9789177413424 by Smakprov Media AB

är hennes andra bok.

ISBN 9789177413424

förskolans lärmiljöer – att främja kreativitet, lek och lärande

Erika Wallin är utvecklingsledare och förskollärare i Nyköpings kommun. Hon är även författare till Reflektera mera (2022) om konsten att utveckla förskolans utbildning. Förskolans lärmiljöer

erika wallin

örskolans läroplan säger att du som pedagog ska forma miljöer som är utmanande, stimulerande och lockar till lek och aktivitet – men inte hur. I den här boken går Erika Wallin igenom alla delar du kan tänkas stöta på i arbetet för en kreativ, hållbar och lekfull miljö där alla barn får chansen att blomstra. Spelar det någon roll var i rummet jag som pedagog befinner mig? Hur viktigt är det egentligen att städa bort allt efter en lek? Och var sak har väl sin plats – eller? Hur en miljö som lockar till lek och lärande ser ut måste varje förskola själv avgöra. Som pedagog måste du planera det utifrån ditt eget sammanhang och de barn som befinner sig hos dig här och nu. Görs det på ett genomtänkt sätt kan miljöerna hjälpa dig att ligga steget före och stötta dig i ditt arbete. Den här boken innehåller inga pekpinnar eller manualer. I stället skriver förskollärare Erika Wallin om tanken bakom, ”den snåriga vägen innan det blir så där bra som bilderna vi inspireras av visar. Fallgroparna vi kan hamna i, motgångarna vi kan möta och valen vi måste göra.”

Erika Wallin

FöRsKolaNs läRMiljöeR – Att främja kreativitet, lek och lärande

9 789177 413424

77413424.1.1_Omslag.indd Alla sidor

2022-12-02 11:25

Innehåll Förord

77413424.1.1_Inlaga.indd 3

Inledning: Kärt barn har många namn

Några ord om innehållet

Starta ett utvecklingsarbete

Utforma miljöerna utifrån uppdraget

Alla rum signalerar något

Betydelsen av medvetna val

När reflektionsförmågan brister

Hur kulturer i förskolan ofta får styra

Så – var börjar vi?

Med rummet som den tredje pedagogen 34 Stöttat lärande

Miljön kommer med ett budskap

Att kunna följa läroplanens intentioner

Platser som inspirerar till samspel

Locka till lek och lärande

Olika lekmiljöer leder till olika slags lärande

Planera för det oplanerade

2022-12-02 11:34

77413424.1.1_Inlaga.indd 4

Varje förskola förmedlar något

Estetikens roll

Metoder för att bryta könsroller

Vilka miljöer ska alltid finnas?

Vikten av progression

Mångfald vs fördjupning

Uterummets möjligheter

Barns inflytande och delaktighet

Utifrån vems perspektiv formar vi våra miljöer?

Skillnaden mellan barnperspektiv och barns perspektiv

På spaning efter en föränderlig miljö

När barnen får stanna upp och förundras

Hela-dagen-perspektivet

Miljöer utifrån barns kulturella identitet

Vår egen närvaro

Var vi befinner oss spelar roll

Att vara aktiv i leken

Perspektiv på deltagande

Den eviga städningen

Låta och lära barnen ta eget ansvar

Ordning och reda – bra eller dåligt?

Ramar och regler, på gott och ont

Ta gemensamma beslut

2022-12-02 11:34

6 7

8 9

77413424.1.1_Inlaga.indd 5

Materialen i rummen

Materialet gör något med oss

100

Samma sak men olika syften

102

Leksaker eller saker att leka med

104

Material som främjar fantasi och kreativitet

109

Allt är en process

111

Materialens placering i våra miljöer

115

Tillgänglighetens fram- och baksidor

116

Att skapa sammanhang

119

Organisera för lek och kreativitet med tydlighet

121

Uppdukning kan göra skillnad för leken

123

Besjälning skapar levande rum

125

Hitta balans mellan planerade och oplanerade miljöer

127

Rummen som glöms bort

129

Det första rummet – ”Välkommen till oss”

130

En omsorgsfull måltid

132

Rum som uppmuntrar till återhämtning

133

Strategier för ett utvecklingsarbete

136

Så kommer ni igång

136

När grunden är lagd

143

Få processen att snurra

150

Några sista tankar

152

Checklista

154

Litteratur

156

2022-12-02 11:34

Inledning: Kärt barn har många namn Vi pratar om förskolans miljöer på många olika sätt och benämner dem olika. Till viss del kanske det innebär att vi tänker olika om vad som ska ske i miljöerna. Ett begrepp som ofta används idag är lärmiljö. Men vad innebär en lärmiljö? Om vi tänker att det är en miljö där barnen ska få förutsättningar att få nya kunskaper måste vi först fundera på vilka kunskaper barnen ska få under sin förskoletid. Vi måste sedan fundera på om våra miljöer ger barnen möjligheter att utveckla de tänkta kunskaperna. Om vi i stället använder ordet lekmiljö måste vi fundera på vad barnen behöver för material för att kunna leka. Vilka lekar ska vi uppmuntra till och varför? Det finns en mängd olika tankar om hur en bra förskolemiljö ska se ut. Psykologen och verksamhetsteoretikern Leif Strandberg menar att det är viktigt att pedagogernas budskap syns i utformningen av miljön. Rummen ska underlätta möten mellan barnen och det ska finnas utrymme att tänka och pröva på egen hand. Pedagogikforskaren Elisabeth Nordin-Hultman menar å sin sida att materialet är viktigast och att förändringar alltid ska ske genom att ändra barnens handlingsutrymme (Richter, 2014). I den här boken använder jag mig av begreppet pedagogiska miljöer och utgår från den definition förskoleforskarna Ingrid Pramling Samuelsson och Sonja Sheridan (2016) förmedlar. Begreppet innefattar 10

INLEDNING: KÄRT BARN HAR MÅNGA NAMN

77413424.1.1_Inlaga.indd 10

2022-12-02 11:34

såväl förskolans fysiska utformning av miljöerna som det material som tillhandahålls. Begreppet innefattar även det samspel som sker mellan alla som befinner sig i miljöerna, barn som vuxna, samt den atmosfär som råder på förskolan. De pedagogiska miljöerna ska även utgå från ett barnperspektiv och barns perspektiv samt vårt uppdrag.

Förskolans pedagogiska miljöer Förhållningssätt Vad vill vi erbjuda barnen på förskolan? Hur bjuder vi in barnen i miljöns utformning? Hur kan barnen påverka sin dag i förskolan? Stämmer miljön med det vi vill förmedla?

Undervisning, utveckling och lärande Hur kan vi använda miljöerna i vår undervisning? Är miljöerna anpassade utifrån barnens behov, intressen och våra projekt? Vad vill vi att barnen ska få möjligheter till att utveckla och lära?

Möblering och material

Organisation

Får barnen vara delaktiga i valet av material? Vilka material erbjuder vi? Finns det en mångfald material/ möjligheter till olika val? Vilka mötesplatser finns? Finns det möjligheter till lek, lärande, kreativitet och nyfikenhet?

Hur fördelar vi oss, barn och vuxna? Vad kan man göra när? När är vi ute respektive inne? Var och när har vi grupper och planerade aktiviteter? Vilka ramar och regler vill vi ha? Lpfö18

Min definition av pedagogiska miljöer.

INLEDNING: KÄRT BARN HAR MÅNGA NAMN

77413424.1.1_Inlaga.indd 11

2022-12-02 11:34

Det är inte bara hur vi möblerar och vilka material som finns tillgängliga som kommer att påverka vad som sker i miljöerna. Hur vi organiserar förskolan, vår undervisning och vårt förhållningssätt har också stor inverkan (jag kommer att komma in mer på de olika delarna i kommande kapitel). Vad vi än kallar våra miljöer behöver vi börja med att skapa en samsyn i vårt arbetslag, helst på hela förskolan. Att skapa en samsyn innebär inte att vi måste tycka och tänka lika men vi måste sträva åt samma håll, mot en gemensam riktning eller ett gemensamt mål. Utan samsyn kan en situation till slut bli ohanterlig. Det blir svårarbetat om jag till exempel tycker att barnen ska få ha saxar tillgängliga då jag anser att det är vi vuxna som måste finnas till hands och stötta så att barnen klarar av att hantera materialet, medan min kollega hela tiden plockar upp saxarna och lägger dem på översta hyllan i skåpet för att hon tycker att det blir en säkerhetsrisk. Dessa olikheter bygger troligtvis på att vi har olika grundsyn och om vi inte pratar om det och hittar en gemensam målbild kan vi inte heller samarbeta. Målet behöver inte vara att vi ska tycka lika, men vi behöver förstå varandra och ibland kompromissa, kanske även blicka mot vårt läroplansuppdrag och diskutera vårt agerande utifrån läroplanens texter. Att skapa samsyn innebär enligt förskoleforskarna Inger Fält och Jan Håkansson (2017) att vi vrider och vänder på begrepp och att det därigenom skapas ett gemensamt språk och förhållningssätt. Sam talen är viktiga för att vi ska få en ökad kvalitet och det här tar tid, men långa processer är enligt forskarna en framgångsfaktor. Samtalen handlar även om att utveckla vår profession. Förskollärare och barnskötare förväntas att både självständigt och tillsammans ansvara för och genomföra det pedagogiska uppdraget i riktning mot mål och riktlinjer i läroplanen och därmed skapa bästa möjliga för12

INLEDNING: KÄRT BARN HAR MÅNGA NAMN

77413424.1.1_Inlaga.indd 12

2022-12-02 11:34

utsättningar för barnen i deras lärande. Vi måste även använda vår yrkesskicklighet, kunskaper och erfarenheter för att kunna bidra till att förskolan blir trygg, rolig och lärorik. Influenser och föreläsaren Lena Edlund ger i boken De yngsta barnen och undervisningen (2020) tips om vägen mot samsyn. 1. Tänk enskilt 2. Beskriv för varandra hur ni tänker 3. Skapa gemensamma tankekartor 4. Diskutera 5. Ifrågasätt, våga pröva och utvärdera 6. Acceptera inte att någon gör som den själv vill, alla behöver följa den gemensamma planen 7. Påminn, stötta och reflektera 8. Lyft kollegor, visa glädje och beundran och ge varandra handlingsutrymme innanför ramarna Precis som Fälts och Håkanssons forskning visar Edlunds erfarenheter och tankar att processen är lång för att skapa samsyn. Och det börjar hos oss själva, vilket över lag ofta är en problematik och svårighet i utvecklingsarbeten. I min bok Reflektera mera (2022) problematiserar jag hur utvecklingsarbeten går till i förskolan. Ofta vill vi ha snabba resultat och rätta svar, men vi ser inte vår egen del i det som ska utvecklas. Likaså tänker jag att det kan vara i arbetet med att utveckla förskolans pedagogiska miljöer. Många tror att om vi bara får nytt material och nya möbler kommer allt att bli mycket bättre, men det krävs så mycket mer. Det materiella, organisationen, förhållningssättet, förskolans innehåll och arbetssätt är alla delar i en process. En process som tar tid att utveckla.

INLEDNING: KÄRT BARN HAR MÅNGA NAMN

77413424.1.1_Inlaga.indd 13

2022-12-02 11:34

Några ord om innehållet Den här boken utgår från mina egna erfarenheter. Historierna som presenteras är mina egna och andras som är berättade för mig. Det är min bild av vad som skett, men ibland har jag blandat situationer med varandra för att göra pedagogerna och händelserna oidentifierbara. Alla namn och platser är påhittade. Bilderna i boken har ingen direkt anknytning till texten utan speglar det jag vill förmedla. Så gott som alla foton är tagna på förskolor i Nyköpings kommun där jag arbetar och visar vad våra fantastiskt kreativa pedagoger har skapat tillsammans med barnen. Samtliga är tagna av mig från 2004 fram till idag. Jag och mina kollegor har vid ett flertal tillfällen arrangerat workshop-dagar då pedagoger delar med sig av sina kunskaper och erfarenheter genom föreläsningar, utställningar och studiebesök i varandras förskolor, ofta med fokus på lärmiljöer. Under dessa dagar har jag fångat upp många idéer och fått mycket inspirationen till den här boken. Vi har även vårt kreativa återanvändningscenter ”Nybygget” som min inspirerande kollega Pernilla Thor driver via ett samarbete med företag och privatpersoner. Alla pedagoger och barn kan besöka Nybygget för att inspireras och hämta material till förskolan. Kommunens förskolor arbetar även utifrån en giftfri förskola med tydliga direktiv kring vilka material vi får ha i våra miljöer. Tack Pernilla för allt du lär mig och tack alla pedagoger i Ny köpings kommun för att ni gör ett fantastiskt jobb mot Barnens bästa förskola! Jag är glad och stolt över att få vara en del av vårt sammanhang och Nyköping kommuns förskolors utvecklingsarbete.

INLEDNING: KÄRT BARN HAR MÅNGA NAMN

77413424.1.1_Inlaga.indd 14

2022-12-02 11:34

Att kunna följa läroplanens intentioner Skolinspektionen skrev i en rapport 2018 att förskolans miljö behöver locka och inspirera mer till lek och aktivitet som syftar till att stimulera och utmana barnets utveckling och lärande utifrån läroplanens intentioner. Läroplanen innehåller 33 mål och 51 riktlinjer, vilket är omöjligt att genomföra i sin undervisning på en och samma gång (vilket såklart inte heller är syftet), men även här kan våra pedagogiska miljöer stötta oss i vårt arbete. Genomtänkta miljöer kan följa läroplanens mål, riktlinjer och intentioner och bli en hjälp i vårt läroplansuppdrag. Det kan räcka med att vi öppnar upp våra ögon och granskar miljöerna utifrån ett läroplansperspektiv. Bara genom att uppmärksamma något upplever jag att förändring kan ske. När läroplanen reviderades 2010 blev det ett större fokus på ämneskunskap. I den förskola jag arbetade på skapade vi ämnes miljöer. Vi samlade ihop material som vi tänkte skulle stötta barnen att öka sina matematiska kunskaper, sitt skriftspråk och så vidare. Vi skrev även skyltar så att det blev tydligt vad som förväntades skulle hända i dessa miljöer, vad barnen skulle göra och lära vid just den platsen. Det var svårt att få barnen att göra det vi tänkt. Det blev ofta kaos i dessa miljöer, material försvann och det krävdes att en pedagog var ständigt närvarande i miljön och talade om hur man skulle göra med materialet. Efteråt följde många diskussioner om hur vi skulle tänka. Vad var egentligen syftet? Skulle materialet få flyttas runt och hur skulle vi agera om barnen använde materialet på ett annat sätt än tänkt och så vidare. Idag tänker jag lite annorlunda, både på grund av erfarenheter och utifrån nya kunskaper. Att skapa miljöer utifrån läroplanen handlar alltså inte om att göra en skrivhörna, en matematikhylla och så vidare. Sofia Eriksson Bergström (2017), som forskat om miljö och material, menar att 2. MED RUMMET SOM DEN TREDJE PEDAGOGEN

77413424.1.1_Inlaga.indd 43

2022-12-02 11:34

Miljöer som inspirerar till matematiskt tänkande?

2. MED RUMMET SOM DEN TREDJE PEDAGOGEN

77413424.1.1_Inlaga.indd 44

2022-12-02 11:34

miljöer som inte försöker styra barns aktivitet för mycket stimulerar barnen till mer kollektiva lekar och ökar deras kreativitet, vilket jag tänker blir viktigt. Jag vill att barnen ska ha möjligheter till matematiskt tänkande, men att det ska ske i lek och aktivitet. En fråga vi därför kan behöva ställa oss är: När lär barn bäst? Idag ser miljöerna och materialen som vi tänker ska inspirera till matematiskt tänkande på förskolan mer ut som på bilderna. Vi har en tanke att materialet och miljöerna ska locka till matematiska samtal och utforskande, men de finns i en befintlig miljö med många andra syften. Vi försöker få in läroplansmålen i den lek och miljö barnen befinner sig i. Vi uppmuntrar barnen att gå och hämta penna och papper för att skriva egna prislistor och vi väljer ut fordon i olika storlekar så att vi kan prata om liten, stor, större och störst och vi har en våg, olika mått och kokböcker i ”hemvrån”. När vi formar miljöer utifrån läroplanens mål kan vi även behöva fundera kring vår egen delaktighet (undervisning). Barnen kan ofta pröva sig fram på egen hand och lära av varandra, men när ska jag förklara och sätta ord på det som sker, när ska jag ställa frågor och undervisa utan att mitt syfte tar över barnens lek? Det här är en svår balansgång som jag själv ofta har hamnat i. En grupp barn leker i sandlådan. De skapar en tårta tillsammans, vi ska ha kalas. Klara har varit iväg och letat stenar och kommer med en fylld hink. Jag ser direkt att det finns stora och små stenar och är på väg att ta tillfället i akt men stoppar mig själv. Ska jag uppmärksamma barnen på stenarnas storlek eller ska jag låta bli? När passar det att undervisa och när stoppas barnens egen lek, kreativitet och handlingskompetens? Att undervisa i och genom miljöerna kan i stället handla om att använda ett medvetet språk. Kan du ge mig en stor sten? Har du en mindre sten jag kan använda?

2. MED RUMMET SOM DEN TREDJE PEDAGOGEN

77413424.1.1_Inlaga.indd 45

2022-12-02 11:34

Språkutvecklaren Anniqa Sandell Ring (2021) tar upp just det, ett annat perspektiv på språket, leken och miljöerna. Hon menar att varje situation kräver ett språk. Vi pedagoger behöver därför tänka kring vilka begrepp som blir viktiga i de miljöer vi har i förskolan. Hur kan vi utmana och föra leken vidare genom språket? På detta sätt inkluderas fler barn i miljön och leken. Varje miljö är beroende av ett språk. Det är många ord som kommer att användas och saknar barnen orden blir det svårare för dem att vara delaktiga i leken. Förskollärarna Emilia Larsson Samoladas och Moa Bäversten skriver i boken Språkrika lärmiljöer (2021) att de alltid diskuterar i sitt arbetslag vilka begrepp som blir viktiga när de skapar en miljö. I moln på väggen skriver de sedan upp vilka ord som de tillsammans kommit fram till. Då kan även vikarier använda sig av de genomtänkta begreppen i miljöerna. Ett väldigt bra tips, tycker jag! Att få till pedagogiska miljöer som följer läroplanens intentioner handlar om ett synsätt och förhållningssätt. För att inte fastna i tanken om exempelvis en skrivhörna eller matematikhörna behöver vi tänka multimodalt, att allt kan gå ihop. Det som sker på en plats med ett material innebär inte bara att vi arbetar mot ett bestämt läroplansmål. För att kunna få till en helhet i vår utbildning och undervisning behöver vi integrera fler ämnen än vi gör idag, menar konstnären Eva Tuvhav Gullberg (2021). Vi behöver få ihop allt till en helhet. Tuvhav Gullberg pratar om vikten av att integrera de estetiska ämnena med övrig verksamhet, men jag tänker att det gäller alla ämnen som läro planen uppmanar oss att arbeta med. Vi behöver tänka och skapa möjligheter för ämnesöverskridande möjligheter i våra miljöer, fånga nuet och vara öppna för barns egen kreativitet. Om vi tittar på bilden intill kan vi tänka att barnen bygger och konstruerar. De skapar, har ett samspel, utvecklar finmotorik, utforskar materialets egenskaper, använder matematiska begrepp med mera. Vårt jobb blir att finnas bredvid och sätta ord på det som sker, 46

2. MED RUMMET SOM DEN TREDJE PEDAGOGEN

77413424.1.1_Inlaga.indd 46

2022-12-02 11:34

Vilka begrepp behövs i den här miljön? Vilka matematiska begrepp skulle vi kunna använda?

inspirera till nya användningsområden, stötta, uppmuntra och till föra nya material som utvidgar leken och utforskandet. Ett annat sätt att uppmärksamma hur läroplanen speglas i våra pedagogiska miljöer för att kunna utveckla våra arbetssätt, förhållningssätt och miljöer är att gå på en så kallad läroplanspromenad. Gå en läroplanspromenad Ha läroplanens alla mål på ett papper framför er. Gå tillsammans in i ett rum/en miljö. Titta er omkring på platsen och på materialet som finns där. Diskutera: • Vilka läroplansmål kan vi arbeta mot genom våra miljöer? • Vad uppmuntrar/lockar miljöerna och materialen till (utifrån läroplanens mål)? • Vilka ord och begrepp behövs?

2. MED RUMMET SOM DEN TREDJE PEDAGOGEN

77413424.1.1_Inlaga.indd 47

2022-12-02 11:34

8 Rummen som glöms bort

När vi planerar våra pedagogiska miljöer upplever jag att många glömmer bort platserna där rutiner sker. Dock är det ofta dessa miljöer och situationer som kan kännas röriga. De vardagliga rutinerna riskerar ofta att bli transportsträckor till de riktiga aktiviteterna. Men om vi vill få till en helhet i vår utbildning behöver vi även tänka till hur miljöerna där vardagsaktiviteter och rutiner sker är utformade. Vilka syften har vi med vilan, måltiderna, påklädningen och så vidare och hur kan våra miljöer stötta oss i dessa aktiviteter? Vi behöver helt enkelt fundera på hur vi utformar alla platser i förskolan där vi tillbringar mycket tid och där saker och ting förväntas hända. I hallen, matrummet, på toaletten etcetera sker aktiviteter som vi ofta kopplar till omsorg, men om vi vill att aktiviteterna ska vara omsorgsfulla krävs något mer än att de bara genomförs, annars är det bara en omvårdnadssituation. Vi kan till exempel byta barnens blöjor på två olika sätt. Jag kan säga åt barnen att stå på led, lyfta upp ett barn på skötbordet, byta blöjan, lyfta ner barnet och sedan ta upp nästa barn på skötbordet. Allt enligt löpandebandsprincipen, men omvårdnad sker. Eller så kan jag gå fram till ett barn, prata med barnet och tala om att ”nu pausar vi leken för vi ska gå och byta blöja”. Genom stöttning får barnet klättra upp på skötbordet och när jag 8. RUMMEN SOM GLÖMS BORT

77413424.1.1_Inlaga.indd 129

129

2022-12-02 11:35

byter blöjan tittar vi på bilder som sitter i taket ovanför. Jag sätter ord på det som sker och sjunger rim och ramsor. När blöjan är bytt leder jag barnet tillbaka till platsen där jag avbröt leken. Vissa barn vet jag av erfarenhet att jag behöver förbereda. ”Laura, nu går Samir och jag och byter blöja, när jag kommer tillbaka är det din tur att följa med.” Blöjbytet sker omsorgsfullt. Vi behöver därmed se över alla platser och fundera kring vad de uppmuntrar till och hur de hjälper oss i vårt arbete. Omsorg innebär ett förhållningssätt, att vi pedagoger förmedlar till barnen att de är dugliga, engagerade och kompetenta. Att jag har en förmåga att vara lyhörd och har en emotionell närvaro och förståelse för barnet med ett innehåll som stimulerar barnets lärande i sina handlingar. (RIDDARSPORRE M.FL., 2016)

Det första rummet – ”Välkommen till oss” Vad möts man av när man kliver in på en förskola? Vad förmedlar det första rummet? Själv upplever jag att första rummet lätt bortprioriteras. Det blir ofta ett rum där vi ska förmedla information och ta av oss skorna. På en förskola där jag arbetade hade man sågat ut ett hål i väggen i det första rummet. Barnen kunde klättra upp för en kort stege och sedan åka rutschkana in till förskolan. Barnen använde denna ingång så gott som alltid. Ett roligt sätt att starta sin förskoledag på och välkomnande utifrån ett barns perspektiv, tror jag. Tyvärr tyckte vissa pedagoger att det blev för rörigt och högljutt så väggen sattes igen och rutschkanan togs bort. I stället användes väggen till kom ihåg-lappar och uppmaningar, vilket var mindre välkomnande för både barn och vårdnadshavare. 130

8. RUMMEN SOM GLÖMS BORT

77413424.1.1_Inlaga.indd 130

2022-12-02 11:35

Jag tänker att det vi möts av speglar vad vi tycker är viktigt. Därför vill jag att vårdnadshavare och barn ska mötas av det som händer på förskolan. Det kan vara dokumentation från gårdagens teater som barnen bjudit in varandra till, deras egna tankar om de projekt som är igång, bilder på en ny lekmiljö som börjar ta form eller kanske ett fynd från gårdagens skogsutflykt. Bilder, alster och ting som väcker nyfikenhet och samtal. En perfekt länk mellan hem och förskola, men även mellan barnen. För även om många förskolor lägger ut dokumentation på digitala skolplattformar tror jag att samtalen och de levande mötena vid dokumentationen i förskolan blir viktiga. Där och då kan frågor ställas, tankar förmedlas och nya berättelser komma fram. Det första rummet kan även vara vid grinden när vi kliver in till förskolans gård. Jag gjorde en spaning under mitt skrivande av denna bok och tittade på vad jag möttes av vid grindar och ingångar till förskolor. Vid 45 av 50 ingångar möttes jag av förmaningar. Är de nödvändiga? Kanske, kanske inte. Tyvärr tror jag inte att lappen stäng grinden kommer att leda till att den som inte stänger grinden ändrar beteende för att lappen sitter där. De som stänger grinden efter sig skulle göra det även om lappen inte satt där. Vissa, eller många, uppmaningar tror jag är helt värdelösa. Det första rummet brukar även vara en plats för av- och påklädning vilket (om vi använder rummet rätt) kan bli en plats för mycket samspel och många lärtillfällen. Vill vi att barnen ska bli självständiga och ansvarstagande behöver vi skapa möjligheter för dem att bli det. Låga hyllor, plats för kläder, bildstöd för påklädning etcetera. Vill vi att barnen ska kunna reflektera kan vi behöva ha dokumentation som hjälper dem med det och väcker deras nyfikenhet. Vill vi nyttja situationen för att öka barnens begreppsförståelse kanske vi behöver prata om vilka begrepp vi ska använda. Med en tankekarta kan vi uppmärksamma vilka möjligheter rummet kan skapa och vilka förutsättningar vi behöver ge. 8. RUMMEN SOM GLÖMS BORT

77413424.1.1_Inlaga.indd 131

131

2022-12-02 11:35

Vad händer i hallen? Gör en tankekarta, skriv sedan Hallen i mitten på pappret. Tänk kreativt, vad kan hända i hallen? Skriv ner allt ni kan komma på. Vad innebär det här för er? Vad behöver ni förändra/tillföra?

Hallen blir ofta en plats med mycket väntan. Barnen klär på sig och sista steget är att ta på sig skorna. För barnen som blir färdiga först kan det bli en lång väntan. På ett flertal förskolor jag besöker finns aktiviteter och lekbord i dessa rum, just för att underlätta för barnen att vänta. Det kan vara ett bord med duplo, en lekbil att sitta i och så vidare. Barnen kan sysselsätta sig medan de väntar, vilket gör att den tråkiga väntan kan förvandlas till ett roligt tillfälle med lek och samspel. Rummet kan även användas för lek vid andra tillfällen under dagen, vilket leder till att vi har ytterligare ett utrymme att fördela oss i.

En omsorgsfull måltid Våra måltider kan antingen ha fokus på omvårdnad (ät och bli mätt) eller omsorg (ät och bli mätt men gör det genom en pedagogisk aktivitet). Egentligen tänker jag att det här stycket i boken borde vara helt onödigt. Alla borde väl se måltiden som ett ypperligt tillfälle för utveckling och lärande. Men tyvärr ser jag fortfarande många måltider där vuxna slevar upp maten till barnen, uppmanar dem att vara tysta och äta och där det finns regler om vad och hur lite eller mycket man ska äta. För att måltiden bli pedagogisk behöver vi tänka kring både miljö, förhållningssätt och undervisning.

132

8. RUMMEN SOM GLÖMS BORT

77413424.1.1_Inlaga.indd 132

2022-12-02 11:35

är hennes andra bok.

ISBN 9789177413424

förskolans lärmiljöer – att främja kreativitet, lek och lärande

erika wallin

Erika Wallin

FöRsKolaNs läRMiljöeR – Att främja kreativitet, lek och lärande

9 789177 413424

77413424.1.1_Omslag.indd Alla sidor

2022-12-02 11:25