Lyckas som lärare
8 STEG TILL BÄTTRE
UNDERVISNING
EVA LANTELI
Lyckas som lärare
8 STEG TILL BÄTTRE UNDERVISNING
© 2024 Eva Lanteli och Gothia Kompetens AB
ISBN 978-91-7741-395-0
Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.
Redaktör: Cecilia Lindvall
Omslag och grafisk form: Anna Hild
Illustration omslag: Shutterstock, Dedraw Studio
Illustrationer inlaga: Jan Pettersson
Första upplagan, första tryckningen
Tryck: ADverts, Lettland 2024
Gothia Kompetens
Box 22543, 104 22 Stockholm
Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se
Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet.
Genom att återvinna denna bok bidrar du till papprets kretslopp. Lägg boken i pappersinsamlingen så blir det till nya böcker.
Till Mathias och Amanda
Innehåll
Förord 7
Inledning 9
STEG 1:
Skaffa dig förutsättningar 20
Vi vet, men vi gör inte … 22
Dina redskap 24
STEG 2:
Se skillnaden mellan pedagogik som teori och praktik 29
Den pedagogiska pendelrörelsen 29
Vi behöver både teori och praktik 33
Teoretiska perspektiv på lärande och undervisning 34
Pedagogik som praktik 37
STEG 3:
Skapa en lärande struktur i din undervisning 42
Hjärnforskning kan bidra till god undervisning 43
Att lära i förskolan – och i skolan 43
Hur lär vi? 46
Den lärande hjärnan: användbara knep 52
Känslans betydelse för inlärning 57
Minnet – och tekniker som fungerar 58
Modeller är bra verktyg för lärande och utveckling 63
En framgångsrik modell för lärande i fem delar 64
STEG 4:
Använd dig av lärande principer i din undervisning 79
Princip 1.
Behov – eleverna behöver känna motivation 80
Princip 2.
Trygghet – grunden för lärande 84
Princip 3.
Aktivitet – eleverna måste få delta 87
Princip 4.
Uppmuntran – beröm leder till ansträngning 93
Princip 5.
Tillit – hur ser du på elevernas olika förmågor? 96
Princip 6.
Bearbetning – tid och metoder för reflektion 100
Princip 7.
Variation – dynamik väcker intresse 105
Princip 8.
Samarbete – möjligheter och utmaningar 109
STEG 5:
Utveckla din lärarroll 115
Den tredelade lärarrollen 116
Att styra och leda arbetet 120
Ledarskap som främjar lärande 123
Skapa en god relation till dina elever 125
Bli medveten om ditt kroppsspråk 128
STEG 6:
”Mitt förbättringsprojekt” 134
Gör saker och ting i rätt ordning 135
Förändringsprocessen – om att misslyckas och komma igen 143
All förändring sker i loopar och faser 145
Från projekt till varaktig förändring 149
STEG 7:
Utveckla undervisningen tillsammans med andra 153
Informella samarbeten – lust och engagemang som drivkraft 154
Formella samarbeten – fallgropar och möjligheter 158
STEG 8:
Få perspektiv på ditt förbättringsarbete 169
Skolan som ett system 170
Skolan som en hierarki 171
Var noga med analysen 173
Vad kan du som individ göra? 174
Etablera nya tanke- och handlingsmönster 174
Slutord 177
Noter 179
Förord
Den här boken är resultatet av mer än 40 års arbete med utbildning i olika former och på olika nivåer. Som engelsklärare inom studieförbund fick jag vissa insikter, som klasslärare och mentor i grundskolan andra. Att undervisa lärarstudenter gav ytterligare förståelse för vad som behövs för framgångsrik undervisning. Mina år som kvalitetsutvecklare och utvecklingsledare har dessutom bidragit till att placera arbetet med undervisningen i ett sammanhang. Ingenting sker isolerat, undervisning behöver alltid ses som en del av en skolkontext bestående av bland annat rektors ledarskap, skolkulturen, vilka resurser som finns att tillgå och personalens kompetens.
Genom hela mitt yrkesliv har jag kombinerat praktisk verksamhet med teoretiska studier. Nyfiket har jag sökt svar på alla de frågor som uppstått i min vardag som utbildare och utvecklingsledare. Vissa frågor har klarnat, andra är fortfarande obesvarade. Tyvärr finns det inga enkla recept för hur man ska gå tillväga för att lyckas med sin undervisning. Vi vet att många förbättringsprojekt genomförs utan att det leder till några större förändringar i klassrummen. Undervisningen pågår som den alltid har gjort. Samtidigt vet vi att god undervisning är central för att eleverna ska lyckas. Lärarens kompetens och engagemang har mycket stor betydelse för elevernas lärande.1
På 1990-talet höll jag under flera år kurser i pedagogik för människor som inte arbetade inom skolans värld. De var jurister, ekonomer och administratörer – tjänstemän i olika befattningar och på olika nivåer. Många var de som hade förstått att det var en viktig kompetens att kunna utbilda andra. När jag så småningom återvände till skolans värld fick jag tillfälle att återigen använda mina kunskaper och erfarenheter av att utbilda andra. Denna gång tillsammans med en grupp förstelärare inom Praktiska gymnasiet. Vi genomförde fyra seminarier tillsammans och jag kände att mina idéer om lärande undervisning fortfarande höll måttet. Deltagarna menade att de fick både verktyg och inspiration med sig för att förbättra sin undervisning. Med det i ryggen fattade jag beslutet att försöka skriva en bok och på det sättet sprida den kunskap och erfarenhet jag samlat på mig genom åren.
Resultatet är den här boken. Med den hoppas jag bidra till att fler lärare känner tillfredsställelse och glädje i sitt arbete. Glädje över att se ännu fler av sina elever lyckas i skolan.
Jag vill rikta ett stort tack till Susanne Christenson, utbildningsdirektör på Praktiska gymnasiet, som gav mig möjligheten att utbilda förstelärarna under ett läsår. Ett varmt tack också till Annika Falmann som under hela utbildningen var ett stort stöd och givande bollplank. Tack båda för att ni gav mig den knuff i ryggen som jag behövde! Jag vill också passa på att rikta ett stort tack till Sture Löf som tidigt läste manus och kom med kloka synpunkter. Sist men inte minst vill jag tacka Lenny, min främste supporter och mitt stora stöd som funnits där vid min sida under hela skrivprocessen.
Abborrkroken i september 2023
Eva LanteliInledning
Under ett långt yrkesverksamt liv har jag ofta reflekterat över vad som gör att elever lär sig. Och varför de inte lär sig trots mina stora ansträngningar! Eleverna har hela tiden utmanat och inspirerat mig att försöka förbättra min undervisning så att jag kan känna tillfredsställelsen av att se dem lyckas. Det har för det mesta varit ett utmanande och roligt arbete, ibland drivet av ren frustration men oftast av min vilja att se ljuset tändas i elevernas ögon: Aha!
Passionen för undervisning och lärande drev mig tidigt att söka vidare, bortom mitt eget klassrum. Först som lärarutbildare och sedan som skolinspektör. Det gav mig tillfälle att observera många inlärningssituationer. Ofta har det varit traditionell undervisning i klassrum, men också yrkesundervisning i till exempel verkstäder, frisörsalonger, på restauranger och byggarbetsplatser. Inte sällan har jag reflekterat över hur smärre korrigeringar i lärarens bemötande och upplägg skulle kunna förbättra elevernas möjligheter att lära. Samtidigt skulle det också minska stressen för läraren och ge en större trygghet och tillfredsställelse i arbetet.
När jag hållit kurser i praktisk pedagogik har jag ibland fått kommentaren: Men varför har ingen sagt det här till mig förut? Att förbättra sin undervisning behöver inte handla om att arbeta med stora förändringsprojekt.2 Det kan lika gärna handla om att steg för steg skruva på hur jag som lärare agerar i klassrummet. Små
förändringar i vardagen som jag prövar och utvärderar tillsammans med mina elever.
Vi lärare drivs inte sällan av en passion, vi vill så gärna att eleverna ska lyckas. Mycket tid och kraft läggs på att planera och genomföra undervisning. Ändå upplever vi mer eller mindre ofta att eleverna inte lär sig det vi önskar. Det har inte alltid bara med undervisningen att göra. Hög frånvaro är ett stort problem i många skolor. Det är svårt att lära sig om man inte kommer till lektionerna. Många lärare upplever också att deras elever inte har tillräckliga grundkunskaper för undervisningen. Det kan till exempel gälla elever som inte behärskar de fyra räknesätten när de ska läsa matematik på gymnasiet eller nyanlända elever som på kort tid ska lära sig engelska från grunden för att klara gymnasiekursen.
I sådana situationer räcker det sällan att bara förbättra sin undervisning. Kvalitet i undervisningen är också beroende av så kallade ramfaktorer3. Med det menar jag faktorer som påverkar dina möjligheter att utöva ditt arbete i klassrummet. Det kan handla om ett tydligt och strukturerat ledarskap, fungerande frånvarorutiner eller samverkan mellan lärare och elevhälsopersonal. Det vill säga den ram av organisation, kultur, ledarskap och rutiner inom vilken du som lärare verkar och som formar ditt arbete. Att arbeta med skolutveckling handlar ofta om att förbättra dessa ramfaktorer. Men det är lika viktigt att vi fokuserar på vad som händer i klassrummet, i interaktionen mellan lärare och elever. Vi vet att lärarens arbete i klassrummet har mycket stor betydelse för elevernas lärande. Ändå genomförs väldigt mycket förbättringsarbete i våra skolor utan att det leder till några större förändringar i klassrummen. Undervisningen pågår som den alltid har gjort.4 Detta trots att bra undervisning är en central faktor för att eleverna ska lyckas bättre.
Men vad menar jag då med bra undervisning? Bra används här i betydelsen framgångsrik, det vill säga en undervisning som gör att eleverna lär sig och utvecklas.
Skolinspektionen beskriver det så här:
En framgångsrik undervisning som leder till att eleverna når goda studieresultat kan inte beskrivas i endimensionella termer. Det är kvaliteten i lärarens kombinerade kunskaper, förmågor och handlingar i varje unik undervisningssituation som skapar förutsättningar för elevers lärande och kunskapsutveckling.5
Med mitt sätt att se på det handlar det om hur du som lärare bemöter eleverna och hur du väljer att organisera, strukturera och förmedla innehållet. Kvaliteten på det arbetet är avgörande för hur framgångsrik din undervisning blir och hur mycket eleverna lär sig. Ramfaktorer som organisation, tid och resurser sätter de yttre gränserna för ditt arbete i klassrummet. Och det har ofta tagits som ursäkt för att undervisningen inte förändrats: Jag har inte haft tid, klasserna är för stora, det går inte att jobba fokuserat, undervisningen ligger för tidigt/sent på dagen … Men jag menar att väldigt mycket går att förbättra i undervisningen, även om till exempel tid och resurser upplevs som begränsande. Jag kommer i den här boken framför allt att fokusera på hur vi kan förbättra undervisningen, men också delvis beröra de ramfaktorer som är viktiga för att det pedagogiska6 utvecklingsarbetet ska lyckas.
Syftet med boken
När jag arbetade med lärarutbildning efterfrågade många av mina studenter konkreta metoder: Hur ska jag göra rent praktiskt? Berätta hur du har gjort. Vad har fungerat för dig? Men metodik var inget vi lärde ut på den tiden. Inställningen var i stället att lärarstudenterna
själva skulle pröva sig fram till vad som fungerade för dem. Utifrån sin teoretiska kunskap skulle de hitta fram till metoder och förhållningssätt tillsammans med sina elever. Och det är i och för sig rätt. Det finns ingen supermetod som fungerar på allt. Men nog tycker jag att det hade varit bra om vi även under lärarutbildningen i större utsträckning hade kunnat låta studenterna få pröva på olika metoder och förhållningssätt. Det hade varit till god hjälp när studenterna kom ut i verkligheten.
Frånvaron av praktisk övning med handledning under stora delar av utbildningen gjorde att många nyutexaminerade lärare upplevde yrket som helt annorlunda än de föreställt sig när de började arbeta. Gapet mellan de teoretiska kunskaperna och den praktiska verkligheten gjorde att många lärare saknade fungerande strategier för att lösa de praktiska utmaningar som mötte dem i klassrummet: Trots mitt tydliga upplägg så inser jag att hälften av klassen inte förstått – vad ska jag göra? Eleverna sitter mest tysta eller svarar enstavigt när jag frågar. Varför? Det här var ju en rolig uppgift – eller?
Jag vill att den här boken ska bidra till att fler elever lyckas i skolan. Och att fler lärare känner tillfredsställelse och glädje i sitt arbete. Det finns mycket litteratur kring framgångsfaktorer i undervisningen och hur vi som lärare ska undervisa. Men det är sällan vi får reda på HUR man ska göra i praktiken. Detta är mitt bidrag.
Boken riktar sig till dig som har arbetat som lärare ett tag och vill utveckla din undervisning genom att stegvis och systematiskt arbeta dig fram till vad som fungerar för dig och dina elever. Grunden är de pedagogiska principer som vuxit fram genom min långa praktiska erfarenhet och resultaten av den senaste tidens neurologiska forskning om inlärning. Du kan påbörja den här förbättringsresan själv – all utveckling börjar med förändringar
hos individen – men du kan också arbeta tillsammans med dina kollegor. Att utveckla undervisningen genom kollegialt lärande skriver jag om i steg 7.
Bokens utgångspunkter
Ambitionen är att boken ska vara en handbok som hjälper dig att steg för steg arbeta med förbättringar av din undervisning. Att bara läsa boken kommer på sin höjd att vara inspirerande och trevligt, men utan att det sker några större förändringar i ditt sätt att undervisa. Det bästa sättet att lyckas med förändring är enligt mig är att göra, att skaffa sig kunskap genom erfarenhet. Därför finns det många övningsuppgifter i boken. Det spelar trots allt ingen roll om du läst 20 böcker om undervisning och lärande om du sedan inte använder det som står i dem. Om vi bara ägnar oss åt att önska och planera i stället för att faktiskt göra det vi planerat sker inga förändringar.
Utgångspunkten i den här boken är att ”göra först och reflektera sen”. Att göra små, små förändringar i undervisningen utifrån bokens teorier kring pedagogiska principer och olika steg för inlärning. Genom att göra övningarna kommer du att få erfarenheter som blir grunden för reflektion och vidare kunskap om vad som fungerar för dig och dina elever.
Ett tips är att skriva loggbok över ditt förbättringsarbete. Korta reflektioner kring det du prövar och hur det mottas. En rekommendation är att ta med dina elever i förbättringsarbetet, kanske börja med en klass, ett ämne eller ett moment? Ta för vana att regelbundet prata med dem om deras tankar kring undervisningen, vad de tycker är bra och vad som behöver utvecklas. På så sätt får du ett kvitto på att det du uppfattar också är vad eleverna tycker. Av erfarenhet vet jag att det inte alltid överensstämmer. Vi lärare tycker ofta att undervisningen fungerar bättre än vad våra elever tycker.
Genom att lära dig om de pedagogiska principerna och en modell för lärande som presenteras i den här boken kommer du att få en god teoretisk grund för att steg för steg förbättra din undervisning. Du kommer också att kunna förebygga en del oro och störningsmoment i klassen, exempelvis elever som ständigt frågar vad de ska göra eller som stör andra i stället för att arbeta. När oförutsedda händelser inträffar i klassrummet kommer du lättare att hitta framkomliga strategier och lösningar med hjälp av de verktyg jag ger dig. Detta förutsatt att du gör de övningar som presenteras i varje kapitel.
Jag vill redan nu säga att detta inte är en bok som löser svåra ordnings- eller attitydproblem som kan prägla en grupp eller klass. I sådana fall krävs ofta flera samordnade insatser vid sidan av undervisningen. För detta ändamål finns annan utmärkt litteratur att tillgå.7 Här handlar det mer om att förfina och utveckla arbetet du gör varje dag så att undervisningen blir mer lärande och lustfylld – för både dig och dina elever.
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
Enligt skollagen ska verksamheten i skolan vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.8 De metoder och arbetssätt som vi bestämmer oss för att pröva ska alltid vara medvetet valda utifrån forskning och beprövad erfarenhet och inte utifrån vad som framstår som en trend och är aktuellt just nu9.
Det jag presenterar här är inte något jag själv hittat på. De pedagogiska principer och modeller för lärande som jag för fram i boken är väl underbyggda i forskning och har visat sig fungera under lång tid. Mycket har länge kunnat beskrivas som beprövad erfarenhet, vilket är ett vanligt begrepp inom skolans värld. Som lärare förväntas vi använda oss mycket av vår tysta kunskap, sådant vi prövat och som vi vet fungerar. De pedagogiska principer
jag skriver om i boken beskrevs länge som just beprövad erfarenhet innan framsteg inom exempelvis neurologi och psykologisk forskning gjorde att det som erfarna lärare länge vetat också kunde verifieras genom vetenskapliga studier.
Mycket har inspirerat mig till den kunskap som jag vill förmedla i den här boken. På flera ställen hänvisar jag till aktuell forskning som stöd för det jag skriver. Samtidigt har jag lärt mig mycket längs vägen, plockat upp idéer och tankar lite här och där under ett långt yrkesliv, vilket också format min syn på undervisning och lärande.
Innehåll och struktur
Kurt Lewin, tysk-amerikansk psykolog, har sagt att inget är så praktiskt som en god teori. Och det tycker jag stämmer. Allt vi gör utgår från en mer eller mindre medveten tanke kring vad till exempel god undervisning är, vad en lärare är och vad kunskap är. I den här boken presenterar jag därför åtta grundläggande pedagogiska principer som kommer att hjälpa dig att tänka och agera kring din undervisning. De är: behov, trygghet, aktivitet, uppmuntran, tillit, bearbetning, variation och samarbete. Tillsammans skapar de pedagogiska principerna en grund för hur du kan planera och genomföra din undervisning så att eleverna lär sig.
Jag kommer som nämnt också att redogöra för en modell för lärande som bygger på de senaste 30 årens forskning om hjärnan och inlärning10. Med hjälp av modellens fem delar blir det lättare för dig att skapa en struktur och variation i undervisningen som gör att eleverna lär sig. De fem delarna är: uppmärksamhet, information, bearbetning, slutledning och tillämpning.
Boken är indelad i åtta kapitel som jag kallar för ”steg”. Varje steg är en uppmaning att förändra något i din planering, i ditt upplägg eller i ditt beteende tillsammans med eleverna. I de flesta kapitel finner du ett eller fler fokusområden som du kan välja
att arbeta med. De är illustrerade med ett förstoringsglas. Mitt förslag är att du läser igenom hela boken en gång för att skaffa dig en överblick och sedan återvänder till de steg och fokusområden som du vill börja arbeta med. Börja med det fokusområde som lockar dig mest och fortsätt sedan arbeta dig igenom fokusområdena i vilken ordning du vill. En rekommendation är dock att du börjar med en handlingsplan och skaffar dig en struktur för ditt förbättringsarbete. Det innebär att du inleder med steg 6 för att sedan välja fokusområde utifrån vad du känner mest för att pröva. Varje kapitel avslutas med ett antal övningar och kontrollfrågor.
Steg 1 handlar om att skaffa dig förutsättningar för ditt förbättringsarbete. I kapitlet får du reflektera över din nuvarande undervisning och din pedagogiska grundsyn. Du kommer också att få ett antal verktyg presenterade för dig som du kan använda genom hela din förbättringsprocess. Dessa dyker också upp i kontrollfrågorna som följer efter varje kapitel.
I steg 2 redogör jag för hur samhället och tidsandan påverkar synen på pedagogik och vad som därmed anses bra och mindre bra när det gäller undervisning och lärande. Jag redogör också för synen på läroplanen som grundval för undervisningen och hur det kan problematiseras när det kommer till vad som sker i klassrummet.
I steg 3 går jag igenom en modell för lärande kopplad till vad vi idag vet om hjärnan och inlärning. I kapitlet går jag igenom de olika delarna i modellen och hur du kan planera och genomföra din undervisning utifrån forskning om hur vår hjärna och minnet fungerar i inlärningssituationer.
I steg 4 presenterar jag de pedagogiska principer som under lång tid vuxit fram genom praktisk verksamhet och som genom vetenskapens utveckling idag också fått stöd i forskningen om undervisning och lärande. Detta kapitel handlar om att bit för bit pröva de olika principerna i din undervisning.
I steg 5 presenterar jag hur du kan stötta elevernas lärande genom att se din lärarroll som tredelad, som föreläsare, utbildare och handledare. Mycket av det du sänder ut och som eleverna uppfattar är ordlöst. I kapitlet går jag igenom hur ditt beteende, din röst och ditt kroppsspråk påverkar dina elever och deras möjligheter att lära.
I steg 6 diskuterar jag hur du kan strukturera och planera en förbättring av undervisningen. Även om ett utvecklingsprojekt tar slut stannar behovet av utveckling aldrig av när vi arbetar med människor. I kapitlet tar jag upp en del grundläggande teorier kring förändring som process och ger exempel på olika strategier och verktyg för ett lyckat förbättringsarbete.
Steg 7 handlar om hur du tillsammans med dina kollegor kan förbättra undervisningen. Jag redogör för ett mer spontant lustdrivet utvecklingsarbete, så kallat informellt samarbete, och hur ni kan lyckas med ett sådant samarbete. Jag redogör också för den vanligare formen av samarbete när det gäller utvecklingsarbete, så kallat formellt samarbete, som idag också benämns kollegialt lärande. I kapitlet tar jag upp hinder och möjligheter med en sådan form och hur du som deltagare kan bidra till att ert gemensamma arbete lyckas.
I steg 8 diskuterar jag skolans och undervisningens kvalitet som en del av en större helhet samt hur olika delar av skolan och skolsystemet ömsesidigt påverkar varandra. Jag tar också upp vad som behövs för att kollegialt lärande ska utvecklas till kollektiv kunskap.
Hur du använder boken
1. Läs igenom hela boken en gång för att skaffa dig en överblick. Skriv loggbok under tiden (se s. 25). Diskutera med din kollega/ dina kollegor. Reflektera tillsammans över vad som sägs i boken och hur det överensstämmer med din undervisning.
2. Diskutera din undervisning med dina elever. Ha gärna en enklare enkät som grund, eller varför inte genomföra ett forumsamtal? Några exempel på frågor du kan ställa:
O När upplever du undervisningen som bäst?
O När tycker du att du lär dig mest?
O Kan du berätta om något tillfälle då du tyckte det var roligt på lektionen? Vad hände då?
O Kan du berätta om något tillfälle då det kändes jobbigt? Vad hände då?
O Kan du fokusera på det du ska göra på lektionerna? Om inte, varför det?
O Hur tycker du om att arbeta? Enskilt arbete, pararbete? Grupparbete? Berätta.
O Tycker du att du kan få hjälp när du behöver?
O Hur tycker du att lektionerna kan bli bättre? Hur kan jag bidra? Hur kan ni som elever bidra?
O Annat du tycker vi ska prata om?
3. Läs boken kapitel för kapitel. Med det menar jag att du ska gå i dialog med texten, det vill säga markera intressanta avsnitt och skriva ner kommentarer, tankar och frågor som kommer upp under läsningen. Gör övningarna efter varje kapitel och besvara kontrollfrågorna.
4. Reflektera och kolla igenom loggen regelbundet.
5. Bestäm dig för att pröva något nytt i din undervisning. Ta en vecka i taget, en dag i taget. Sätt upp mål för hela perioden och delmål för veckan eller dagen. Belöna dig själv efter varje vecka, eller varje dag om du behöver. Skriv i loggen varje dag. Prata gärna med din omgivning om ditt förbättringsarbete och hur du tycker att det går. Fira efter att du lyckats. Mitt förslag är att du utifrån vad du väljer att arbeta med prövar varje steg i minst fyra veckor och ser hur det fungerar.11 Skapa en planering för ditt arbete som hjälper dig att arbeta systematiskt och strukturerat.
Vill du förbättra din undervisning och att dina elever ska lära sig och utvecklas än mer? I boken Lyckas som lärare – 8 steg till bättre undervisning visar Eva Lanteli hur du kan utveckla din undervisning. Boken beskriver hur du systematiskt kan pröva dig fram till vad som fungerar i klassrummet och är fylld med praktiska exempel och övningsuppgifter.
I åtta kapitel och åtta olika ”steg”, visar författaren hur du etappvis kan förändra planeringen, upplägget eller beteendet tillsammans med eleverna. Varje kapitel avslutas med ett antal övningar och kontrollfrågor.
Författaren utgår från åtta grundläggande pedagogiska principer: behov, trygghet, aktivitet, uppmuntran, tillit, bearbetning, variation och samarbete. Tillsammans skapar principerna en grund för hur du kan planera och genomföra din undervisning. De modeller som redovisas gör dig bättre rustad för att hitta sätt att ständigt utvecklas i din yrkesroll.
Boken riktar sig till lärare som har arbetat ett tag och vill utveckla sig och sin undervisning. Den riktar sig också till skolledare, förstelärare och kvalitetsutvecklare som vill ha en tydlig och konkret modell för det kollegiala lärandet med syfte att skapa en framgångsrik undervisning.
Eva Lanteli har arbetat i olika roller med utbildning och kvalitetsutveckling i skolan sedan början av 1980-talet. Hon är utbildad lärare och har under många år arbetat på Skolinspektionen och med att utbilda yrkeslärare på universitetet.