9789177414025

Annsofie Engborg

Annsofie Engborg

© 2024 Författaren och Gothia Kompetens AB

ISBN 978-91-7741-402-5

Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

Redaktör: Erika Larsson Omslag och grafisk form: Anna Hild

Första upplagan, första tryckningen

Tryck: GPS Group, Bosnien-Hercegovina 2024

Gothia Kompetens

Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se

Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet.

Genom att återvinna denna bok bidrar du till papprets kretslopp. Lägg boken i pappersinsamlingen så blir det till nya böcker.

INNEHÅLL

”Samtalandet ses som en grundläggande och viktig mänsklig verksamhet och genom att studera samtal av skilda slag kan vi kanske i förlängningen nå en bättre förståelse av oss själva.”

CATRIN NORRBY (2014, S. 16)

FÖRORD

I vår vardag – både i och utanför utbildningsvärlden – interagerar vi vuxna med andra människor. Denna interaktion ställer krav på muntlig färdighet, hörförståelse och samtalsförmåga – muntlig interaktionell kompetens. Dagligen behöver vi i olika sammanhang lyssna och ta till oss information och instruktioner, kunna st älla kontrollfrågor och följdfrågor samt bekräfta att vi har förstått. I andra sammanhang behöver vi själva informera, be om hjälp, förklara något och säkerst älla att budskapet har nått fram till våra lyssnare. Vidare behöver vi kunna dela med oss av våra kunskaper och lösa problem tillsammans. Dessutom består vardagen av olika former av informella samtal och det vi kallar för småprat. Samt alen vi har sker med människor från olika kulturer, vilket medför att vi behöver interkulturell kompetens. Även om människor globalt sett har många likheter kan uttryckssätt och förväntningar om hur man samtalar skilja sig åt. Allt detta innebär sammantaget att vi behöver en viss nivå av samtalskompetens. Denna kompetens innefatt ar förmågan och kunskapen att initiera ett samtal, ta vid i ett påbörjat samtal, tolka turtagningssignaler, inkludera andra i diskussionen samt att upprätthålla, avrunda och avsluta konversationen på ett sätt som passar samtalets syfte, kontext och den vi samtalar med.

I min roll som lärarfortbildare möter jag lärare och utbildare som vill ha tips på hur de kan aktivera och motivera sina deltagare1 muntligt. Många undrar också över hur de kan stötta deltagarna i att ta ansvar för sina studier, utveckla sin studieteknik och vara aktiva under utbildningspassen. I kurser och utbildningar är det mycket stoff som ska läras ut på en begränsad tid. Utmaningen på komvux och motsvarande är att kurserna som ska betygssättas ges under en kortare tidsperiod och på färre antal timmar än motsvarande kurser i grund- och gymnasieskola. Så deltagaren har kort are tid på sig att förstå och lära in stoffet. De utbildningschefer och rektorer jag möter undrar hur de kan stötta sina lärare för att fler delt agare ska slutföra sina kurser. Det korta svaret på allt detta skulle kunna vara ”samtala med era deltagare och inte om dem”, men svaret är naturligtvis längre och mer komplext än så.

För den som är vuxen är muntlig interaktionell kompetens, samtalskompetens och interkulturell kompetens särskilt viktigt.

Varje vuxen behöver kunna delta i samtal, inte bara för att ge och ta information och instruktioner. Samtal kan även bestå av att uttrycka tankar, åsikter, tacksamhet, förfrågningar, önskemål, avböjande och klagomål etc. Därför är varje individ angelägen om att göra sig förstådd och att kunna uttrycka sig passande. Våra uttryckssätt är socialt och kulturellt betingade och hur vi uttrycker oss passande är knutet både till social och kulturell kontext. Deltagaren behöver därför även kunna uttrycka sig på ett socialt och kulturellt förvänt at och accepterat sätt. Vad det innebär skiljer sig åt mellan olika sammanhang och ingår i det som vi brukar kalla för tyst kunskap. Samtidigt innebär konsten att samtala även att

1 I denna bok omt alas vuxna i utbildning hädanefter för deltagare, trots att benämningen i styrdokumenten för kommunal vuxenutbildning är elever. Inom folkhögskola och studieförbund kallas de för deltagare. På högskola och universitet är de studenter. För dig som är utbildare i andra sammanhang kallas de också för deltagare.

kunna uttrycka sig på ett sätt som får avsedd effekt – exempelvis ironiskt, sarkastiskt, humoristiskt, enkelt informativt eller särskilt artigt. Utöver detta vill deltagarna ”komma till sin rätt” som individer och i sina yttranden dels kunna uttrycka sig på ett sätt som överensst ämmer med den för stunden avsedda intentionen, dels kunna uttrycka sig på ett sätt som förknippas med deras personlighet och hur de vill bli uppfattade. Det kan måhända låta som en klyscha, men språk är makt och utbildningsanordnarens eller skolans kompensatoriska roll är att förstå sitt maktövertag och genom kommunikation och dialogisk undervisning bidra till att utveckla varje individs sätt att uttrycka sig.

Den här boken har kommit till utifrån insikten att vi lärare ofta ser samtal och samarbetsövningar som en tidstjuv snarare än som ett kraftfullt verktyg för lärande. För deltagarnas lärandes skull borde vi prioritera att låta deltagare bearbeta stoffet muntligt och ge dem särskild träning i muntlig framställning, samtalsteknik och samarbetsövningar. I utbildningssammanhang innebär muntlig produktion att bearbeta, presentera och befästa kunskapsstoff: förklara, redogöra, utreda, berätt a och återberätta. Deltagarna behöver även kunna fråga och svara, diskutera, klargöra, reda ut och argumentera i samt al med andra. Inom ramen för utbildningen förekommer samtal både av informella och formella slag, lärarinitierade samtal och samtal mellan deltagare. Att dialogen ibland är formell och ibland informell st äller krav på språklig medvetenhet och förståelse – och förmågan att kunna välja ord och uttryck ur det språkliga register som individen tillgår. I all kommunikation behöver vi bemöda oss om att förstå och att bli förstådda. Vi behöver kort sagt bli bättre på att samtala med varandra för att samtalet ska uppfylla sitt syfte och mål. Vad är det som gör att samtal fungerar och vad är det som gör att samt al havererar?

Intentionen är att ge dig kunskap om muntlig interaktionell kompetens, samtalskompetens och interkulturell kompetens och

deras roll i utbildningssammanhang – och samtidigt ge dig och dina kollegor konkreta verktyg för att öva, stötta och utveckla deltagarna i samtalsteknik. Målet är att stärka deltagarnas samtalskompetens för ett socialt och lärande studieliv, och ytterst stärka dem i deras roll som demokratiska samhällsmedborgare.

Samtal är centralt även i lärares lärande. Använd gärna boken som underlag för samtal i ert kollegiala lärande – där ni kan utveckla och utvärdera er undervisning och utvecklas tillsammans.

Stockholm i mars 2024, Annsofie Engborg

INLEDNING

I den här boken kommer vi att titta närmare på vad samtalskompetens är, vilka komponenter den består av samt hur den kommer till uttryck i olika samt alssituationer. Syftet med boken är att visa och förklara samtalets olika roller och funktioner inom ramen för en utbildning, samt hur vi kan undervisa i samtalsteknik och samtalsstrategier med särskild åtanke på vuxna som läser språkkurser och på vuxna som, oavsett vilken kurs de läser, inte har svenska som modersmål. Vi kommer även att se hur samtal kan användas som ett verktyg för lärande bland dig och dina kollegor i er yrkesroll. Kort sagt är alltså syftet att utforska hur samtal kan användas som ett verktyg för lärande för både lärare och deltagare.

Boken vänder sig främst till dig som utbildar vuxna i något sammanhang, exempelvis undervisar vuxna inom kommunal vuxenutbildning, folkhögskola, studieförbund – eller som utbildar yrkesverksamma via ett utbildningsföretag. Boken fungerar även för dig som undervisar på gymnasiet, men det är med särskild omtanke om vuxnas lärande som övningar och exempel är framt agna.

Varför en bok om samtal? Å ena sidan kan samtal ses som något vi redan kan; något vi naturligt och oreflekterat ingår i dagligen. Vi yttrar oss muntligt om olika ämnen tillsammans med andra i olika sammanhang.

Å andra sidan, vid en närmare anblick, består samtal av relativt komplicerade strukturer som kräver en viss övning för att ge färdighet. För vad gör vi i samtal? Jo, vi reflekterar, resonerar, frågar, berättar, beskriver, informerar, instruerar, problematiserar, utreder, klargör, argumenterar – och vi ber om ursäkt, ber om hjälp, klagar och berömmer. Och mycket annat. Så snart vi öppnar munnen och ska säga något så är vi föremål för lyssnarens uppmärksamhet. Vad vi säger och hur vi säger det påverkar hur vårt yttrande tas emot och förstås – beroende på själva kontexten, vilka vi är tillsammans med och i vilken situation yttrandet fälls.

I utbildningssammanhang är dessutom samtal en aktivitet som fyller en pedagogisk funktion och som därför är vårt didaktiska verktyg för deltagarnas lärande. Deltagarna behöver bearbeta utbildningsstoffet genom att reflektera och samtala med varandra. I samtalen bearbetar, klargör och uttrycker de tankar och kunskaper. Att sätta ord på kunskaper och förklara för någon annan gör att kunskapen st ärks och befästs. Tyngdpunkten i denna bok kommer att vara just här – den pedagogiska funktionen och hur samtal kan användas som ett didaktiskt verktyg. Låt mig introducera min tankebana här, inledningsvis.

I undervisning är det alltjämt så att vi som lärare äger ordet och talutrymmet, det vill säga initierar samtal och som talar mest. Samt alen är många gånger hierarkiska samtal uppbyggda av fråga–svar, där vi oftast vet svaret. Forskning visar att denna typ av IRF-samtal (initiativ–respons–feedback) inte aktiverar deltagaren annat än att den blir en bricka i spelet som försöker gissa sig till rätt svar. Svar som ofta är kortfattade. De jämlika samtalen däremot är av ett annat slag, där vuxna möts mer jämlika och frågorna är autentiska (Dysthe 1996). Lärare–deltagare eller deltagare–deltagare resonerar, problematiserar, utreder och klargör frågest ällningar och kunskapsstoff. Forskning visar att undervisning som utgår från deltagaren, deltagarens förkunskaper, behov

och funderingar är undervisning som utvecklar både språk och kunskaper. Kunskapsutvecklingen har sin grund i vad deltagaren redan vet och kan. Därifrån byggs den successivt vidare.

I all utbildning för vuxna behöver vi ge individen tid att reflektera och samtala om stoffet i de ämnesområden som avhandlas. För att kunna integrera den nya kunskapen med befintlig kunskap är det värdefullt för deltagaren att få reflektera och samtala om vad den själv vet om stoffet, vad den känner igen och har erfarenhet av. Det är så ny kunskap byggs och befästs. I denna assimilationsprocess inkorporeras den nya kunskapen med deltagarens befintliga – och i de fall delt agarens förkunskaper och föreställningar inte överensstämmer med den nya kunskapen genomgår individen en ansträngande och många gånger mödosam ackommodationsprocess på vägen till sina utvecklade och nya kunskaper. I samtal sätter individen ord på sina kunskaper och kan reda ut eventuella oklarheter – och befäster samtidigt sina nya kunskaper genom att lyssna och själv sätt a ord på dem. Att lyssna till och lära av varandra är en värdefull del i lärandet, så att inte läraren förväntas vara den som ska stå för alla svar och all kunskap. Att deltagaren själv ges utrymme att använda formuleringar där begrepp, ämnesbegrepp och ämnesspråket ingår är väsentligt för att göra kunskaperna till sina egna. Detsamma gäller yrkesbegrepp och yrkesspråket i yrkesutbildningar. Även i yrkesutbildningar och yrkesverksammas fortbildningar är det av vikt att låta deltagarna samtala om vad de tänker och kan, vilken praktisk kunskap de har – vad som händer och i vilka steg det sker. De behöver observera och sätta ord på de val de gör och de konsekvenser som valen får. Såväl teoretiska som praktiska kunskaper behöver verbaliseras. I yrkeslivet – eller inför det kommande – ingår även att öva samtal med sina (framtida) kollegor, kunder, patienter och brukare. Hur uttrycker man sig som chef eller anställd inom vården med brukare och anhöriga, som barnskötare med kollegor och vårdnadshavare, som bilmeka-

niker och frisör med kunder etc.? Hur uttrycker man sig när man berättar vad man gör och har gjort och hur motiverar man sina handlingar på ett sätt så att mottagaren förstår? Chefer och ledare behöver dessutom ta ett antal svåra samtal med sina medarbetare.

Hur förbereder man sig för det – och vilka nyckelfaktorer gör att dessa samtal blir lyckade?

För varje vuxen är det viktigt att kunna förstå och göra sig förstådd. För vuxna som inte har svenska som modersmål och inte heller har svenska som sitt starkaste språk är det extra viktigt att öva och få stöttning i att ingå i olika typer av samtal. Att beskriva, resonera, förklara, jämföra och argumentera kännetecknas av en uppsättning tillhörande fraser. Dessa behöver presenteras för den som inte känner till dem. I exempelvis svenska för invandrare (sfi) ska utbildningen bidra till att utveckla ett funktionellt språk – såväl muntligt som skriftligt – och språket ska anpassas efter syfte och mottagare. Det finns därmed en stor potential i att utveckla samtalsövningar där deltagarna får öva samtalsstrukturer, samtalstyper och samtalsstrategier inom sfi.

Bokens struktur och innehåll

Denna bok är på intet sätt heltäckande vare sig vad gäller undervisning i muntlig produktion och samtalskompetens för vuxna eller relaterad forskning. Men det är med seriös intention som den avser ge dig som läsare både bredd och djup inom dessa områden.

Inledningsvis (kapitel 1) presenteras den formaliserade vuxenutbildningen i Sverige som sammant aget utbildar långt över en miljon svenskar årligen – komvux, folkhögskola och studieförbunden. Här finns även ett avsnitt om att undervisa vuxna.

I bokens del I: VAD ÄR SAMTAL? (kapitel 2–4) ser vi först över vad muntlig färdighet och samtal är. Efter det ägnar vi utrymme åt flerspråkigas lärande och interkulturell kommunikation.

I bokens del II: HUR KAN VI ANVÄNDA SAMTAL I

UNDERVISNINGEN? (kapitel 5–7), ser vi till en början närmare på samtalets roll i kurser och utbildningar och hur vi kan undervisa om samt al. Efter det får vi förslag på olika lärarstyrda och deltagaraktiva samtals- och samarbetsövningar. Därefter presenteras verktyg och strategier i samtal, som att exempelvis tydliggöra vad man vill säga, visa att man förstår och säkerställa att den andra har först ått. I denna del ägnas ett väsentligt utrymme till hur vuxna kan utveckla sin samtalskompetens.

I bokens del III: SAMTAL FÖR KOLLEGIALT LÄRANDE (kapitel 8) går vi igenom vad kollegialt lärande är och förutsättningar för att utvecklas tillsammans. Merparten av kapitlet ägnas åt att visa användbara strukturerade samt alsmodeller för kollegialt lärande.

Varje kapitel avslutas med ”Fundera”, kapitelrelaterade frågor att fundera över, och ”Diskutera”, kapitelrelaterade diskussionsunderlag för dig och dina kollegor. Tanken är att du först kan reflektera över vad du t änker om och hur du arbetar med kapitlets tema och sedan kan möta dina kollegor och jämföra, utbyta erfarenheter om och diskutera samma ämne.

Boken avslutas med checklistor som du kan använda i samtalsundervisningen och i det egna kollegiala lärandet.

Begrepp

I boken återkommer vi till ett antal begrepp kopplade till samtal och flerspråkigas lärande. Här nedan går vi igenom vad som avses med begreppen.

• Samtal: Med samtal avses en muntlig aktivitet med ömsesidigt utbyte av innehåll och som är något längre och mer komplex än en kort dialog.

• Muntlig aktivitet: Muntlig aktivitet är varje moment som deltagaren genomför genom att tala. Deltagarens muntliga aktivitet kan vara monologisk eller dialogisk. Den muntliga aktiviteten kan vara att svara på frågor, hålla ett muntligt anförande eller ingå i en samt als- eller samarbetsövning.

• Samtalskompetens: Samtalskompetens innebär att kunna föra ett samtal framåt och medverka till att det fungerar. Det innebär att ha förmågan att initiera, upprätthålla, avrunda och avsluta samtal. För det krävs att man kan avläsa samtalstyp och struktur samt först å och följa turtagningsregler.

• Muntlig interaktionell kompetens: Att kunna ingå i och fungera i muntliga dialogiska sammanhang med fråga–svar, rollspel och kunna läsa av kommunikativa signaler.

• Interkulturell kommunikation: Samtal mellan individer från olika kulturer. Även om samtalsstrukturer i sig inte skiljer sig mycket åt mellan kulturer kan andra faktorer påverka kommunikationen och missförstånd kan uppstå.

• Interkulturell kompetens: I mötet med personer från andra kulturer behöver jag inse att mitt sätt att se på världen inte är en objektiv sanning. Jag behöver kunna samverka med andra individer och ta med i beräkningen att vi tycker och tänker olika.

Dessutom berörs olika typer av samtal och hur samtal används:

• Samtalstyper: Samtal är av olika slag. En samtalstyp som kan användas i undervisning och i lärares kollegiala lärande är under sökande samtal. Kännetecknande för den typen av samtal är att de är resonerande och har som syfte att mynna ut i gemensam förståelse.

• Samtalsstruktur: Samtal byggs på liknande sätt. En vanlig samtalsstruktur är: initiera, ingå i, upprätthålla, avrunda, avsluta.

• Samtalsmönster: Ett vanligt samtalsmönster i undervisning är att läraren tar initiativ till en fråga (I), deltagaren responderar (R) och läraren ger feedback (F) på svaret. Detta samtalsmönster kallas IRF.

• Formella och informella samtal: I undervisning växlar vi mellan informellt småprat och formella kunskapsredogörande samt al. Informella samtal kännetecknas av ett vardagligt konkret språk, medan det formella är abstrakt och opersonligt.

• Samtalets roll: Lärarens dialog med deltagare har en både relationsskapande och kunskapskontrollerande funktion. Att både skapa och fördjupa relationen och att kunna kontrollera kunskaper, fråga och ställa följdfrågor spelar en viktig roll för både klassrumsklimatet respektive lärarens först åelse av vad deltagarna har förstått. Samtalets roll mellan deltagarna är mycket stor, eftersom de behöver bearbet a, pröva, klargöra och befästa sina nyförvärvade kunskaper.

• Samtal med olika funktioner: Samtal har olika uppgifter. De kan användas för att exempelvis vara återgivande efter ett experiment eller en metodövning.

• Samtal med olika syften: Det finns olika anledningar till att öva samtal. Syftet kan vara att klargöra begrepp, jämföra fenomen eller uttrycka åsikter om ett moment.

Bokens del III ägnas åt kollegialt lärande.

• Kollegialt lärande: Lärande innebär ett förändrat sätt att arbeta. I ett kollegialt lärande genomgår mitt sätt att tänka kring undervisning och mitt arbetssätt en bestående utveckling efter fördjupade samtal med mina kollegor.

• Strukturerade samtal: Strukturerade samtal följer givna steg och används exempelvis i kollegialt lärande. Exempel på strukturerade samtal är i en lärargrupp att välja ett dilemma,

samtala i par om problemet, i en kedja, ett par i taget, och när sista paret samtalat fortsätter frågan till hela gruppen. Därefter kommer gruppen överens om hur de ska gå vidare med vad som framkommit av det avhandlade dilemmat.

Samtal och diskussioner kan användas i språk- och kunskapsutvecklande syfte för vuxnas lärande. Dialog är ett kraftfullt verktyg för att klargöra, bearbeta och lära sig ett kunskapsstoff. I alla typer av samtal, från relationsskapande småprat till strukturerade samtal i utbildningen, behöver deltagarna utveckla en språklig beredskap för att kunna samtala på ett sätt som passar situation, intention och mottagare.

Samtal som verktyg i vuxnas lärande beskriver vad muntlig färdighet och samtalskompetens är och hur du kan undervisa om och använda samtal i alla typer av vuxenutbildningar. Boken innehåller strategier och verktyg för att utveckla deltagare i samtalsteknik och ger rikligt med förslag på övningar. Den ger dessutom en vägledning i hur du kan använda samtal i din egen professionsutveckling och i det kollegiala lärandet.

Boken vänder sig till dig som utbildar vuxna inom komvux, folkhögskola och studieförbund eller leder kurser för yrkesverksamma.

Annsofie Engborg, fil.kand i språkdidaktik, är lärarfortbildare och har bakgrund som lärare inom vuxenutbildning (sv, sva och re). Hon arbetar även som projekt- och produktionsledare, redaktör och skribent. Annsofie Engborg är författare till bland annat Att undervisa vuxna – språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (Gothia Kompetens).

ISBN 9789177414025

9 78917

74 14025