Lärarpaket - Tryckt bok + Digital lärarlicens 36 mån
LÄS OCH PROVA LÄRARPAKETETS
SAMTLIGA DELAR
HELIOS NO 5
Lärarpaket - Tryckt bok + Digital lärarlicens 36 mån
I Helios NO lärarpaket får du en tryckt lärarhandledning och tillhörande digitala resurser. Man kan enkelt byta licensanvändare. Med lärarpaketet får du inspiration, stöd och konkreta verktyg för en varierad NO-undervisning.
Välj det upplägg som passar bäst i din klass!
TRYCKT LÄRARHANDLEDNING
I Helios NO är alla lektioner viktiga och har tydliga mål. Här finns förslag till färdiga lektionsplaneringar för hela läsåret efter arbetsgången Experiment-Läs-Öva. Till alla arbetsområden finns tips och inspiration, tydliga förklaringar till alla experiment, fördjupningsuppgifter, förberedda prov och kopieringsunderlag.
Interaktiv version av lärarmaterialet, i vilken det går att söka, stryka under, anteckna och länka.
DIGITALA RESURSER
Lärarens digitala resurs är en uppskattad del av lärarpaketet. Här finns läroplanskopplingar, samtalsbilder, animeringar, filmer, sammanfattande presentationer, quiz, prov, elevexempel och bedömningsstöd. Här finns även facit till övningshäftet. I de digitala lärarresurserna kan du skapa ett digitalt klassrum och dela ut uppdrag för hela klassen eller enstaka elever.
Fungerar på dator och surfplatta.
Studentlitteratur AB
Box 141
221 00 LUND
Besöksadress: Åkergränden 1
Telefon 046-31 20 00
studentlitteratur.se
Kopieringsförbud
Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares begränsade rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access skolkopieringsavtal, är förbjuden. Kopieringsunderlag får dock kopieras under förutsättning att kopiorna delas ut endast i den egna undervisningsgruppen. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access.
Vid utgivning av detta verk som e-bok, är e-boken kopieringsskyddad.
Användning av detta verk för text- och datautvinningsändamål medges ej.
Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman eller rättsinnehavare.
Studentlitteraturs trycksaker är miljöanpassade, både när det gäller papper och tryckprocess.
Miljömärkning Sverige AB 63, 78 Naturskyddsföreningen 63
UNECE/Kemikalieinspektionen 63, 78
Rita Larje 26, 39-41, 50, 228
Foton: Marie Hannerstig 12, 62, 101, 130, 198, 199, 200
NordGen 45-46
Richard Kristiansson 25, 38, 59, 69, 116-117, 199, 206-207, 218, Övriga foton: shutterstock.com
Bilder på sidor ur elevboken: se bildförteckning i Helios NO 5
Kemiska reaktioner
Kapitelöversikt
Elevboken s. 32–49 Övningshäftet s. 12–19
Innehåll
Prov 2, bedömningsstöd och facit, filmer, tavlor, arbetsblad och kopieringsunderlag finns i lärarens digitala resurs.
Kapitlets mål
Att eleverna ska kunna…
• beskriva vad en kemisk reaktion är.
• ge exempel på kemiska reaktioner.
• beskriva fotosyntesen och förklara varför den är så viktig.
• ge exempel på hur kemikalier kan påverka människor och miljö.
• ge exempel på vanliga kemikalier i hemmet.
• beskriva några olika märkningar av kemikalier och hur de ska hanteras.
• förklara vad som krävs för att förbränning ska ske.
• beskriva hur nedbrytning i naturen går till.
• förklara skillnaden mellan fossila bränslen och biobränslen.
• genomföra undersökningar, experiment och laborativa övningar.
Tavla Mål kapitel 2
”Vem bryr sig om man inte lyssnade på NO-lektionerna när man precis hittat två tunnor med fidgetspinners!”
Uppskattad tid
Kemiska reaktioner ca 1–2 veckor
Kemikalier och märkningar ca 2 veckor
Förbränning och bränsle ca 2 veckor
Prov/redovisning + extra tid
Eventuella studiebesök
Läroplanskopplingar
Elevbok Helios NO
Filmer
Sammanfattande bildspel
Bränsle och energi
I kapitlet beskrivs begreppen förbränning och bränsle. Dessa upplevs ofta abstrakta och utmanande för många elever. Eleverna behöver därför få möjlighet att möta begreppen vid flera tillfällen och i olika sammanhang för att kunna se samband samt fördjupa sin förståelse över tid. I kap. 1 Växter, svampar och fotosyntes samt i kap. 4 Människokroppen förklaras cellandning som en form av förbränning. Hur fossila bränslen, som olja, bildas, beskrivs i kap. 5 Kemi, mat och miljö och i kap. 3 Elektricitet behandlas hur allting kräver energi.
Energikällor, energiformer samt kopplingar till miljö och klimat kommer som ett eget arbetsområde i Helios NO 6.
Tips och inspiration!
Lär-in-ute
• Låt eleverna följa hur förbränning (nedbrytning) sker i naturen genom att undersöka vad som händer med olika material som grävs ner och får ligga i jorden, se Plankan (s. 67). Den kan vara bra att inleda med så man hinner ta en första titt under tiden man arbetar med kapitlet.
• Experimentet Elda stålull (s. 59) passar att genomföra utomhus.
Arbeta ämnesövergripande
• Bild: Låt eleverna designa sina egna miljömärkningar och formulera kriterier för vad som krävs för att produkten ska få bära deras miljömärkning (se s. 63).
• Bild: Skapa modeller eller illustrationer av fotosyntes och cellandning.
Skolbesök
• Boka ett studiebesök på en avfallsanläggning, be personalen visa och berätta hur kemikalier tas om hand.
• Boka ett besök på en brandstation i samband med arbetet om förbränning och brandsäkerhet där eleverna kan lära sig mer om släckningsarbete och hur man skyddar sig mot brand i hemmet.
Uppdrag/redovisning
• Låt eleverna leta farosymboler, miljö- och hälsomärkningar på olika produkter, se Märkesjakt (s. 63).
• Låt eleverna som hemuppgift, med hjälp av stegen i introduktionskapitlet (s. 7), genomföra en systematisk undersökning om kemiska reaktioner, se till exempel Se gasen! eller Ägg med studs (s. 19 i övningshäftet).
Litteratur/film
• Värsta bästa kemin av Ulf Ellervik är en populärvetenskaplig bok som passar som lärarinspiration och att läsa utdrag ur högt för eleverna. Den innehåller roliga, och ibland skrämmande, exempel på hur kemi påverkar vår vardag.
• Kolsvart (UR) är en äventyrsserie som handlar om naturvetenskap och ger ledtrådar till begreppet vetenskaplig metod.
• I boken Antons anekdoter – Experiment, kärlek och pinsamheter finns kapitel som handlar om kemiska reaktioner på ett lustfyllt och vardagsnära vis.
Länktips
su.se/kemilararnas-resurscentrum Förslag på fler systematiska undersökningar för mellanstadiet.
kemi.se
Kemikalieinspektionens sida med information om kemikalier och kemiska produkter. Har även quiz för skola.
Läs om forskare som jobbar med konstgjord fotosyntes. (s. 47 i elevboken).
Introduktion
Mål
Att väcka engagemang och nyfikenhet, fånga in elevernas förkunskaper samt introducera begreppen bränsle och förbränning.
Du behöver
Startbild kap. 2.
• Lektionsstart
Visa startbilden på tavlan. Låt eleverna parvis fundera över och samtala om vad de ser och vilka
Om startbilden
Bilden visar olja som läckt ut i havet (olja är ofta brun, särskilt i början av ett utsläpp). Oljeutsläpp kan bero på olyckor med fartyg, läckande rörledningar eller utsläpp från fabriker och industrier. Varje år släpps hundratusentals ton olja ut i världshaven, även små mängder kan orsaka stor skada på djur och växter i ekosystemet. Olja lägger sig som en tunn hinna på vattenytan och kan förstöra fåglarnas fjädrar så att de inte kan hålla sig varma eller flyga. Den kan också påverka fiskar, snäckor och andra djur som lever i eller nära vattnet och stör tillväxten hos växter och alger. Vid oljeutsläpp används särskilda bommar för att ringa in oljan, skopor för att samla upp den och ibland kemikalier som bryter ned oljan. Det är ett svårt arbete som tar lång tid.
kopplingar de kan göra till kemi. Frågorna kräver inga förkunskaper. Bryt efter någon minut och låt några par berätta i helklass vad de talat om. Ställ följdfrågor som Varför är just olja så eftertraktat? Vad ska oljan användas till tror ni? Led in samtalen på begreppen bränsle och förbränning (se gul ruta).
Tips! Visa startbilden på tavlan igen när ni arbetat färdigt med kapitlet. Utmana eleverna att svara på frågorna en gång till och använda så många naturvetenskapliga begrepp som möjligt.
Varför olja?
Nästan 90 % av all energiförbrukning kopplad till transporter kommer fortfarande från produkter som framställs av råolja. När olja används som bränsle sker en kemisk reaktion som kallas förbränning. Reaktionen frigör energi som kan användas till att exempelvis driva motorer. Olja innehåller mycket energi, bara en liten del räcker långt, och är relativt lätt att lagra. Problemet är att när oljan förbränns bildas koldioxid (och vattenånga) som restprodukter. Koldioxiden släpps ut i luften och bidrar till förstärkt växthuseffekt och global uppvärmning. Råolja är också en viktig råvara i industrin och används till tusentals olika produkter som plast, färg och syntetiska material (exempelvis nylon och polyester). Många av dessa produkter bryts ned mycket långsamt.
Tavla Startbild kap. 2
Del 1: Kemiska reaktioner
Experiment
• FLASKAN OCH BALLONGEN
• ELDA STÅLULL
Lektionsmål
Eleverna ska kunna genomföra en systematisk undersökning där bakpulver reagerar med vatten samt kunna förklara vad som händer.
Du behöver
Knallgas – en kemisk reaktion (film).
Bakpulver i flaska: En halv klassuppsättning av PET-flaskor/glasflaskor, ballonger, teskedar, bakpulver, vatten.
Elda stålull: stålull (utan tvål, exempelvis trollull), tändare, digital våg, en glasskål eller eldfast bricka.
Alternativ: Visa experimenten som film.
Film Flaskan och ballongen 2
Film Elda stålull
• Lektionsstart
Förklara att ni i den här lektionen ska arbeta med kemiska reaktioner. Ge eleverna en stund att samtala parvis om vad de tror att en kemisk reaktion är. Visa därefter Knallgas – en kemisk reaktion på tavlan. Stanna när förklaringen visas och förtydliga att en kemisk reaktion är när ämnen reagerar med varandra och bildar ett eller flera nya ämnen med nya egenskaper
Film Knallgas – en kemisk reaktion
• Experiment Flaskan och ballongen
Passar som demonstrationsexperiment. Vill man att eleverna ska dokumentera dela ut arbetsbladet Flaskan och ballongen (s. 79).
Genomförande:
1) Fyll ballongen med 2 tsk bakpulver.
2) Häll cirka 1 dl varmt kranvatten i flaskan.
3) Trä ballongen över flasköppningen utan att bakpulvret faller ner i vattnet.
4) Lyft ballongen så att bakpulvret åker ner i flaskan och blandas med vattnet. Observera vad som händer!
Låt gärna båda i paret få möjlighet att genomföra experimentet. Elever som blir klara snabbt kan testa att variera mängden vatten eller bakpulver för att undersöka hur det påverkar resultatet.
• Reflektion
Låt eleverna i par eller mindre grupper sammanfatta experimentet utifrån frågeställningarna: Vilka ämnen fanns från början? Vad hände? Varför? Om de vill anteckna sina reflektioner finns ett färdigt arbetsblad (s. 79) men fokus denna gång är samtalet. Låt några elever återge sina reflektioner i helklass.
Förklaring Flaskan och
ballongen
Bakpulver består av bikarbonat och en eller flera syror. När bakpulvret blandas med vatten sker en kemisk reaktion mellan bikarbonaten och syrorna. Då bildas kolsyra, som snabbt bryts ner till vatten och koldioxid. Koldioxid är en gas och gas tar större plats än vätska. När koldioxiden bildas i den stängda flaskan stiger trycket inuti. Eftersom gasen inte kan ta sig ut, trycks den i stället upp i ballongen som börjar blåsa upp sig själv.
• Demonstrationsexperiment Elda stålull
Ett annat kul experiment som visar en kemisk reaktion mellan järn och syre är Elda stålull. Det går bra att använda en vanlig digital köksvåg om den visar 10- och 100-delar av gram, en ännu känsligare våg är ännu bättre. Tänk på att det måste vara stålull utan tvål, exempelvis trollull.
Genomförande:
1) Ställ en genomskinlig skål på vågen.
2) Lägg cirka 1 dl stålull i skålen, slå på vågen och notera vikten.
3) Fråga eleverna vad de tror kommer att hända med vikten om du eldar på stålullen. Kommer den att minska, öka eller förbli densamma?
4) Tänd eld på stålullen.
5) Notera förändringen av vikt när ullen brinner.
• Reflektion
Låt eleverna fundera över varför vikten ökade (se gul ruta). Om de vill anteckna sina reflektioner finns ett färdigt arbetsblad (s. 80) men fokus denna gång är samtalet.
Tips! Koppla experimentet till hur rost bildas. En rostig cykel väger faktiskt mer än innan den började rosta då rost består av järn + syre vilket innebär att syreatomer har ”lagts till” varav vikten ökar.
Förklaring Elda stålull
Stål består mestadels av järn. När man eldar på järn reagerar det med syret som finns i luften. Det sker en kemisk reaktion där järnet omvandlas till järnoxid. Järnoxid består av fler atomer än bara järn, både järnatomer och syreatomer. Därför ökar massan vilket gör att det eldade stålullet väger mer.
Låt ullen svalna innan den slängs. Upphettad stålull kan slängas som metallavfall eller i avfallskärl för brännbart material. Om något händer så kväv eld vid brand, använd ej vatten.
Film Knallgas – en kemisk reaktion
Elevboken s. 34–35
Kemiska reaktioner
Lektionsmål
Eleverna ska kunna beskriva vad en kemisk reaktion är och ge exempel på kemiska reaktioner.
Du behöver
Kemisk reaktion (tavla), Fotosyntesen med symboler (tavla), elevbok.
• Lektionsstart
Visa bilden Kemisk reaktion på tavlan. Låt eleverna parvis samtala med varandra om vad de tror att bilden visar. Led in samtalen på kemiska reaktioner. Jämför med fysisk förändring (se gul ruta).
Tavla Kemisk reaktion
Återkoppla till experimenten Flaskan och ballongen och Elda Stålull. Vilka var utgångsämnena och produkterna i de experimenten? Repetera vad som hände eller visa filmerna som repetition.
• Elevboken s. 34–35
Läs texten på s. 34–35 i elevboken om kemiska reaktioner högt tillsammans i klassen. Förtydliga skillnaden mellan kemisk reaktion och fysisk förändring (se gul ruta).
• Sant eller falskt
Bestäm två tecken tillsammans som representerar om ett påstående är sant eller falskt, exempelvis sant = tumme upp och falsk = armar i kors. Ställ frågan Vad är exempel på en kemisk reaktion? till eleverna och läs påståendena nedan högt. Eleverna visar med hjälp av tecknen om de tror att påståendet är sant eller falskt.
• Vatten som kokar (falskt)
• Fyrverkeri på nyår (sant)
• Ett äpple som ruttnar (sant)
• Smör som smälter i en stekpanna (falskt)
• Bröd som rostas (sant, ytan blir brun för att nya ämnen bildas)
• Salt som löser sig i vatten (falskt)
Låt eleverna formulera egna exempel.
• Övningshäftet s. 12–13
Låt eleverna arbeta enskilt med uppgifterna på s. 12–13 i övningshäftet. Avsluta med att några elever läser upp svaren på frågan Förklara vad som sker vid en kemisk reaktion (fråga 6). Låt de som vill korrigera sina svar vid behov.
Facit
Om kemisk reaktion och fysisk förändring
En kemisk reaktion är när nya ämnen bildas som har andra egenskaper än de ämnen som fanns från början. Det sker till exempel när ved brinner, man steker ett ägg eller fyrverkerier. Det krävs energi för att en kemisk reaktion ska ske, oftast värme men ibland också elektrisk energi eller ljus. En fysisk förändring är när ett ämne ändrar form eller tillstånd, till exempel när is smälter, vatten kokar eller man river ett papper. Då bildas inte några nya ämnen.
Elevboken s. 36–39
Naturliga och skapade reaktioner
• Elevboken s. 36–37
Berätta att fotosyntesen är ett exempel på en av jordens viktigaste kemiska reaktioner. Låt eleverna repetera vad de minns om fotosyntesen. Visa gärna bilden om fotosyntesen från kap. 1 (s. 10) som repetition och stöd. Läs därefter s. 36–37 i elevboken tillsammans där fotosyntesen beskrivs ur ett kemiperspektiv. Stanna upp för att reda ut svåra begrepp vid behov.
Ge eleverna tid att läsa texten en gång till på egen hand och med hjälp av texten formulera ett svar på frågeställningarna: Varför är fotosyntesen så viktig för allt liv på jorden? och Ge exempel på en kemisk reaktion i köket.
Tips! Om eleverna inte redan gjort experimentet
Svamp som andas! (övningshäftet s. 11) passar det bra som demonstrationsexperiment eller hemuppgift i samband med att eleverna läser om kemiska reaktioner i köket.
• Elevboken s. 38–39
Skriv på tavlan: När är kunskaper i kemi viktigt? och Vad kan påverka hur fort en kemisk reaktion går? Läs tillsammans texten på s. 38–39 i elevboken. Låt eleverna parvis formulera svar på frågorna med texten som stöd. Låt några par återge sina svar i helklass.
• Reflektion med exit-ticket
Diskutera frågorna på s. 39 som avslutar delen om kemiska reaktioner.
1) Vad är en kemisk reaktion?
2) Vad är skillnaden på naturliga och skapade kemiska reaktioner?
3) Vad är inte en kemisk reaktion? Varför?
Diskutera! Ge exempel på kemiska reaktioner i vardagen!
Dela ut en lapp/post-it-lapp till varje elev. Be eleverna skriva ner ett exempel på en kemisk reaktion eller förklara vad en kemisk reaktion är. När de är klara lämnar de lappen till dig/sätter post-it lappen på tavlan på väg ut ur klassrummet. Efter lektionen sorterar du lapparna i två högar. En hög med korrekta svar. En hög med bristfälliga/felaktiga svar. Spara de två högarna till nästa lektion.
Tavla Fotosyntesen med symboler
kemisk reaktion
utgångsämne
När två eller flera ämnen reagerar med varandra och bildar nya ämnen.
produkter
Ämnen som finns i början av en kemisk reaktion.
grundämnen
Ämnen som bildas efter en kemisk reaktion.
Tvål BATTERI
Ämnen som består av en sorts atomer.
kemisk förening
Ämne som består av två eller flera olika slags atomer.
fotosyntes
kemikalier
En kemisk reaktion med koldioxid och vatten som med hjälp av solens energi bildar druvsocker och syre.
farosymbol
Ämnen som är framställda genom kemiska reaktioner. Ofta menar man sådana som människan tillverkat.
miljömärkning
Varningssymbol i en röd ruta på till exempel en förpackning. Visar vad som är farligt med innehållet.
grönmålning (greenwashing)
Symbol som visar att varan inte innehåller onödiga kemikalier. Till exempel Bra miljöval eller Svanenmärkningen.
När företag säger att deras produkter är mer miljövänliga än de egentligen är.
förbränning
En kemisk reaktion där bränsle reagerar med syre. Det krävs värme för att starta reaktionen. Det frigörs energi, vatten och koldioxid.
nedbrytning
När organismer delas upp till mindre delar, till exempel när döda växter omvandlas till jord eller mat möglar.
bränsle
Något som ger energi när det reagerar med andra ämnen.
fossilt bränsle
Bränsle som görs av rester av växter och djur som legat djupt nere i marken under lång tid, till exempel olja, kol och naturgas.
biobränsle
Bränsle som görs av nu levande växter och djur, till exempel etanol.
Värme
Bränsle Syre
Bränsle Bränsle
Kemiskt ljus
Ute i naturen nns inga lampor, ändå lyser det här och var. Det är ljus som bildas genom kemiska reaktioner. Det nns både djur, svampar och bakterier som kan lysa av sig själva. Än så länge känner man däremot inte till någon växt som lyser av sig själv.
På ytan
Om du badar i havet en mörk sensommarkväll kan du hamna i ett mystiskt ljus i vattnet. Det är inte farligt. Du har bara råkat starta en kemisk reaktion hos några plankton, marelden. När planktonen tror att de riskerar att bli uppätna skickar de ut ljus. Ljuset ska locka till sig skar som kan äta upp de som hotar dem. Ljuset kallas för marelden.
Har man tur kan man se mareld i Sverige längs västkusten och östkusten. På bilden syns mareld i Taiwan.
På djupet
Långt nere under vattenytan når inte solljuset.
Istället lyser de esta djur av sig själva på olika sätt. Man tror att ungefär 80 procent av djuren där nere avger ljus på något sätt. O ast är ljuset blått eller grönaktigt. Det beror på att blått och grönt ljus når längst ner i det mörka vattnet.
På land
På land är det ganska ovanligt med självlysande djur. De vanligaste är lysmaskar och eld ugor. Det nns också svampar som lyser i mörkret, men deras ljus är ganska svagt.
Spökchampinjon kan lysa i mörker.
Stämmer påståendet? Kryssa i ja eller nej.
Djur kan lysa av kemiska reaktioner i kroppen.
Svampar kan inte lysa av sig själva.
Mareld är farligt för människor.
De flesta djur som lever långt ner i havet lyser på något vis.
Rött ljus når längst under havet.
Det är ovanligt med självlysande djur på land.
JA NEJ
Ljus för jakt
Djur lyser inte bara för att de ska se bättre själva. De kan också använda ljuset för att lura byten på olika sätt. Ljuset kan dölja den som jagar, så att den kan komma nära bytet. Det kan också locka bytet till sig.
Djuphavsmarulken har ett slags metspö med en maskliknande självlysande del framför munnen. När någon mindre sk kommer dit i tron att den ska fånga en mask, blir den själv uppäten.
Ljus för skydd
Den kemiska reaktionen i plankton som skapar mareld uppstår när de känner lukten av hotande djur eller när de känner av att vattnet rör sig på ett ovanligt sätt. Bläck skar kan använda ljus för att skydda sig. De kan bland annat skjuta iväg en ljusstråle som får angriparen att komma av sig i sin jakt eller y.
Ljus för förökning
Vissa krä or lockar till sig en partner med hjälp av ljus. Lysmaskar och eld ugor gör likadant. De skickar ut blinkningar av ljus i ett slags dans.
Vissa svampar avger ljus som kan hjälpa dem att föröka sig. Den kemiska reaktionen som skapar ljuset i svampen startar vid en speciell temperatur. Det är samma temperatur då insekter har som lättast att se svampen. Ljuset lockar insekterna till svampen och sporer fastnar på de små djuren som sedan kan föra sporerna vidare till nya ställen.
Ljus för forskning
Bakterier som skickar ut ljus kan användas av forskare för att upptäcka gi er. Forskare har upptäckt att en viss bakterie som avger ljus släpper ut mindre ljus när den möter något gi igt. På det viset kan forskare med hjälp av bakterien mäta mängden gi i till exempel havsvatten.
Svara på frågorna!
Hur bildas ljus hos djur?
Vad kan djur använda sitt ljus till?
Vad kan människor använda kemiskt ljus till?
kemikalier laboratorier
mediciner skyddar
sjukdomar jäst
farosymboler fotosyntes
skadliga förvaring
ämnen mikroplaster
hälsofarlig DDT
frätande etikett
Lågor i glas
Fråga
• Vad händer med lågorna på värmeljusen när de brinner inuti glasen?
Hypotes
Vad tror du kommer att hända med lågorna?
Sy e: Att undersöka hur syre påverkar en förbränningsreaktion.
Materiel
• tre genomskinliga glas i olika storlekar • tre värmeljus • tändstickor/tändare
Genomförande
1. Tänd de tre värmeljusen.
2. Vänd glasen upp och ner och ställ ett glas över varje värmeljus. Hjälps åt, så alla tre glas sätts ner på samma gång.
3. Notera vad som händer med lågorna.
Resultat
Vad hände med lågorna? Hur såg det ut från början, hur blev det sen? Rita och skriv.
Slutsats
Varför blev det så? Förklara.
Lågan och gasen
Fråga
• Vad händer med lågan på ett värmeljus när man ”häller” koldioxid över den?
Hypotes
Vad tror du kommer att hända med lågan?
Sy e: Att undersöka hur koldioxid påverkar eld.
Materiel
• ett värmeljus • ett glas • tesked • bakpulver • tändstickor/tändare
Genomförande
1. Tänd värmeljuset.
2. Häll två teskedar bakpulver i glaset.
3. Häll varmt kranvatten i glaset, vattnet ska precis täcka bakpulvret.
4. Rör snabbt runt med skeden och luta sedan glaset mot lågan, men häll inte ut något av vätskan.
5. Notera vad som händer med lågan.
Resultat
Vad händer med lågan? Hur såg det ut från början, hur blev det sen? Rita och skriv.
Slutsats
Varför blev det så? Förklara.
Kemiska reaktioner
Namn:
Del I: Begrepp
1. Vad är ett grundämne? /1
a) Ett ämne som består av bara en sorts atomer.
b) Ett ämne som består av olika sorters atomer.
c) Olika sorters metaller.
2. Vad är en kemisk förening? /1
a) Olika sorters atomer som rör sig fritt från varandra.
b) Olika sorters atomer som sitter ihop.
c) Samma sorts atomer som sitter ihop.
3. Vilket av nedanstående alternativ är ett exempel på en kemikalie? /1
a) choklad
b) tvättmedel
c) silversmycke
4. Vilket är exempel på en miljömärkning? /1
a) Nyckelhål
b) Fairtrade
c) Svanen
5. Ge ett exempel på något vi använder kemikalier till? /1
6. Vilket ämne bildas när väte reagerar med syre? /1
a) guld
b) kol
c) vatten
7. Vilka ämnen ingår i rost? /1
a) järn och svavel
b) järn och syre
c) järn och väte
8. Varifrån kommer olja och andra fossila bränslen? /1
a) Från döda djur, växter och andra organismer.
b) Från rymden.
c) Från vulkaner.
9. Vad behövs för att något ska brinna?
Bränsle, värme och /1
10. Vilket ämne bildas av både jäst och bakpulver? /1
a) druvsocker
b) klorofyll
c) koldioxid
Del II: Beskriv och förklara
11. Förklara varför man tillverkar kemikalier, trots att de kan vara skadliga för människan och miljön. /2
12. Förklara varför en kemisk reaktion sker snabbare när det är högre koncentration av ämnen. /2
13. Beskriv hur vanliga kemikalier är märkta och hur man ska hantera dem. /2
Del III: Resonera
14. Välj fråga A eller B och svara så noga du kan. /4
A Är det en kemisk reaktion när dynamit exploderar? Varför eller varför inte?
B Atmosfären på planeten Mars består av koldioxid. Skulle det vara möjligt för växter att leva där?
Ta ställning! /5
15. Från och med år 2035 får man inte längre köpa eller sälja bilar som släpper ut koldioxid i Europa. Ett alternativ till bilar som drivs med bensin eller diesel är bilar som drivs med vätgas.
a) Skriv en fördel och en nackdel med att ha bilar som drivs med vätgas.
Fördel:
Nackdel:
b) Vad handlar fördelen om?
miljö eller människors hälsa
energi
ekonomi
annat_________________
Vad handlar nackdelen om?
miljö eller människors hälsa energi
ekonomi
annat_________________
c) Vilken av dessa fördelar och nackdelar är viktigast? Förklara varför du tycker så.
Helios NO är ett basläromedel i biologi, fysik och kemi. Bakom serien finns ett team av forskare, lärare och författare.
Med fokus på elevers kunskapsutveckling i NO ger Helios lärarpaket dig både inspiration och konkret stöd. Från en övergripande årsplanering till färdiga lektionsplaneringar med tillhörande kopieringsunderlag och filmer.
Lärarhandledningen är skriven av Richard Kristiansson, verksam NO-lärare med många års erfarenhet som lärarfortbildare och NTA-utvecklare.
Till varje kapitel finns dubbla prov med tillhörande bedömningsstöd framtagna av Anders Jönsson, professor med inriktning mot naturvetenskapernas didaktik.
Helios NO består av elevpaket med övningshäfte samt lärarpaket. Den tryckta lärarhandledningen ingår i lärarpaketet tillsammans med lärarens digitala resurs.
Läs mer om Helios NO på studentlitteratur.se/helios-no studentlitteratur.se
