Innehåll
Instuderingsfrågor,vad,när,hur,varför
Vad?
Instuderingsuppgifterna är helt kort frågeställningar i anslutning till lärobokens text.
När?
Frågeställningar är tänkta att besvaras i samband med enskilt arbete med läroboken, alternativt vid teorigenomgångar tillsammans med studiekamrater och lärare.
Hur?
Vid enskilda studier besvaras frågeställningarna med stöd av läroboken och i lärarledda lektioner efter diskussion med studiekamrater och lärare.
Läraren fungerar då förslagsvis som sekreterare och skriver svaren på tavlan samtidigt som eleverna antecknar svaren.
Varför?
Frågeställningar gör läsaren mycket aktiv i arbetet med ämnesområdets begreppsbildning, beräkningsmetodik och ritningsläsning.
Växelverkan mellan studier i läroboken och arbetet med frågeställningarna ger också en god uppfattning av läsarens studieframgångar.
Facit
För att underlätta för läsaren och/eller läraren finns en fullständig facit om man inte lyckas formulera något bra svar.
Bedtygsunderlag (förslag)
Låter man som lärare besvarade instuderingsfrågor vara ett kvantitativt bedömningsunderlag vid betygssättning samt tillåter att de används vid provtillfällen ger man sina elever motivation till noggrant arbete med frågeställningarna.
1. Vad är en elektrisk krets?
2. Vilka egenskaper har en spänningskälla?
3. Vad menas med belastning? __ , _ ________
4. Varför använder n1an sig av referenspilar?
5. Vilka förutsättningar måste finnas för att det ska flyta ström?
6. Vad kallas det matematiska sambandet mellan spänning, ström och resistans?
7. I vilka enheter ska spänning, ström och resistans anges vid elektriska beräkningar?
8. Vilka två huvudtyper kan elektriska kret.sar delas in i med avseende på hopkopplingen av komponenterna?
9. Vad är gemensamt för alla komponenter i en seriekrets?
10. Vad är gemensamt för alla grenarna i en parallellkret.s?
11. Hur lyder Kirchhoffs spänningslag?
12. Hur lyder Kirchhoffs strömlag?
1. Beskriv vad som menas med felsökning.
2. Vad är det första m åste man veta eller sätta sig in i för att kunna felsöka?
2.1 Felsökning
3. Vilka andra gnmdfön1tsättningar finns det för att man ska kunna felsöka elektriska apparater och system?
4. Vilka fel ska man räkna med att olika komponenter kan ha?
5. Hur kan man se att en komponent är felaktig?
6. Ge fyra generella regler vid felsökning av elektrisk utrustning.
7. Vilken egenskap hos en multimeter ska man tänka på vid spännings mätning?
8. Vilken egenskap hos en multimeter ska man tänka på vid strömmätning?
3.1 Elektriska strömmens verkningar
1. Nämn fem olika slags verkningar som elektrisk ström har.
2. Ge minst ett exempel på en olycksrisk för varje område som du angivit som svar i uppgift 1.
3. Vilka tre faktorer bestämmer omfattningen av skadorna då en människa blir ansluten till en strörnförande elektrisk krets?
a)
4. Hur stor resistans kan man räkna med att människokroppen har?
5. Hur stor ström flyter genom en människa som ansluti; till 230 V mellan vänster och höger arm och har en kroppsresistans på 1870 O?
b)
6. Vad är det troliga resultatet för personen i uppgift 5?
7. Hur stor, eller liten, ström kan räcka för att döda en människa?
8. Hur stor, eller liten, spänning kan räcka för att döda en människa som blir ansluten från arm till arm om kroppsresistansen råkar vara 1350 O?
c)
9. Namnge de olika delarna i det allmänna elnätet i bilden.
i---------------7 PEN-ledare , I : i :fasledare L
I I I 'fasledare :fasledare
4.1 Växe/spänning
1. Vad är det för principiell skillnad mellan en elgenerator och en elmotor?
2. Vad är det för skillnader i användningen av en gene rator och en motor?
3. Vad används en transformator till?
4. Varför transformerar man upp spänningen vid överföringen av elenergi?
5. Hur stor måste strömmen vara för att överföra en eleffekt om 100 kW då spänningen är a) 1000 V? b) 100 000 V? 11 ' 11111 11
6. Hur stor blir e ffektförluste n i till- och återledning om avståndet mellan spänningskällan och belastningssidan är 15 km, ledningarna är av koppar och har arean 25 mm2 vid överföring av 100 kW vida) 1000 V b) 100 000 V?
7. Vad är det för skillnader i olika produktionssätt av elkraft?
8. Ge exempel på olika produktionssätt av elkraft. ;
9. Vilka är de för näivarande mest miljövänliga sätten att producera elkraft på?
10. Ange de växelspännings- och växelströmsstorheter som är markerade (men saknar benämningar och storhetsbeteckningar) i bilden:
u (V)
11. Skriv formler som visar sambandet mellan en växclspännings
a) periodtid och frekvens
b) effektiv- och toppvärde c) toppvärde och topp-till-topp-värde.
12. Visa spänningens polaritet och strömmens riktning under den positiva halvperioden genom att sätta ut referenspilar och storhetsbeteckningar för spänning och ström.
u, i u
13. Ange Ohms lag för kretsen i uppgift 12 med storhetsbeteckningar för momentanvärden på ström och spänning.
25 t (ms)
450° c:p
5.1 Kapacitiv reaktans
1. Då en kondensator laddas med en sinusformad ström förefaller det som om laddningsströmmen flyter genom kondensatorn. Varför det?
2. Strömmen "genom" kondensatorn är ur fassynpunkt 90° före spänningen över kondensatorn. Markera i visar- och vågdiagrammet vilken av visarna respektive kmvorna som kommer först (alternativt: vad som menas med före och efter).
3. Hur stort är en kondensators växelströmsmotstånd och vad kallas det? r rl 1111 i : ! i 11111 : I . I . i i--11 111
4. Påverkas Xc av frekvensen?
5. På vilket sätt påverkas kondensatorns reaktans då frekvensen ökar respektive minskar?
6. Hur beräknas storleken på strömmen? 11111111111111111111
7. Påverkas strömmen "genom" kondensatorn också av frekvensen? Det gäller egentligen laddnings- och urladdningsströmmen. I 11
6.1 Induktiv reaktans
1. Då en induktansspole ansluts till en växelspänning induceras en motemk. Sätt ut en spänningsfallspil för att markera motemk:n och en strömpil för den ström som motemk:n orsakar. /L
2. Strörnn1en genom en ideal tänkt induktans utan ledningsresistans är ur fassynpunkt 90° efler spänningen över induktansen.
Markera i visar- och vågdiagrammet vilken av visarna respektive kurvorna som representerar stTömmen respektive spänningen.
3. Hur stort är växelströmsmotst:åndet hos en induktans?
4. Påverkas XL av frekvensen?
5. På vilket sätt påverkas induktansspolens reaktans då frekvensen ökar respektive minskar?
6. Hur beräknas storleken på strömmen genom en induktansspole?
8. Går del att göra beräkningar på seriekretsar med resistans och kondensatorer på samma sätt som för seriekretsar med resistans och induktans? Är det någon skillnad?
9. Förklara hur mätningen av fasförskjutningen mellan matningsspänningen och matningsströmmen kan göras med oscilloskop som på bilden!
~jordanslutna _,/ nolledningar
10. Hur stor är fasförskjutningen mellan kurva A och B om oscilloskopets tidsaxel är inställd på 0,5 µs / div?
kanal A
kanal B
9.2 Serieresonans
6. Hur stor är den kapacitiva reaktansen vid resonansfrekvensen jämfört med induktiva reaktansen enligt kurvorna i uppgift 5?
7. Härled formeln för att beräkna resonansfrekvensen genom att fullfölja den påbörjade utvecklingen av likheten Xc = XL (ledning: lös ut[).
XL =Xc
2 · rr · f· L = I 2·rr·f·C
8. I vilken ordning har visardiagrammet som hör till kretsen bredvid blivit ritat? Skriv siffror i visardiagrammet.
9. Skriv Pythagoras sats med de sidor som bildas av triangeln U, UR och (UL - Uc) i serieresonans kretsens visardiagram och lös ut U.
13. Vad avses med markeringarna induktiv, resistiv och kapacitiv under diagrammet?
Z, Xc, XL (kQ) 2 lz (mA) 20 1 10 0z ---Xc f (kHz) 0 200 400 600 'R800 1000 1200
induktiv l kapacitiv I resistiv
14. Antag att spänningskällans frekvens successivt ändras från en frekvens under resonansfrekvensen till en frekvens som ligger ovanför resonansfrekvensen. Vid vilken frekvens blir kretsens utsignal störst?
15. Hur ska du ändra placeringen av parallellresonanskretsen och resistansen Rs i kopplingen i uppgift 14 om utspänningen ska bli så liten som möjligt vid resonansfrekvensen?
12.1 Effekt
1. Hur beräknas effektutvecklingen i den angivna resistiva likströmskretsen?
I= 10 A
2. Hur beräknas momentana effektutvecklingen i en resistiv växelströmskrets då spänningen och strömmen varierar sinusformat enligt grafen?
i(A)
3. Beräkna effektutvecklingen för varje tidpunkt där spänningsoch strömkurvan skärs av de vertikala linjerna. l\'Iarkera de beräknade effektvärdena med en punkt och förbind dem till en kurva i diagrammet. Kom ihåg att produkten av två negativa tal är positiv.
13.1 Transformatorer
1. Rita ett schema där en resistiv b e lastning är ansluten till en spänningskälla via en transformator och sätt därefter ut referenspilar och storhetsbeteckningar för lindningar, spänningar och strömmar på primär- och sekundärsidan.
2. Vad är det som bestämmer sekundärströmmen i kretsen du ritat i uppgift 1?
3. Vad bestämmer storleken på primärströmmen?
4. Hur beräknas primärströmmen i en ideal transformator när sekundärströmmen är känd?
5. Kan formlerna för ideala förlustfria transformatorer användas även för verkliga transfonnatorer?
6. Vilken transformatorlindning har flest varv om sekundärspänningen är högre än primärspänningen?
Facit
1 Likströms/ära
1. En spänningskälla ansluten till en belastning.
2. En spänningskälla har en emk med konstant spänning och en inre resistans som gör att polspänningcn sjunker då spänningskällan belastas.
3. Med belastning avses i allmänhet något som drar ström från en spänningskälla eller en elektrisk kret<;.
4. Referenspilar för ström och spänning är ett tankestöd då man ska analysera eller utföra beräkningar på elektriska kretsar.
5. En spänningskälla med en sluten krets mellan polerna.
6. Ohms lag.
7. Spänning anges i V (volt), ström i A (ampere) och resistans i O (ohm).
8. Seriekretsar och parallellkretsar.
9. Det är samma ström som flyter genom alla komponenterna.
10. Det är samma spänning över alla grenarna i en parallellkrets.
11. I en sluten slinga är summan av alla spänningskällornas spänning lika med summan av spänningsfallen.
12. Summan av de strömmar som flyter till en grcnpunkt är alltid lika med summan av de strömmar som flyter från grenpunkten.
13. Rs = R1 + R2 + R3 + R4
14. __!_ = _!_ + _!_ + _!_ Rr R 1 R2 R3
15. Rr = R1. R2 R1 + R2
16. W = U· I· t
17. P= W t
Effekt är energiomsättning per tidsenhet.
18. P= U· I P=P•R [J2 P=R
20. R= p•A
21. I sitt enklaste utförande består en kondensator av två metallplattor eller ledande skikt med någon form av isolering mellan sig.
22. Vid uppladdning är en tidskonstant den tid det tar en kondensator att laddas till 63,2 % av slutvärdet. Vid urladdning är en tidskonstant den tid det tar kondensatorn att urladdas 63,2 % från begynnelsevärdet
23. T =R· C
24. Tanges is (sekunder), R i O (ohm) och C i F (farad).
25. Håller man höger hands insida över spolens lindning så att fingrarna pekar i strömriktningen, sammanfaller magnetfältets riktning med tummens.
26. Skruvas en högergängad skruv i en ledares strömriktning sammanfaller skruvriktningcn med magnetfältets riktning runt ledaren.
27. Ledarna rör sig från varandra.
28. <P= N· I s
19. Ledningsresistansen är lika med ledningslängden i meter multiplicerad med ledningsmaterialets resistivitet i enheten O • mm 2/m, dividerat med ledarens tvärsnitt'>area i mm2• l
<Pär magnetiskt flöde (Vs = voltsekunder), NI är magnetomotorisk kraft (At = amperevarv) och 5 är reluktans (At/Vs = ampercvarv-pcr-voltsekund) Li<P
29.e=N•Lit
30. Låg resistivitet. och
31. Mekanisk hållfasthet, densitet, temperaturtålighet, ytoxidering, lödbarhet och kostnad.
2 Felsökning
1. Felsökning avser att finna orsaken till varför kretsar eller system inte fungerar som det förväntas av dem.
2. Hur den apparat eller det system man ska felsöka fungerar utan fel.
3. Elektrisk felsökning kräver att man kan tänka sig in i krct<;nmktioner i relation till elläran och känner till förekommande komponentegenskaper väl samt är förtrogen med hur mätinstrument fungerar.
4. Kortslutning, avbrott och förändrade värden.
5. Det kan man ofta inte, utan man måste mäta sig fram till felet.
6. a) Börja med att titta efter felet (visuell kontroll).
b) Kontrollmät om det finns matningsspänmng.
c) Kontrollera eventuella insignaler.
d) Minska felområdet genom att kontrollera delar av signalvägen mellan ingång och utgång, och beroende på resultatet därefter suecessi"t ringa in felet.
7. Multimeterns inre resistans ska vara hög i förhållande till mätkretsen för att inte belasta denna så att mätfelet blir för stort.
8. Att multimeterns resistans ska vara låg i förhållande till mätkret'>en för att inte orsaka för stort mätfel.
9. Ja, i läge för spänningsmätning är den inre resistansen hög, 1 till 10 MO hos moderna multimetrar. Vid strömmätning är den inre resistansen liten, mindre än 1 0.
10. Ohmmätning är egentligen strömmätning. Ett batteri i ohmmetcm driver ström genom mätobjektet. Strömmen får endast passera det avsedda mätoqjektet om man ska kunna lita på mätresultatet. Man ska också komma ihåg att aldrig ohmmäta i en spänningssatt krets.
11. Multimetrar är som regel enbart avsedda för mätning av sinusformad växelström upp till viss högsta frekvens som man bör känna till.
12. Utöver en inre resistans har instrument i allmänhet en icke önskad ingångskapacitans parallellt med ingången bestående av lednings- och strökapacitanser som gör sig gällande för instrument som är avsedda för höga frekvenser, tex oscilloskop.
13. Spänning.
14. a) sveplinjens ljusstyrka och skärpa
b) sveplinjens lutning
c) sveplinjens vertikala läge
d) förflyttning av sveplinjen i horisontal riktmng
e) när och hur förloppet på skärmen startas.
15. Funktionsgencratorn är en växelspänningskälla för mätändamål som kan leverera minst tre olika kurvformer inom ett frekvensområde från några Hz till flera MHz.
16. Mätprobarnas jordanslutningar är förbundna med varandra via säkringscentralens skyddslcdarskena. Om man använder mer än en jordpunkt i en mätkrets kommer man därför att orsaka kortslutning!
3 Elektriska strömmens verkningar
1. Värmeverkan, kemisk, dynamisk, elektromagnetisk och fysiologisk verkan.
2. Värmeverka.n = brand
Kemisk verkan - korrosion
Elektromagnetisk verkan = elektromagnetisk strålning
Dynan1isk verkan = mekanisk påverkan
Fysiologisk verkan = skador på människor och djur.
3. Strömstyrkan, strömmens väg genom kroppen och strömmens varaktighet.
4. Cirka 1000 ohm beroende på vävnadstyp, luftfuktighet och inkopplingssätt.
5. 123 mA enligt Ohms lag.
6. Personen avlider.
7. Det kan räcka med 20 mA för att döda en människa.
8. Enligt Ohms lag räcker 20 m.A x 1350 027 V.
9. Kabelskåp med säkringar, energimätare (med san1manhörande säkringar), säkringscentral (med fas- och PEN-ledare).
10. r- -----------7 t
11. För att en eventuell kortslutning eller överledning till den utsatta delen ska orsaka en så hög ström så att säkringen till den aktuella belastningen löser ut och gör belastningen spänningslös.
12. Smältsäkringcn är vanligast Den klarar större strömmar än märkströmmen under ganska lång tid innan den löser ut (smälter) och är inte särskilt tillförlitlig som personskydd.
13. Vid 30 mA inom 30 ms.
14. Lösning, se bildens 42 i läroboken.
15. Blir strömmen i fas- och nolledaren olika stora på grund av kortslutning eller överledning till apparathöljet resulterar det i ett flöde i kärnan vilket inducerar en spänning i lindningen som gör att strömställarens manöverenhet bryter bort spänningen till belastningen.
16. Nej, vad som helst som kopplas mellan fasoch nollcdningen, t ex en människa, gör att strömmen fortfar att vara lika stor i båda ledarna, varför jordfelsbrytaren inte påverkas.
17. Då en person kommer i kontakt med antingen fas- eller nolledarcn samtidigt med ett jordat föremål så att en felström flyter i skyddsledaren.
18. Det bästa skyddet mot elolyckor är kunskap om elektriciteten och dess verkningar, samt ett försiktigt och respektfullt beteende.
4 Växe/spänning
1. Det är ingen principiell skillnad, en generator kan användas som motor och en motor som generator.
2. En generator tillförs mekanisk energi som omvandlas till elektrisk energi. Med motorn är det tvärtom, den omvandlar elektrisk energi till mekanisk.
3. Med transformatorer kan man höja eller sänka, transformera upp eller ner växelspännrng.
4. När spänningen hqjs behöver inte strömmen vara lika stor för att överföra en viss effekt.
5. a) P U • I-=!:> I= p -=!:> I = lOO OOO A = 100 A U 1000 b) P = U • I-=!:> I= p -=!:> I= lOO OOO A = I A U 100 000
6. Ledningsrcsistansen är lR=p•- -=!;> A R = 210 R = 0 017 5 2 • 15 0 00 0 ' 25
a) cffcktförlustcn vid 1000 V
P= 12 • R -=!;> P~ 1002 • 21 W - 210 kW
b) effektförlusten vid 100 000 V P= I1 · R -=!;> P= 12 • 21 W = 21 W
7. Tillförseln av energi är olika.
8. Det finns elproduktion baserad på vattenkraft, kärnkraft., förhränning av fossila bränslen, vindkraft och solenergi.
9. Vind- och vattenkraft samt solenergi.
10. Från vänster: topp-till-topp-värde, toppvärde, effektivvärde, periodtid.
13. i =~ a U =-12 LJ u1_t = 2 • u
I 4. Toppvärdet är 40 V och fasvinkeln är 30°
15. U1 A20° /42 )
16. Fria vektorstorheter har både storlek och riktning.
17. Vektorberäkning kan göras grafiskt
18. Vektorstorheter brukar ha speciell markering för att man inte ska glömma att de har både storlek och riktning. Del vanligaste är ett överliggande streck
19. Ja, pilarna som representerar fria vektorstorheter kan flyttas om deras storlek och riktning bibehålls.
22. Man flyttar en av visarna så att dess pilspets "biter" den andra pilen i "svansen".
Vresultant
23. Man flyttar den ena visaren så att den andra visarens pilspets biter den första i svansen. Skillnaden mellan visarna är lika med resultanten.
3. Kondensatorn beter sig som om den har ett växclströmsmotstånd, som kallas reaktans, betecknas med .¼c_. och beräknas enligt: 1
4. Eftersom frekvensen är en faktor i reklansformelns nämnare påverkas reaktansens värde.
5. Ökar frekvensen blir reaktansvärdet mindre och tvärtom.
6. Kondensatorströmmen beräknas med Ohms lag, men i stället för resistansen R sätter man in reaktansen Xc=
~esultant
5 Kapacitiv reaktans
1. Eftersom upp- och urladdningsströmmcn flyter till och från kondensatorn kontinuerligt kan det kan betraktas som om strömmen flyter genom kondensatorn.
2.
7. Jodå, eftersom Xc ingår i Ohms lag och ändrar värde då frekvensen gör det, ändrar även strömmen värde om frekvensen ändras.
8. Grafen visar hur en kondensators reaktans, Xc, beror av frekvensen. Man ser att reaktansen är hög vid låga frekvenser och tvärtom.
9. 1 k.Q
10. 0,5 kHz
11. Genom att mäta spänningen över och strömmen genom kondensatorn kan reaktansen beräknas med Ohms lag.
12. Alternativt mäter man kondensatorns kapacitans med en LCR-meter varefter reaktansen beräknas med reaktansformeln.
13. xtot = XI + X2
Xiot = (2 000 + 320) 0 = 2 320 0
14. 1 1 1 -=-+--
Got cl c; 1 1 1 - = + - (alla storheter i µF)
G01 4,7 10
1 - = 0 21 + 0 10 = 0 31
C ' ' ' tot
c:ot = 0 ~1 = 3,23 (µF) '
15. Med Ohms lag i båda fallen: 16.
U1 = I•R 1
U2 = I· R2
U1 =I•X1
U2 =I•X2
u 1 1 1 - = -+--
xlol X1 X2
Got= C1+½
17. Med Ohms lag i båda fallen: u I,=I X I u L=2 X2 6 Induktiv reaktans
3. Induktanser fungerar som om de hade en vä.xelströmsmotstånd, som kallas induktiv reaktans och beräknas enligt:
XL = 2 · rr · f· L
4. Eftersom frekvensen är en faktor i reaktansformeln påverkas reaktansvärdet.
5. Ökar frekvensen blir reaktansvärdet större och tvärtom.
6. Strömmen beräknas med Ohms lag, men istället för resistansen R sätter man in reaktansen XL: och I= U 2 ·rr· f· L
7. Jodå, eftersom XL ingår i Ohms lag och ändrar värde då frekvensen gör det, ändrar även strömmen värde om frekvensen ändras.
8. Grafen visar hur den induktiva reaktansen, XL> beror av frekvensen. Man ser att reaktansen är noll vid frekvensen O Hz, dvs vid likström, och att induktansen ökar linjärt med ökande frekvens.
9. 2kD
10. 500 Hz
11. Växelströmsmotståndet sätt,;; samman av spolens reaktans och lindningsresistans, kallas impedans och betecknas med Z, enligt formeln:
Z = R2 + XL2
12. Man ser an induktansen inte ökar linjärt med frekvensen och att impedanskurvans begynnelsevärde vid frekvensen O Hz är lika med spolens lindningsresistans.
u u
13. I= z =:;, Rl + xL2
14. Genom att mäta spänningen över och strömmen genom induktansspolen kan dess impedans Zberäknas med Ohms lag:
Z = J
Därefter mäts lindningsresistansen med en multimeter och sätt'> in i impedansformeln varefter XL beräknas. z =-JR2 +x 2 I.
19. Med Ohms lag i båda fallen. u I 1 R l u L =2 R2 u I =1 X l u l =2 X2
15.
Alternativt mäter man spolens induktans med en LCR-meter varefter reaktansen beräknas med rcaktansformeln. I u
~ ot = Li +Li
16. ~ 01 = L1 + IJC)
~ r = (22 + 0,320) mH = 22,32 mH
17. Med Ohms lag i båda fallen:
U1 =I•R 1
U2 = I•R2
18.
1 1 1 -=-+o t Li L2
U1 =I•X1
U2 ~I·X2
7 Seriekretsar 1. I R lu u l=,r
Xc X-- l _ c-2rrJC Uc ( UL lu, I - UL LL XL XL= 2nfL 2. I • UR ) U= I· Z
I - Uc c-
3. Enligt Pythagoras sats:
LP = uR2 + u1.2
[j = -J UR2 + UL2 I .. le
I· X,
I· R
5. / (mA)
z, XL, Xc (Q) I
, ,
, , , , , , , , , , 0 , , 0 200 400 600 1800
6. Precis lika stora, Xc = XL
7. XL= Xc
2 · rr · f· L = l 2 • 1r· f· C
P= l 2 · 2 ·1r·1r· L· C
[= J 1 12·2·1r·1r·L·C
[ = 1
9. U2 = UR 2 + (UL - UJ2
U = UR 2 + (UL - UJ2
10. U blir lika med UR
11. U = UR
I•Z=I•R
Z = R
12. (I· Z)2 = (I· R) 2 + (I· XL - I· Xc) 2 p • Z2 = p • (K2 + (XL - ~_;)2)
Z2 = R2 + (XL - Xc)2
Z= + (XL - Xc)2
13. a) Under resonansfrekvensen är den kapacitiva reaktansen Xc större än den induktiva reaktansen XL
b) Över resonansfrekvensen är XL större än Xc
c) Precis vid resonansfrekvensen är den induktiva och kapacitiva reaktansen lika stora.
11. a) tan <p = 4 <p - 76°
b) tan <p = 0 <p = 0°
c) tan <p = -4 <p = -76 D
Q
Q
Q
d) Kret'>en uppför sig som en kondensator i c), som en resistans i b) och som en induktans i fallet a).