9789177413394

Författarna Anna Bengtsson, Maria Kempe Olsson och Ida Necovski, alla tre skolutvecklare, formade och startade arbetet med EHM redan 2012. Den framgångsrika modellen har rönt stor uppmärksamhet såväl innanför som utanför skolans väggar och har fått stå i fokus för olika vetenskapliga studier. Författarna har vid det här laget mångårig erfarenhet av att utveckla elevhälsoarbete på olika skolor, i olika organisationer och inom olika skolformer.

ISBN 9789177413394

9 789177 413394

A tt leda och utvecka ELEVHÄLSA Anna Bengtsson Maria Kempe Olsson Ida Necovski

I denna tredje bok om EHM berättas historien om hur modellen föddes, varför det är så viktigt att använda sig av medvetna val i arbetet med elevhälsa och vad som gjort just EHM så framgångsrikt. Författarna riktar ljuset mot den förändrade syn på elevhälsouppdraget som vuxit fram under senare år. De beskriver på ett tydligt sätt hur en förändrad syn på arbetet och det som skrivs fram i våra styrdokument kan omsättas till handling. Som skolledare, elevhälsopersonal eller ansvarig för elevhälsa får du nycklar för att kunna leda och utveckla elevhälso­ arbetet som en självklar del av hela skolans uppdrag så att det i slutändan gynnar de viktigaste – våra elever.

Men hur gör man för att skapa en organisation där elevhälso­ arbetet är en naturlig och integrerad del av skolans kärnupp­ drag på riktigt? I den här boken får du svar på frågan genom att guidas genom beprövade strategier, arbetssätt och konkreta exempel utifrån modellen EHM. Boken bidrar till att skapa förståelse för uppdraget, hur det kan översättas i praktiken och vad som krävs för att driva utveckling så att elevhälsoarbete och skolans övergripande uppdrag hålls samman. Trots vitt skilda förutsättningar är det fullt möjligt att arbeta både förebyggande och främjande med färre akututryckningar och med en varaktig, positiv förändring som resultat.

Anna Bengtsson Maria Kempe Olsson Ida Necovski

Att leda och utveckla ELEVHÄLSA MED EHM SOM EXEMPEL

Att leda och utveckla ELEVHÄLSA

Anna Bengtsson Maria Kempe Olsson Ida Necovski

Att leda och utveckla ELEVHÄLSA MED EHM SOM EXEMPEL

© 2024 Författarna och Gothia Kompetens AB ISBN 978-91-7741-339-4 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

Redaktör: Cecilia Lindvall Omslag och grafisk form: Anna Hild Första upplagan, första tryckningen Tryck: ADverts, Lettland 2024

Gothia Kompetens Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se www.gothiakompetens.se

Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet.

Genom att återvinna denna bok bidrar du till papprets kretslopp. Lägg boken i pappersinsamlingen så blir det till nya böcker.

Innehåll

Inledning

7

1

Berättelsen om ett förändrat elevhälsoarbete

12

2

Elevhälsouppdraget – vad innebär det?

21

3

Att leda för lärande och hälsa

38

4

Lärande för utveckling

49

5

Få till bestående förändring

64

6

Modeller som verktyg för förändring

81

7

Organisera för lärande och samverkan

105

8

Professioner i samverkan

117

9

Säkerställa god effekt och hög kvalitet

129

10

Systematik, strategi och kvalitet i elevhälsoarbetet

154

Data som möjliggör förbättring

176

Avslutning

186

Litteraturlista

191

11

Inledning

Riktlinjerna för elevhälsoarbete är mycket tydliga. Elevhälsans uppdrag är samma som för lärare, det vill säga att bidra till en god lärandemiljö för elevernas kunskapsutveckling och personliga utveckling. Målet är att kunna erbjuda alla elever en utbildning med hög och likvärdig kvalitet där lärmiljöerna är breda, tillgängliga och inkluderande så att alla elever får möjlighet att utvecklas, lära och må bra. Elevhälsan ska arbeta främst förebyggande och hälsofrämjande och utbildningens mål ska stödjas. Dessa skrivningar känner du som precis öppnat den här boken nog väl igen eftersom de varit en del av skolans riktlinjer sedan 2011. Sedan sommaren 2023 har elevhälsans arbete blivit ytterligare förstärkt.

Elevhälsans arbete ska ske i samverkan med lärare.

Elevhälsans arbete ska ske på individ-, grupp- och skolnivå.

Elevhälsan ska ingå i skolors systematiska kvalitetsarbete.

Det går inte längre att väja för innebörden i dessa skrivningar oavsett om man är rektor, elevhälsopersonal eller lärare. Tiden när elevhälsans professioner arbetade i ett eget spår vid sidan av lärares arbete måste därmed vara förbi. Elevhälsans uppdrag ska i stället bindas samman med uppdraget för skolan i stort för att all personal tillsammans, utifrån olika perspektiv och kompetenser, ska kunna bidra till det här arbetet. Vi vet 7

att det är en utmaning att få till och omsätta dessa intentioner i praktiken. Därför handlar den här boken just om att leda och utveckla arbetet med elevhälsa. Inte som en isolerad del utan som en självklar del av hela skolans uppdrag.

Boken riktar sig till dig som leder arbetet med elevhälsa, både lokalt och centralt. Den är även för dig som i någon roll är med eller vill vara med och bidra till utveckling och förbättring i olika skolverksamheter så att elevhälsoarbetet är en integrerad del. Vi som skriver boken har lång och gedigen erfarenhet av att leda och utveckla elevhälsa. Vi har därigenom dragit lärdomar som är väl applicerbara och användbara för att mer generellt utveckla skolors elevhälsoarbete, men också verksamheterna i stort. Det arbete vi har genomfört rimmar väl med styr­dokument, beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund.

Under årens lopp har våra erfarenheter och de slutsatser vi kommit fram till dessutom förstärkts genom nyare forskning i ämnet.

Om skollagens riktlinjer för elevhälsa ska bli verklighet är ledarskapet i en skolverksamhet helt avgörande. Begrepp som samordning, samverkan och struktur är centrala. Lika självklart som det kan framstå på ett retoriskt och teoretiskt plan, lika utmanande och komplext kan det vara att få till i praktiken. Kunskap om vad det innebär i olika delar av verksamheten och i verksamheten som helhet behöver därför öka.

8

Elevhälsan och hur den organiseras har en stor betydelse för såväl enskilda elever som grupper av elever och skolan som organisation, både vad gäller tillgången till yrkesgrupperna och kompetenserna i sig. Elevhälsoarbetet på skolorna bidrar direkt och indirekt till elevernas möjligheter till lärande och hälsa samt skolans möjligheter att utveckla goda lärmiljöer.

Det innebär att det finns ett stort intresse för hur elevhälsan fungerar, både hos allmänheten och hos olika aktörer inom skolområdet.

SVERIGES KOMMUNER OCH REGIONER (SKR), 2021, S. 12

Citatet är hämtat från rapporten Nuläge och utmaningar i elevhälsan 2021 och redovisar SKR:s granskning av elevhälsans arbete. Slutsatserna av granskningen är att det finns ett utvecklingsbehov såväl på nationell som lokal nivå. För att stärka skolors möjligheter att samordna elevhälsouppdraget med hela skolans uppdrag lyfter vi i den här boken särskilt fram elevhälsouppdraget och att leda elevhälsa som en specifik del.

Målet med boken är att den ska vara ett konkret stöd för att förbättra möjligheterna att just leda, utveckla och organisera för ett välfungerande elevhälsoarbete som en del av hela skolans uppdrag. Vår avsikt är därför att du som läsare tillsammans med dina kollegor ska kunna omvandla insikt och intention till praktisk och konkret verklighet. Kunskap om och synen på elevhälsouppdraget är en nödvändig aspekt för att göra det möjligt och kan ofta innebära en synvända. Innehållet i boken är tänkt att kunna användas som underlag för att ni tillsammans ska kunna göra denna synvända, men även för att leda själva synvändan i hela organisationen.

9

Vi ger även dig som läsare stöd genom konkreta exempel på hur arbetet med lärande och hälsa kan kopplas samman i det pedagogiska vardagsarbetet såväl som i det systematiska kvalitetsarbetet. Alla dessa delar är viktiga aspekter för att designa en ändamålsenlig organisation. Innehållet i boken har även fokus på samordning mellan olika delar i organisationen och professionerna i verksamheten – att samverkan mellan lärare och elevhälsans professioner är ett självklart nav i skolans förebyggande och främjande arbete. Att det bidrar till att elevhälsoarbete inte enbart rör individnivå i ett åtgärdande skede med fokus på elever i störst behov av stöd utan att det riktas till att utveckla goda lärmiljöer med förebyggande och främjande insatser på både grupp- och organisationsnivå.

I boken används EHM – elevhälsomötet – genomgående som ett konkret exempel. Namnet till trots är EHM långt mer än ett möte. Det är en beprövad modell som möjliggör att arbeta med hela skolans uppdrag. En modell som förutsätter att både tänka och göra nytt och som påverkar både struktur och kultur i en skolverksamhet.

Du kan läsa boken som ett komplement till de två tidigare böckerna om EHM eller helt fristående. Du som läser boken fristående kan se inslagen om EHM som exempel för att levandegöra innehållet, men också på hur styrdokumentens intentioner kan konkretiseras i praktiken. Förhoppningen är att du med hjälp av bokens innehåll ska kunna leda och bidra till att överbrygga glappet mellan teori och praktik. Du som läser boken som ett komplement till tidigare böcker om EHM, till dina egna förkunskaper och erfarenheter eller som ett startskott för att införa och komma igång med EHM kommer i stället att få en fördjupad förståelse för modellen i sin helhet utifrån ett ledningsperspektiv. EHM bidrar till syste10

matisk kunskapsbildning och att skolans komplexa uppdrag kan hanteras på ett så gynnsamt sätt som möjligt. Eftersom EHM finns i både skolans arbets- och utvecklingsorganisation ökar möjligheten att utifrån skolans behov stärka organisationens kapacitet att möta och stödja alla elevers lärande, utveckling och hälsa. EHM är därför ett viktigt verktyg för att leda och utveckla en elevhälsa där både lärande och hälsa står i centrum. Aktuell forskning som lyfter fram framgångsrika vägar för ett förebyggande och hälsofrämjande arbete rimmar klockrent med EHM.

11

1 Berättelsen om ett förändrat elevhälsoarbete Det allra första elevhälsomötet, EHM, genomfördes i januari 2013 på en grundskola (F–6). Det var startskottet till ett förändrat elevhälsoarbete. Hur kommer det sig? Vad var det som bidrog till att EHM skapades? Låt oss backa bandet lite grann. Vi som skriver den här boken arbetade tillsammans på den aktuella skolan, Maria som rektor och Anna och Ida som specialpedagoger. Det här är vår berättelse.

Precis som lärarna på skolan och övriga kollegor i elevhälsoteamet arbetade vi utifrån vår bästa förmåga. Men det var något som skavde. Skolan lyckades inte tillräckligt väl med uppdraget att stödja elevernas lärande och utveckling.

Arbetet var tungt och präglades av akututryckningar. Det systematiska kvalitetsarbetet visade på ett utbrett missnöje med hur elevhälsoarbetet fungerade, både hos lärare och hos elevhälsoteamet. Viljan att få till en förändring växte sig allt starkare.

Insikten om behovet av förändring förstärktes genom den då färska skollagen (SFS 2010:800) eftersom skolan var långt ifrån det som främst kallas förebyggande och främjande arbete. Inom elevhälsoteamet tog intresset för arbetet med elevhälsa fart och vi la en gemensam grund genom att ta del av den forskning om elevhälsa som då fanns tillgänglig. Merparten av forskningen beskrev hur elevhälsoarbetet såg ut och gick till på ett sätt som inte längre var önskvärt.

12

Hit hör till exempel Eva Hjörnes forskning som gett inblick i hur möten för elevhälsopersonal sett ut i relation till bland annat innehåll och struktur samt den forskning Åsa Backlund genomfört utifrån det som då kallades skolors elevvårdande arbete med fokus på resurser, organisation och praktik (Hjörne, 2004; Backlund, 2007). Även Ingrid Hylander och Gunilla Guvå har bidragit till forskningen genom att bland annat belysa de föreställningar som finns om elevhälsa och de olika professionernas bidrag i elevhälsoarbetet (Guvå, 2009; Hylander, 2011a, 2011b).

Forskningen gav oss en kompass. Inte för att den på ett tydligt sätt beskrev hur elevhälsouppdraget skulle kunna se ut och gå till utan för att den tvärtom målade upp ett icke önskat läge. Det fanns en stor igenkänning mellan arbetet på vår skola i relation till forskningsresultaten. Det gällde till exempel att vi gång på gång hamnade i att släcka bränder. Elevhälsoarbetet utgick från problem på individnivå och det var lätt att fastna i att kategorisera elever och låta en problembeskrivning leda till ett förslag på lösning utan någon egentlig analys (Hjörne, 2004).

Det gick inte längre att blunda. Forskningsresultaten fördjupade vår förståelse för varför vårt dåvarande arbetssätt för elevernas hälsa och lärande inte fungerade (Skolverket, 2020).

Genom forskningen blev vi på så sätt bekräftade i att det arbete som då pågick och vad det ledde till inte var hållbart. Det kändes helt nödvändigt att förändra arbetet. Vi ville uppnå något annat och var, helt i linje med ett vetenskapligt förhållningssätt, beredda att ompröva det vi tidigare hade gjort och tänkt om elevhälsa. ”En analys som utgår från verksamhetens systematiska uppföljning och från forskning, kan bidra till mer kvalificera13

de förklaringar till varför måluppfyllelsen ser ut som den gör.

På så sätt kan det praktiska utvecklingsarbetet få en starkare grund att stå på” (Skolverket, 2020, s. 97). Citatet handlar om måluppfyllelse men vi tänker att det också stämmer med det utvecklingsarbete vi då stod inför. Kombinationen av forskningsresultat och slutsatser från vårt eget systematiska kvalitetsarbete bäddade för att kunna arbeta med beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund.

Från galenskap till medvetna val Forskningen stärkte oss att ta klivet att skissa på ett annat tänk och sätt att bedriva elevhälsoarbete på. Vi gjorde det tillsammans med våra kollegor genom att använda tillgänglig forskning för att staka ut en ny riktning och med ett tydligt avstamp i de riktlinjer som finns om elevhälsa i till exempel skollagen. Vi brukar kalla det vårt varför.

I vår första bok, EHM – att komma igång (Bengtsson m.fl., 2022a), beskriver vi syftet med EHM utförligt. Syftet ringar in vad vi ville åstadkomma och hjälpte oss på så sätt att skapa en samsyn kring hur det önskade läget för elevhälsoarbete ser ut. Hit hör att få till ett förebyggande och främjande arbete såväl som ett tvärprofessionellt, salutogent, relationellt och systemteoretiskt perspektiv samt samverkan för att kunna lära av och med varandra. Syftet blev vägledande för hur och vad vi sedan gjorde, det som vi kallar EHM. Arbetet startade hos oss och med våra kollegor i elevhälsoteamet för att där­ efter involvera lärarna.

Forskningen vi nämnt, liksom de utmaningar vi själva hade upptäckt, beskrev stuprörsverksamheter där lärare och elev14

hälsans professioner arbetade var för sig. Vi såg till att hur:et i stället möjliggjorde samverkan. För att få till ett annat fokus än det på enskilda elever i problemsituationer skapade vi en mötesstruktur som skulle hjälpa oss att gå i rätt riktning.

Ja, så där höll vi på. Vi tog oss an varje utmaning eller dilemma och försökte hitta ett nytt hur för att inte hamna i samma situation igen. Och egentligen är det ju uppenbart. Precis som Albert Einstein ska ha uttryckt det är det galenskap att göra samma sak om och om igen och samtidigt förvänta sig ett nytt resultat. För att få till en förändring behöver vi våga tänka och göra annorlunda utifrån medvetna kliv i rätt riktning med avstamp i ett tydligt varför.

En öppen plan och data i ryggen När vi utformade EHM var vi noga med att skapa en design där varför – vad – hur lirade med varandra. Men vi gjorde det med stor ödmjukhet inför att arbetet hela tiden skulle behöva prövas och omprövas, det som också kan kallas att kritiskt granska. Ibland använder vi oss av uttrycket You don’t have to see the whole staircase just to take the first step. För oss betyder det att vi hade en idé om hur vi skulle ta det allra första steget för att komma igång även om vi inte kunde se slut­målet eller veta exakt hur vägen skulle se ut framöver. I stället skulle vi fortsätta, steg för steg, och ta oss vidare genom att systematiskt utvärdera för att få ledtrådar om nästkommande steg.

Inom systemteori kallas detta för random biased walk (Öquist, 2018b). Det handlar om att ha en mer öppen plan efter­som det är svårt att på ett pricksäkert sätt förutsäga framtiden. Genom utvärderingar och med data i ryggen kan be15

slut i stället fattas allt eftersom kring vad som blir klokast att göra och vilka vägar som ska tas. Vår upplevelse och erfarenhet är också att den här ansatsen blev ett framgångsrikt sätt att få med oss och motivera övriga på skolan till att vilja och våga prova ett nytt sätt att arbeta.

Skolverket beskriver beprövad erfarenhet när det gäller att välja metod för det arbete som ska genomföras som en process ”där personalen vid upprepade tillfällen dokumenterat fördelarna med just denna metod i förhållande till andra sätt man prövat” (2020, s. 31). Utifrån liknande skäl tog vi oss an arbetet med att pröva och ompröva. Vi ville synliggöra om det förändrade elevhälsoarbetet genom EHM gjorde någon skillnad, på vilket sätt och jämfört med det vi tidigare gjort.

Till en början bestämde vi oss därför för att pröva EHM under en termin. Under denna tidsperiod planerade vi in ett par tillfällen med reflektion och uppföljning som involverade all personal, både lärare och elevhälsans professioner. Utöver dessa gemensamma tillfällen införde vi ytterligare ett nytt mötesforum i organisationen där endast elevhälsans professioner deltar, det som kallas för EHS – elevhälsans strategiska möte. Mötesforumet genomförs regelbundet mellan varje period av EHM för att just kunna pröva och ompröva själva ”görandet”. EHS följer en tydlig mötesstruktur för att kunna fånga upp både det som fungerar och det som skaver. Mötet innehåller även reflektion för att kritiskt kunna granska och ompröva modellen. Du kan läsa mer om EHS i våra böcker EHM – att komma igång (Bengtsson m.fl., 2022a) och EHM – att ta nästa steg (Bengtsson m.fl., 2022b) men även senare i den här boken. ”Att det finns utrymme och forum för att dela erfarenheter med kollegor, att diskutera och kritiskt granska arbetssätt 16

och metoder gemensamt är viktiga delar i att utveckla beprövad erfarenhet. När detta blir en del av det ordinarie arbetet skapas förutsättningar för långsiktighet och kvalitet” (Skolverket, 2020, s. 30–31). När vi tittar i backspegeln ser vi att dessa tillfällen, inte minst EHS, varit en framgångsfaktor för att EHM skulle bli något hållbart över tid genom att ständigt pröva och ompröva arbetet.

Tillsammans var vi något på spåren Varje uppföljningstilllfälle dokumenterades och delades internt på skolan som underlag för att visa på vad som fungerade och vad som behövde justeras. Systematiken och dokumentationen gjorde det möjligt för alla att vara delaktiga i den utveckling som skedde och en känsla av att det här var något vi gjorde tillsammans växte sig stark i kollegiet.

Varje EHS dokumenterades också för att få till en systematik och för att kunna följa modellens förtjänster och utvecklingsområden. Varje enskilt EHS har ända sedan starten lett vidare till någon slags justering för att kunna förstärka det som fungerar och förändra det som inte fungerar. Det gör EHM till en dynamisk modell. Både vi och övriga som tillhörde elevhälsans professioner har alltid varit noga med att det ska finnas en transparens gentemot övrig personal som inte varit med på EHS. Det kan handla om att motivera justeringar explicit, det vill säga ”Vi gör så här … för att …”

Under den första terminen infann sig snabbt en känsla av att vi var något bra på spåren. De kontinuerliga uppföljningar och utvärderingar som dokumenterades bekräftade på ett mer systematiskt sätt att vi genom EHM faktiskt hade hittat 17

ett annat sätt att arbeta med elevhälsa som öppnade upp för andra resultat än de vi tidigare fått.

Den löpande dokumentationen användes sedan för att summera den första terminens arbete och göra en analys. Vi var otroligt nyfikna på varför det mestadels blev så lyckat och vad som kunde förklara det. Vi såg ett tydligt samband mellan hur vi gjorde och hur det blev. Det vi till exempel uppnådde var ett minskat glapp mellan lärare och elevhälsans professioner. Den kontinuerliga samverkan skapade förutsättningar för det. Genom mötesstrukturen för EHM kom alla till tals.

Det bidrog till att alla, inte minst lärare, kände sig lyssnade på och att vars och ens kompetens togs tillvara i elevhälso­arbetet.

Modellen väckte nyfikenhet Redan under den första terminen fick vi på skolan möjlighet att sprida kunskap om och dela tankar och erfarenheter av EHM på en utvecklingsträff i kommunen. Vi började även skriva och berätta om arbetet i sociala medier och fick chansen att skriva en artikel om arbetet i en facktidskrift. Modellen väckte snabbt intresse och det dröjde inte länge förrän andra skolor gjorde studiebesök i vår verksamhet för att få veta mer. Vid dessa studiebesök brukade professioner från elevhälsan men även lärare vara med och berätta om hur arbetet med EHM fungerade. Dessa tillfällen var mycket lärorika då vi på skolan fick input och möjlighet att pröva vårt arbetssätt i relation till andra verksamheter och erfarenheter.

På så sätt fortsatte modellen att utvecklas och möjligheten att dela och sprida våra erfarenheter ledde dessutom till att modellen blev beprövad. När vi kallar modellen beprövad lutar vi 18

oss mot Skolverket som menar att ”[…] beprövad erfarenhet uppnås genom att på ett strukturerat sätt problematisera och pröva sin undervisning eller sin verksamhet och att dokumentera vad som sker. För att uppnå detta behöver det finnas ett utbyte och ett delande av erfarenheter, eftersom det kollegiala arbetet utvecklat mer kunskap än den individuella erfarenheten” (2020, s. 29).

Eleverna och EHM Utöver de effekter vi såg i vårt gemensamma arbete och det vi vuxna upplevde var vi också nyfikna på hur vårt nya sätt att tänka och göra påverkade våra elever. Redan på 10-talet var skolor medvetna om betydelsen av att arbeta med elevers delaktighet och inflytande, men det fanns också stora brister i det arbetet kopplat till elevhälsa. Ibland kanske det till och med kändes lättare att inte fråga eleverna utan lita på att vi vuxna visste bäst. Det blev liksom färre åsikter att hantera. Skolverkets Verktyg för arbetet med alla elevers lärande, utveckling och hälsa (2023) kan användas för att undersöka och kartlägga hur väl skolan fungerar för att stödja elevernas lärande, utveckling och hälsa. Där finns frågor att ta ställning till kopplade till elevers delaktighet. Genom att lyfta in elevernas röster under elevhälsomötet fick vi syn på deras egna tankar om sin utbildning. Det gav förutsättningar för oss vuxna att använda dessa tankar som utgångspunkt för vårt fortsatta arbete.

19

Varför berättar vi det här?

Det har nu gått många år sedan den där första tiden med EHM. Modellen har blivit etablerad i Sverige och finns på många, många platser. På en del håll i enstaka skolor, på andra ställen utbrett inom en hel organisation. När vi söker på EHM på nätet går det att se att modellen används som lockbete såväl i platsannonser som i kvalitetsredovisningar och elevhälsoplaner.

Vi har själva fortsatt arbetet med att bepröva erfarenheten kring EHM på flera olika sätt och i samma anda som från start.

I de verksamheter där vi själva varit anställda har vi sett till att arbetet har både utvärderats, dokumenterats och kritiskt granskats. Vi har haft fortsatt möjlighet att dela kunskap och erfarenheter om modellen via artiklar, bloggskrivande, böcker, föreläsningar och utbildningar. Under årens lopp har vi även samarbetat med många skolverksamheter eller huvudmän och på det sättet fått input och erfarenhet av vad som fungerar respektive inte fungerar, vilka vinster men också utmaningar arbetet med EHM kan innebära. Det finns en samstämmighet mellan våra egna erfarenheter och det andra beskriver.

Vi hoppas att vår berättelse ska inspirera och skapa nyfikenhet hos dig som läser. En nyfikenhet på din verksamhet och den förbättring som ni skulle kunna åstadkomma tillsammans men också nyfikenhet på att lära mer om vad det innebär att leda och utveckla elevhälsa. I nästa kapitel tar vi oss an elevhälsouppdraget och vad det innebär.

20

Författarna Anna Bengtsson, Maria Kempe Olsson och Ida Necovski, alla tre skolutvecklare, formade och startade arbetet med EHM redan 2012. Den framgångsrika modellen har rönt stor uppmärksamhet såväl innanför som utanför skolans väggar och har fått stå i fokus för olika vetenskapliga studier. Författarna har vid det här laget mångårig erfarenhet av att utveckla elevhälsoarbete på olika skolor, i olika organisationer och inom olika skolformer.

ISBN 9789177413394

9 789177 413394

A tt leda och utvecka ELEVHÄLSA Anna Bengtsson Maria Kempe Olsson Ida Necovski

I denna tredje bok om EHM berättas historien om hur modellen föddes, varför det är så viktigt att använda sig av medvetna val i arbetet med elevhälsa och vad som gjort just EHM så framgångsrikt. Författarna riktar ljuset mot den förändrade syn på elevhälsouppdraget som vuxit fram under senare år. De beskriver på ett tydligt sätt hur en förändrad syn på arbetet och det som skrivs fram i våra styrdokument kan omsättas till handling. Som skolledare, elevhälsopersonal eller ansvarig för elevhälsa får du nycklar för att kunna leda och utveckla elevhälso­ arbetet som en självklar del av hela skolans uppdrag så att det i slutändan gynnar de viktigaste – våra elever.

Men hur gör man för att skapa en organisation där elevhälso­ arbetet är en naturlig och integrerad del av skolans kärnupp­ drag på riktigt? I den här boken får du svar på frågan genom att guidas genom beprövade strategier, arbetssätt och konkreta exempel utifrån modellen EHM. Boken bidrar till att skapa förståelse för uppdraget, hur det kan översättas i praktiken och vad som krävs för att driva utveckling så att elevhälsoarbete och skolans övergripande uppdrag hålls samman. Trots vitt skilda förutsättningar är det fullt möjligt att arbeta både förebyggande och främjande med färre akututryckningar och med en varaktig, positiv förändring som resultat.

Anna Bengtsson Maria Kempe Olsson Ida Necovski

Att leda och utveckla ELEVHÄLSA MED EHM SOM EXEMPEL