9789177412205

Agnes Mellstrand är legitimerad psykolog och föreläsare. Hon jobbar med KBT-terapi med ungdomar och vuxna och handleder psykologstudenter i stödsamtalsmetodik samt personal i kursen Psykiatri för icke-psykiatriker.

ISBN 9789177412205

9 789177 412205

Psykiatri för icke-psykiatriker

ett ännu större intresse för mänskligt beteende.

AGNES MELLSTRAND

N

är är ångest en ”normal” stressreaktion och när är det ett symtom på ett psykiatriskt tillstånd? Hur hanterar du en ansträngd arbetssituation och hur bemöter du andra och dig själv på ett hållbart sätt?

Psykiatri för icke-psykiatriker vänder sig till alla som i sin profession eller i sin vardag möter människor med ett psykiskt lidande. Här får du konkreta råd kring hur du kan bli tryggare i ditt bemötande.

Bokens första del är en genomgång och definition av begrepp som psykisk hälsa generellt. I del två utforskas förhållningssätt till ett hållbart bemötande och i del tre beskrivs praktiska reflektionsverktyg från KBT, ACT, CFT, MI och mindfulness. I den fjärde och sista delen presenteras en översikt över de vanligaste psykiatriska tillstånden och diagnoserna, där reflektioner kring utmaningar och bemötande kopplade till specifika diagnoser lyfts upp. Boken genomsyras av värme och en positiv människosyn och stimulerar till nyfikenhet och

AGNES MELLSTRAND

Psykiatri för icke-psykiatriker Om det hållbara bemötandet och de vanligaste psykiatriska tillstånden

Innehåll Förord

1

2

3

77412205.1.1_Inlaga.indd 3

Friskt eller sjukt?

5

9

Psykisk hälsa och ohälsa

11

Krav-, kontroll- och stödmodellen

14

Stress- och sårbarhetsmodellen

16

Kris är ingen sjukdom

18

Koll på begreppen

23

Bemötande och det professionella ansvaret

27

Vad är ett gott bemötande?

28

Samtalskurvan som mentalt stöd

29

Om maktobalansen mellan dig och den hjälpsökande

30

Betydelsen av återhämtning

33

Psykologisk trygghet på arbetsplatsen

37

Självreflektion med proffsens verktyg

39

Förstå mänskligt beteende utifrån KBT

40

Utforska med ABC-analysen

45

Perspektiv från ACT

49

Mindfulness – den medvetna närvaron

55

Bemötande och medkänsla med CFT

58

Öka förståelsen med motiverande samtal

62

2022-09-08 07:35

4

77412205.1.1_Inlaga.indd 4

Psykiatriska diagnoser och tillstånd

67

Varför ställs en diagnos?

68

Symtom, behandling och bemötande

71

Om ångest

72

Paniksyndrom

85

Generaliserat ångestsyndrom (GAD)

89

Tvångssyndrom (OCD)

95

Specifika fobier

104

Social fobi

107

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD)

110

Utmattningssyndrom

119

Depression

130

Suicidalt beteende

137

Bipolär sjukdom

150

Psykossjukdomar

156

Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS), borderline personlighetssyndrom

164

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

172

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD)

175

Autismspektrumtillstånd (AST)

182

Etisk slutreflektion

189

Källor och litteraturtips

196

2022-09-08 07:35

Förord

I mitt arbete som psykolog träffar jag inte bara patienter och kli­ enter, jag träffar även föräldrar, partner och syskon till personer med psykiatriska diagnoser eller neuropsykiatriska funktionsned­ sättningar och jag ser hur många kämpar, inte sällan i motvind, ibland bemötta på ett sätt som gör det svårare att mäkta med. När just det mänskliga stödet uteblir kan en känsla av ångest, hopp­ löshet och ensamhet infinna sig. Jag hyser sam­tidigt en enorm respekt för alla de professionella hjälpare där ute som bemöter hjälpsökande med vördnad som stärker och som vill leva i enlighet med sin etiska kompass, trots många gånger tuffa förutsättningar.

Många av dem som deltar i mina kurser Psykiatri för ickepsykiatriker och KBT – varför vi gör som vi gör är personer som befinner sig i frontlinjen i mötet med människor som har det svårt på olika sätt. Det är också dessa personer som hamnar i samhällets svåraste möten och samtal. Personer vars uppgift är att ta hand om andra, men som också själva behöver strategier för att kunna ta hand om sig och hålla i längden. Kanske är det just du som har den här typen av samtal och mellanmänskliga möten som har valt att hålla den här boken i din hand.

När jag fick frågan av Gothia Kompetens om att transformera min kurs Psykiatri för icke-psykiatriker till bokform blev jag både glad och utmanad. Jag är van vid att föreläsa, handleda och be­ 5

77412205.1.1_Inlaga.indd 5

2022-09-08 07:35

FÖRORD

driva terapi samt att skriva kortare texter, men inte att få fram mitt budskap i en längre skrift. Därför blev boken en ny form av Psykiatri för icke-psykiatriker.

Som privatperson är även jag anhörig och lever mitt i det som ofta kommer upp vad gäller bemötande. Inte sällan får jag en känsla av att vara övergiven och besvärlig eller att jag behöver kämpa för grundläggande mänskliga behov och rättigheter. Lika­ väl som jag kan bli bemött med värme och empati, kan jag mötas av kyla och avhumanisering. Ibland räcker det tyvärr med endast ett negativt bemötande för att känna maktlöshet, övergivenhet och uppgivenhet. Men det kan också ske åt det andra hållet – att någon återställer balansen och tilliten igen genom ett fint och varmt bemötande som gör att man orkar.

Just bemötande har psykologiskt alltid intresserat och fasci­ nerat mig. Två personer som jobbar med samma metod kan få ganska olika resultat beroende på om de i sitt bemötande skapar en allians eller inte med den som söker hjälp. Idag vet vi också vilken betydelse och vilken påverkan bemötandet har för läk­ ningen och utfallet av en insats. Därför löper tankar och reflek­ tioner om bemötande genom hela denna bok.

Första delen är en genomgång och definition av begrepp som kan vara bra att reda ut för en gemensam grund att stå på. I del 2 skriver jag om det goda bemötandet och det professionella ansvaret samt om betydelsen av din egen återhämtning. Likaså tar jag upp maktobalansen mellan hjälpsökande och professionella och vik­ten av psykologisk trygghet på arbetsplatsen. I del 3 delar jag med mig av praktiska reflektionsverktyg från ett urval av terapimetoder.

I bokens fjärde och sista del presenterar jag en kunskapsöversikt över de vanligaste psykiatriska tillstånden och diagnoserna. Här får du även en inblick i de vanligaste behandlingsprinciperna samt tankar kopplade till bemötandet och vad man bör tänka på.

På www.gothiakompetens.se kan du också ta del av reflektions­ frågor till varje del. Min förhoppning är att du går in på webb­ platsen och utforskar vidare med hjälp av dessa reflektioner.

6

77412205.1.1_Inlaga.indd 6

2022-09-08 07:35

FÖRORD

Boken är inte tänkt som en komplett psykiatribok utan fokus ligger på att bli tryggare i sig själv och därmed i sitt bemötande av andra som har det svårt på grund av psykiska sjukdomar eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Tanken är också att ge en inblick i hur behandlingsinsatser kan se ut. Denna inblick är av betydelse för att kunna ge ett bemötande som går hand i hand med det som rekommenderas. Ibland händer det att omgivnin­ gen är ovetande om att ett visst handlande och bemötande till och med kan gå stick i stäv med det som rekommenderas utifrån ett behandlingsperspektiv, och därför kan en inblick i behand­ lingarna vara till stor hjälp för förståelse och möjligheten att ge ett bra bemötande.

Jag får ofta höra att kursen Psykiatri för icke-psykiatriker genom­syras av en positiv människosyn och värme. Det hoppas jag att den här boken också ska göra. Att den ska stimulera till nyfikenhet, utforskande och ett ännu större intresse för mänsk­ ligt beteende.

Som titeln anger vänder sig boken inte till psykiatriker, inte heller till psykologer. Boken vänder sig faktiskt till i stort sett alla andra förutom dem. Detta för att mina kollegor redan är utbil­ dade i psykiatri och klinisk psykologi.

Min förhoppning är att boken ska fungera som en sorts hand­ bok som gör dig starkare och tryggare i mötet med människor som på ett eller annat sätt har ett psykiskt lidande, oavsett om du är sjuksköterska, HR-person, personalchef, lärare eller ord­ ningsvakt. Egentligen tror jag att alla som kommer i kontakt med människor som har det svårt skulle kunna ha nytta av innehållet och av att bli stärkt. De flesta möter på ett eller annat sätt person­ er som har ett mer eller mindre allvarligt psykiskt lidande, vilket ofta berör och väcker något inom oss. Alla drabbas vi av kriser eller psykiska besvär någon gång, antingen personligen eller som anhöriga, kollegor eller vänner.

Vi är många som har eller kommer att få erfarenheter av hur det är att uppleva ett svårt psykiskt lidande, av att vara anhörig

7

77412205.1.1_Inlaga.indd 7

2022-09-08 07:35

FÖRORD

till någon som har det eller försöker hjälpa någon som kämpar med psykisk sjukdom. Med det sagt menar jag just vi – inte ”de”.

Att påminna oss om gemenskapen kan hjälpa långt. Någon dag sitter du där försvagad och hjälpsökande på andra sidan bordet eller telefonen och behöver hjälp av en annan för att gå vidare. En annan som ger dig ett värdigt och varmt bemötande. Det är så viktigt att påminna oss själva om det. Varje dag.

Agnes Mellstrand Nibbla, 2022

8

77412205.1.1_Inlaga.indd 8

2022-09-08 07:35

1 Friskt eller sjukt?

I vardagstal hör jag ibland uttrycket ”normalstörda” om personer utan diagnoser men med vardagliga psykiska besvär. Lika­så har det blivit vanligare att kalla personer som inte har neuropsykia­ t­riska funktionsvariationer eller funktions­nedsättningar (NPF) för ”neurotypiska”. Det är mycket vi kan göra för att avstigma­ tisera, normalisera och informera med hjälp av språket. Men var går gränsen mellan vad som är friskt och vad som är sjukt?

När blir ett psykiskt ”skrubbsår” infekterat och ett hinder för att leva ett normalt liv? Det är egentligen med denna fråga vi avgör hur mycket ett eller flera symtom påverkar och hindrar oss i vårt vardagsliv. Med andra ord vår funktionsnivå – hur vi fungerar i vardagslivet.

Att livet skulle vara fritt från motstånd, kriser och hinder är en utopi. Ändå är det något vi i vårt västerländska samhälle mer eller mindre verkar förvänta oss. Kan det vara så att vår tids strävan efter lycka och hälsa gör oss nästintill intoleranta och känsligare för utmaningar som hör livet till – en icke-acceptans mot gnissel?

Presterar och strävar vi efter någon sorts mental perfektionism vilket paradoxalt nog gör oss mindre lyckliga? Om normalt psy­ kiskt lidande i vår tid får en etikett som något onormalt och ges en diagnos, riskerar vi inte då att göra friska sjukare?

9

77412205.1.1_Inlaga.indd 9

2022-09-08 07:35

1 FRISKT ELLER SJUKT

Inom inriktningen ACT (Acceptance and Commitment Thera­ py) har man sedan länge tagit upp denna lyckoparadox. Hur ”jakten efter lycka” i sig kan bli en ohälsosam kamp som gör att vi tenderar att selektivt uppmärksamma tecken på olycka. Inom ACT talar man om att psykiskt välbefinnande mer handlar om ett accep­ terande förhållningssätt till livet och dess upp- och nedgångar och att kunna engagera sig i det som känns meningsfullt.

De flesta kommer att må psykiskt dåligt någon gång i livet.

En så kallad reaktiv psykisk ohälsa eller livskrissituation har, som psykiatrikern Johan Cullberg skriver i Dynamisk psykiatri (1999), att göra med ”när ’vanliga’, inte särskilt psykiskt störda männi­ skors reaktion på omvärldens påfrestningar blir för starka. De har att göra med yttre omständigheter och livssituation. Symtomen hänger inte i första hand samman med personlighetsproblem utan beror i stället på att påfrestningarna är större än personens förmåga till psykisk anpassning.”

Om ”rätten till ett mått av ’onormalitet’” skriver Cullberg i förordet till boken som på många vårdutbildningar anses vara psykiatrins bibel.

Denna [den psykiskt sjukes upplevelsevärld] är inte, som många vill föreställa sig, radikalt annorlunda och mer obe­ griplig än andra uttryck för psykiskt liv. Jag vill också ge en förståelse för nödvändigheten och rätten till ett mått av ”onor­ malitet” som faktiskt finns hos varje människa. Vi bär alla vår egen tidigaste historia inom oss med potentialer till allmakt kontra maktlöshet, med ett arkaiskt magiskt tänkande. Våra drömmar – både nattens drömmar och dagdrömmarna – kan påminna oss om att vi inte enbart bär på förnuftiga logis­ ka önskningar, att vi inte bara är välbalanserade och måttfulla och att vi inte bara är beredda att acceptera verklighetens förutsättningar.

UR JOHAN CULLBERGS

Dynamisk psykiatri

10

77412205.1.1_Inlaga.indd 10

2022-09-08 07:35

1 FRISKT ELLER SJUKT

Psykisk hälsa och ohälsa När man använder sig av det övergripande begreppet psykisk hälsa inbegriper det psykisk hälsa, psykiskt välbefinnande, psykisk ohälsa, psykiska besvär och psykiatriska tillstånd. Psykisk hälsa kan handla om hur vi trivs med livet och vår upplevda förmåga att klara av livets upp- och nedgångar, om vår resiliens (mot­ ståndskraft) att klara av motgångar i olika perioder (läs mer på s. 36).

En person som har en psykiatrisk diagnos som bipolär sjukdom där medicinering och behandling fungerar bra skulle mycket väl kunna uppleva just ”god psykisk hälsa”.

Psykiskt välbefinnande

Psykiska besvär

Psykisk hälsa Psykisk ohälsa

Psykiatriska tillstånd Modellen visar hur begrepp inom området psykisk hälsa förhåller sig till varandra.

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är definitionen av psy­ kisk hälsa ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sina möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle som personen lever i. Psykisk hälsa handlar enligt denna definition om att människor upplever sin tillvaro meningsfull, att de kan använda sina resur­ ser, vara delaktiga i samhället och uppleva att de har en förmåga att hantera livets normala motgångar. Denna upplevelse av väl­ 11

77412205.1.1_Inlaga.indd 11

2022-09-08 07:35

1 FRISKT ELLER SJUKT

befinnande är däremot inte konstant under livets gång. När vi upplever att det går upp och ner inom dessa områden behöver det i praktiken dock inte betyda att vi lider av psykisk ohälsa.

WHO:s definition betonar hur samhörighet är av betydelse.

När energigivande aktiviteter, meningsfullhet och delaktighet minskar eller plockas bort från människor under en längre pe­ riod ser man ofta en risk för nedsatt psykiskt välbefinnande. Det har vi bland annat sett exempel på under coronapandemin, sär­ skilt hos den äldre generationen och i synnerhet den grupp som blev isolerad på grund av besöksförbud på särskilda boenden.

Känsla av sammanhang Begreppet KASAM, en ”känsla av sammanhang”, myntades av sociologen Aaron Antonovsky (1923–1994) och innebär i vilken utsträckning en individ har en känsla av tillit till sin egen förmåga att möta motgångar (upplevd självförmåga) och kan kopplas till upplevt välbefinnande och hälsa. KASAM handlar om människors olika förmågor att hantera stress och hur man på olika sätt kan bidra till att stärka en individs känsla av sammanhang. Enligt synsättet kan en individ vara vid god hälsa om hen känner sig delaktig i ett sammanhang som är förståeligt och meningsfullt.

Antonovsky beskriver tre komponenter i samverkan: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Hur meningsfullt, begripligt och hanterbart vi upplever vårt liv kan med det här sättet att se på det ge en indikation på vårt psykiska mående.

Psykisk ohälsa är ett paraplybegrepp som inbegriper olika grader av psykiskt lidande. Begreppet innefattar även sådant som är en naturlig del av att leva ett liv, vilket gör att det riskerar att bli för­ virrande. Att reflektera kring begreppet psykisk ohälsa kan öka vår förståelse och våra möjligheter att ge ett mer medvetet och adekvat bemötande samt vägleda oss i vilka insatser som bör ges och när. Här kommer därför en kortfattad redogörelse för defini­ tionen av begreppet och de tillstånd som ryms inom det.

12

77412205.1.1_Inlaga.indd 12

2022-09-08 07:35

1 FRISKT ELLER SJUKT

Psykisk ohälsa används idag generellt som ett paraplybegrepp som inbegriper både psykiska besvär och psykisk sjukdom. Be­ greppet kan som sagt verka vilseledande, bland annat för att det är brett och att vanliga och normala tillstånd då tenderar att klas­ sificeras som något avvikande och negativt.

Psykiska besvär är när det rör sig om olika tecken på psykisk obal­ ans med symtom som till exempel nedstämdhet, oro eller sömn­ svårigheter. Även kroppsliga besvär som magont och huvudvärk, så kallade psykosomatiska besvär, kan ingå.

Psykiska besvär kan variera i styrka och i olika grad påverka vår funktionsförmåga i vardagslivet. Besvären brukar inte vara av den dignitet att diagnos kan ställas och är ofta normala reaktion­ er på en påfrestande livssituation eller liknande. Om personer i en grupp får frågan om de någon gång drabbats av ”psykiska besvär” skulle de flesta räcka upp handen. Att drabbas av psykis­ ka besvär då och då ingår i att leva.

Psykiska sjukdomar och syndrom, psykiatriska tillstånd är när symtomen eller funktionsnedsättningen för personen är av den omfattningen att det kvalificerar till en diagnos. Tillståndet orsakar lidande och påverkar funktionsförmågan i vardagslivet, till exempel förmågan att arbeta, studera eller hantera relationer.

En diagnos ställs när flera symtom förekommer och har förekom­ mit under en längre sammanhängande period.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar/funktionsvariationer (NPF) ska ha debuterat i barndomen och kvarstår oftast i vuxen ålder. NPF är ingen psykisk sjukdom. Exempel på de vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna är adhd, autismspek­ trumtillstånd (AST), Tourettes syndrom och språkstörningar. I den­ na bok kommer adhd och autismspektrumtillstånd att beskrivas.

13

77412205.1.1_Inlaga.indd 13

2022-09-08 07:35

1 FRISKT ELLER SJUKT

Ett annat begrepp som jag ofta återkommer till under mina utbild­ ningar är upplevd självförmåga, eller egenförmåga, på engelska self-efficacy. Begreppet myntades av psykologen Albert Bandura (1925–2021) och beskriver en persons tilltro till sin egen förmå­ ga att klara av något för att uppnå ett visst mål i livet. Graden av vår upplevda självförmåga påverkas vid psykisk ohälsa. Därför kan psykologisk behandling, stödsamtal eller ett bra bemötande från en professionell handla om empowerment – hjälp till självhjälp för att stärka den upplevda självförmågan. Ett gott bemötande och stöd kan leda till att en person börjar tro mer på sig själv, att hen ökar sin självtillit, vilket beskriver själva kärnan och motivationen bakom ett gott bemötande. Bandura påtalade just att den positiva effekten av psykoterapi handlar om att klienten får en ökad upplevd självförmåga.

Sammanfattningsvis kan man säga att det är viktigt att vi förtydligar vad vi menar med psykisk ohälsa i olika sammanhang och att graden av psykisk ohälsa har att göra med hur hindrade vi är av våra symtom för att kunna leva det liv vi vill leva samt hur vår upplevda självförmåga påverkas.

Krav-, kontroll- och stödmodellen I Sverige står de ökande sjuktalen när det gäller tillstånd kopp­ lade till stressrelaterad ohälsa ut i statistiken. Högre krav och större komplexitet i kombination med en låg grad av kontroll så som brist på resurser, kompetens och ofta även stöd kan vara den sämsta möjliga mixen som leder till negativ stress. För dem med en sårbarhet för psykisk sjukdom, som har en psykisk sjukdom eller NPF leder upplevelsen av just låg kontroll, bristande stöd, ett dåligt bemötande eller en oförstående miljö dessutom till ytterligare lager av negativ belastning.

Den så kallade krav-, kontroll- och stödmodellen av Karasek och Theorell förklarar hur stressupplevelsen utgörs av balansen 14

77412205.1.1_Inlaga.indd 14

2022-09-08 07:35

1 FRISKT ELLER SJUKT

mellan de krav som ställs och den kontroll som en person upp­ lever, samt vilken tillgång till stöd personen upplever att hen har.

Kraven handlar om hur mycket mental kraft som krävs för in­ dividen att utföra till exempel en arbetsuppgift. De psykologiska kraven kan vara kognitiva (till exempel koncentration), kvalita­ tiva (vilken grad av komplexitet), kvantitativa (mängden) eller emotionella (graden av känslomässig påverkan).

Kontroll i relation till kraven handlar om handlingsutrymme, kompetens/upplevd självförmåga och upplevelsen av att kun­ na påverka situationen. Att uppleva förlust av kontroll i relation till de krav som ställs på en utifrån (och inifrån) är ofta det som hänger ihop med negativ stress.

Stöd är den faktor som handlar om att få socialt stöd från om­ givningen, till exempel chefen och arbetskamraterna, men även ett privat nätverk. Det kan handla om att få vägledning och bekräftelse eller känsla av trygghet.

Långvarig negativ stress utan återhämtning i arbetslivet, privat eller kanske både och kan leda till ohälsa – såväl fysisk som psy­ kisk. Upplevelsen av låg kontroll gör att kraven upplevs som ho­ tande. Låg kontroll, begränsat handlingsutrymme och bristande stöd från omgivningen genererar på så sätt negativ stress och riskerar att utveckla både psykologiska och fysiologiska negativa symtom hos individen. Även låga krav i kombination med låg kontroll över situa­ tionen kan medföra en negativ stress. Vid hög kontroll upplevs däremot höga krav som stimulerande, och varieras stressen med tillgång till återhämtning får det i stället en positiv inverkan.

Krav-, kontroll- och stödmodellen kan användas på individ­ nivå och organisatorisk nivå samt i ett större samhällsperspektiv.

15

77412205.1.1_Inlaga.indd 15

2022-09-08 07:35

1 FRISKT ELLER SJUKT

Modellen hjälper också till att illustrera hur viktigt stödet och an­ passningen av kraven och miljön är för att bidra till individens upp­ levelse av kontroll och upplevda självförmåga vid sårbarhet eller olika former av psykisk ohälsa. Vad kan individen själv på­verka och hur kan omgivningen anpassas och kraven matchas för att personen i fråga ska uppleva positiv stress och en känsla av sam­ manhang?

Hög

Avspänt

Aktivt

Passivt

Spänt

Kontroll

Låg Låg

Krav

Hög

Krav-, kontroll- och stödmodellen.

Stress- och sårbarhetsmodellen Stress- och sårbarhetsmodellen av Zubin och Spring är en teori om att människor har olika medfödda och förvärvade förutsättningar att klara av fysisk och psykisk stress. Vissa sjukdomar, fysiska som psykiska, skulle med andra ord vara genetiska och individen ha en genetisk sårbarhet för så kallade stressorer i den omgivande miljön.

Inom psykiatrin används stress- och sårbarhetsmodellen när man talar om medfödd respektive förvärvad sårbarhet – arv kon­ tra miljö. Sårbarheten kan alltså vara ärftlig, men den kan också påverkas av negativa livshändelser och trauman som påver­kar 16

77412205.1.1_Inlaga.indd 16

2022-09-08 07:35

1 FRISKT ELLER SJUKT

den biologiska sårbarheten. Man talar även om en genetisk sårbarhet, eller känslighet, vid vissa psykiska sjukdomar som till exempel schizofreni, depression och bipolär sjukdom samt vid neuropsykiatriska funktionsvariationer som autism och adhd.

Alla är vi mer eller mindre sårbara för stress, även om vi inte själva tror det. Många av dem som hamnar i till exempel utmatt­ ningstillstånd, depression eller paniksyndrom, liksom deras om­ givning, blir enligt min erfarenhet överraskade och förvånade att just de drabbas: ”Jag som är så uthållig och stark!” Men långvarig stress påverkar oss alla på olika sätt. I vissa perioder har vi bättre förutsättningar att hantera stress och kriser, i andra är tajmingen sämre. Mycket beror på vår biologiska ålder, vilken fas vi är i livet och hur miljön runtomkring oss ser ut.

Inom kognitiv beteendeterapi (KBT) pratar man ofta om just samspelet mellan kontext och miljö, inlärningshistoria och model­linlärning, det vill säga hur vi tar efter vår omgivning. Hur våra föräldrar och vänner är med och formar oss i hur vi ska han­ tera och reagera i olika situationer. Hur lärs ett beteende in i en viss miljö och i en individ med en viss sårbarhet?

Inlärningshistoria: Bakgrund, tidigare erfarenheter, slutsatser och grundantaganden byggda på dessa erfarenheter. Beteenden som är formade utifrån våra tidigare erfarenheter och konsekvenser.

Modellinlärning: Inlärning sker genom att andras beteenden i ens omgivning observeras och att man efterliknar det observerade beteendet.

Stress- och sårbarhetsmodellen påminner om vikten av att ta hän­ syn till både sårbarhet och miljöfaktorer i bemötandet av en annan människa och används för att förklara hur vår genetiskt medfödda sårbarhet interagerar med påfrestningar under vår uppväxt. Gene­ tiska förutsättningar, vår miljö och den stress vi utsätts för avgör i vilken grad vi utvecklar ohälsa. En person med högre sårbarhet 17

77412205.1.1_Inlaga.indd 17

2022-09-08 07:35

1 FRISKT ELLER SJUKT

kan till exempel utveckla en depression vid vissa påfrestningar, medan en mindre sårbar person kan gå igenom liknande påfrest­ ningar utan att utveckla en depression.

Stress

Ohälsa

Hälsa

Sårbarhet Stress- och sårbarhetsmodellen.

Genetik, arv och miljö spelar alltså in. Vi går in i kriser och han­ terar stress med olika beredskap och förutsättningar. Stress- och sårbarhetsmodellen gör att vi lättare kan förstå vad vi kan påver­ ka. Om du vet att du har en sårbarhet kan du strategiskt påverka de delar i livet som är möjliga. Det kan vara att hålla goda ruti­ ner, ha ett fungerande socialt nätverk eller ta hand om dig själv.

Vid vissa psykiska sjukdomar som bipolär sjukdom och psykos­ sjukdomar är kunskapen om stress- och sårbarhetsmodellen hjälpsam då den tar hänsyn till graden av sårbarhet i kombina­ tion med graden av påfrestning och stress.

Kris är ingen sjukdom Kris betyder avgörande förändring och användes tidigare som ett uttryck för att beteckna en sjukdoms avgörande vändning till det sämre eller bättre, en vändpunkt. I österländsk filosofi betonar 18

77412205.1.1_Inlaga.indd 18

2022-09-08 07:35

1 FRISKT ELLER SJUKT

man just denna vändpunkt som ett uppvaknande som ger per­ spektiv på tillvaron. Ofta får den drabbade en ny syn på livet.

I buddhistisk filosofi ser man på krisen som ett tillfälle för oss människor att stå ansikte mot ansikte mot det vi är mest rädda för utan att kunna undvika det. Det synsättet har inspirerat tredje vågens KBT-terapier som ACT och är ett viktigt komplement till västerlandets något intoleranta syn på kris. Att vilja undvika kri­ser är helt naturligt, men vill man leva ett liv fullt ut får man räkna med att de är oundvikliga.

En upplevelse av kris sätter igång en rad stressreaktion­ er hos oss. Vi mobiliserar och försöker anpassa oss till de nya förutsättningarna, men ibland blir krisen så omskakande och tuff att det kan bli nödvändigt med stöd och förståelse för att inte fastna och utveckla ohälsa. Vissa kriser är av en sådan svår natur att professionellt stöd är ett måste.

Utvecklingskriser och livskriser är när vi utsätts för påfrest­ ningar och behöver anpassa oss till de utmaningar och övergångar som vår ålder eller period i livet kräver. Det kan handla om sådant som att flytta hemifrån eller att bli pensionär. Utvecklingskriser som tillhör livet är möjligtvis lättare att förstå och normalisera, men för vissa kan en livskris bli en svår ”identitetskris” som till exempel vid en skilsmässa eller när en förälder dör. Man kan då behöva stöd för att inte fastna. Den stress det medför att gå igen­om en utvecklingskris kan ta sig uttryck i oro och existen­ tiella frågor som ”vad ska jag göra med mitt liv nu?” och ”vad är meningen med livet?” samt i depressivitet. Här är det viktigt att inte anta alarmism och sätta en etikett på krisen i onödan utan i stället normalisera, ha tålamod och stötta.

Traumatiska kriser är ofrivilliga kriser där vi upplever förlust av kontroll på olika sätt. Den här typen av kris har sin grund i en omtumlande händelse eller förändring som skakar om vår tillva­ ro och känsla av trygghet. Att ta sig igenom en traumatisk kris kan ta sin tid och vara en svår process och utan nätverk och sup­ 19

77412205.1.1_Inlaga.indd 19

2022-09-08 07:35

1 FRISKT ELLER SJUKT

port kan vi fastna, likaså om vi har en sårbarhet. Då är det viktigt att få stöd och hjälp att ta sig igenom krisen. Inom krispsykologin talar man om fyra olika typer av traumatisk kris: Hotkris är ett verkligt eller hypotetiskt hot som aktiverar vårt kamp- och flyktsystem. Exempel kan vara hot om arbetslöshet, dålig ekonomi, hot om separation eller hot om våld.

Förlustkris brukar handla om att förlora någon nära i dödsfall, men även andra förluster som att bli sjuk, skadad eller förlora status eller en position, till exempel bli arbetslös. Vid förlust finns behovet av att sörja förlusten.

Ansvarskris handlar om att uppleva sig vara ansvarig för och känna skuld över att någon annan dött eller skadats. Att vara anhörig eller behandlare till en person som begår självmord kan generera skuld och självförebråelser. Likaså kan överlevande vid olyckor känna skuld.

Kränkning, att till exempel ha blivit utsatt för våld eller över­ grepp, anklagad för något, uthängd i media eller liknande, innebär starka känslor av skam och exkludering. Upplevelsen av vanmakt och att ha blivit förödmjukad och värdelös i andras ögon leder till att självbilden skadas. Man är utesluten ur flocken. Mobbning leder till den här typen av kränkningskris. Även misshandel och övergrepp kränker vår upplevelse av värdighet och påverkar vår självbild, där tilliten till omgivningen behöver byggas upp igen.

Psykiatrikern Johan Cullberg har beskrivit och delat in den trauma­ tiska krisen i fyra olika faser: chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. Fasindelningen är en hjälpsam beskrivning för att förstå den naturliga process en person går ige­nom som upplever en traumatisk kris. Personen växlar mellan olika tillstånd och behov och genom att ta hänsyn till dessa unge­ färliga faser kan vi få hjälp i bemötandet av en person som befinner sig i kris.

20

77412205.1.1_Inlaga.indd 20

2022-09-08 07:35

1 FRISKT ELLER SJUKT

I de första två faserna är det kognitivt och emotionellt svårt för den drabbade att rationellt ”ta in” vissa aspekter. Flera agerar i stället med att behöva vara praktiskt orienterade för att få ordning på allt först och ”sedan känna” i det kaos som råder. De behöver skjuta upp bearbetningen för att ordna upp det praktiska. Många beskriver det som att de lägger locket på, att det praktiska ord­ nandet visserligen håller upp viktiga funktioner men att de tunga känslorna kapslas in och sannolikt kommer att behöva bearbetas på ett eller annat sätt i ett senare skede.

Krisens olika faser Chockfasen – Tillståndet skärmar av den drabbade. En person som är i chock kan dra sig undan, ha svårigheter att kommunicera, bli tystlåten och stillasittande, vanka av och an, ”stänga av sig”, få utbrott och försvara sig med förnekelse. Tillståndet kan pågå i allt från några minuter till flera dagar. Många beskriver minnesluckor från denna fas.

Reaktionsfasen – Den drabbade inser vad som har hänt och känslorna blir mycket starka och smärtsamma. Det psykiska lidandet blir tydligt med frustration, ilska, skam, desperation, ångest, rädsla och sömnsvårigheter. Tillståndet kan pågå i några veckor eller längre.

Bearbetningsfasen – Den drabbade kan mer metodiskt gå igenom vad som har hänt och bearbeta det inträffade. Intresset för omgivningen börjar återkomma. I vissa fall kan psykoterapi vara till hjälp för att bearbeta traumat. Fasen kan pågå i månader, till och med år.

Nyorienteringsfasen – Den drabbade går vidare i livet. Fasen fortsätter livet ut, man lär sig leva med det inträffade som ett smärtsamt minne.

Man kan i perioder få bakslag och gå tillbaka till tidigare faser, även under nyorienteringsfasen. Man kan också pendla en del mellan reaktions- och bearbetningsfasen.

21

77412205.1.1_Inlaga.indd 21

2022-09-08 07:35

1 FRISKT ELLER SJUKT

För en person som har svårt att acceptera en förlust kan krisen bli långvarig och tung och påverka det dagliga livet. I de fall en kris har väckt gamla sorger till liv brukar man prata om en så kallad ”över­ determinerad krisreaktion”. Även om sorg i sig inte är en sjukdom har man idag kompletterat diagnosmanualen DSM-5 med kriteriet ”ihållande sorg”/”komplicerad sorg”, på engelska ”Prolonged grief disorder”, när man ser att tillståndet är långvarigt och påverkar personens funktionsförmåga i omfattande grad.

Olika sorgeprocesser har sin naturliga gång, samtidigt som akti­ vering i kombination med vila och stöd är viktigt. Att ta sig igenom en kris, oavsett vilken och hur det går, har ofta att göra just med vilket stöd vi har runtomkring oss, vår sårbarhet, de copingstrate­ gier vi använder och, inte minst, hur vi blir bemötta. En väg framåt är att arbeta med vad vi kan påverka och vad vi behöver acceptera.

Hur bemöter jag en människa i kris?

Föreställ dig att du själv är mitt uppe i en kris, hur vill du bli bemött?

Ofta är det just en känsla av att bli hållen, förstådd och härbärgerad som blir viktig. Att bli lyssnad på, få visa sig svag och hjälplös. En kris gör att vi kan känna oss utsatta, ensamma och rådvilla och då kan vi behöva stöd och avlastning. Om grundläggande rutiner kring mat och sömn ruckas kan hjälp med det vara viktigt under en period, men att människor i ens omgivning hör av sig tycks vara det viktigaste. Vid vissa kriser, som exempelvis självmordskriser, hör man inte sällan om hur de efterlevande beskriver en tystnad och ett undvikande från omgivningen. Under en livskris av något slag, till exempel en separation, är det också viktigt att påminna omgivningen om att vara tålmodig och icke-dömande.

En kris gör att hela vårt system behöver anpassa sig efter en ny situation. Denna anpassningsförmåga är kraftfull och stark, men den kostar också energi, skapar ångest och frustration och kräver sin återhämtning. Inte sällan leder kriser till depression, utmatt­ningstillstånd eller ångestproblematik. Vissa psykiatriska tillstånd som bipolär sjukdom kan också debutera under en kris.

22

77412205.1.1_Inlaga.indd 22

2022-09-08 07:35

1 FRISKT ELLER SJUKT

Vid kriser är det viktigt att göra saker som inger trygghet och lugn. Att tanka energi och kraft i enklare självvårdande aktiviteter som finns tillgängliga, som att vara i naturen, måla, skriva eller ta ett bad. En kris kan vara långvarig och under krisen behöver man därför se på hur man trots allvaret kan återhämta sig. Tid och tålamod är viktigt, att skynda sig igenom en kris kan på lång sikt ge motsatt effekt, både för den som är drabbad och omgivningen.

En stöttande omgivning är alltså A och O. Att finnas där och erbjuda ett lyssnande öra och till exempel praktisk hjälp är ovärderligt för människor i kris. Om du befinner dig nära någon som går igenom en kris, låt det ta tid, även om du blir avvisad de första gångerna. Notera om det finns barn med i bilden. Det är inte ovanligt att barnen tar stort ansvar i kriser och sitter inne på många tankar och känslor, men att de upplever att det inte finns utrymme för dem. För barnen kan det därför bli tufft att hålla fasaden uppe i skolan eller liknande.

Koll på begreppen Vad är då en psykiatriker/psykiater? Vad betyder psykiatri, och vad är en psykolog? Många känner inte till skillnaden och blir förvånade när jag som psykolog inte kan skriva ut medicin eller sjukintyg. Jag ska kort förklara de olika begreppen och titlarna.

Psykiatri är den del inom vården som diagnostiserar, forskar och utvecklar metoder och insatser för att behandla och före­ bygga psykiska problem, psykiska sjukdomar och funktions­ nedsättningar, beteendestörningar och personlighetssyndrom.

Termen började tillämpas på 1900-talet, även om den moderna psykiatrins historia går tillbaka till franska revolutionen år 1789 där det medicinska och fysiologiska synsättet blev en kontrast till tron om att psykiska sjukdomar handlade om onda andar. Så kallade sinnessjukhus och mentalsjukhus uppfördes därefter där de svårt psykiskt sjuka vårdades.

23

77412205.1.1_Inlaga.indd 23

2022-09-08 07:35

1 FRISKT ELLER SJUKT

I mitten av 1900-talet reformerades psykiatrin i och med den växande kunskapen kring nervsystemet och den neurofysi­ o­logiska bakgrunden till psykiska besvär samt behandlingen av dessa med psykofarmaka. Psykiatrins utformning påverkades på det sättet att flertalet psykiatriska tillstånd nu kunde behandlas inom öppen psykiatrisk vård där patienterna även kunde fungera i familje- och arbetslivet.

Efter 1970-talet blev det vanligare med psykologisk behand­ ling inom psykiatrin där psykologer utförde det psykoterapeutiska arbetet. Inom psykiatrin vårdas idag psykiatriska tillstånd med psykoterapi eller medicinering eller både och.

Inom det psykiatriska fältet arbetar psykiatriker, psykologer, sjuksköterskor, skötare i psykiatrisk vård (tidigare kallade mental­ skötare), fysioterapeuter, arbetsterapeuter och kuratorer med flera.

Psykiatriker/psykiater har en läkarutbildning med specialist­ kompetens i psykiatri, det vill säga på psykiska sjukdomar och psykiatriska tillstånd. En psykiatriker utreder, diagnostiserar och behandlar med medi­ciner. En psykiatriker kan även sjukskriva en patient vid behov. Det finns psykiatriker som bedriver psykoterapi, det vanligaste är dock att psykiatriker har fokus på det medicinska ling av perspektivet och det medicinska ansvaret vid behand­ psykisk sjukdom.

Psykologi betyder ”läran om själen” och är vetenskapen om män­ niskans beteenden, tankar och känslor. Inom psykologin studerar man människan dels som en biologisk varelse, dels som en social varelse. Psykologi är kunskapen som försöker svara på frågor om hur människan beter sig och varför.

Klinisk psykologi är den del av psykologin som handlar om diag­nostisering och behandling av psykiska sjukdomar.

Legitimerade psykologer jobbar i huvudsak med det mänskliga psyket med behandling och psykoterapi, även om psykologer ägnar 24

77412205.1.1_Inlaga.indd 24

2022-09-08 07:35

1 FRISKT ELLER SJUKT

sig åt psykologi inom olika områden. Psykologer inom psykiatrin arbetar framför allt med utredning och behandling. En psykolog kan också arbeta i skolor med elevhälsa och med att hjälpa orga­ nisationer och företag att skapa bättre förutsättningar för psykisk hälsa, till exempel konflikt- och stresshantering. Psykologens kom­ petens är både naturvetenskaplig och samhällsvetenskaplig.

Psykoterapi är psykologisk behandling för psykiska sjukdomar och psykiska besvär. Det finns psykoterapier med olika inrikt­ ningar. Några av dem presenteras här nedan. Såväl psykologer som psykoterapeuter är utbildade i att bedriva psykoterapi, därför tror många att psyko­loger och psykoterapeuter är samma sak.

Psykoterapeuter har gått en vidareutbildning inom psykoterapi utan krav på psykologutbildning. Det kan exempelvis vara fysio­ terapeuter, socionomer och sjuksköterskor. Även legitimerade psykologer kan gå ytterligare en vidareutbildning inom psyko­ terapi och kallar sig då för både psykologer och psykoterapeuter.

Psykoterapeutiska metoder inom psykiatrin i urval Psykodynamisk terapi (PDT) har sitt ursprung i psykoanalysen.

PDT lägger tonvikten på att få insikt om de psykiska problemens bakgrund i omedvetna tankar, känslor och motiv. Fokus ligger på att bearbeta tidigare livshistoria och relationer för att bättre förstå det som är ”nu”. Idag finns långtidsterapier och korttidsterapier som är mer avgränsade och målfokuserade än tidigare.

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är idag mer av ett paraplybegrepp för en rad olika metoder och underinriktningar. Grunden finns i inlärningspsykologin som förklarar hur beteenden lärs in (inlärningshistoria). I kombination med kognitiva tekniker från den kognitiva psykologin är KBT en fusion där man jobbar med att förändra och förhålla sig till tankar, känslor och beteenden. KBT som metod utvecklas ständigt och idag pratar man om en tredje och

25

77412205.1.1_Inlaga.indd 25

2022-09-08 07:35

1 FRISKT ELLER SJUKT

ibland till och med fjärde våg KBT. Till den tredje vågens KBT räknas bland annat ACT, DBT, Mindfulness och CFT. Acceptance and commitment therapy (ACT) är en metod som grundar sig på inlärningspsykologi, men precis som namnet antyder anspelar det på att acceptera och i handling engagera sig i det som går att påverka i livet. Ett förhållningssätt från ACT handlar om att acceptera oönskade tankar, känslor och reaktioner samt vara närvarande i stunden och göra val i livet som rimmar med ens värderingar. ACT är till exempel användbart vid vissa kroniska smärttillstånd, ångest, ätstörningar och utmattning.

Dialektisk beteendeterapi (DBT) är en beteendeterapeutisk metod med fokus på dialektiken mellan acceptans och förändring.

Känsloreglering och impulskontroll är i fokus. DBT består av både individuell terapi och gruppterapi. DBT är den metod som framför allt används vid behandling av emotionellt instabilt personlighetssyndrom, självskadebeteenden, missbruk, ätstörningar, depression och ångesttillstånd samt vid gruppbehandling för adhd/add.

Compassionfokuserad terapi (CFT) kombinerar neurovetenskaplig kunskap, anknytningsteori samt emotionsteori. Buddhistisk psykologi och filosofi är också en grund i metoden varifrån man lånat begrepp som ”compassion” och ”self-compassion”, det vill säga ett omhändertagande förhållningssätt till andra och sig själv.

CFT används generellt vid tillstånd där självkritik och skam är vanligt. Inslag från CFT tycks hjälpsamma vid behandling av till exempel utmattningssyndrom. Grundtanken är att förändra destruktiv självkritik, läka trauman och bli mer omhändertagande gentemot sig själv liksom mot andra.

26

77412205.1.1_Inlaga.indd 26

2022-09-08 07:35

Agnes Mellstrand är legitimerad psykolog och föreläsare. Hon jobbar med KBT-terapi med ungdomar och vuxna och handleder psykologstudenter i stödsamtalsmetodik samt personal i kursen Psykiatri för icke-psykiatriker.

ISBN 9789177412205

9 789177 412205

Psykiatri för icke-psykiatriker

ett ännu större intresse för mänskligt beteende.

AGNES MELLSTRAND

N

är är ångest en ”normal” stressreaktion och när är det ett symtom på ett psykiatriskt tillstånd? Hur hanterar du en ansträngd arbetssituation och hur bemöter du andra och dig själv på ett hållbart sätt?

Psykiatri för icke-psykiatriker vänder sig till alla som i sin profession eller i sin vardag möter människor med ett psykiskt lidande. Här får du konkreta råd kring hur du kan bli tryggare i ditt bemötande.

Bokens första del är en genomgång och definition av begrepp som psykisk hälsa generellt. I del två utforskas förhållningssätt till ett hållbart bemötande och i del tre beskrivs praktiska reflektionsverktyg från KBT, ACT, CFT, MI och mindfulness. I den fjärde och sista delen presenteras en översikt över de vanligaste psykiatriska tillstånden och diagnoserna, där reflektioner kring utmaningar och bemötande kopplade till specifika diagnoser lyfts upp. Boken genomsyras av värme och en positiv människosyn och stimulerar till nyfikenhet och

AGNES MELLSTRAND

Psykiatri för icke-psykiatriker Om det hållbara bemötandet och de vanligaste psykiatriska tillstånden