9789177413745

HANDBOK vid SKOL ATTACKER

OM PÅGÅENDE DÖDLIGT VÅLD (PDV)

KIM NORMAN

HANDBOK vid

SKOL ATTACKER

om pågående dödligt våld (pdv)

kim norman

© 2023 Författaren och Gothia Kompetens AB

ISBN 978-91-7741-374-5

kopieringsförBud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

Redaktör: Linnéa Isheden

Omslag och grafisk form: Catharina Ekström

Figurer och symboler: Getty images, s. 72 Shutterstock

Första upplagan, första tryckningen

Tryck: ADverts, Lettland 2023

Gothia Kompetens

Box 22543, 104 22 Stockholm

Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se

Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet.

Genom att återvinna denna bok bidrar du till papperets kretslopp. Lägg boken i pappersinsamlingen så blir det till nya böcker.

Förord

Historiskt sett har Sveriges skolor varit förskonade från allvarliga våldsdåd i skolmiljö; sedan 1960-talet rör det sig sammanlagt om ett tjugotal händelser. År 2015 inträffade dådet i Trollhättan och en debatt om skolornas säkerhetsarbete tog fart. Flera skolor runt om i landet genomgick olika utbildningar för att skydda sig mot pågående dödligt våld. Under 2021 skedde dådet i Eslöv och 2022 mördades två lärare i en skola i Malmö. Som en följd av dessa händelser har skolpersonals oro för att utsättas för pågående dödligt våld på arbetsplatsen ökat, myndigheter har startat utredningar och tillsatt arbetsgrupper och skolors säkerhetsarbete har åter blivit ämne för debatt och fått högre prioritet.

Dessa händelser tillsammans med vår ständigt föränderliga omvärld visar att vi som ansvarar och arbetar med trygghet och säkerhet aldrig kan förutsäga vad som ska hända och vad man ska förbereda sig för. Det betyder att säkerhetsarbetet aldrig blir färdigt och att det finns ett ständigt behov av att utveckla metoder, omvärldsbevaka och sprida kunskap för att bättre kunna förebygga och hantera olika typer av händelser.

Den här boken vänder sig till samtlig skolpersonal, det vill säga alla befattningar som behövs i en skola – rektorer, lärare, fritidspedagoger, elevhälsopersonal, administrativ personal, kökspersonal och lokalvårdare med flera. När begreppet skolpersonal används i boken inkluderas alla dessa yrkeskategorier. Där begreppet förvaltning används

åsyftas huvudmannen, oavsett om det är en privat, kommunal eller statligt driven skola.

Syftet med boken är att öka förståelsen för bakomliggande faktorer och presentera olika handlingsalternativ vid pågående dödligt våld (PDV). I begreppet pågående dödligt våld inkluderas såväl kriminella uppgörelser och terrorbrott som händelser där en ensamagerande antagonist avser skada så många som möjligt. Ingen har missat det allt hårdare samhällsklimatet med ett grövre våld där kriminella uppgörelser sker i stort sett dagligen i gallerior, på parkeringsplatser eller andra platser där människor befinner sig. Det vore konstigt om skolan som är en sådan viktig samhällsaktör inte blev påverkad av det. En kriminell uppgörelse kan absolut ske i skolan eller i det direkta närområdet men skiljer sig från en skolattack. Vid en kriminell uppgörelse är gärningspersonen ofta beväpnad med skjutvapen och har en utpekad måltavla och syftet är inte att skada så många som möjligt, även om gärningspersonen är likgiltig inför tredje person.

Oavsett om det är en skolattack, en kriminell uppgörelse eller en annan attack finns det i stunden inte tid för att stanna upp och analysera vad som sker och det spelar egentligen inte någon roll för hur skolpersonal ska agera. Därför inkluderas alla dessa händelser i begreppet pågående dödligt våld (PDV). Det viktigaste är att förstå att det rör sig om pågående dödligt våld och att det är samma metoder och principer som gäller, oavsett vad motivet bakom attacken är.

Tanken är att boken ska vara ett komplement till myndigheternas arbete och målet är att den ska vara konkret med ett enkelt språk och innehålla handfasta tips på hur varje enskild individ och omgivningen ska agera för att öka chanserna att överleva vid händelse av att hamna i ett pågående dödligt våld. Boken är skriven så att principerna kan

anammas var man än befinner sig i samhället – oavsett om det är i skolans miljö eller i privata sammanhang.

Mindre fokus har lagts på hur man återgår till en normal skolgång efter en PDV-händelse. Det är ett stort och komplext arbete präglat av osäkerhet och oförutsägbarhet. I detta ingår att göra upp en planering för den närmaste tiden och informera elever, vårdnadshavare och personal, men också att härbärgera sina egna reaktioner och känslor, vara ett stöd för elever samt att bemöta och motverka ryktesspridning och desinformation. Allt detta ryms inte inom ramen för boken, så när det gäller krishantering och att omhänderta traumatiserade barn hänvisas i stället till annan litteratur.

Säkerhet i skolan är ofta en svår fråga och pågående dödligt våld är synnerligen svårt att förhålla sig till. Skolans säkerhetsarbete behöver vara enkelt och ska inte omges av svåra fackbegrepp varför jag i boken förespråkar principerna fly–sök skydd–larma.

För att man ska kunna hantera en PDV-händelse i skolan på ett bra sätt är det sammanfattningsvis fem avgörande faktorer som spelar in:

• Kunskap om hur händelseförloppet kan utspela sig.

• Förebyggande åtgärder, mental förberedelse och övning.

• Kännedom om kroppens stressfaktorer.

• Kunskap om skyddsprinciperna fly–sök skydd–larma.

• Möjlighet att snabbt och effektivt kunna larma internt.

Dessa faktorer gås igenom och exemplifieras i bokens olika kapitel.

Om författaren

Kim NormaN har en bakgrund som polis med teoretisk och praktisk kunskap om hur man ska agera i händelse av en pågående dödlig våldshandling. Han har gedigen erfarenhet från säkerhetsarbete där han bland annat arbetat i den privata sektorn och som säkerhetsstrateg på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad. Skolans problematik med att vara en öppen och inbjudande miljö samtidigt som den ska vara en trygg och säker plats är ett område han har god kunskap om.

Kim Norman har föreläst i flera olika forum, tagit fram digitala föreläsningar och agerat konsultativt vid misstanke om en förestående PDV-händelse eller vid oro och bedömning av enskilda elever. I dag arbetar han som undervisningsråd på Skolverket där han tar fram stödmaterial till skolor avseende säkerhet och krisberedskap. Han är även en av medförfattarna till vägledningen Arbete mot våldshandlingar med stora konsekvenser i skolan som ges ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) 2023.

Kännetecken kring händelseförlopp och gärningsperson

För att man ska kunna skaffa sig mental förberedelse, vidta adekvata förebyggande åtgärder och kunna ta till sig skyddsprinciperna fly–sök skydd–larma vid en pågående händelse är det viktigt att man får inblick i, förståelse för och kunskap om hur en attack mot en skola kan se ut. Följande generaliseringar bygger på tidigare händelser som även exemplifieras och beskrivs i slutet av kapitlet. Då gärningspersonen ofta hämtar inspiration från tidigare händelser, ibland händelser utanför Sverige, är det inte otänkbart att tillvägagångssätt och beväpning kan komma att förändras i framtiden.

Hur vanligt är det?

Skolattacker i Sverige är ytterst ovanligt. Under 2021–2022 var det fler än vanligt och troligen triggades gärningspersonerna av varandra. Händelserna bidrog till ökad otrygghet hos skolpersonal och elever och ledde till att många blev mer vaksamma och oftare såg varningssignaler. Den absolut största majoriteten av de fall som väckte oro och misstanke ledde inte till någon åtgärd.

Min tolkning av detta är att flera elever som mådde dåligt medvetet sände ut olika subtila signaler om att de planerade en skolattack trots att de saknade både intention och kapacitet. I flera av fallen kan det

tolkas som ett rop på hjälp och att personen upplevde det enklare att sända ut dessa signaler i hopp om att bli omhändertagen snarare än att uttryckligen be om hjälp.

Planering

Pågående dödligt våld sker här och nu och är extremt våldsamt. Däremot är skolattacker inga impulsiva våldshandlingar utan försiggås nästan alltid av en viss form av planering, oftast kan man spåra planerande cirka två veckor bakåt i tiden. Inte sällan föregås handlingarna även av en radikaliseringsprocess som pågått under en längre period. Under radikaliseringsprocessen har personen varit aktiv på internet med frekventa besök på webbplatser med våldsamma innehåll och forum där hen fått gehör för sina åsikter från likatänkande och kanske känt gemenskap och grupptillhörighet.

Beväpning

I USA är skjutvapen av olika slag den vanligaste beväpningen vid skolattacker men så ser det inte riktigt ut i Sverige. Under arbetet med boken har jag tittat på händelser som skett i USA och konstaterat att det är för stora skillnader mellan vårt samhälle i Sverige och samhället på andra sidan Atlanten för att man ska kunna dra några direkta slutsatser och koppla dem till hur skolor i Sverige ska arbeta med frågan. Mina resonemang bygger därför på händelser som skett i Sverige eller avbrutits i planeringsstadiet.

I Sverige rör det sig nästan alltid om småskaliga våldshandlingar med enkla medel. I USA är det grövre och mer utstuderade angrepp med betydligt större skadeutfall. Exempelvis kan det vara flera gärningspersoner och koordinerade attacker där man blockerat nödutgångar

och placerat ut farliga föremål. Gärningspersonerna har oftast även grövre beväpning och kan vara beväpnade med militära automatkarbiner.

Med ett undantag har gärningspersonen historiskt i Sverige varit utrustad med ett stickvapen såsom en kniv, ett svärd eller en yxa. Det skulle kunna bero på att skjutvapen är dyra och för att införskaffa krävs kontakt med kriminella, något som gärningspersonen ofta inte har. Skjutvapen kräver även ammunition och viss övning vilket medför en upptäcktsrisk. Detta innebär inte att skjutvapen är uteslutet i framtiden, men den mest troliga beväpningen är stickvapen.

Man kan fundera på om det är en fördel att det är stickvapen och inte skjutvapen. ”Fördelen” med ett skjutvapen är att det låter väldigt högt och att människan instinktivt reagerar på en eller flera höga knallar, och på så sätt kan personer i anslutning till platsen bli varnade om vad som händer och agera därefter. Hur låter en knivattack? Är det möjligt att urskilja en knivattack i en stimmig matsal eller kan det förknippas med en utmaning på Tiktok eller ett gruff mellan två elever? Går det att skrika om man är knivhuggen i magen? ”Fördelen” med kniv som vapen är att det oftast inte leder till lika många skadade samt att det är mer precist vilket minskar risken för att skada utomstående. Med ett stickvapen kan man heller inte skjuta genom väggar eller dörrar så det finns flera lämpliga platser att söka skydd på.

Oavsett beväpning gör det ingen skillnad på hur man ska agera – man ska fortfarande agera instinktivt och försöka hålla sig till skyddsprinciperna fly–sök skydd–larma. Vid samtliga händelser har polisen varit på plats inom tio minuter och vad man gör fram till dess kan vara avgörande för utgången.

Slutord

Avslutningsvis är det angeläget att återigen betona att sannolikheten för att en PDV-händelse ska utspela sig i skolmiljö är låg och att risken inte heller ökar för att man läser eller pratar om det eller medvetandegör ämnet i skolan. Det är större sannolikhet att hamna i en livsfarlig situation utanför skolan än i den.

För att ändå vara förberedd på det värsta, både i och utanför skolan, gäller det att ha kunskap om hur en händelse kan utspela sig, lära sig om kroppens stressreaktioner, skaffa sig mental förberedelse, utarbeta en handlingsplan, ha kunskap om skyddsprinciperna fly–sök skydd–larma, självförsvar och akutsjukvård. Ytterst handlar det om att uppnå god säkerhetskultur i skolan samt att arbeta mot mobbning, utanförskap och andra former av psykisk ohälsa.

Frågan och kunskaperna måste ständigt hållas vid liv och vara ett ämne för diskussion. Det är ett arbete som aldrig blir färdigt. Min ambition är att boken och de principer som här förespråkas kan vara till stöd och hjälp i detta viktiga arbete.

Efter de senaste årens uppmärksammade våldsdåd i skolmiljö har oron hos skolpersonal att utsättas för pågående dödligt våld (PDV) ökat. Oavsett om det rör sig om en skolattack, en kriminell uppgörelse eller något annat våldsdåd går det aldrig att förutse vad som ska hända och vad man ska förbereda sig för. Det viktiga är att hålla säkerhetsarbetet levande, skaffa sig mental förberedelse samt att fånga upp psykisk ohälsa och hantera oro kring elever.

I den här boken vill författaren på ett enkelt och konkret sätt öka förståelsen för bakomliggande faktorer, ge vägledning och handfasta tips i det förebyggande arbetet samt presentera olika handlingsalternativ vid pågående dödligt våld. I fokus är skyddsprinciperna fly–sök skydd–larma. För att stärka den mentala förmågan finns scenarier och moraliska dilemman att diskutera samt övningar att genomföra; dessa är tänkta att användas som APT-material. Andra ämnen som berörs är självförsvar, polisens agerande på plats och akutsjukvård.

Boken vänder sig till skolpersonal och kan läsas med behållning av samtliga yrkeskategorier – lärare, rektorer, fritidspedagoger, elevhälsopersonal, administrativ personal med flera.

KIM NORMAN arbetar som undervisningsråd på Skolverket där han tar fram stödmaterial till skolor avseende säkerhet och krisberedskap. Med en bakgrund som polis har han teoretisk och praktisk kunskap om hur man ska agera i händelse av en pågående dödlig våldshandling. Han har också gedigen erfarenhet från säkerhetsarbete där han bland annat arbetat i den privata sektorn och som säkerhetsstrateg på utbildningsförvaltningen i Stockholms stad.