9789177411611

MARIA WESSÉN

na möjlighet att på ett lekfullt och tryggt sätt ta steget från förskola till skola. Trots att förskoleklassen har ett eget avsnitt i läroplanen uppfattas uppdraget ibland som otydligt och kan tolkas på många olika sätt. Den här boken visar på de möjlig­ heter det finns med att arbeta i förskoleklass.

Författaren beskriver sina erfarenheter utifrån den egna verksam­ heten och hur hon tillsammans med sina kollegor arbetar syste­ matiskt för att ge varje elev bästa möjliga lärande. Boken är konkret och verksamhetsnära. Den beskriver ett sätt att bedriva undervis­ ning på, vilket författaren hoppas kan inspirera andra med samma uppdrag.

MARIA WESSÉN är leg. förskollärare med många års erfarenhet av arbete inom både förskola och förskoleklass.

MARIA WESSÉN

Författaren Maria Wessén vill inspirera lärare i förskoleklass genom att dela med sig av hur hon lägger upp det pedagogiska arbetet.

Du får ta del av exempel där språk och kommunikation har en stor plats för att främja elevernas utveckling. Med hjälp av stjärnor som representerar målen i läroplanen blir arbetet tydligt, begrip­ligt och skapar motivation för både elever och lärare.

UPPDRAG FÖRSKOLEKLASS

F

örskoleklassen är en viktig del av skolväsendet. Den ger elever­

UPPDRAG

FÖRSKOLE KLASS Stimulera utveckling och lärande

ISBN 9789177411611

9 789177 411611

77411611.1.1_Omslag.indd 2-3

2020-02-12 11:29

UPPDRAG FÖRSKOLEKLASS

77411611.1.1_Inlaga.indd 1

2020-02-12 07:16

© 2020 Maria Wessén och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7741-161-1

Kopieringsförbud!

Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

Redaktör: Stina Andersson Grafisk form och omslag: Anna Hild Första upplagan, första tryckningen Tryck: Ednas Print, Slovenien 2020

Gothia Fortbildning Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se

77411611.1.1_Inlaga.indd 2

2020-02-12 07:16

MARIA WESSÉN

UPPDRAG

FÖRSKOLE KLASS Stimulera utveckling och lärande

77411611.1.1_Inlaga.indd 3

2020-02-12 07:16

Till mamma och pappa som bidragit till att jag är en sådan person som utgår från att jag kan sådant som att skriva en bok.

Till Tomas som bidrar till att jag fortsätter att utgå från det.

77411611.1.1_Inlaga.indd 4

2020-02-12 07:16

INNEHÅLL Förord

6

Inledning

9

Systematiskt kvalitetsarbete

13

Stjärnorna

24

Att möta stjärnorna

31

Kartläggningsmaterial från Skolverket

36

Lärmiljöer

40

Övergången från förskola till skola

45

Delaktighet, inflytande och anpassningar

50

Att bygga gruppen

60

Förskoleklassens organisation

74

Undervisningen

82

Digitala verktyg

98

Lekens plats i förskoleklassen

113

Samverkan skolan – hemmet

117

Slutord

131

Referenser

132

Bilagor

134

77411611.1.1_Inlaga.indd 5

2020-02-12 07:16

FÖRORD Den här boken kom till ur ett eget behov av att läsa den. Jag och min närmaste kollega hade arbetat tillsammans i fem terminer, det var dags för en avstämning mitt i läsåret. Vi satt hemma hos min kollega bland juldekorationer och doften av nybryggt kaffe. Vi myser när vi får beskriva vår verksamhet, vi hade gjort det många gånger för olika människor med olika roller. Vi är stolta över vår verksamhet och vi vet att det är viktigt för oss att beskriva den för oss själva. Det håller oss levande och borta från slentrian.

Vi hade skrivit ned berättelsen om vår verksamhet för eget behov i det systematiska kvalitetsarbetet ett flertal gånger. Vi hade beskrivit vår verksamhet på föräldramöten åtta gånger. Vi hade presenterat vår idé om förskoleklass för de fritidspedagoger vi arbetade med i flera olika arbetslag. Vi hade återkommande strävat efter att göra vår chef och nya chefer delaktiga i vårt upplägg. Vi hade mött kollegor från andra skolor och försökt förmedla vårt sätt att se på förskoleklassens uppdrag.

Vi hade aldrig beskrivit vårt sätt som rätt sätt. Vårt sätt har vi alltid sett som ett sätt, och det sätt som fungerar bäst för oss. Där­ emot hade vi endast insyn i ett fåtal ytterligare sätt. Vi behövde beskriva vår verksamhet en gång för alla, ha något att hänvisa till när vi inte på kort tid kunde förmedla alla våra tankar. Vi behövde också finnas tillgängliga för andra, det hade intresset för oss visat.

Efter något om och men enades vi om att jag skulle skriva boken om vår verksamhet. Den kommer att beskriva mycket av det vi gjort och gör. Den är dock skriven ur mitt perspektiv och ur mina tankar om lärande, undervisning och vår verksamhet.

6

77411611.1.1_Inlaga.indd 6

2020-02-12 07:16

När vi försökte få inspiration till hur vi kunde göra förskoleklass tog vi del av viss litteratur. Viss, eftersom det var vad som fanns att tillgå. Verksamheten som kallas förskoleklass är ung och vi har nyligen fått ett eget kapitel i läroplanen (Skolverket, 2017).

Vi har systematiskt arbetat oss fram till att upptäcka att vårt sätt har hög kvalitet och vi delar mer än gärna med oss till andra av hur vi arbetar. Det som jag tror är verkligheten för många av oss förskoleklasslärare är att vi återuppfinner hjulet. Det är otydligt vad vårt uppdrag är, det går att tolka på många olika sätt och det är inte tillgängligt hur de olika sätten ser ut.

Jag skulle vilja ta del av den här boken, därför skriver jag den.

Jag hoppas att fler gör detsamma. Att arbeta i förskoleklass är att arbeta med olika möjligheter. På ett sätt är det bra att uppdraget är otydligt, det ger mig en frihet att anpassa verksamheten till det jag kan erbjuda eleverna, och det ger mig större rörlighet i att anpassa verksamheten till just den grupp jag har just detta år. Men vi alla behöver inspiration. Jag hoppas att jag kommer att inspirera dig som läser. Jag hoppas också att du läser denna bok med en stolt blick över ditt yrke som förskoleklasslärare. Stolt över det du redan gör och med en nyfikenhet på vad mer som skulle vara intressant att utforska. Du kanske lånar tips rakt av, du kanske plockar med dig något om att se på elevers lärande som något de själva äger. Du kanske får en bekräftelse på att fler än du tänker som du och fortsätter som du redan gör om än lite stärkt. Du kanske är fritidspedagog och får en inblick över uppdraget. Du kanske är politiker eller skolledare och behöver mer på fötterna i en beslutsfattande roll.

Vem du än är. Läs boken på ett sätt som lyfter dig. Mitt sätt är ett sätt. Det finns fler sätt, också de med hög kvalitet. Östersund januari 2020 Maria Wessén 7

77411611.1.1_Inlaga.indd 7

2020-02-12 07:16

MIN BAKGRUND

Min utbildning är förskollärare med behörighet i förskola och förskoleklass. Jag har läst specialiseringar inom systematiskt kvalitetsarbete och pedagogisk dokumentation i förskola, läs- skrivoch matematikinlärning för de yngre åren, flerspråkighet och interkulturalitet i förskola samt lek, rörelse och friluftsliv för barn i åldern 1–9 år.

När jag ska benämna min syn på lärande vill jag uttrycka den som till största delen sociokulturell. När jag utbildade mig 2007– 2011 präglades utbildningen mycket av den synen på lärande.

De styrdokument jag arbetat efter likaså. För vidare läsning kring ämnet finns boken Lärande i praktiken -– Ett sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2014). Den skola jag arbetar på ligger centralt i Östersunds kommun och heter Fagervallsskolan.

8

77411611.1.1_Inlaga.indd 8

2020-02-12 07:16

INLEDNING Du kommer i den här boken att få ta del av exempel ur vår verksamhet på Fagervallsskolan i Östersunds kommun. En verksamhet där du kan se att eleverna är en viktig del i lärandet för sig själva och för sina klasskompisar. Språket och kommunikationen tar stor plats och vi arbetar aktivt för elevens utveckling, vi väntar inte in den. Däremot sker inte lärandet på samma sätt för alla samtidigt.

I den verksamhet vi erbjuder ska det finnas möjlighet att ta sitt nästa närmaste steg i utvecklingen. Min och vår verksamhets tro är att lärandet också sker sammanvävt, utan början och slut och icke-linjärt.

Du kommer att få följa vårt systematiska kvalitetsarbete med tydliga röda trådar, men det som sker ständigt hos oss, och det som vi bäddar för, är en väv av lärande som varken har en början eller ett slut. I det systematiska kvalitetsarbetet gör vi nedslag på separata delar ur verksamheten, som om de hade en början och ett slut, för att kunna utveckla den och oss själva som lärare. Men när vi möter eleverna ser vi dem som människor som ständigt lär från olika håll och utan start- och slutpunkt. Däremot finns inslag av en syn på lärande där vi arbetar efter modeller som utgår från att eleverna först behöver kunna något, för att sedan upptäcka nästa steg. Då använder vi oss av Bornholmsmodellen (Ing-Read AB, 2015) och Tänka, resonera och räkna i förskoleklass (Helenius, Sterner & Wallby, 2014). Vi arbetar då på samma sätt som jag nämner ovan, men vi väljer att presentera ett innehåll för eleverna i en ordning som vi tror gagnar dem. Vi börjar till exempel med att lägga fokus på att höra skillnader på ljud innan vi fokuserar på språkljud.

9

77411611.1.1_Inlaga.indd 9

2020-02-12 07:16

Du kommer också att få ta del av en verksamhet som utgår från att eleverna gör sitt bästa och att det då är verksamheten vi behöver vrida på om en elev inte utvecklas eller beter sig på det sätt vi förväntar oss.

Progression – att möta eleverna där de är Våra elever kommer från förskolan och alla är på väg mot årskurs 1, men vi är ingen övergång. Vi har bara en chans att fylla elevens första år i skolan med rika upplevelser, möten och utveckling. Vi kan aldrig arbeta oberoende av var eleverna kommer från eller vart de är på väg och det vill vi heller inte. Men vi kan arbeta på vårt sätt. Hur hittar vi då vårt sätt att göra förskoleklass? Denna bok är tänkt att visa på ett sätt och att inspirera dig till att hitta ditt sätt som ansvarig för utformningen av verksamheten i en förskoleklass. Den är också tänkt att ge dig som arbetar i förskoleklass utan ansvar för verksamhetens utformning, en inblick.

För att möta eleverna i deras progression, för att få fatt på var de befinner sig just nu, behöver överlämningen från förskolorna fungera. Det gäller inte bara förskolorna i närområdet. Om systemet inte fungerar måste vi veta vad vi ska be om. Överlämningen ska stötta oss att möta barnet på bästa sätt. Vi har bara ett år på oss och behöver snabbt komma igång med en för eleven värdefull verksamhet. I den plan för överlämningar som används i min kommun, fokuseras det på hur relationerna fungerar i gruppen av blivande skolbarn samt på vilken verksamhet gruppen erbjudits det sista året i förskolan. Informationen om det enskilda barnet lämnas över av vårdnadshavare och av förskolans pedagoger efter godkännande av vårdnadshavaren. Där berörs det man anser vara viktigt för skolan att veta och vilka eventuella anpassningar verksamheten har stöttat barnet med. Den information som når skolan om den enskilda eleven är inte alltid allt vad vi önskat.

10

77411611.1.1_Inlaga.indd 10

2020-02-12 07:16

När ämnet överlämningar kommer på tal upplever jag att diskussionen ofta kretsar kring att antingen vilja möta eleverna som tomma blad eller att möta dem med så mycket information som möjligt i ryggsäcken. Argumenten för att möta eleverna som tomma blad upplever jag handlar om att eleven ska få en ny chans att börja om i en annan roll än han eller hon haft i förskolegruppen. Om vi pedagoger möter elever på ett sätt som är färgat av förskolans pedagogers syn kan detta begränsa dem att nå sin fulla potential. Argumenten för att få mycket information vid överlämningen handlar ofta om att man som pedagog vill få en möjlighet att förbereda mötet med barnet. Detta för att kunna erbjuda det som tidigare pedagoger bedömer att barnet behöver förberedas för. Man vill som pedagog också förbereda sig genom att ta del av vad som fungerat för barnet tidigare. I båda fallen vill man ge eleverna bästa möjliga start.

Jag är för att överlämna så mycket information som möjligt.

Jag kommer att arbeta för att den information jag får inte kommer att påverka mitt bemötande mot eleven i form av att jag befäster dennes tidigare roll. Däremot kan jag använda informationen för att veta vilka verktyg jag behöver plocka fram. Om en elev är mer beroende av relationer än vad andra barn är, kan jag snabbt fokusera på det i starten. Jag kan också använda mig av samma strukturer som eleven är van vid sedan tidigare, samma typ av bildstöd eller samma uttryck när eleven behöver stöd att göra rätt val.

När vi startar verksamheten på hösten kommer jag att möta elever som inte tar plats och som ännu inte är bekväma att prata i grupp. Dessa elever är det lätt att förväxla med de elever som inte tar plats i gruppen och som inte deltar i diskussioner på grund av att tusen andra saker sker samtidigt i deras tankar. Alla individer är olika, men skillnaden skulle kunna vara att den ena eleven behöver att man arbetar i mindre grupper eller med en handdocka för att stärka eleven att senare i terminen ta plats i gruppen och 11

77411611.1.1_Inlaga.indd 11

2020-02-12 07:16

delta i gruppens diskussioner. Medan den andra eleven skulle behövt att man skalade bort så mycket som möjligt. Kanske genom att starta dagen med ett bildstöd eller genom att rensa klassrummet på så många intryck som möjligt. För att ge eleverna en bra start där de snabbt kan nå sin fulla potential behöver jag känna eleverna så väl som möjligt innan de kliver in i skolan.

Våga vara obekväm Efter mina erfarenheter av att ta emot elever i förskoleklasser har jag sett värdet i att än mer prata om vilka behov eleverna har. Känner vårdnadshavarna till de behov man ser i förskolan och är de med­vetna om vilka möjligheter det ger deras barn att informationen kommer fram? Det är viktiga frågor som förskolan behöver lyfta.

När jag själv var verksam i förskolan upplevde jag, både hos mig själv och i kulturen på de olika förskolorna, en osäkerhet inför att vara obekväm. Att våga prata öppet om de behov som barnen visar socialt i grupp och i undervisningssituationer. Jag upplevde också en osäkerhet, hos mig själv och i kulturen, i vad som är bedömning och på vilket sätt vi får bedöma barnen i förskolan.

Jag har fått överlämningar från förskolor där detta fungerar, där man har en öppen kommunikation med barnens vårdnadshavare och där både pedagogerna och vårdnadshavarna vet att den information som lämnas är till för att barnet ska få bästa möjliga förutsättningar att lyckas. Min tro är att detta kan lyckas om organisationen på förskolan arbetar medvetet med det från start.

Det är viktigt att bygga in öppenheten i starten av relationsskapandet med vårdnadshavarna och att det i arbetet med barnen märks att allt pedagogerna gör är med barnens bästa i fokus. Det underlättar, men är något vi behöver hantera i förskoleklass oavsett hur arbetet fortlöpt i förskolan.

12

77411611.1.1_Inlaga.indd 12

2020-02-12 07:16

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE Inom området systematiskt kvalitetsarbete har vi stora utmaningar. Många som är ansvariga för verksamheten i förskoleklasser brottas med att mängden planerings- och reflektionstid är för begränsad. Det finns en känsla av att inte räcka till. Systematiskt kvalitetsarbete är också ett arbetsområde som det är lätt att prioritera bort. I det här kapitlet vill jag inspirera till att prioritera kvalitetsarbetet, för att det kan effektivisera och ge mer tid. Det förändrar inte det faktum att planeringstiden behöver prioriteras från centralt håll. Men vi i verksamheten har en begränsad mängd tid som behöver förvaltas på bästa sätt.

I vår verksamhet avsatte vi en dag till att skapa grunderna för ett systematiskt kvalitetsarbete och det visade sig vara billigt i förhållande till vad det gav. Under den dagen utvecklade vi en mall som skulle användas för att planera såväl teman som enskilda aktiviteter. Vi skapade också ett system som skulle göra målen tydliga för elever och vårdnadshavare samt vara ett stöd för oss. Det vi kom fram till under den dagen kommer du att få ta del av nu.

13

77411611.1.1_Inlaga.indd 13

2020-02-12 07:16

MARIA WESSÉN

na möjlighet att på ett lekfullt och tryggt sätt ta steget från förskola till skola. Trots att förskoleklassen har ett eget avsnitt i läroplanen uppfattas uppdraget ibland som otydligt och kan tolkas på många olika sätt. Den här boken visar på de möjlig­ heter det finns med att arbeta i förskoleklass.

Författaren beskriver sina erfarenheter utifrån den egna verksam­ heten och hur hon tillsammans med sina kollegor arbetar syste­ matiskt för att ge varje elev bästa möjliga lärande. Boken är konkret och verksamhetsnära. Den beskriver ett sätt att bedriva undervis­ ning på, vilket författaren hoppas kan inspirera andra med samma uppdrag.

MARIA WESSÉN är leg. förskollärare med många års erfarenhet av arbete inom både förskola och förskoleklass.

MARIA WESSÉN

Författaren Maria Wessén vill inspirera lärare i förskoleklass genom att dela med sig av hur hon lägger upp det pedagogiska arbetet.

Du får ta del av exempel där språk och kommunikation har en stor plats för att främja elevernas utveckling. Med hjälp av stjärnor som representerar målen i läroplanen blir arbetet tydligt, begrip­ligt och skapar motivation för både elever och lärare.

UPPDRAG FÖRSKOLEKLASS

F

örskoleklassen är en viktig del av skolväsendet. Den ger elever­

UPPDRAG

FÖRSKOLE KLASS Stimulera utveckling och lärande

ISBN 9789177411611

9 789177 411611

77411611.1.1_Omslag.indd 2-3

2020-02-12 11:29