Att arbeta professionellt i förskolan innebär både att följa läroplanen och att i varje situation ha barnens lärande i fokus. Men ibland kan gränsen mellan privat och professionell vara otydlig för pedagoger. Den här boken beskriver vad det innebär att vara professionell i sin yrkesroll, såväl i förhållande till läroplanen och kollegorna som i mötet med barnen och deras föräldrar. Med utgångspunkt i forskning och erfarenhet ger författaren konkreta tips och verktyg som underlättar för pedagogen att implementera ett professionellt arbetsoch förhållningssätt. Genom att arbeta systematiskt med planering och uppföljning finns goda möjligheter att hantera det stora ansvar det innebär att arbeta med yngre barn. I denna reviderade upplaga har boken uppdaterats utifrån Lpfö 18.
Professionell i förskolan Susanne Svedberg
Professionell i förskolan
Professionell i förskolan Susanne Svedberg
Boken vänder sig till yrkesverksamma inom förskolan men kan med fördel läsas av studerande på både förskollärar- och barnskötarutbildningar. Susanne Svedberg är leg. förskollärare och arbetar som enhetschef i Nyköpings kommun. Hon har mångårig erfarenhet som förskolechef och är en uppskattad föreläsare kring systematiskt kvalitetsarbete och professionellt förhållningssätt i förskolan.
ISBN 978-91-7741-158-1
9
789177 411581
Ny reviderad upplaga utifrån Lpfö 18
Innehåll
Inledning Professionell i sin yrkesroll Professionalism och rollförväntningar Profession och professionalisering Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet
5 7 7 8 10
Synen på barn och deras lärande
14
Leken som utgångspunkt i lärandet
18
Förskolans uppdrag och kvalitet
23 23 24 26
Uppdrag Mål Kvalitet
Kompetens och kvalitet Utbildning ersätter verksamhet Undervisning enligt skollagen och läroplanen Forskningens syn på undervisning Kompetensprofil för förskollärare Mötet med barnet Ledarskap Samverkan Yrkesetiska principer för förskolans personal Att alltid ha barnet i centrum Förskollärare, barnskötare och annan personal i den professionella yrkesutövningen Att upprätthålla yrkesetiken Samhällsuppdraget
30 31 36 44 49 49 50 50 51 51 52 53 54
Professionella relationer Gemensam utgångspunkt i arbetet
Arbetet mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
55 58
Hälsa och välbefinnande Faktorer som påverkar värdegrunden
65 67 71
Förskolans förstärkta uppdrag
73
Exempel på ämnen i förskolan och hur de kan omsättas i undervisning Naturvetenskap Teknik Språk
Planering, uppföljning, utvärdering och utveckling Samarbete med föräldrar Förhållningssätt till föräldrar Introduktion till förskolan (inskolning)
Rektorns ansvar Organisationen runt rektorn
74 74 76 77 78 82 83 85 90 92
Slutord
95
litteraturlista
97
Inledning
I förskolan finns samhällets allra yngsta medborgare. Att arbeta med små barn innebär ett mycket stort ansvar eftersom barnen är totalt beroende av vuxna och deras förmåga att skapa rikliga och goda möjligheter att utveckla trygghet och tilltro, men också att utvecklas och lära. Som professionell i förskolan måste man därför ständigt tänka igenom sitt handlande och bedöma om det stämmer överens med den syn på barn som läroplanen förordar. Det krävs att förskolans personal utvecklar en yrkesmässig erfarenhet och medvetenhet genom att återkommande reflektera över det egna arbetet. Utveckling innebär att hela tiden fråga sig var man är, vart man ska och hur man kommer dit. Arbetsprocesser och lärandeprocesser är en naturlig del av det dagliga arbetet. Hur mäter vi våra resultat? Vilken information, vilka underlag och vilka data finns som stöd för bedömning av kvaliteten? En förutsättning för bra kvalitet är att pedagoger och förskolans ledning är professionella och utövar sitt arbete utifrån vad som anges i styrdokumenten. I förskolan förväntas en viss kvalitet, det vill säga ett visst arbetssätt och ett visst förhållningssätt. I den här boken tar jag upp vad jag anser som grundläggande när det gäller arbetssätt och förhållningssätt. För att bli professionell i sin yrkesutövning förväntas helt enkelt att man förhåller sig till och arbetar enligt författningarnas krav. Boken tar upp områden inom det professionella uppdraget som utgör grunden i hela förskolans utbildning. 5
I denna reviderade upplaga har jag uppdaterat innehållet utifrån Lpfö 18 samt vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och arbetet med kränkningar, diskriminering och trakasserier.
6
Professionell i sin yrkesroll
Professionalism och rollförväntningar Förskollärare och barnskötare förväntas att både självständigt och tillsammans ansvara för det pedagogiska uppdraget i riktning mot målen och skapa bästa möjliga förutsättningar för barnen och deras lärande. Det innebär att man behöver använda sin yrkesskicklighet för att höja kvaliteten på den verksamhet man erbjuder och bidra till att förskolan blir trygg, rolig och lärorik. Den som är professionell i sitt förhållningssätt och i sitt bemötande gentemot barnen ger dem en chans att trivas och känna sig glada och värdefulla. Motsatsen strider mot läroplanen och förskolans plan mot kränkande behandling. Professionalitet i yrkesrollen krävs i allt som du själv och andra vill och förväntar sig att du ska göra i ett visst sammanhang. Skolverket skriver att förutsättningen för en god lärandemiljö är ett tillåtande klimat, tillitsfulla relationer och att ingen kränks. De demokratiska värderingarna behöver utvecklas i möten med andra, genom samtal och i relationer. Värdegrunden ska inte tas för given utan tolkas och erövras varje dag av oss alla. I läroplanen för förskolan, Lpfö 18, finns mål och riktlinjer som förskolan ska arbeta efter. Det framgår däremot inte hur dessa mål ska uppnås. Det är förskollärarna som i sin profession ska ansvara för att ge barnen förutsättningar att utvecklas i riktning mot målen genom vägledning av de vuxna. 7
Enligt Pramling Samuelsson och Sheridan (1999) kännetecknas en professionell förskollärare av både ämneskompetens och en gedigen förståelse för barn och deras värld. De menar att det som har störst betydelse är förhållningssättet mellan barn och lärare. I det professionella arbetet menar de vidare att förskol lärarens lyhördhet och engagemang samt kunskaper om hur barn lär är viktiga, liksom att det finns en medvetenhet kring det innehåll som förskolläraren vill att barnet ska lära om. De menar att barn får lust att lära i en förskola med hög kvalitet och att det är förskollärarens professionalism, attityder och förhållningssätt som avgör kvaliteten. Att utföra ett professionellt arbete innebär enligt Fagerli m.fl. (2001) att det pedagogiska innehållet utvecklas och inte bara upprepas mekaniskt år efter år.
Profession och professionalisering Myndigheten för skolutveckling presenterade 2008 stödmaterialet Att lyfta den pedagogiska praktiken. Det tillkom i syfte att stödja det pedagogiska samtalet och reflektionen på både individuell och kollektiv nivå. Där framgår att uppdraget är utformat så att det finns ett stort friutrymme för professionen att besluta om. I stödmaterialet framkommer att ordet ”professionell” används i väldigt olika sammanhang. Det talas om professionella utövare eller proffs i idrottssammanhang. Till vardags säger man att något är proffsigt gjort, det vill säga skickligt utfört. I reklam används det som uttryck för något som anses ha hög kvalitet och därför är särskilt värdefullt för kunden. Med en professionell organisation menas en organisation där medarbetarna har hög yrkes kompetens. Gemensamt för dessa olika användningsområden är den positiva laddningen. Inom yrkessociologin använder man 8
begreppen profession, professionalisering och professionalism. Profession är i allmänt språkbruk detsamma som yrke. I sociologisk terminologi är definitionen snävare och avser yrken med auktoritet och status som bygger på hög formell utbildning. Med professionella yrkesgrupper menar man grupper som uppfyller vissa kriterier (Hellberg, 1995). Vidare anger stödmaterialet att professionalisering är den process som leder till att en yrkesgrupp uppfyller de kriterier som utmärker en profession. Professionsbegreppet har med makt och inflytande att göra och handlar om erkännande från samhället, självständighet i yrkesutövningen och förekomsten av yrkesspråk och yrkesetiska regler. Viktigt är också att ha en gemensam kunskapsbas med vetenskaplig grund. Auktorisation och legitimation är redskap som används för att befästa yrkesgruppers professionella ställning och för att skaffa sig ”monopol” på arbetsmarknaden. Att bli betraktad som en professionell grupp har länge varit ett efterlängtat mål för många yrkesgrupper. Ekholm (1998) menar att graden av professionalitet har betydelse för hur man utför sitt yrke. De som utövar ett yrke där professionalitetsgraden är odiskutabelt hög har lättare att känna yrkesstolthet, vågar visa upp vad de kan och öppet diskutera vad de inte kan. Kvaliteten i yrkesutövandet verkar enligt hans mening till en del vara beroende av den känsla som professionalitetsbeteckningen leder till. Lärare har sedan länge arbetat för att bli betraktade som en professionell grupp. Ett skäl till att vi inte fått något entydigt erkännande har varit bristen på yrkesetiska regler. Sedan några år tillbaka finns det ett regelverk fastställt av de båda lärarorganisationerna. Där framhålls bland annat att kvaliteten på lärares yrkesutövning inverkar på både samhället och samhällsmed9
borgarna. Lärare ska arbeta utifrån en vetenskaplig kunskapsbas och hela tiden vidareutveckla det pedagogiska arbetet och ta ansvar för att utveckla sin kompetens både i yrkets utveckling och inom undervisningens innehåll (Myndigheten för skolutveckling, 2008).
Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Enligt skollagen ska all utbildning vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Läroplanen beskriver att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet när det gäller såväl innehåll som arbetssätt. Inom ramen för förskolans utbildning medverkar all förskolepersonal. Vad innebär då arbetet med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken för förskollärare och arbetslag? Och vad innebär det vetenskapliga arbetssättet i förhållande till systematiskt kvalitetsarbete? Inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet ska förskolan identifiera olika utvecklingsområden. Det görs med fördel med stöd av Skolverkets Stöd för nulägesanalys som beskriver hur man granskar och analyserar olika underlag på individ-, process- och strukturnivå. På individnivå granskas enkäter, summeringar av utvecklingssamtal och dokumentationer. Dessa synliggör både hur det enskilda barnet och gruppen lär sig och vad barnet och gruppen lär sig utifrån målen i läroplanen. På processnivå granskar man undervisning och arbetsprocesser, vilket kan vara hur utbildningen planeras utifrån barns intressen, erfarenheter och behov. Det kan också vara hur arbetslaget möjliggör stöd till barn som behöver mer stöd än andra och vad som framkommer i organiserade forum för det kollegiala 10
lärandet och skattningar i BRUK. Det som kommer fram i planeringar, uppföljningar och utvärderingar samt i underlag från medarbetarsamtal är också värdefullt att ta med i en granskning på processnivå. På strukturnivå synliggörs organisation, styrning och ledning på olika nivåer. Det kan till exempel vara roller, mandat och lokalt ansvar på förskolan. Det kan också vara kompetens, behörighet och personalomsättning eller vilka ekonomiska och personella resurser som finns. För att beskriva det kortfattat så går arbetslaget igenom ovanstående underlag på de tre nivåerna och jämför dem – med stöd av analysfrågor som Skolverket tagit fram – för att hitta likheter, skillnader, mönster och tendenser. I resonemanget om likheter, skillnader etcetera kommer det fram olika problem som man ska försöka hitta tänkbara orsaker till genom tolkningar och förklaringar, problematiseringar och kritiskt granskande i förhållande till aktuell relevant forskning. Genom att ta del av aktuell forskning ökar kunskaperna inom dessa områden och rektorn, förskolelärarna och arbetslagen kan ta fram mer träffsäkra åtgärder för sina arbets- och undervisningsprocesser. Till exempel kan det på individnivå ha framkommit i enkäter och dokumentationer att barnen inte har särskilt stort inflytande över utformningen av förskolans inne- och utemiljöer. På processnivå kan det komma fram att förskolläraren och arbetslaget inte har ett genomtänkt arbetssätt som involverar barns inflytande genom att ta reda på deras tankar, intressen, erfarenheter och önskemål om miljöernas utformning och tillgänglighet. De strukturella förutsättningarna visar kanske att rektorn befinner sig långt från förskolan och att denne av olika anledningar 11
inte lyckats följa upp förskolans arbete inom området. Därmed har hen inte lyckats initiera arbetet med miljö, material och inflytande som en del i organiserade kollegiala forum. Förskolans personal görs inte heller delaktiga i de ekonomiska förutsättningarna. På så sätt har personalen liten kunskap om vilka eventuella prioriteringar eller omfördelningar som de kan bidra med för att kunna utveckla sina kompetenser inom detta område, men även hur de skulle kunna tänka om inköp av material och iordningsställande av miljöer genom att ta del av hur andra som lyckats med detta gör. Genom att ta del av relevant forskning om barns inflytande, miljöer och material kan arbetslaget komma fram till adekvata åtgärder som genomförs och dokumenteras i utbildningen och följs upp i kollegiala forum för att se om åtgärderna leder till förväntade effekter. Bra frågor som arbetslaget kan ställa sig är: Vad framkommer i dokumentationen av barns inflytande i utformningen av förskolans inne- och utemiljöer? Hur involveras barnens tankar, intressen, erfarenheter och önskemål? Hur organiseras kollegiala forum i frågan om miljöer och inflytande och hur delaktiga är förskolans personal i prioriteringar av ekonomiska förutsättningar? Vad har detta lett till och vilket är det nya nuläget? Systematiskt kvalitetsarbete och arbete utifrån vetenskaplig grund förväntas inom ramen för förskolans utbildning och involverar förskollärare, arbetslag, rektorer och huvudmän. För att det ska bli möjligt för barnskötare och förskollärare att genomföra detta måste de få möjlighet att arbeta med kollegialt lärande, utveckla sina ämnes- och metodkunskaper och kunna använda den senaste forskningen. Detta blir särskilt betydelsefullt för beslut som fattas på alla nivåer i styrkedjan, då dessa ska hämtas 12
ur vägledning i utbildningsvetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet. Den beprövade erfarenheten skapas i verksamheten av professionerna själva när den egna praktiken speglar relevant forskning. Arbetslaget dokumenterar, får syn på och lär sig av sina egna erfarenheter genom praktiken och kunskaper som de erövrar genom kollegiala samtal och forskning (skolverket.se/skolutveck ling/forskning-och-utvarderingar/forskningsbaserat-arbetssatt/ forskningsbaserat-arbetssatt-for-okad-kvalitet-i-skolan). Professor Hillevi Lenz Taguchi menar att alla former av vetenskaplig kunskap och beprövad erfarenhet ska finnas i förskolan och alla barn ska få stöd i sin utveckling och sitt lärande som individer. Därför måste arbetslaget dokumentera varje barns lärprocesser och välja att använda flera olika sätt att stötta barnen på. Lenz Taguchi menar vidare att förskolans verksamhet därför ska organiseras så att förskollärarna varje dag får tid och har sådana arbetsförhållanden att de kan genomföra dokumentationsoch reflektionsarbete, likaväl som utvärderings- och planeringsarbete. För att kunna utveckla det professionella arbetet som en verksamhet på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet innebär, behöver förskollärare också ha kontinuitet i arbetslagen (forskoleforum.se).
13
Att arbeta professionellt i förskolan innebär både att följa läroplanen och att i varje situation ha barnens lärande i fokus. Men ibland kan gränsen mellan privat och professionell vara otydlig för pedagoger. Den här boken beskriver vad det innebär att vara professionell i sin yrkesroll, såväl i förhållande till läroplanen och kollegorna som i mötet med barnen och deras föräldrar. Med utgångspunkt i forskning och erfarenhet ger författaren konkreta tips och verktyg som underlättar för pedagogen att implementera ett professionellt arbetsoch förhållningssätt. Genom att arbeta systematiskt med planering och uppföljning finns goda möjligheter att hantera det stora ansvar det innebär att arbeta med yngre barn. I denna reviderade upplaga har boken uppdaterats utifrån Lpfö 18.
Professionell i förskolan Susanne Svedberg
Professionell i förskolan
Professionell i förskolan Susanne Svedberg
Boken vänder sig till yrkesverksamma inom förskolan men kan med fördel läsas av studerande på både förskollärar- och barnskötarutbildningar. Susanne Svedberg är leg. förskollärare och arbetar som enhetschef i Nyköpings kommun. Hon har mångårig erfarenhet som förskolechef och är en uppskattad föreläsare kring systematiskt kvalitetsarbete och professionellt förhållningssätt i förskolan.
ISBN 978-91-7741-158-1
9
789177 411581
Ny reviderad upplaga utifrån Lpfö 18