9789177411475

David Edfelt är psykolog och författare. Han arbetar med handledning och utbildning, bland annat vid Special­pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet. Han har en bak­ grund i arbete med barn och ungdomar med inlärningssvårigheter och neuropsykiatrisk problematik inom förskola och skola, barnpsykiatri och vid Karolinska universitetssjukhuset.

ISBN 978-91-7741-147-5

9

77411475.2.2_Omslag.indd 7-9

UTMANINGAR I FÖRSKOLAN

Boken vänder sig främst till förskollärare och rektorer, men kan också inspirera föräldrar och andra som möter yngre barn i sitt yrke.

DAVID EDFELT

För många barn innebär vardagliga situationer och rutiner i förskolan mycket stora utmaningar. Nyckeln till att hjälpa dessa barn är rätt kunskap hos pedagogerna.

Boken ger råd om hur förskolan, utifrån en ökad förståelse för barnen och de situationer som utmanar, kan arbeta systematiskt för att skapa en positiv och utvecklande tillvaro. Budskapet är att det alltid finns skäl till ett problemskapande beteende men också lösningar.

Utifrån sina egna erfarenheter och reflektioner efter möten med barn, föräldrar, pedagoger och vårdpersonal delar författaren med sig av konkreta idéer och tips. Samtidigt är boken förankrad i forskning och förskolans styrdokument.

Denna andra och reviderade upplaga har utökats, bland annat med ett avsnitt om lågaffektivt bemötande. Nu finns också ett studiematerial utifrån åtta olika områden att fördjupa sig i.

DAVID EDFELT

UTMANINGAR I FÖRSKOLAN ATT FÖREBYGGA PROBLEMSKAPANDE BETEENDEN

789177 411475

2021-03-17 08:55

INNEHÅLL Förord 5 Om författaren 7 Inledning 8 1 Barn i en ny tid

13

När daghem blev förskola 13 Växande barngrupper 14 Ständiga förändringar 17 Värdegrund och lärande 17 Lärsituationer 19 Förskolans lokaler 21 Kompetens och resursfördelning 23

2 Barnkunskap

28

Neuro- och kognitionsvetenskap 29 Temperament 32 Inlärningsteori 33 Anknytning 36 Det kompetenta barnet 38 Resiliens 43 Affekter 43 Lågaffektivt bemötande 45 Relationens betydelse 49 Uppfostringsstilar 51 Förskolan och uppfostran 54 Välbefinnande 55

3 Det sociala barnet Utvecklingen av förmågor och färdigheter 57 Att få lön för mödan 59 Att styra sig själv 62 Motorik 71 Språk och kommunikation 74 Social utveckling 81 Lek 84 När det tar tid att förstå 99 Aktivitet och impulsivitet 102 Uppmärksamhet 107 Affekter och lågaffektivt bemötande 114

57

Kontakt på fel sätt 124 Oro, rädslor och ångest 125 Introvert, tystlåten eller blyg? 135 Några basala nödvändigheter 140 Funktionsnedsättningar 142 Begrepp 143 Diagnoser 144 Funktionshinder 148 Hjälp vid funktionsnedsättningar 149

4 Beteenden som skapar problem

153

Följsamhet och lydnad 154 Barn i behov av stöd 157 Positiva och negativa beteenden 158 Vanliga kritiska situationer 161 Problemskapande beteende? 164 Att sortera problemskapande beteenden 167 Sunda problemskapande beteenden 168

5 Att skapa en lyhörd verksamhet

170

Externt stöd 170 Inkludering 171 Särlösningar och exkludering 174 Lärprocesser i vardagen 176 Pedagogernas frustration 179 Att förändra i verksamheten 181 Utgångspunkt för förändringar 183 Varför arbeta systematiskt? 185 Ett systematiskt arbetssätt i flera steg 188

6 Möten med föräldrar och stödjande instanser 203 Första mötet med föräldrar och barn 203 Inskolning 204 Att ha samma bild av barnet 205 Att komma överens om hur man ska kommunicera 207 Förtroende och tigrar 210 Bra möten 220 Barn som far illa 226 Stödjande och vårdande instanser 233 Samverkansformer 238

Efterord 240 studiematerial 242 Källor 251

FÖRORD

I samband med de föreläsningar jag har hållit genom åren för pedagoger i skolor och förskolor har jag ofta fått frågan var man kan läsa mer om det jag har förmedlat. Jag har brukat säga att mina kunskaper kommer från olika håll, och så har jag tipsat om flera böcker. För det finns en hel del klok diagnosspecifik litteratur, allmän litteratur om barn och pedagogisk litteratur. Forskningen om barn är gigantisk runt om i världen och den ökar hela tiden. Däremot har jag upptäckt att inte många böcker behandlar frågan om barn med problemskapande beteenden i förskolan. Därför har jag nu skrivit ner de tankar och erfarenheter som jag samlat på mig under årens lopp.

Denna bok har en bred ansats och vill förmedla tankar och lite av ett synsätt om hur förskolan, genom att förstå barnen och arbeta systematiskt, kan bli bättre på att åstadkomma bra och utvecklande situationer för barn med problemskapande beteenden.

Varje område i boken finns redan beskrivet i mängder av böcker och fler kommer att skrivas framöver. Utan att göra anspråk på att jag har total koll på allt som skrivits tar jag upp sådant jag anser väsentligt men jag beskriver också mina egna reflektioner utifrån mitt arbete med barn, föräldrar, pedagoger och vårdpersonal. Ambitionen har varit att vara bred, men också att ge konkreta idéer och tips om hur man kan arbeta vidare i arbetslaget och i förskolan. Min förhoppning är att boken ska leda till ökad kreativitet, mer reflektion och modet att pröva sig fram med mer kunskaper.

Den här reviderade upplagan av boken har uppdaterats med anledning av de justeringar som har gjorts i den läroplan för förskolan som börjar gälla under 2019 (Lpfö18). Dessutom har texten utökats med ett avsnitt om lågaffektivt bemötande. I slutet av boken finns nu också diskussionsfrågor att reflektera och arbeta utifrån.

5

Två kommentarer om texten: för enkelhetens skull använder jag genomgående begreppet föräldrar även om familjer självklart ser ut på olika sätt. Jag använder mig också av ordet hen för att slippa skriva det mer omständliga ”han eller hon”.

Jag vill tacka alla barn, föräldrar och pedagoger som jag träffat ge­­ nom årens lopp och som berättat om sina utmaningar. Jag vill tacka alla som bistått med kunskap och dialog: kursare, kollegor, handledare, arbetskamrater, chefer, vänner och syskon. Jag vill också tacka Malin Malmström för support, Lisa Iverstam för textbearbetning och Birgitta Hartstein för språkgranskning. Ett särskilt tack till min kollega och kompanjon Gunilla Carlsson Kendall för vårt samarbete och allt du lärt mig, mina föräldrars ständiga tilltro samt Adina och Samuel för att ni finns, visar vad som är viktigt och kommer med tips till boken. Slut­ ligen vill jag tacka Miriam för allt vi har, för dina omsorger, din klokskap och din skarpa blick för barnets perspektiv. Utan dig hade denna bok inte blivit skriven.

David Edfelt, Januari 2019

6

OM FÖRFATTAREN

Jag heter David Edfelt och är psykolog. Det har gjort att jag fått lyssna till många berättelser. Jag är också pappa och har själv varit barn vilket gett mig upplevelser och erfarenheter som varit avgörande för mitt arbete. Numera arbetar jag helt och hållet privat med handledning och utbildning för främst pedagoger i förskolor och skolor. Tidigare har jag arbetat inom barnpsykiatrin, som skol- och förskolepsykolog och som samordnare på Sachsska barnsjukhuset och Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm för femton utredningsteam för barn och ungdomar med inlärningssvårigheter och neuropsykiatrisk problematik. Sedan 2007 har jag även undervisat och handlett studerande på Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet. Tillsammans med Gunilla Carlsson Kendall driver jag företaget Provivus. Under många år har vi hållit i utbildningar och föreläsningar för pedagoger i förskolor och skolor runt om i landet.

Provivus står även bakom Tipsbanken (provivus.se) som är en sajt med mängder av kunskap och pedagogiska tips till och från pedagoger.

7

INLEDNING

Den resa ett barn gör under sin tid i förskolan är på alla sätt fantastisk.

Från ettåringens ljud eller första ord till en individ man kan samtala med. Från svajiga steg till ett barn som springer och klättrar, dansar och hoppar. Från ett barn som inte får pusselbitarna att passa i hålens form till en person som är aktiv i en flödande rollek med kamraterna.

Aldrig senare i livet sker en lika omfattande utveckling under så kort tid. Förskolans uppdrag är att komplettera föräldrarna i att göra denna tid i barnets liv så bra och utvecklande som möjligt.

Barn är olika – liksom utmaningarna Alla barn är unika med sin egen personlighet. Variationen i en och samma förskolegrupp är stor. Vissa barn lär sig snabbt att prata, andra att använda sin motoriska förmåga. En del är sociala, andra mer tillbakadragna och leker helst för sig själva. Några har lätt för allt möjligt och för andra är det tvärt om. Rättvist och lika är det inte fördelat och därför behöver vi också vara och göra olika i förhållande till barnen.

Variationen är en rikedom. Barn måste, precis som vi alla, få vara precis som de är. Här gäller det att inte sammanblanda personlighet med förmågor. Att ha som utgångspunkt att förändra någons personlighet är inte tillrådligt.

För vissa barn är förskolan en stor utmaning. De lever med överkrav i många situationer och behöver mycket kärlek, förståelse och stöd för att vistelsen i förskolan ska bli bra. Vi vill ju att barn ska klara av situationer de ställs inför. För de flesta barn är detta inte något dilemma. Verksamheterna är skapade för att majoriteten barn ska klara av de olika situationerna och de som inte kan får hjälp. Samtidigt finns det situationer som vissa barn får stora problem i och där pedagogerna behöver kunskaper

8

för att kunna stötta på ett bra sätt. Risken är annars att de utvecklar återkommande så kallade problemskapande beteenden. Problemskapande beteenden är beteenden som skapar problem för någon – för kamraterna, pedagogerna, föräldrarna, kamraternas föräldrar, förskolechefen med flera. För barnet självt är den problemskapande handlingen ofta ett försök att lösa en situation. När en situation är utmanande för barnet är det oftast också tufft för de vuxna omkring. Allt beror på vilka känslor, tankar och beteenden barnet ger uttryck för och hur dessa uppfattas och hanteras av de vuxna. Här kommer pedagogernas kunskap, erfarenheter och personligheter att vara betydelsefulla, liksom ett bra samarbete mellan kollegorna och en väl fungerande organisation. Föräldrarnas hållning och kvaliteten i samarbetet mellan de vuxna är förstås också i högsta grad väsentlig.

För pedagogerna är utmaningarna i förskolan många. Barn i stora grupper ska under en stor del av veckans vardagar inte bara fungera, utan även utvecklas, tillsammans med ett antal vuxna. Det pedagoger brukar ange som det största orosmomentet när det gäller barnen rör de barn som ligger rejält efter utvecklingsmässigt och de som är svåra att förstå eller har ett svårhanterligt problemskapande beteende. Det handlar om barn som ofta hamnar i konflikter, som är tysta och inte tar initiativ, som är för fartiga och ouppmärksamma eller har beteenden som är svåra att förstå sig på. Barn vars förmågor och färdigheter inte utvecklas som deras kamraters och som ställer till det i vardagen för sig själva och andra. En del av dessa barn har svårigheter som är av en sådan grad att de uppfyller kriterierna för en diagnos. Andra är bara sena i utvecklingen eller har ett sätt som är svårare att förhålla sig till.

Nya tider, nya begrepp Begreppet problemskapande beteende skiljer sig, enligt mitt sätt att se, från begrepp som problembarn och problembeteende. Begreppet problembarn pekar tydligt ut barnet som problemet. Men det kan lika gärna vara så att pedagogen eller någon annan lagt grunden för beteendet och därmed skapat problemet. I begreppet problembeteende ligger

9

att det är själva beteendet som är problemet, vilket kan vara fallet, men alltså långt ifrån alltid är det.

Det är ett problem om barnet helt och hållet blir problembärare och om viktig information om miljön och den sociala kontexten bortses ifrån. Det finns med all sannolikhet barn som har fått diagnoser på grund av att miljön kring barnet inte är bra. Samtidigt blir det problematiskt om utvecklingen av förmågor och färdigheter hos barnet negligeras. Vissa pedagoger och pedagogiska forskare talar ogärna om att barn kan ha olika förutsättningar eller svårigheter. Med en sådan inställning kan det bli svårt att anpassa vardagliga situationer så att barnet lyckas i det hen företar sig och involveras i och inte misslyckas i alltför stor utsträckning. Barnet är alltid en individ i ett sammanhang. Att inte fästa någon vikt vid skillnader i det vi bär med oss i fråga om gener, biologi, temperament är att bortse från viktiga aspekter precis på samma sätt som om det är den enda förklaringen vi använder oss av när vi ska förstå varför beteenden uppstår och skapar problem i verksamheten.

Inga enkla lösningar När vi talar om barn och barns utveckling finns det inga enkla och tydliga mallar för att få varje enskild situation att bli bra och utvecklande för alla barn. Det är förstås långt mer komplicerat. Den strategi som fungerat för ett barn med ett visst problemskapande beteende vid ett tillfälle fungerar inte för ett annat barn som har en liknande problematik och där en liknande situation uppstår. Det som fungerade bra en dag går inte att genomföra en vecka senare. Ändå efterfrågas ofta metoder och tydliga sätt för att hantera situationer som uppstår. Det är begripligt. Samtidigt är det omöjligt att ge instruktioner om hur man ska hantera barns beteenden som vore de sammanfogningen av en möbel från IKEA. I den här boken vill jag visa på att det finns en del som är möjligt att vara specifik kring, även om detta inte är en instruktionsbok.

10

Vikten av att förstå Det finns alltid skäl till ett problemskapande beteende men det är inte alltid lätt att finna dessa. Vi måste dock anstränga oss till det yttersta för att förstå och finna lösningar så att barnet får en så positiv och välutvecklande tillvaro som möjligt. Det är ett ansvar som staten ålagt förskolan när den övertagit delar av omsorgen och fostran från familjen.

När ett barn vägrar sätta på sig kläderna eller slår till ett annat barn i hallen hanterar vi situationerna annorlunda om vi förstår skälen till varför det skedde. Om vi ser att barnet har svårt i en viss stund är det lättare att skapa situationer som underlättar. Det påverkar den vuxnes sätt att förhålla sig till barnet. Ett beteende är dock inte endast ett resultat av en person. Det har föregåtts av någonting som har betydelse för beteendets uppkomst. Barnets tidigare erfarenheter från hem- och förskolemiljön spelar in. Den miljö barnet vistas i när beteendet uppkommer, det fysiska rummet, alla personer, situationer, rutiner och aktiviteter, är i högsta grad delskapare till de problemskapande beteenden vi ser. Hur långt barnet kommit i utvecklingen av de förmågor och färdigheter som krävs i stunden är således en del i en helhet. Barnets ålder påverkar förstås också hur de vuxna bedömer det som sker. Mycket kan accepteras och förstås när det gäller en ett- eller tvååring men om en femåring gör samma sak uppfattas beteendet som ett problem. Hur pedagogerna förstår och lyckas åstadkomma en förändring till nästa gång barnet behöver sätta på sig kläderna för att gå ut påverkar hur situationen blir då.

Idag finns det kunskaper om vad som kan göras och därför är det ett svek mot barnen att det går alldeles för långt innan insatser görs för att åstadkomma en förändring för de barn som återkommande är i stora svårigheter.

Förståelse är grunden men för att komma dit behöver vi både kunskaper och verktyg för att vi på ett systematiskt sätt ska kunna lära oss mer om barnet, vad som påverkar barnet till att handla som hen gör och att med denna kunskap pröva insatser som skapar bättre stunder och utveckling.

De pedagogiska grundutbildningarna förmedlar för lite kunskaper om vad som skapar och upprätthåller problemskapande beteenden.

11

Kanske är det också därför de fristående kurserna om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar på Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet, där jag under många år föreläst och handlett studerande, har tillhört några av de mest sökta kurserna på hela universitetet? Det finns ett glapp mellan kunskaperna och utmaningarna i vardagen samt en stark önskan om att överbrygga det.

Min förhoppning är att denna bok ska kunna ge pedagoger några infallsvinklar, tankar och arbetssätt för att åstadkomma fler positiva stunder för såväl barnen som sig själva.

12

David Edfelt är psykolog och författare. Han arbetar med handledning och utbildning, bland annat vid Special­pedagogiska institutionen vid Stockholms universitet. Han har en bak­ grund i arbete med barn och ungdomar med inlärningssvårigheter och neuropsykiatrisk problematik inom förskola och skola, barnpsykiatri och vid Karolinska universitetssjukhuset.

ISBN 978-91-7741-147-5

9

77411475.2.2_Omslag.indd 7-9

UTMANINGAR I FÖRSKOLAN

Boken vänder sig främst till förskollärare och rektorer, men kan också inspirera föräldrar och andra som möter yngre barn i sitt yrke.

DAVID EDFELT

För många barn innebär vardagliga situationer och rutiner i förskolan mycket stora utmaningar. Nyckeln till att hjälpa dessa barn är rätt kunskap hos pedagogerna.

Boken ger råd om hur förskolan, utifrån en ökad förståelse för barnen och de situationer som utmanar, kan arbeta systematiskt för att skapa en positiv och utvecklande tillvaro. Budskapet är att det alltid finns skäl till ett problemskapande beteende men också lösningar.

Utifrån sina egna erfarenheter och reflektioner efter möten med barn, föräldrar, pedagoger och vårdpersonal delar författaren med sig av konkreta idéer och tips. Samtidigt är boken förankrad i forskning och förskolans styrdokument.

Denna andra och reviderade upplaga har utökats, bland annat med ett avsnitt om lågaffektivt bemötande. Nu finns också ett studiematerial utifrån åtta olika områden att fördjupa sig i.

DAVID EDFELT

UTMANINGAR I FÖRSKOLAN ATT FÖREBYGGA PROBLEMSKAPANDE BETEENDEN

789177 411475

2021-03-17 08:55