catarina sjöberg är leg. logoped sedan drygt 30 år. Hon arbetar på logopedmottagningen i Halmstad och vill sprida kunskap om språkstörning och vikten av att kombinera den logopediska vetenskapen med lek och barnets vardag. Catarina har även gett ut boken Språkleka i förskolan – barns möjlighet till ett rikt språk (Gothia Kompetens 2018).
catarina sjöberg
lärande och ha koll på hur långt varje barn kommit i sin utveckling även när de byter skolform. Språkutvecklande undervisning måste börja i förskolan och fortsätta i förskoleklassen för att ge varje barn förutsättningar för läsförståelse och för att lyckas med bildning, både i skolan och i livet. Men för att ge alla barn samma möjligheter måste vi prata mer om språkstörning, språklig sårbarhet och andra kommunikativa svårigheter. Hur påverkar det barnet i leken, det sociala samspelet och i deras läs- och skrivförmåga? Med den här boken vill författaren öka kunskapen och lyfta funktionsnedsättningen språkstörning och andra kommunikativa sårbarheter som påverkar barns sätt att uttrycka sig på. Boken skildrar barns språkutveckling steg för steg och läsinlärningens olika faser – i förskolan, i förskoleklassen och under de första åren i skolan. Författaren beskriver olika former av språkstörning och språklig sårbarhet och hur dessa kan ta sig uttryck och bemötas. Hon betonar vikten av balans mellan krav och förmågor. Barn utvecklas i olika takt och vuxna måste möta dem på den nivå de befinner sig. I boken finns många exempel från olika verksamheter och tips på övningar som visar hur du tillsammans med barnen kan utnyttja deras bästa verktyg – leken.
språkstörning – hos barn 3 –7 år catarina sjöberg
förskolan och skolan ska ta hänsyn till barns långsiktiga
språkstörning hos barn 3–7 år
ISBN 9789177411949
9 789177 411949
77411949.1.1_Omslag.indd Alla sidor
2021-04-27 07:50
språkstörning hos barn 3–7 år
catarina sjöberg
77411949.1.2_Inlaga.indd 1
2021-05-03 07:24
© 2020 Catarina Sjöberg och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7741-194-9
kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Redaktör: Stina Andersson Omslag och grafisk form: Catharina Ekström Illustrationer: Teresa Tingbrand Citaten ur Astrid Lindgrens böcker (sidan 9 och sidan 26) publiceras med tillstånd av Saltkråkan AB. Första upplagan, första tryckningen Tryck: Print Best, Estland 2020
Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se
7741.1949.1.1_Inlaga.indd 2
2020-01-13 07:52
innehåll
förord .. ......................................................................................................................................................................... 4 inledning..................................................................................................................................................................... 7 1 språkutvecklingens steg från förskolan mot skolan. . ........................................ 10 2 språklig sårbarhet och språkstörning. . ............................................................................. 33 3 fonologisk språkstörning/talstörning.. ............................................................................ 43 4 artikulationssvårigheter och dyspraxi............................................................................. 53 5 lexikal språkstörning......................................................................................................................... 62 6 grammatisk språkstörning.. ............................................................................................................ 67 7 impressiv språkstörning – svårt att lyssna och förstå. . .................................... 70 8 pragmatisk språkstörning – hur vi använder språket tillsammans....... 74 9 stamning – en kommunikativ sårbarhet............................................................................. 77 10 kommunikation och inlärning – vikten av balans. . .................................................... 83 11 leken – steget in i skolans inlärning . . ................................................................................. 94 12 läsinlärningen. . ...................................................................................................................................... 116 13 vikten av språklig medvetenhet. . ........................................................................................... 132 slutord.................................................................................................................................................................. 177 litteraturlista.............................................................................................................................................. 179 lästips..................................................................................................................................................................... 185 bilaga....................................................................................................................................................................... 186
7741.1949.1.1_Inlaga.indd 3
2020-01-13 07:52
förord
Första dagen i förskoleklass, vilken härlig dag. En dag som de flesta barn längtat efter och som föräldrar och omgivning troligen pratat om hela sommaren. Vad är det för förväntningar de kommer med och vad tror barnet det innebär att börja skolan? Vad vet de små som tar steget in på skolgården och vad har de med sig för kunskap, erfarenhet och tankar som ska hjälpa dem vidare in i skolans värld? Efter att ha arbetat som logoped sedan början av 1990-talet har jag mött många barn som tagit just det steget, från förskolan till skolans värld. Många gånger är jag övertygad om att det kommer att gå bra, men tillräckligt ofta har jag känt en oro för att skolans krav på barnets språkliga nivå är för hög och att det kommer att bli tufft att leva upp till vad som krävs. Betygskriterierna i skolan sätts mycket utifrån den språkliga kompetensen, om eleverna kan berätta och förklara varierat, dra egna slutsatser och analysera vad de hör och läser eller själva uttrycka sig i tal och skrift. De barn jag träffar som logoped har av olika orsaker svårt med språk och kommunikativ förmåga och det säger sig självt att det då inte blir så lätt att klara av de mål som finns i skolan i dag. Därför känns det extra viktigt att vi möter barnen och eleverna tidigt, långt innan de börjar skolan och skapar så mycket språklig och kommunikativ styrka som det går för just det barnet. Vi måste prata mer om språkstörning och andra kommunikativa svårigheter. Hur påverkar det barnet i leken, det sociala samspelet och senare läsning, skrift och inlärningsförmåga och hur kan vi hjälpa barnet att orka? 4
7741.1949.1.1_Inlaga.indd 4
2020-01-13 07:52
Med denna bok vill jag öka kunskapen och lyfta frågan om funktionsnedsättningen språkstörning och andra språkliga sårbarheter som påverkar barnets sätt att uttrycka sig. Jag vill också visa hur barnets språkliga utveckling kan se ut i åldrarna tre till sju år och att olika språkliga nivåer kan finnas hos barn i samma barngrupp eller i samma klass. Jag hoppas boken ska ge dig kunskap och tankar kring hur du på bästa sätt kan stärka barnet och eleven och hur du tillsammans med barnen kan utnyttja deras bästa verktyg – den fantastiska leken! Catarina Sjöberg
Halmstad i december 2019
Presentation av författaren Att välja yrket var en slump men blev en för mig perfekt kombination av det jag brinner för: språk, medicin, pedagogik och att träffa och jobba med människor. Jag har inte ångrat mig en dag att jag valde just att bli logoped. Yrket har tagit mig från att arbeta med slutenvård på sjukhus och mer medicinsk logopedi, till att möta pedagoger och elever inom förskolan och skolan. Jag har jobbat inom omsorgsverksamhet, som skollogoped och logoped inom närsjukvård och öppenvård och har nu tillträtt en ny tjänst inom barnhälsovården i region Halland. Jag har alltid tyckt att den logopediska kompetensen behöver föras ut till andra yrkesgrupper för att öka kunskapen om hur språkliga funktionsnedsättningar påverkar oss. Därför föreläser jag gärna för förskolor, specialpedagoger, bibliotekspersonal och barnhälsovård. Genom att delta i olika tvärprofessionella projekt har jag haft förmånen att få hitta lösningar tillsammans med andra yrkesgrupper som bibliotekarier, pedagoger, medicinsk personal och inte minst alla föräldrar och anhöriga. När vi tittar på samma problematik utifrån olika synsätt så blir resultatet nytt och framgångsrikt. Så oavsett om du är logoped, pedagog eller förälder, var inte rädd för att stå på dig med din kunskap, men var samtidigt lyhörd och ödmjuk inför vad andra kan lära dig. 5
7741.1949.1.1_Inlaga.indd 5
2020-01-13 07:52
Tack till min underbara familj som än en gång låtit mig försvinna bort i tankarnas värld och formulera mig fram till denna bok. till mina och min storfamiljs härliga barn Hannes, Olle, Ville, Alice, Ella, Matteo, Calle, Emil och Maja som lånar ut sina namn i alla fantastiska exempel som jag fått av er och genom andra barns prat och berättelser. till John, Freja, Olle och Maj som är mina nya lite yngre inspiratörer. till Annika, min pedagogiska inspiratör för alla härliga tankar du alltid väcker. Och tack till alla barn, föräldrar, pedagoger, studenter och arbetskamrater som ger mig frågor, utmaningar och förståelse varje dag i detta fantastiska yrke.
6
7741.1949.1.1_Inlaga.indd 6
2020-01-13 07:52
inledning
Jag har under många år träffat barn allt från att de börjar jollra till att de i skolåldern läser och skriver. Det är en fascinerande språklig och kommunikativ resa som de flesta tar sig igenom utan några större problem, medan det för andra krånglar antingen i alla steg eller vid något speciellt tillfälle. En del barn har en språklig sårbarhet som gör det extra svårt och språkstörning är en av dem. Enligt olika studier räknar man med att cirka två barn per klass eller mellan sex och åtta procent av alla barn som börjar i förskoleklass har en språkstörning och ytterligare fler har språkstörning i kombination med andra funktionsnedsättningar. De ligger i riskzonen för att få det extra tufft under hela skolgången då vi vet att språkstörning påverkar inte bara inlärningen utan också det sociala samspelet och hur barnet ser på sin egen förmåga. Vi tänker oss gärna att barn utvecklas steg för steg i ett stadigt tempo. Så kan det vara, men ibland stannar de upp och hämtar in ny energi, funderar och klurar. Det händer också att de behöver gå tillbaka till steget de varit på förut för att hämta kraft. Min erfarenhet är att barn hoppar upp på ett mer avancerat steg när de har kraft och energi och lika ofta hoppar de ner då omgivningen gör det krångligt för dem. Det gäller därför att vi möter dem på en nivå som är ungefär där de befinner sig och det är inte alltid så lätt. Vygotskij, välkänd pedagog, menar att man bör möta barnet på nivån precis ovanför för att kunna dra dem vidare mot nya mål, men är det alltid så? Behöver alla barn utmanas hela tiden? Många gånger har jag känt att vi kräver för mycket av ett barn och lika ofta tänker jag att vi kräver för lite. Det är inte alltid enkelt att veta var just det barnet befinner sig just nu, just i dag. Det är mycket som påverkar hur man 7
7741.1949.1.1_Inlaga.indd 7
2020-01-13 07:52
mår och vad man orkar, det kan nog de flesta känna igen sig i. Omgivningens påverkan är stor och att få utvecklas i en lugn, stressfri, säker och trygg omgivning är inte alltid den verklighet barnen befinner sig i. Genom åren har jag mer och mer utgått från att alla barn gör precis det de kan just nu. De pratar så tydligt som de klarar av att prata, de leker så avancerat som de kan och de hanterar sin verklighet på toppen av sin förmåga. Att de sedan inte alltid orkar ligga på samma nivå beror på andra saker än deras vilja. Då de inte har den vuxnas planering och erfarenhet att luta sig mot så reagerar de mer direkt och utan eftertanke. Därför gör det ont i hjärtat när föräldrar eller pedagoger påpekar att ”bara hen skärper sig så går det” och till det kämpande barnet fäller kommentarer som ”du kan ju, bara du inte slarvar”.
Barn gör som de kan och orkar, de slarvar aldrig för de vill kunna. Att få följa ett barns utveckling från att de börjar använda språket mer funktionellt till att de tar steget från talspråket till skriftspråket och lär sig läsa är en spännande resa. Vi tänker inte alltid på att det är en process som flyter samman utan delar upp barnen i förskolebarn, femårsgrupp, förskoleklass och sedan den ”riktiga” skolan. Men för oss som jobbar med barn i dessa åldrar står det klart att barnens utveckling inte delas upp efter dessa stadier utan att barngruppen flyter ihop och innehåller barn som befinner sig på olika nivåer. Hur kan vi då hantera en barngrupp där det finns femåringar som har en språklig nivå som en treåring samtidigt som kompisen jämte läser och skriver på ett sätt som vi förväntar oss av en sjuåring? En viktig del är att vi skaffar oss kunskap så att vi kan se och förstå hur och varför barnet kommunicerar som det gör. Vilket är nästa steg och hur kan vi stötta barnet på dess väg dit? Att ha kunskap om funktionsnedsättningen språkstörning och hur språkliga svårigheter påverkar läsinlärningen är en viktig del för att kunna stötta eleverna. I den här boken tänker jag, precis som i min förra bok Språkleka i förskolan, på ett enkelt sätt sammanfatta vad forskningen säger och 8
7741.1949.1.1_Inlaga.indd 8
2020-01-13 07:52
samtidigt ge exempel på hur man kan jobba i vardagen genom praktiska övningar. I förra boken kan du läsa om språkutvecklingen under hela förskoleåldern och hur de språkliga domänerna delas upp och kan tränas. Denna bok riktar in sig på språkets väg från leken till läsinlärningens mysterium. Hur brukar det se ut och hur påverkas det av att barnet har en språkstörning, verbal dyspraxi, stamning eller annan kommunikativ sårbarhet? Som tidigare ska jag också försöka ge en mix av mina kliniska verktyg för att utveckla barnets språk med hjälp av leken och samtidigt förmedla några bitar som hjälpt mig i mysteriet med att få barnen att vilja öva fastän det är svårt. Varje unge är en stjärna och om vi sprider en positiv känsla så får vi så mycket tillbaka. Känslor smittar så låt oss möta våra barn med kunskap om hur de fungerar, men framför allt med intresse av och en enorm nyfikenhet på vem de är.
Ja du borde allt gå i skolan och lära dej skriva lite bättre, sa Annika. Tack, sa Pippi. Det har jag gjort en gång en hel dag och då fick jag i mej så mycket lärdom så det ligger och skvalpar inne i skallen än. ur pippi långstrump går ombord av astrid lindgren
9
7741.1949.1.1_Inlaga.indd 9
2020-01-13 07:52
1 språkutvecklingens
steg från förskolan mot skolan Förskolan ska särskilt uppmärksamma barn som av olika anledningar behöver mer ledning och stimulans eller särskilt stöd. Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar förskolans läroplan, lpfö 18, förskolans värdegrund och uppdrag
Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. lgr11, läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, skolans värdegrund och uppdrag
En stor och viktig del av vår inlärning sker med hjälp av den kommunikativa förmågan. Barn som går in i skolans värld av kunskap med ett rikt och välutvecklat språk har därför en stor fördel jämfört med de barn som möter inlärningen med språkliga svagheter. Denna första del av boken ger dig en snabb inblick i hur språkutvecklingen brukar se ut för ett barn, från att det använder språket tillsammans med andra fram till att språket ska användas i inlärningen. Jag nämner ibland ålder och menar då typisk språklig ålder, men det viktiga för dig som pedagog är att kunna se utvecklingen och få en viss inblick i vad nästa steg är för just det barn som du möter. 10
7741.1949.1.1_Inlaga.indd 10
2020-01-13 07:52
Ett viktigt utvecklingssteg är när barnet börja använda språket i leken och i det sociala samspelet. Det brukar ske i treårsåldern. Samtidigt händer det mycket annat för treåringen. Man blir stor i sina egna och andras ögon och kan och vill plötsligt göra och uppleva så mycket mer än tidigare. Skillnaden mellan barnen i gruppen är oftast stor. En del treåringar har redan börjat gå på toaletten själva andra behöver sin blöja både dag och natt. En del klarar sig helt utan napp och nappflaska medan andra fortfarande dricker sin välling. Många behöver sin eftermiddagssömn
språktriangeln förstå exempel: • Höra skillnad mellan olika språkljud • Uppfatta och minnas vilka språkljud som finns och i vilken ordning de kommer i ett ord exempel: • Förstå vad grammatiska böjningar betyder som t.ex. ska äta/äter/åt/har ätit • Förstå grammatiska konstruktioner som ”Katten som sitter i trädet är brun”
exempel: • Förstå vad olika ord betyder • Förstå hur ord hör ihop i associationer och kategorier • Ha djup kunskap om ord och hur de kan användas på olika sätt exempel: • Förstå icke-bokstavligt språk som metaforer och liknelser, t.ex. ”vara som Bambi på hal is” • Förstå underförstått budskap och ”läsa mellan raderna”
uttrycka
fonologi (språkljuden)
grammatik
semantik (ordförråd)
pragmatik (språkanvändning)
exempel: • Kunna uttala alla språkljud och ljudkombinationer rätt
exempel: • Kunna böja ord och bygga korrekta meningar • Kunna använda grammatiska strukturer rätt som ”Katten men inte trädet är brun”
exempel: • Kunna använda olika ord • Kunna ”plocka fram” ord man kan snabbt och säkert • Kunna använda ord på olika sätt, t.ex. ”en söt glass/en söt människa” exempel: • Följa samtalsregler som att turas om att prata/lyssna • Hålla sig till ämnet • Anpassa vad man säger efter situation och person
Av leg. logoped Ida Rosqvist, 2016
Figuren visar hur språkliga förmågor både påverkar hur du uttrycker dig men också hur du förstår. Publicerad med tillstånd av leg. logoped Ida Rosqvist, original 2016.
11
7741.1949.1.1_Inlaga.indd 11
2020-01-13 07:52
medan andra orkar med hela dagen utan att sova. Kanske har barnet slutat med allt samtidigt och du har ett barn framför dig som pratar och funderar, som svarar och som leker för fullt tillsammans med andra barn. Ett stort utvecklingssteg och det är inte alltid de är beredda att gå så snabbt fram. Emma fyller tre år och vänner kommer på besök med paket och ballonger. Men Emma vill inte ta emot presenterna. Hon vägrar och upprepar bestämt – jag fyller inte år! – Men det gör du ju, säger mamman, vi har ju kalas och du får paket. Vi ska äta tårta och leka. – Nej, jag tänker inte äta tårta, jag fyller inte tre år. Emma är envis och arg och vägrar att vara med på kalaset. De vuxna försöker övertala henne att ta emot paketen men hon står på sig med att hon inte fyller år. Till slut frågar någon smart vuxen varför. Varför fyller du inte år? – För jag inte tänker sluta med napp! Så är det, föräldrarna har tidigare sagt många gånger att när hon är tre måste hon sluta med napp, då blir hon stor och stora flickor har inte napp. Det har man varit överens om, men när nu dagen för kalaset är inne inser Emma vad hon gått med på. Lösningen blir då att vägra fylla år, för nappen tänker hon inte sluta med.
Att börja leka mer tillsammans kräver att man förstår, pratar och ger instruktioner i leken. Barnen i treårsåldern tar fler initiativ till samtal och kan vara kvar i diskussionen längre stunder. De tittar på varandra och väntar in den andra. Man skrattar tillsammans och busar ihop och upptäcker en mängd nya aktiviteter som man kan delta i. När man leker med andra så uppstår det också konflikter som ska lösas och det är inte helt enkelt. Hur gör man det, med språk och tal eller mer fysiskt? Här visar sig skillnaderna mellan barnen tydligt, vilken leknivå de har kommit upp till och på vilket sätt de kan prata och diskutera med sin omgivning. Språkligt sett tar barnet stora steg i treårsåldern, inte bara genom att få ordning på ord och grammatik utan framför allt för att de lär sig använda språket funktionellt. Viljan att använda och påverka med hjälp av sitt språk blir bara starkare ju mer avancerad språkförmåga man skaffar sig. 12
7741.1949.1.1_Inlaga.indd 12
2020-01-13 07:52
Ordförrådet byggs ut och behöver organiseras Ordförrådet exploderar. En treåring har oftast runt 1000 ord, medan femåringen använder tusentals ord, inte bara innehållsord, som substantiv och verb utan även funktionsord som får meningen att bli längre och höra ihop. Ord som och, men, sedan gör att meningarna blir utförligare och mer innehållsrika och barnet inte längre pratar i enkel telegramstil. Orden de använder varieras och de bygger ut sitt ordförråd till att bli mer ordning och reda. När barnet successivt får fler ord så behöver det skapa ett system för att få ordning på och tillgång till alla olika varianter av ord. I boken Språkleka i förskolan beskriver jag det som att man sorterar orden som böcker i ett bibliotek. Orden grupperas och ställs på olika hyllor beroende på vad de betyder. Ju äldre man blir, desto fler ord och böcker får man i sitt bibliotek. Det är en klar fördel att då anställa en ordentlig och organiserad bibliotekarie som hela tiden fixar och ordnar i hyllsystemet, flyttar böcker och köper in dubbletter på ord som används mycket. Om man däremot har en bibliotekarie som fikar ofta, svävar bort och tar rast och som ställer böckerna huller om buller blir det mycket svårare att hitta ord att använda eller förstå. Att sträva efter att få nya böcker till sitt bibliotek och fundera på hur den boken eller ordet hör ihop med de andra är också en viktig del för att utveckla sitt ordförråd. I min liknelse jobbar det också en spindel som väver nät och på så sätt skapar associationer mellan ord och uttryck och kopplar ihop kända ord från vårt långtidsminne med de nya vi lär oss efterhand. Orden blir enklare att hantera om man har förmågan att se helheter och kan utgå från grupperingar. Det blir därför ett viktigt steg för barnet när det klarar av att använda kategorier som kläder och möbler istället för enheter som byxa, strumpa, stol och soffa. Om man kan tänka i och använda dessa grupperingar så blir det betydligt lättare och går snabbare än när man måste komma ihåg och lära sig ord för ord. Barnen använder nu oftare prepositioner som på, i och under och de enklaste adjektiven såsom stor och liten. Den psykosociala utvecklingen går nu snabbt och barnet ser sig inte längre som en del av mamma eller 13
7741.1949.1.1_Inlaga.indd 13
2020-01-13 07:52
Sänk de språkliga kraven *Ett barn som har svårt att hitta ord eller som inte har stabilitet gällande meningsstrukturen mår väl av att man en stund om dagen sänker kraven på hur de ska svara. Ett sätt är att lyssna på hur barnet uttrycker sig och säga om hela eller delar vad barnet har sagt samtidigt som man säger det lite långsamt. Man anpassar sig till barnets språkliga nivå. Genom att anpassa sin meningslängd till barnets och använda samma ordval så sänker man de språkliga kraven på hur barnet ska svara. Prova att under en stunds lek inte prata mer avancerat än vad barnet gör. Det kan såklart innebära att språket inte blir mer avancerat än aj, oj, krasch när bilarna kör och krockar men under denna korta stund kan barnet få vila på en nivå som är precis vad de orkar just nu.
Minska antalet frågor *Att ersätta frågor med kommentarer om vad ni gör i leken är också ett sätt att minska de språkliga kraven. Om man ställer en fråga så kräver den ett svar och om barnet dessutom får en fråga som inte är relevant för vad det tänker på just då så måste det även växla fokus till det du frågar om. Försök istället att kommentera vad du ser, vad du gör och vad barnet gör. Glöm inte att lägga in lite pauser så barnet kan komma till tals när hen vill berätta något.
Var rädd om pauserna *Ge barnet tid att tänka efter, formulera sig och delta i samtalet. Lägg in pauser när du pratar både mellan meningarna och mellan dina ord och börja inte prata förrän du är säker på att barnet har pratat färdigt. Många barn behöver lång tid på sig och inte sällan så avbryter vi vuxna deras tankar eftersom vi tror det är vår tur att prata. Försöka att inte fylla i lekens pauser genom att ställa en fråga eller kommentera bara för att det blir tyst en stund.
92
7741.1949.1.1_Inlaga.indd 92
2020-01-13 07:52
Minska kraven på det sociala samspelet *Att leka med många barn eller att sitta i en stor grupp i klassrummet kräver att man är stark i det sociala samspelet. Att byta plats ofta och lära sig att samarbeta med många olika har nog fördelar, men det är extra energikrävande om just samspel är svårt. Små grupper eller att få samarbeta med kompisar som man är van vid och känner sig trygg med kan vara mer lagom för barnet och leda till att samarbetet och uppgiften utförs lättare och med bättre resultat. Att behöva göra matteuppgifter tillsammans med det barn i klassen som man inte är helt kompatibel med kan göra att man redan i förväg ger upp, eftersom energin går till allt annat än matematik.
och turtagning *DettaPrat-tid är en övning som kan vara svår att utföra. De flesta barn i slutet av förskoleåldern har så mycket att berätta och många vill prata rätt ut. Att räcka upp handen och vänta på sin tur är kanske nödvändigt i klassrummet, men det är också svårt att vänta och sedan komma ihåg och komma igång när det är ens tur att berätta. Roliga frågor att jobba med tillsammans med barnen kan vara: Vilka i gruppen pratar mest? Vilka i gruppen lyssnar mest? Hur mycket tycker barnen att ni pedagoger pratar och hur mycket tycker de att de får säga? Hur tycker barnen att det är och hur tycker de att det skulle kunna vara? En konkret övning är att använda en lekmikrofon som den som vill prata måste hålla i. Då blir det mer tydligt vems tur det är och lättare att se hur många gånger man tagit ordet.
93
7741.1949.1.1_Inlaga.indd 93
2020-01-13 07:52
catarina sjöberg är leg. logoped sedan drygt 30 år. Hon arbetar på logopedmottagningen i Halmstad och vill sprida kunskap om språkstörning och vikten av att kombinera den logopediska vetenskapen med lek och barnets vardag. Catarina har även gett ut boken Språkleka i förskolan – barns möjlighet till ett rikt språk (Gothia Kompetens 2018).
catarina sjöberg
lärande och ha koll på hur långt varje barn kommit i sin utveckling även när de byter skolform. Språkutvecklande undervisning måste börja i förskolan och fortsätta i förskoleklassen för att ge varje barn förutsättningar för läsförståelse och för att lyckas med bildning, både i skolan och i livet. Men för att ge alla barn samma möjligheter måste vi prata mer om språkstörning, språklig sårbarhet och andra kommunikativa svårigheter. Hur påverkar det barnet i leken, det sociala samspelet och i deras läs- och skrivförmåga? Med den här boken vill författaren öka kunskapen och lyfta funktionsnedsättningen språkstörning och andra kommunikativa sårbarheter som påverkar barns sätt att uttrycka sig på. Boken skildrar barns språkutveckling steg för steg och läsinlärningens olika faser – i förskolan, i förskoleklassen och under de första åren i skolan. Författaren beskriver olika former av språkstörning och språklig sårbarhet och hur dessa kan ta sig uttryck och bemötas. Hon betonar vikten av balans mellan krav och förmågor. Barn utvecklas i olika takt och vuxna måste möta dem på den nivå de befinner sig. I boken finns många exempel från olika verksamheter och tips på övningar som visar hur du tillsammans med barnen kan utnyttja deras bästa verktyg – leken.
språkstörning – hos barn 3 –7 år catarina sjöberg
förskolan och skolan ska ta hänsyn till barns långsiktiga
språkstörning hos barn 3–7 år
ISBN 9789177411949
9 789177 411949
77411949.1.1_Omslag.indd Alla sidor
2021-04-27 07:50