt fokus är hur jag i vardagen – i stunden kan återhämta mig från krav. Det kan vara så enkelt som att ta några djupa andetag, en extra kopp kaffe, en promenad i friska luften och att lägga mig en stund på soffan. Återhämtning är en oerhört viktig del för ett fungerande liv, både för mig själv och dem jag finns till för. Återhämtning gör oss mer hållbara i livet!

REFLEKTIONER

Det är viktigt att vi som stödpersoner ställer oss själva

samma frågor:

̆ Vad stressar mig?

̆ Vad behöver jag när jag är stressad?

̆ Hur reagerar min kropp på stress? Fight, flight, freeze?

̆ Hur ser mina copingstrategier ut?

̆ Hur återhämtar jag mig i vardagen?

’’

Människor gör rätt om de kan.”

Lågaffektivt bemötande tar sin utgångspunkt i alla människors rätt att finnas till utifrån sina förutsättningar och i omgivningens ansvar. Genom att anpassa förhållningssätt och bemötande till individens unika situation och möjligheter kan vi minimera utmanande beteenden och skapa förutsättningar för alla att leva goda liv.

Boken Lågaffektivt bemötande – Om att få till det i det dagliga arbetet tar oss igenom grunderna i lågaffektivt bemötande och hur arbetssättet bör tillämpas. Det är först när all personal har rätt kompetens, rätt bemötande och rätt syn på sitt uppdrag som vi har en verksamhet som är trygg och säker för personerna som verksamheten finns till för. En målsättning med boken är att den känslomässigt ska beröra läsaren; för att se, känna och förstå att det handlar om mänskliga behov – för dem vi finns till för, för oss själva – ja, för oss alla.

Som ett ytterligare kunskapsstöd finns en webbkurs med samma namn.

Jeanette Johansson-Ånmark har över 30 års erfarenhet av socialt arbete i olika former. Hon har arbetat i såväl kommunal socialtjänst som i privat vård och omsorg. Idag driver hon NPF-specialisterna tillsammans med en tidigare kollega.

Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.