9789177412120

Helena Wallberg är gymnasielärare i engelska och franska och fil.mag. i specialpedagogik. Hon har skrivit flera böcker om lärande, bland annat den populära Lektionsdesign – en handbok.

ISBN 9789177412120

9 789177 412120

77412120.2.2_Omslag.indd 2-3

Återkoppling

Beröm, klander, uppmuntran, att bli negligerad eller att bli exkluderad är alltihop exempel på återkoppling. Rätt använd är återkoppling ett effektivt verktyg för att skapa motivation, inkludering och ökat lärande.

Detta är en reviderad version av Återkoppling för utveckling som kom ut 2015. Forskning har uppdaterats och formen har fräschats upp. Men grundtanken är densamma, att genom frågor väcka tankar som leder till lärande och kunnande. Hur kan man organisera kamratrespons i form av frågor? Hur kan frågeställningar motivera eleverna att anstränga sig? Hur hänger återkoppling ihop med elevhälsoarbetet? Dessa frågor och många andra besvaras i boken.

Boken kan användas individuellt eller som underlag i det kollegiala lärandet för att utveckla formativ bedömning som förhållningssätt. Den är användbar för lärare i såväl grundskolan som på gymnasiet.

HELENA WALLBERG

V

AD ÄR ÅTERKOPPLING? Återkoppling är allt!

? ¡¡

r

r

HELENA WALLBERG

Åter- ling p p o k Ç

– stöd, stimulans och lust att lära

2021-04-06 08:43

Åter koppling – stöd, stimulans och lust att lära

77412120.1.1_Inlaga.indd 1

2020-09-22 14:20

© Författaren och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7741-212-0

Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Förlag AB, Stockholm.

Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

Redaktör: Stina Andersson Grafisk form: Anna Hild Illustrationer: Anna Hild och författaren

Andra upplagan, första tryckningen Tryck: ADverts, Lettland, 2020

Tryckt på miljövänligt framställt papper Gothia Fortbildning AB Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70, Fax 08-644 46 67 www.gothiafortbildning.se

77412120.1.1_Inlaga.indd 2

2020-09-22 14:20

HELENA WALLBERG

Åter- ling kopp – stöd, stimulans och lust att lära

77412120.2.2_Inlaga.indd 3

2021-04-06 08:50

Till minne av min pappa Börje Wallberg.

77412120.1.1_Inlaga.indd 4

2020-09-22 14:20

Innehåll Förord 7 Inledning: tankar om återkoppling

9

Kultur för återkoppling

14

Ledning och stimulans Från förmedling till samarbete till delaktighet Fyra nivåer av återkoppling MIndset – tänkesätt som påverkar lärandet Att utveckla growth mindset Sammanfattning

15 16 19 21 22 24

Verktyg för återkoppling

25

Att ta fram kvalitetsaspekter Konsten att ställa undersökande frågor Blooms taxonomi Sök det gemensamma i skolsvårigheter PASS-teorin förklarar till behovet av strategier Låt eleverna träna sina metakognitiva tankebanor Yta eller djup?

Motivation som verktyg Försöksvilja – ett annat ord för motivation Icke-verbal återkoppling Sammanfattning

26 30 34 37 38 44 46 48 50 51 54

Återkoppling under igångsättningsfasen

55

Prägling – ett sätt att förbereda hjärnan Återkoppling för att utveckla förmågan att hantera stress och känslor av olust Återkoppling för försöksvilja i första fasen Hjälplöshet kan bli en strategi Återkoppling för att utveckla organisation i studierna Sammanfattning

55

77412120.1.1_Inlaga.indd 5

62 66 67 70 73

2020-09-22 14:20

Återkoppling under arbetet

Slöseri med tid Skilj mellan formativ och summativ bedömning Informellt underlag Återkoppling för att utveckla fokus och ansträngning Återkoppling för att utveckla resonemang Återkoppling för att nyansera resonemang Skriv- och talmallar som återkopplingsverktyg Återkoppling för att utveckla uthållighet Kamratrespons Återkoppling till hela gruppen Icke-verbal återkoppling från eleverna under arbetet Mindre lyckad återkoppling Sammanfattning

Återkoppling när arbetsområdet är klart Återkoppling kring uppgiften Sammanfatta elevernas arbetsprocess Samverkan istället för dubbelarbete När arbetet ändå inte är klart Hur lär eleven?

Sammanfattning

Kollegial återkoppling Sambedömning Ersätt elevärenden med elevberättelser Granska undervisningen Auskultationer Lärardeklaration med reflektion och mål Sammanfattning

74 75 76 79 81 82 84 90 94 97 100 101 102 104

105 106 108 109 112 116 119

120 120 125 126 127 132 134

Vanliga frågor

135

Exempel från klassrummet

140

Slutord

159

Till sist

160

Litteratur 161 Bilagor

77412120.1.1_Inlaga.indd 6

163

2020-09-22 14:20

Förord

Å

TERKOPPLING ÄR förmodligen det viktigaste lärverktyget vi

har i klassrummet. Vi bär det alltid med oss och vi kan använda det så mycket vi vill och behöver. Efter min bok om formativ bedömning blev det självklart att djupdyka i återkopplingen. Återkoppling är värd en egen bok tänkte jag och den utkom 2015. Sedan dess har både forskningen kring återkoppling, skolan och jag utvecklats och därför blev det viktigt att ge boken lite omtanke och en ny kostym.

Denna utgåva är en reviderad version av Återkoppling för utveckling. Forskning har uppdaterats, texten har tvättats och formen har ändrats något för att bli mer fokuserad och lättare att läsa.

Målet med boken är detsamma; att du som läsare blir stärkt i din praktik och att ditt arbete med återkoppling blir ett ännu bättre redskap för utveckling.

Helena Wallberg Åkersberga, juni 2020

7

77412120.1.1_Inlaga.indd 7

2020-09-22 14:20

Fundera!

Vad är återkoppling för dig? Skriv ner några meningar om vad återkoppling betyder och vilken funktion den kan ha.

8

77412120.1.1_Inlaga.indd 8

2020-09-22 14:20

Inledning – tankar om återkoppling

du går på en myllrande gata i stan och kikar i skyltfönster. Det är människor överallt. Plötsligt går en av dem fram till dig och frågar: Är det du? Du var min lärare och du var viktig för mig! Oj vad du var viktig för mig!

Hur skulle det kännas? Vad gör en sådan återkoppling med dig och dina tankar om din yrkesroll? Vad har eleven betytt för dig? Lärt dig?

Alla vi lärare har en önskan om att få göra skillnad för elever, få dem att växa, ge dem möjligheter att lyckas i livet genom att göra kloka val. Tänk att få höra av en elev att just du gjorde avtryck, var den som såg och gjorde förändring möjlig. Du kan säkert minnas elever som har blommat upp och gått från att undvika lärande till att vilja lära. Elever som har gått från att inte vilja till att ta egna initiativ.

Metoden för att få till en sådan utveckling är återkoppling. En bra återkoppling får elever att bli starkare.

Ordet återkoppling är torrt men det rymmer mycket: dialog, kommunikation, uppfostringssamtal, respons, beröm, tillit, allt i relationen mellan människor. Ja, allt det som är kärnan i vårt umgänge med våra medmänniskor, när vi vill visa hur vi ser på vad de säger och gör, eller inte säger och gör är återkoppling. Om jag ser att någon ler, blir arg, viker undan med blicken så är det en återkoppling. Det markerar var man är i relationen och i kommunikationen. Återkoppling är därför att få människor att kommunicera där de förut inte har ÖRESTÄLL DIG ATT

9

77412120.1.1_Inlaga.indd 9

2020-09-22 14:20

vågat kommunicera. Lyckad återkoppling fungerar på många plan: mentalt, kognitivt och känslomässigt, annars är dialogen ofullständig. Att inte ge återkoppling är också en återkoppling, men den lämnar barnet att självt avgöra om prestationen var bra eller inte.

Vi har ett viktigt uppdrag, vi som jobbar i skolan. Vi ska få våra elever att växa som människor. Vi ska träna dem på deras inträde i det moderna samhället, få dem att skapa framtidens samhälle och värld. Vi ska utveckla barnens och ungdomarnas lärande och framtida aktiva medborgarskap. Återkoppling berättar hur processen dit ser ut och är kanske vårt viktigaste verktyg för att klara detta viktiga uppdrag.

Lärande människor är en grundbult i ett demokratiskt samhälle. Läroplanens övergripande mål och de kunskapskrav vi har är formulerade för att stärka vår demokrati. Målen omfamnar våra demokratiska värden som är grunden till att kunna utvecklas som en lärande person.

I skolan tränar vi människor på att ta emot och känna tillit. Det är en stor samhällsfråga, kanske den viktigaste frågan vi har i skolan. Hur förbereder vi barn och unga för ett yrkesliv som bygger på återkoppling, dialog, lösningar på problem? Det är deras framtida arbetsmiljö vi utvecklar. Motsatsen är ett samhälle där man inte kan ge och ta emot återkoppling, inte kan samarbeta, inte kan föra dialog om viktiga frågor och människor inte känner tillit till allas förmåga att lösa svåra problem.

Ett samhälle där människor inte kan föra dialog även med dem som inte har samma värdegrund och åsikter är ett samhälle som exkluderar. Ett samhälle som exkluderar är ett samhälle som eroderar och som upphör att ha en sammanhållande funktion. Det är min djupa övertygelse att återkoppling är kittet i ett demokratiskt samhälle och detta är något som måste tränas upp i skolan. Återkopplingen under lektionen är kärnan i den lärprocess som kommer att göra skillnad. Återkopplingen ska handla om hur arbetet 10

77412120.1.1_Inlaga.indd 10

2020-09-22 14:20

bedrivs och om hur uppgiften växer och om prestationen svarar mot kraven. Den ska aldrig handla om eleven själv, inte ens glada tillrop som ”kom igen nu, jag vet att du kan klara det!” För hur välvilligt det än är kan det uppfattas som emotionell utpressning. Om eleven inte klarar det, vad händer då?

Istället ska återkopplingen vara ett verktyg för att se om det som händer under lektionerna har någon effekt. Det verktyget går inte att använda om vi inte frågar: Hur tänker du nu? Berätta, vad du gör du nu? Vad skulle hända om …? Den enklaste lösningen för att få till ett klassrum som är inkluderande, utvecklande och stärkande är kanske helt enkelt att sluta bevisa, påstå och prata och börja fråga istället?

Feedback är ett ord som ofta används även i svenska språket. Ordet feed betyder att ge näring, en bildlig påminnelse om innebörden i ordet. Det svenska ordet återkoppling är inte lika näringsinriktat.

Jag väljer ändå att använda ordet eftersom åter och koppling beskriver vikten av att koppla till någon, någons tankar och ansträngningar. Åter innebär att göra om och repetera, viktiga delar av en lärprocess.

När något blir en vana och en rutin, något som görs återigen, då är det också något man är förtrogen med. Att koppla åter antyder också en dialog och en process snarare än en monolog och en kommentar som en gåva till den andre.

Vi tänker ofta på återkoppling som något som ges från lärare till elev, men vi kan bredda förståelsen och praktiken kring återkoppling.

I själva verket är det ett system för kommunikation där vi får möjligheter att agera på det som återkopplas. Den mest effektiva återkopplingen för elevers lärande tycks vara den som sker mellan lärare (Hattie, 2012). När lärare återkopplar till varandra kring undervisningen och elevers möjligheter så fortplantar det sig till elevernas lärande och utveckling. Återkoppling från elever till lärare är central för att få syn på vad som fungerar och inte och för att få till ett delat ansvar kring undervisningen.

11

77412120.1.1_Inlaga.indd 11

2020-09-22 14:20

Återkoppling mellan elever kan ge goda effekter eftersom eleverna formulerar det som är kvalitet och eftersom det uppstår en kommunikation kring det som ska läras och kunnas. Återkopplingen från lärare till elev är viktig. Men hur den formuleras och kring vad är avgörande för om den kommer att ge eleven ledning och stimulans eller inte.

Bokens struktur

Den första delen av boken handlar om kultur och begrepp som behöver utgöra en grund för återkopplingen. Återkoppling är en del av den mellanmänskliga kommunikationen. Därför vill jag redan i början av boken lyfta några förhållningssätt som är viktiga för att dialogen ska fungera stärkande.

Jag tänker mig att elever och lärare behöver gå igenom tre faser för varje uppgift: att ta in kunskap och lära sig nytt, att bearbeta kunskapen och färdigheterna och slutligen att visa upp sin förmåga att använda kunskapen och färdigheterna. Att göra skillnad på de olika delarna i processen har hjälpt mig att förstå hur jag behöver använda återkopplingen på olika sätt och med olika syften och det är det jag vill få fram. Därmed inte sagt att allt arbete ständigt följer denna strikta uppdelning, det är snarare ett sätt att skapa struktur. För att skapa en struktur kring återkopplingen har jag valt att låta boken följa de olika faserna i en uppgift eller ett arbetsområde. Återkopplingens syfte, roll och funktion varierar beroende på var i arbetet man befinner sig.

Fas 1: Ta in kunskap, lära nytt

Fas 2: Bearbeta kunskap

Fas 3: Visa upp kunnande

Bokens struktur utgår från tre faser i ett arbete. Återkopplingen ser olika ut i varje fas.

12

77412120.1.1_Inlaga.indd 12

2020-09-22 14:20

Det sista kapitlet handlar om kollegial återkoppling. Hur återkopplar vi till varandra? Hur ser vi till att få återkoppling från våra elever och varandra? Min erfarenhet av återkoppling är att det som verkar ha störst påverkan på elevernas lärande och utveckling är att det i skolan finns en kultur med ett helhetsperspektiv på lärandet som delas av alla, skolledning och kollegor emellan. Det kollegiala samarbetet och gemensamma lärandet har ett enda syfte: att utveckla arbetet på just din skola så att varje elev möter en miljö där alla jobbar åt samma håll med elevernas bästa för ögonen i varje stund.

Längst bak i boken finner du några processmallar som är tänkta att användas tillsammans med eleverna för att utveckla förmågor som att resonera eller skriva. Det här är en bok för att utveckla ett dialogiskt klassrum.

13

77412120.1.1_Inlaga.indd 13

2020-09-22 14:20

Kultur för återkoppling

A

är att kommunicera för utveckling. Det är ett kulturarbete och därmed är det viktigt att undersöka och fundera över det förhållningssätt som präglar kulturen på skolan. Anses återkoppling vara en viktig del av både elevernas lärande och skolans utveckling? Använder vi återkoppling endast för att elever ska lära mer eller använder vi den som ett redskap för att ta reda på hur våra elever lär så att vi kan lära?

Effektiv återkoppling är en del av lärmiljön (Brookhart, 2008).

Kunskap och förmågor odlas i ett klassrum där återkoppling är en naturlig del av processen, inte bara för att tala om hur eleven ligger till betygsmässigt utan också som ett sätt att premiera utveckling hos alla oavsett förutsättningar.

Att säga att man måste ”ge stöd och hjälp” kan vara ett sätt att omedvetet fastna i vad jag kallar förmedlingsfällan, en undervisningssituation där en är aktiv och en är passiv. Det kan också skapa känslor av otillräcklighet. Som lärare kan man lätt tänka att det är bättre att en expert på de här problemen ger stödet till eleven. I själva verket kan små insatser bidra till stora förändringar om vi tillsammans funderar över elevernas och lärarnas behov och hur vi kan möta dem.

De begrepp som inleder boken är en del av den kultur och det förhållningssätt som präglar en undervisning som utvecklar alla elevers lärande, oavsett förutsättningar och behov: TT ÅTERKOPPLA

14

77412120.1.1_Inlaga.indd 14

2020-09-22 14:20

ledning och stimulans

process

metakognitiva strategier

delaktighet

mindset

Figuren visar på fem viktiga förhållningssätt som krävs i en undervisning där alla elevers lärande, oavsett förutsättningar och behov, kan utvecklas.

Ledning och stimulans I skollagens tredje kapitel finner man uttrycket ”ledning och stimulans”. För mig är detta uttryck förknippat med just återkoppling. Jag kan inte se hur jag ska kunna leda eller vägleda utan att återkoppla så att eleverna kan hitta och pröva strategier för nästa steg. Stimulans är också en del av återkopplingen om den är utformad så att eleven hittar motivation för att ta nästa steg i utvecklingen. Så här står det i skollagen (kap. 3. Barnens och elevernas lärande och personliga utveckling) om vårt uppdrag: 2 § Alla barn och elever i samtliga skolformer och i fritidshemmet ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål.

Elever som till följd av en funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav eller kravnivåer som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås eller de kravnivåer som gäller ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Lag (2018:1098).

SKOLLAGEN SFS 2010:800

15

77412120.1.1_Inlaga.indd 15

2020-09-22 14:20

Från förmedling till samarbete till delaktighet Susan Askew (2000) forskar om formativ bedömning och talar om tre olika modeller för det pedagogiska arbetet. Jag tänker att modellerna speglar den kultur som råder på skolan och att det kanske inte är medvetet valda modeller utan kulturer som kan vara mer eller mindre uttalade: Förmedlingskultur

Om kulturen är att läraren förmedlar och eleven tar emot används återkopplingen för att tala om för eleven hur den ligger till och hur den har presterat. Det är ett synsätt som ställer krav på läraren som är svåra att uppfylla eftersom det är svårt att utveckla någon annan.

Sann utveckling kommer sig av inre motivation mot mål som känns relevanta och är nåbara. En lärare som förmedlar råd för utveckling till elever kan lyckas väl med det förutsatt att eleven är väl mottaglig och har stor förmåga att avkoda lärarens intentioner. En sådan elev är förmodligen intresserad av höga betyg och har redan lärt sig strategier för att själv lära sig och bearbeta uppgifter.

Däremot är förmedlingsperspektivet riskabelt för elever som inte har en egen grundad insikt om vad lärande innebär. Det är också en kultur som har sina rötter i det relativa betygssystemet där elever jämfördes med varandra för att etablera kunskapsnivåer.

Samarbetskultur

Om samarbete är den kultur som kännetecknar din skola är inställningen att elevernas åsikter och intressen är viktiga för undervisningen. Läraren kanske gör en planering och frågar eleverna för att få återkoppling kring hur de uppfattar planeringen. Samarbetsperspektivet är lärarstyrt och eleverna bjuds in i arbetet då läraren 16

77412120.1.1_Inlaga.indd 16

2020-09-22 14:20

tycker att det är lämpligt. Ofta paras samarbete med förmedling så att grundinställningen utgår från förmedling, men ibland bjuds eleverna in för att samarbeta. Man behöver vara vaksam på att eleverna kan uppfatta samarbetet som pseudodemokrati där de bjuds in med armbågen när det passar lärarna. Samtidigt är det ett viktigt steg i att skapa en kultur där elevernas synpunkter tas på allvar.

Delaktighetskultur

Om delaktighet är grunden för allt arbete på din skola har ni kommit långt för att åstadkomma en lärmiljö där elever får ledning och stimulans utifrån sina egna förutsättningar. Läraren visar vad som ska bedömas och hur och eleverna är medskapare i planerings­ arbetet från början. I detta förhållningssätt går det inte att lämna ut färdiga uppgifter med hänvisningar till ämnesplanerna. Istället gör man en skiss och låter eleverna färdigställa den eller gör man om den tillsammans utifrån behov, förväntningar och förutsättningar.

Delaktigheten kräver en ständig återkoppling kring både uppgift, arbetssätt, hur processen går, känslor och strategier för utveckling. Återkopplingen är en del av lektionen snarare än en del av ensam­ arbetet som en lärare gör vid sidan av lektionen. Den har som syfte att snabbt spegla elevers sätt att arbeta, elevers väg mot målen och elevers behov av kunskaper, stöttning, strategier. Delaktighet är grunden för det förhållningssätt som också kallas inkludering.

Så här kan man tänka sig en utvecklingsstege för att närma sig det tredje steget som har visat sig vara det mest effektiva för elevers lärande och utveckling och för lärares motivation och arbetsglädje:

17

77412120.1.1_Inlaga.indd 17

2020-09-22 14:20

Utvecklingsstege för skolans återkopplingskultur

Förmedling

Samarbete

Delaktighet

Planering

Läraren planerar.

Läraren planerar och ber eleverna komma med synpunkter.

Läraren talar om syftet med arbetet och klargör förväntningar.

Lärare och elever planerar tillsammans och eleverna vet att de kan själva och med vägledning forma utifrån egna intressen och behov.

Genomförande

Läraren undervisar det som planerats.

Läraren genomför undervisningen men tillåter hela tiden elevernas synpunkter och förändrar vid behov.

Läraren och eleverna tar ett gemensamt ansvar för att jobba mot målen. Elever och lärare för en dialog kring hur arbetet bäst ska utformas. De följer upp och förändrar utifrån den gemensamma dialogen.

Bedömning

Läraren bedömer elevernas arbeten, vanligtvis efter inlämning snarare än under lektionerna.

Läraren låter eleverna skatta sig själva och göra kamratbedömningar utifrån lärarens matriser. Läraren bedömer därefter arbeten som bearbetats och lämnats in slutgiltigt.

Eleverna talar om för läraren när det är dags att skatta och bearbeta arbeten. Undervisningen är organiserad för studiegrupper och för återkommande bedömning och återkoppling under lektionerna.

Läraren och eleverna fokuserar på det som fungerar snarare än det som inte fungerar.

Omdöme

Läraren gör omdömen utifrån de bedömningar som noterats i matriser kring de inlämningar och prov som eleverna har gjort.

Läraren gör omdömen utifrån de bedömningar som noterats i matriser.

Visst informellt underlag tas med i omdömena.

Läraren gör omdömen tillsammans med elever genom att väga samman prestationer både under lektioner och i inlämningar och prov.

18

77412120.1.1_Inlaga.indd 18

2020-09-22 14:20

Fyra nivåer av återkoppling Ibland talar vi om återkoppling som något som ska tala om för eleven hur arbetet ligger till jämfört med betygsnivåerna. Samtidigt är en av lärdomarna från Hatties (2012) metastudie att elevers resultat höjs när de får återkoppling på både uppgift och arbetssätt. Hattie menar att pedagogers förmåga att återkoppla effektivt kring processen kan vara avgörande för elevens resultat. Därför är det synd att debatten kring betyg så ofta kretsar kring betygens avgörande effekt och missar att det i själva verket är återkopplingen som leder fram till betyget som har effekt. Inte betyget i sig.

John Hattie och Helen Timperley (2007) har kategoriserat återkoppling på fyra olika nivåer: 1. Uppgiftsnivå där man fokuserar på att korrigera eller rätta till sådant som hör specifikt till uppgiften.

2. Processnivå där man fokuserar på förståelse av begrepp och sammanhang, strategier och förmågor som man kan tillämpa även i andra uppgifter, till exempel läs- och skrivförmåga eller informationssökning. Kärnfrågan är: Vad behöver man veta och kunna för uppgiften?

3. Metakognitiv nivå där man fokuserar på att eleven ska kunna använda återkopplingen för att bedöma sig själv och utveckla sin förmåga att själv ta ansvar för och driva sitt lärande. Strategier för fokus och planering av arbetet hör hit liksom motivation och kunskap om hur hjärnan fungerar. Kärnfrågan är: Hur ska man tänka och göra för att arbeta med uppgiften?

4. Personlig nivå som fokuserar på elevens personlighet och som därmed sällan har effekt eftersom eleven riskerar att tro att det är den egna personen som är utgångspunkt och inte strategier eller metoder för att utvecklas.

19

77412120.1.1_Inlaga.indd 19

2020-09-22 14:20

Enligt Hattie och Timperley är den mest effektiva återkopplingen den som rör sig i nivåerna två och tre. Nivå ett fungerar om den kombineras med nivå två och tre så att eleven ser sambanden mellan hur arbetet bedrivs och resultatet av arbetet.

Det innebär att det finns två mycket effektiva nivåer för återkoppling som inte alls behöver ha med kunskapskrav och betyg att göra. Den ena är återkoppling som bekräftar ansträngning som visar att man tror eller inte tror på elevens sätt att jobba (inte på elevens förmåga). Den andra är återkoppling som får eleven att tänka själv.

Den är mycket mer effektiv än återkopplingen som specificerar om texten är nyanserad eller välgrundad. Hur får man då någon att tänka själv? Jo, man ställer frågor!

Så här har jag ställt upp de olika nivåerna för att lättare komma ihåg dem och stämma av mot min egen återkoppling. De grå raderna är de som ska eftersträvas (Hattie & Timperley, 2007).

De fyra nivåerna av återkoppling enligt Hattie och Timperly Nivå 1

Uppgift

rätt eller fel

2+2=4, beutifull – beautiful

Nivå 2

Process.

Begrepp, sammanhang, resonemang.

Hur vill du förklara samband mellan hinduism och buddhism? Hur vill du använda begreppet rättrogen? Hur hittade du rätt information?

Nivå 3

Metakognitiv.

Strategier för eget lärande.

Hur gör du? Vilka hjälpmedel behövs? Hur sätter du mål? Hur hanterar du utmaningar?

Nivå 4

Personlig.

Egenskaper, personlighet.

Du är så duktig! Försök att vara mindre lat! Är du skoltrött? Jag tror att du har svårigheter med ...

20

77412120.1.1_Inlaga.indd 20

2020-09-22 14:20

Återkoppling på processnivå och metakognitiv nivå är den röda tråden i den här boken. Jag hoppas att vetskapen om att dessa nivåer är effektiva ska underlätta för dig att återkoppla eftersom de inte nödvändigtvis måste utgå från kunskapskraven varje gång återkoppling sker. Ibland tycker jag det är svårt att avgöra om mina frågor är på processnivå eller metakognitiv nivå. Då brukar jag påminna mig om att det viktiga är att frågorna ställs och att eleverna reflekterar över dem, inte att de till varje pris ska kunna kategoriseras.

Mindset – tänkesätt som påverkar lärandet Återkopplingen är kanske det viktigaste verktyget jag har för att också utveckla elevernas förhållningssätt till det egna lärandet. Vikten av höga förväntningar på elevers prestationer och lärande är inte särskilt kontroversiellt i skolan, det är en del av den pedagogiska uppgiften.

Men vilka handlingar leder till att elever lär sig att ha tillit till sin förmåga och motivation att öka kunskaper och kunnande?

Det finns ett begrepp som heter mindset (tänkesätt) och som många pratar om i dag. Även om det är ett delvis nytt ord i skolans värld är kunskaperna om hur mindset påverkar lärandet inget nytt egentligen. Insikterna om hur mindset påverkar barns och ungas tilltro till sin egen förmåga att lära är viktiga för oss i skolan att ta till oss. För skolans del är det Carol Dwecks forskning om mindset (2006) som har fått stort genomslag för hur vi tänker kring lärande och undervisning. Dweck undersökte hur elever talade om sina möjligheter att lära sig och upptäckte att de antingen uttryckte att de inte kunde för att det helt enkelt var något de inte hade förmåga att utveckla, ett utslag av det hon kallar ”fixed mindset”, ett statiskt sätt att se på sin utvecklingsförmåga. Andra elever uttryckte att de lärde sig och att om de bara hittade rätt strategier så kunde de lära sig att göra det som efterfrågades. De hade ett dynamiskt sätt att se på sin 21

77412120.1.1_Inlaga.indd 21

2020-09-22 14:20

förmåga att utvecklas som Dweck kallar ”growth mindset”. De elever som verkade ha ett mer dynamiskt sätt att se på sig själva lyckades också bättre med sina uppgifter medan de som tycktes ha ett statiskt synsätt stannade i sin utveckling och gav upp.

Att utveckla growth mindset Att bli medveten om sitt sätt att tänka kan sätta igång ett förändringsarbete. Att tala om hjärnan som en muskel som behöver användas kan också sätta igång tankar i riktning mot growth mindset, ett dynamiskt synsätt. När våra barn och elever arbetar med skolarbete kan vi påpeka hur hjärnan jobbar och hur mycket den växer på grund av arbetet. Det kan vara tryggt att hålla fast vid ett statiskt synsätt.

Någon gång i livet har man känt sig accepterad på grund av det som skapade det synsättet. Att skapa en ny bild av sig själv, kanske ett nytt jag, kan vara skrämmande.

Ett sätt att förändra sitt barns eller sina elevers mindset är att säga: Nämn tre saker du lärde dig av detta! Vad krävde ansträngning i dag? Vad fick du kämpa med i dag? Vilka misstag gjorde du som du lärde dig något av? Varje dag kan vi fundera över vilka möjligheter att lära och växa som finns just i dag. För mig? För människor runtomkring mig?

Carol Dweck menar att hon ibland stöter på missuppfattningen att om vi bara berömmer elevers ansträngning så kommer de att utveckla growth mindset. Men det ska krävas en verklig ansträngning för att få beröm och det ska vara specifikt: ”Jag ser att du har ansträngt dig för att göra en plan så att du kan komma i tid och nu ser du resultatet av den ansträngningen!” En elev som kämpar behöver beröm för att förstå på vilket sätt ansträngningen kommer att ge resultat, inte för att orka anstränga sig. Ansträngning är vägen till resultatet, inte målet i sig.

22

77412120.1.1_Inlaga.indd 22

2020-09-22 14:20

Growth Mindset

Fixed Mindset

Intelligens är något som utvecklas

Intelligens är statisk

Attityden leder till en strävan att ge ett intelligent intryck.

Dessa personer har en tendens att …

Attityden leder till en strävan att hela tiden lära sig nytt.

Dessa personer har en tendens att …

UTMANINGAR

UTMANINGAR

– undvika utmaningar

– välkomna utmaningar HINDER

HINDER

– ge upp lätt

ANSTRÄNGNING

– se ansträngning som onödigt och icke fruktbart

– inte ge upp vid hinder eller motstånd

ANSTRÄNGNING

– se ansträngning som något som leder till skicklighet KRITIK

KRITIK

– inte ta emot konstruktiv kritik

ANDRAS FRAMGÅNG

– se andras framgång som ett hot

– välkomna konstruktiv kritik

ANDRAS FRAMGÅNG

– lära av andras framgångar

Därför når dessa personer allt längre i sin utveckling.

Därför riskerar dessa personer att stanna på en nivå under sin potential.

Allt detta utvecklar tilliten till den egna förmågan.

Illustrationen visar hur personer med ”fixed mindset” strävar efter att ge intryck av att vara intelligenta vilket leder till att de undviker utmaningar, ger upp lätt och ser andras framgång som hot. Personer med ”growth mindset” vill lära sig och välkomnar därför utmaningar och ansträngning. De inspireras av andras framgång istället för att känna sig hotade av den.

23

77412120.1.1_Inlaga.indd 23

2020-09-22 14:20

Att helt enkelt säga ”ansträngning är bra, du borde pröva det!” är att lägga ansvaret för att utveckla growth mindset på eleven. Det kan leda till ett ännu starkare fixed mindset om eleven inte vet hur man ska göra för att hantera frustration, skapa struktur och göra en analys av vad som behövs och hur mycket tid det kan komma att ta.

Generaliserade strategier är också lite farligt enligt Dweck. Vi kan ge förslag på strategier men vår uppgift är att se till att eleverna lär sig att utveckla sina egna strategier. Varför inte ha ett stående inslag i lektionen där eleverna får reflektera över vilka strategier de har använt, vilka som varit effektiva och vilka de vill tipsa sina klasskamrater om?

Sammanfattning • Återkoppling är ett verktyg för att ge ledning och stimulans.

• Återkoppling är en del av en delaktighetskultur som främjar inkludering.

• Återkoppling kring process och metakognitiva strategier ger • bäst effekt.

• Återkoppling kan stärka tron på den egna förmågan att utvecklas, ett dynamiskt synsätt, men kan också grunda ett statiskt synsätt som kan underminera tilliten till den egna förmågan att utvecklas.

24

77412120.1.1_Inlaga.indd 24

2020-09-22 14:20

Helena Wallberg är gymnasielärare i engelska och franska och fil.mag. i specialpedagogik. Hon har skrivit flera böcker om lärande, bland annat den populära Lektionsdesign – en handbok.

ISBN 9789177412120

9 789177 412120

77412120.2.2_Omslag.indd 2-3

Återkoppling

Beröm, klander, uppmuntran, att bli negligerad eller att bli exkluderad är alltihop exempel på återkoppling. Rätt använd är återkoppling ett effektivt verktyg för att skapa motivation, inkludering och ökat lärande.

Detta är en reviderad version av Återkoppling för utveckling som kom ut 2015. Forskning har uppdaterats och formen har fräschats upp. Men grundtanken är densamma, att genom frågor väcka tankar som leder till lärande och kunnande. Hur kan man organisera kamratrespons i form av frågor? Hur kan frågeställningar motivera eleverna att anstränga sig? Hur hänger återkoppling ihop med elevhälsoarbetet? Dessa frågor och många andra besvaras i boken.

Boken kan användas individuellt eller som underlag i det kollegiala lärandet för att utveckla formativ bedömning som förhållningssätt. Den är användbar för lärare i såväl grundskolan som på gymnasiet.

HELENA WALLBERG

V

AD ÄR ÅTERKOPPLING? Återkoppling är allt!

? ¡¡

r

r

HELENA WALLBERG

Åter- ling p p o k Ç

– stöd, stimulans och lust att lära

2021-04-06 08:43