9789177411314 by Smakprov Media AB

7411314.9.3_Omslag.indd 1

2023-02-22 11:44

Denna bok tillhör: _______________________________________________________________ Tidsperiod för mina anteckningar: _______________________________________________________________ Min förskola: _______________________________________________________________ Min barngrupp: _______________________________________________________________ _______________________________________________________________ _______________________________________________________________ © 2019 Eva Wiklund Dahl och Gothia Kompetens AB ISBN 978-91-7741-131-4 Kopieringsförbud! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Kompetens AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande. Omslag: Stina Andersson | Illustrationer: Roger Guterstam Grafisk form: Thorsten Ek | Bild omslag: Getty Images Nionde upplagan, tredje tryckningen. Första upplagan utkom 2006 Tryck: Livonia, Lettland 2023

Gothia Kompetens Box 22543, 104 22 Stockholm | Kundservice 08-462 26 70 info@gothiakompetens.se | www.gothiakompetens.se Gothia Kompetens – kompetensutveckling och kunskapsförmedling för och av oss som jobbar med förskola, skola, vård och omsorg. Tillsammans utvecklar vi både verksamheter och människorna i

7411314.9.3_Omslag.indd 2

dem. Verksamhetsnära kompetensutveckling – för en bättre dag på jobbet.

2023-02-22 11:44

Innehåll Inledning _________________________________________ 2 Gör så här! ________________________________________ 3 VARFÖR, VAD, HUR, VEM ________________________ 5 VARFÖR – Förskolans uppdrag _____________________ 7 VAD – Förskolans innehåll __________________________ 9 HUR – Förskolans undervisning ____________________ 11 HUR – Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet_ 13 HUR – Grundläggande värden _____________________ 15 HUR – Miljö och material __________________________ 17 VEM – Barns tidigare erfarenheter_________________ 19 Förskollärares ansvar____________________________ 21 Arbetslaget ______________________________________ 23 Måluppfyllelse ___________________________________ 25 Cirkelmodellen __________________________________ 27 – Förskolans värdegrund _________________________ 29 – Förskolans uppdrag _____________________________31 – Mål____________________________________________ 33 – Riktlinjer förskollärare __________________________ 35 – Riktlinjer arbetslag_____________________________ 37 – Tolkning och analys ____________________________ 39 Från teori till praktik ____________________________ 41 Nu är det din tur!_________________________________ 42 Läroplanstexten__________________________________ 46 Anteckningssidor_________________________________ 62

Inledning Förskolans läroplan kom 1998 och 2018 har den reviderats och fått ny titel – Lpfö18. En hel del är sig likt, men den har även fått nytt inne håll och flera förtydliganden kring uppdraget. Det som är annorlunda måste förstås och omsättas i den praktiska vardagen. Det som är sig likt måste sättas in i delvis nya samman hang. Är utbildningen i din förskola formad så att barn har roligt? Är barnen aktiva och delaktiga i undervisningen? Arbetar ni för att väcka barns intresse för hållbar utveckling? Visar ni respekt för varje barns personliga integritet? Skapar ni de bästa förutsättningarna för barnens bildning, tänkan de och kunskapsutveckling? Detta är exempel på några av de skriv ningar som finns i Lpfö18. Syftet med denna lilla bok är att inspirera dig att reflektera, och ge underlag för diskussioner med dina kollegor kring både det nya och det välbekanta för att läroplanen ska fortsätta vara levande och ett konkret verktyg i vardagsarbetet. Detta är däremot ingen instruktionsbok. Det låter sig inte göras. Läroplanen måste tolkas, förstås och genomföras utifrån varje för skolas unika förutsättningar. Däremot kan ett aktivt arbete med läro planen både ge nya perspektiv på hur man kan tolka texten och en fördjupad förståelse av dess innebörd. I tolkningen av uppdraget måste du också förhålla dig till skollagen. Det finns inte ett sätt att genomföra läroplanens intentioner utan möjligheterna är oändliga. Se denna bok som ett verktyg bland andra. Greppa inte över allt på en gång – det måste få ta tid att analysera och reflektera. Låt ditt engagemang och intresse styra när och vad du väljer att ta tag i. Du ska helt enkelt ha den till hands i fickan!

Gör så här! I handboken kommer du att möta några begrepp och företeelser som kan vara värdefulla att diskutera och tolka för att de ska bli en del av praktiken. Här kommer ni också att möta cirkelmodellen som är ett sätt att analysera verksamheten i relation till läroplanens intentioner. Den kan användas på två olika sätt. En väg är att börja i teorin för att sedan titta på praktiken. Alltså utgå från läroplanen – vad står i de olika avsnitten – sammanställa och reflektera vad texten innebär och ställer för krav. Och därefter fundera över hur man kan gestalta det i vardagsarbetet – planerad undervisning. Eller så börjar man i praktiken – genom att dokumentera spontant uppkomna undervis ningstillfällen och koppla dem till målen i läroplanen. Läs högersidorna först. Där hittar du bakgrundstexter, mina exempel och förslag på uppgifter. På vänstersidorna finns utrymme för dig att anteckna. Meningen är att du utifrån dina egna exempel, utifrån frågor som är aktuella i din verksamhet, antecknar dina iakttagelser, diskussioner, reflektioner och analyser. Du kommer att finna många exempel på frågor för reflektion, analys och diskussion. Se dessa frågor som just exempel – med dem vill jag visa hur man kan tänka för att få syn på sitt eget sätt att förstå och handla utifrån läroplanen. Diskutera gärna tillsammans olika ord och begrepp ur läroplanen för att öka er medvetenhet om deras innebörd. Fundera över när, hur och på vilket sätt dessa företeelser förekommer i er verksamhet. På så sätt kan orden i läroplanen bli en tydlig beskrivning av hur var och en uppfattar verksamheten. På flera ställen i handboken skriver jag att ni ska söka efter texter i läroplanen. För att underlätta det arbetet finns själva läroplanstexten på en ljusblå bakgrund sist i boken. Allra sist i boken finns några anteckningssidor. De sidorna kan användas som ett slags loggbok över arbetet. Alla textsidor i boken, också läroplanstexten, ska användas aktivt: stryk under, notera, kommentera och så vidare. Då kan läroplanen bli levande.

VARFÖR – VAD – HUR – VEM Här kan du göra en första övergripande analys av hur ni tolkar VARFÖR – VAD – HUR – VEM

____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________

VARFÖR – VAD – HUR – VEM Didaktik är läran om undervisning, alltså alla de olika faktorer som på verkar undervisningens innehåll och genomförande. Det krävs både kunskap och medvetenhet om dessa faktorer för att kunna arbeta uti från läroplan och skollag. Man måste ställa sig följande fyra frågor för att planera för barns lärande. VARFÖR svarar mot förskolans uppdrag som är formulerat i både skollag och läroplan. En del av professionen är att kunna hålla två parallella perspektiv i medvetandet – det ena är det övergripande: förskolans syfte och uppdrag – det andra är att befinna sig i barnens här och nu. VAD ska barn lära sig? Med utgångspunkt från läroplanens mål måste man ta ställning till olika innehåll som varje barn ska ges för utsättningar att utveckla ett kunnande kring. Det krävs att man som pedagog själv har kunskaper inom de olika områdena för att kunna följa barns förändrade kunnande. Både för att kunna planera under visning och för att fånga innehåll som uppstår spontant. HUR ska det läras in? Hur är förhållningssätt – hur är var och en som person i mötet med barnen? Ens förhållningssätt styrs av vilka vär den man bär på och vilken barnsyn, kunskapssyn och syn på lärande man bär med sig. Hur är också arbetssätt – hur organiserar man och lägger upp arbetet? Hur undervisar man? Hur skapar man förutsätt ningar för barns lärande? I arbetssättet ingår organisation av tid, rum, barn och vuxna. Där ingår också utformningen av miljön och det ma terial som förskolan erbjuder. Förskolepedagogik! VEM ska lära sig? Det är skillnad om det är ettåringar eller fem åringar som ska utveckla sin förståelse för exempelvis hållbar utveck ling. Och det är skillnad mellan varje barns unika erfarenheter. Dessa måste vara utgångspunkter när det gäller både innehållet och genom förandet. Dessa fyra didaktiska frågor måste reflekteras och diskuteras när verksamhetens innehåll ska planeras. Alla – VARFÖR, VAD, HUR, VEM – har betydelse för måluppfyllelse och är delar av den pedagogiska processen. Dessa aspekter måste finnas med i dokumentationen och de utgör grunden för att utvärdera.

VARFÖR – Förskolans uppdrag Egna anteckningar

VARFÖR – Förskolans uppdrag Svaren på den didaktiska frågan VARFÖR något ska läras in, finns både i skollag och läroplan. Skollagen innehåller både ett över gripande syfte med utbildningen inom skolväsendet (1 kap. 4 §) och specifikt förskolans syfte (8 kap. 2 §). Båda dessa skrivningar ger samhällets syn på förskolans roll som det första steget i det svenska utbildningssystemet. Förutom att varje barn ska ges förutsättningar att inhämta och utveck la kunskaper och värden och ges stöd och stimulans, anger skollagen att förskolan så långt det är möjligt ska uppväga skillnader i barnens förutsättningar och att den ska anpassas till alla barn i förskolan. Utbildningen i förskolan ska vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Läroplanen formulerar uppdraget utifrån sex rubriker: Hel hetssyn, Lek är grunden för utveckling, lärande och välbefinnande, Kommunikation och skapande, Hållbar utveckling samt hälsa och väl befinnande, Omsorg, utveckling och lärande och Varje förskolas utveck ling. Läroplanen uttrycker att utbildningen i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Och att i samarbete med hemmen ska förskolan främja barnens utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvars kännande människor och samhällsmedlemmar. Läroplanen kräver att förskoletiden blir positiv för barnen.

Reflektera, analysera och diskutera: • Diskutera syftet med förskolan och hur ni tolkar och förstår uppdraget. • Diskutera uppdraget utifrån de sex olika avsnitten. • Fundera över om förskoletiden är positiv för alla era barn. Hur kan ni arbeta så att ni når detta mål? • Sammanställ alla texter om leken och fundera över formuleringarna. Hur kan ni utveckla barns lek/ert förhållningssätt till leken? • Diskutera innebörden i att kunna kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. • Vad krävs av er för att barn ska kunna utveckla ett kritiskt och ansvars fullt förhållningssätt till digital teknik? • Reflektera över ordet omsorg som en viktig del i barns utveckling och lärande. • Diskutera hur ni gör för att åstadkomma kontinuitet och progression i barns utveckling och lärande. 7

Vad – Förskolans innehåll Egna anteckningar

VAD – Förskolans innehåll Målen anger inriktningen på utbildningen i förskolan. De anger där med den förväntade kvalitetsutvecklingen i utbildningen och hur för skolan kan bidra till varje barns utveckling och lärande. Målen riktar sig tydligt mot förskolans verksamhet, det är inte barnen som ska upp nå målen och det finns heller inga krav på jämförelser mellan barn. Det innebär att målen ska ligga till grund för hur förskolan planerar att undervisa och genomföra uppdraget. Målen uttrycker att förskolan ska ge barnen förutsättningar att ut veckla normer, värden, färdigheter och barns förståelse om sig själva och om ett otal olika aspekter i omvärlden. Det är viktigt att uppfatta alla mål som olika dimensioner av inne hållet, oavsett om det är förståelse, färdigheter eller normer och vär den som barn ska ges förutsättningar att inhämta och utveckla. Målen är uppdelade på tre områden, men det innebär inte att undervisningen ska läggas upp som tre områden. Tvärtom, målen måste integreras med varandra, till exempel att arbeta med olika inne hållsaspekter kan ha med både värderingar, utveckling, lärande och inflytande att göra. Ju fler möjligheter barn ges till ett mångfalt erfarande på olika sätt i skilda situationer, desto större är chansen att de utvecklar en bred och djup kompetens. Det kan också bidra till att de vuxna på ett bättre sätt kan följa barns förändrade kunnande.

Reflektera, analysera och diskutera: • Diskutera vad det innebär att målen anger inriktningen på utbild ningen. • Diskutera vad det konkret innebär att ge barnen förutsättningar att utveckla det som uttrycks i målen. Ge exempel på olika förutsätt ningar. • Analysera vilket innehåll ni erbjuder barnen. Utgå från målen och reflektera över när, hur och i vilka sammanhang olika innehållsliga aspekter finns i er verksamhet. • Diskutera hur ni kan få in samma innehåll i många olika situationer. • Diskutera hur ni kan kombinera det ni vill att barnen ska lära sig med det som fångar deras intresse. • Diskutera hur väl ni integrerar de olika målen med varandra. • Diskutera hur ni informerar föräldrarna om utbildningen. 9

HUR – Förskolans undervisning Här kan du göra en första övergripande analys av hur ni tolkar undervisning i ett förskoleperspektiv.

HUR – Förskolans undervisning I läroplanen står det att undervisning ingår i utbildningen och att det innebär att stimulera och utmana barnen med målen som utgångs punkt och riktning. Undervisningen kan antingen utgå från ett innehåll som är planerat eller ett som uppstår spontant. Förskollärare ska ansvara för det pedagogiska innehållet så att det målinriktade arbetet stödjer barns lärande och utveckling. Förskollärare har ett särskilt ansvar i utbildningen som arbetslag, förskollärare och barnskötare, gemensamt genomför. Det som utmärker förskolans arbetssätt och därmed undervisning är att barns sociala, emotionella, kognitiva och motoriska lärande inte greras. I förskolan bildar också omsorg, utveckling, lek och lärande en helhet och sker i vardagliga sammanhang som barn uppfattar som meningsfulla. Det betyder att förskolans undervisning kan beskrivas som relationell, interaktiv och kommunikativ. Det innebär att all tid och alla upptänkliga aktiviteter och situatio ner kan ligga till grund för undervisning. Undervisningen i förskolan ska präglas av ett demokratiskt förhållningssätt där barn är delaktiga. Ett temainriktat arbetssätt innebär att olika innehållsliga aspekter inte greras.

Reflektera, analysera och diskutera: • Reflektera över och diskutera vad som kännetecknar undervisningen i er förskola. • Konkretisera genom att skriva ner hur undervisningen går till. • Hur är undervisningen relaterad till målen? • Tänk igenom när planerad respektive spontant uppkommen undervisning sker i er verksamhet. Vad är bra? Vad kan utvecklas? • Sätt ord på hur ni känner igen undervisning. • Sätt ord på hur ni känner igen icke-undervisning. • Vad betyder det i praktiken att undervisningen är relationell, interaktiv och kommunikativ? Konkretisera. • Diskutera hur ni gör barnen delaktiga och aktiva i undervisningen. • Formulera vad som kännetecknar hög undervisningskvalitet.

Hur – Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Här kan du göra en första övergripande analys av hur ni tolkar vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

HUR – Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet Både skollagen och läroplanen säger att utbildningen alltid ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet när det gäller såväl innehåll som arbetssätt. Vetenskaplig grund är att ha kunskap som vilar på forskning som tagits fram med vetenskapliga metoder. Det kräver att man hela tiden försöker hålla sig uppdaterad och ha kunskap om aktuell forskning inom sitt område och utifrån det kan ompröva och omsätta det kunnandet i praktiken. Att ha vetenskaplig grund handlar också om att ha ett vetenskapligt förhållningssätt, det vill säga att man kritiskt granskar, värderar och omvandlar information till kunskap. Den vetenskapliga grunden har betydelse för hur man omsätter läroplanen. För att kunna genomföra läroplanens intentioner måste den tolkas utifrån både vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Beprövad erfarenhet handlar om professionell erfarenhet, att utveckla kunskaper i praktiken. Att lära av varandra på ett systematiskt sätt och att den erfarna kunskapen dokumenteras och sprids. Ordet beprövad är synonymt med tillförlitlig, pålitlig, bra. Ett vetenskapligt förhållningssätt innebär också att kunna välja en metod som har stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet. Och vara medveten om vad man grundar sitt kunnande på.

Reflektera, analysera och diskutera: • Reflektera och diskutera begreppen vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. • Diskutera vilka teorier ert kunnande vilar på. • Undersök hur ni kan delta i eller ta del av systematiskt dokumenterad kunskap när det gäller beprövad erfarenhet om undervisning i förskolan. Finns det nätverk eller kontakter med högskola? • Diskutera ert vetenskapliga förhållningssätt – på vilket sätt granskar ni kritiskt och värderar information? • Diskutera hur ni gör/kan göra för att hålla er uppdaterade med aktuell forskning, både vad gäller innehåll och arbetssätt.

HUR – Grundläggande värden Egna anteckningar

HUR – Grundläggande värden Både förhållningssätt och arbetssätt styrs av de värden och synsätt man bär på. Läroplanen är tydlig; alla i förskolan ska hävda de värden som finns i skollag och läroplan. Utbildningen ska ske i demokratiska for mer. Förskolan ska också utgå från de värden och rättigheter som finns i barnkonventionen, att alltid ha barnets bästa för ögonen. Beroende på vilka värden, vilken barnsyn och kunskapssyn man bär på och hur man förstår barns lärande, så påverkar det hur man är i mötet med barnen. Det finns många skrivningar i läroplanen som kan vara utgångspunkter för diskussioner och fördjupningar kring detta. Värdegrunden uttrycker en människosyn, till exempel med ord som människans egenvärde, empati och omtanke, jämställdhet, solidaritet. Förskolan ska visa respekt för barns personliga och kroppsliga integri tet. Förhållningssättet hos alla som verkar i förskolan, och deras sätt att agera och tala om något, påverkar barnens förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. Därför är alla som verkar i förskolan viktiga som förebilder. En del av förutsättningarna för barns utveckling och lärande är att atmosfären i barngruppen är varm, tillåtande och bjuder in till samspel.

Reflektera, analysera och diskutera: • Vad krävs av er för att ni alltid ska ha barnets bästa som utgångs punkt?. • Analysera och diskutera hur ni gör för att samhällets gemensamma värderingar ska komma till uttryck i praktisk vardaglig handling i olika sammanhang i er verksamhet. Konkretisera. • Diskutera vad personlig och kroppslig integritet innebär i praktiken. • Analysera vilken atmosfär som finns i ert arbetslag och i er barn grupp. Vad är bra och vad behöver utvecklas? • Sök efter meningar i värdegrunden och uppdraget som ställer krav på förhållningssätt/arbetssätt. Exempel: Förskolan ska kontinuerligt utma na barnen vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskap er. Vad krävs i ert arbetssätt för att barnen ska uppleva vardagen så? • Hur kan ni säkerställa alla barns lika inflytande och utrymme oavsett könstillhörighet?

HUR – Miljö och material Egna anteckningar

HUR – Miljö och material Miljö och material är en del av förskolans pedagogik och svarar mot en av flera faktorer i den didaktiska frågan HUR. Den miljö och det material förskolan erbjuder påverkar både möjligheter och medför begränsningar för barns utveckling och lärande. Både miljön och materialet bidrar till att skapa förutsättningar för barns lärande och kan analyseras utifrån uppdraget och målen. Man måste ständigt reflektera över att miljö och material är i linje med VAD barn ska ges förutsättningar att lära sig och i relation med VEM, den aktuella barngruppen.

Reflektera, analysera och diskutera: • Läs och sammanställ texterna om miljön och fundera över om miljön i er förskola erbjuder det läroplanen uttrycker. • Ett sätt att analysera miljön är att utgå från målen och reflektera över på vilket sätt olika miljöer/rum kan utgöra ett stöd för att barn ska kunna lära och utveckla det målen anger. • Även material kan inventeras och analyseras utifrån målen. Har ni material inom ett område men saknar det inom något annat område? Har ni material som fångar eller inte fångar barns intresse? • Analysera rum för rum utifrån hur barnen använder rummen. Vilka är deras favoritplatser? Analysera varför. Finns det rum de inte använ der så ofta? Analysera varför. Diskutera hur ni kan förändra/förnya så att barnen tycker att alla miljöer väcker intresse. • Analysera miljö och material utifrån olika målområden i läroplanen, språk/kommunikation, jämställdhet, hållbar utveckling och så vidare. Vad är bra och vad kan utvecklas? • Vilka digitala verktyg har ni? Hur använder barnen dem? Vad är bra och vad kan utvecklas? • Observera barns lek och hur de använder miljö och material. Analysera utifrån målen. På vilket sätt kan ni stimulera, utvidga och utmana barns lek? • Utemiljön kan analyseras utifrån samma frågeställningar.

VEM – Barns tidigare erfarenheter Egna anteckningar

VEM – Barns tidigare erfarenheter För att kunna utmana barn i deras lärande är det nödvändigt att de vuxna har kunskap om varje barns erfarenheter och kunnande. Det är av största vikt att de vuxna har ett barnperspektiv och en strävan mot att närma sig barns perspektiv. Barn ska vara delaktiga och aktiva i lärprocesserna och de är in tresserade av att lära sig. Barn lär och utvecklas i sammanhang som de upplever som meningsfulla. Barn skapar mening tillsammans med andra barn och vuxna. Därför måste vuxna inbegripa barns egna per spektiv, intressen, motivation och lust att lära när undervisning plane ras och genomförs. Vuxna måste också inhämta kunskap om hur varje barns kunnande förändras. Mötet med barnen ska kännetecknas av lekfullhet, omsorg och lärande där vuxna både stöttar och utmanar barnen. Barns bästa ska alltid vara en utgångspunkt i förskolan. Det är betydelsefullt att se barns lärande och utveckling som en kreativ och meningsskapande process. Undervisningen ska utgå från läroplanens mål och från barns tidigare erfarenheter och kunnande i kombination med det som fångar barns intresse. Undervisningen måste också ha tydliga kopplingar till barns vardag. Barns kulturella likheter och skillnader ska tas tillvara som resurser för lärande.

Reflektera, analysera och diskutera: • Diskutera skillnaden mellan barnperspektiv och barns perspektiv. • Diskutera hur ni gör för att inbegripa barns intressen i undervisningen. • Diskutera hur ni gör barnen delaktiga och aktiva i undervisningen. • Diskutera hur ni kan utgå från barnens intresse i det arbetet. • Hur arbetar ni för att få syn på barns förändrade kunnande? • Diskutera vad det innebär att bidra till kontinuitet och progression i barns utveckling och lärande. • Diskutera vad det innebär – att när barnen slutar i förskolan kan de ha upp till fyra års utbildning med sig – för barnen/föräldrarna/för arbetet i förskolan?

Förskollärares ansvar Egna anteckningar

Förskollärares ansvar Förskollärares särskilda ansvar i undervisningen i förskolan finns i ett eget avsnitt, 2:7 (se s. 60). Förskolläraren måste ha kompetens att tolka läroplanens mål och skapa goda miljöer och sammanhang där barn ges möjligheter att ut vecklas, leka och lära. Vidare krävs en god förmåga att fånga barns intresse och entusias mera dem för undervisningens innehåll. Det krävs också ett didaktiskt kunnande, ämneskunskaper samt förmåga att koppla undervisningen till barns vardag.

Reflektera, analysera och diskutera: • Diskutera vad förskollärares särskilda ansvar för undervisningen innebär för er och ert arbetslag. • Diskutera hur ni utifrån förskollärares övergripande ansvar kan fördela arbetsuppgifter i undervisningen. • Fundera på hur ni planerar för undervisning där mål, barns intresse och vuxnas intentioner integreras. • Diskutera vad som krävs för att spontant uppkomna aktiviteter ska resultera i undervisning. • Diskutera hur ni kan göra för att hålla kvar barns intresse, nyfikenhet och uppmärksamhet. Syftet med undervisning och lärande är att alla barn ska få en likvär dig grund för fortsatt utbildning och för livet. Förskollärare måste vara tydliga med vad de vill att barnen ska lära sig och berätta vad som görs och varför, så att barnen blir medvetna om och får syn på lärprocesserna. Samtidigt måste man som vuxen också vara medveten om att bar nens lärande kan rikta sig mot något annat än det som förskolläraren tänkt sig.

Arbetslaget Egna anteckningar

Arbetslaget Arbetslaget ska gemensamt genomföra uppdraget. Riktlinjerna till arbetslaget anger det ansvar som var och en har att tillsammans i arbetslaget genomföra arbetet mot målen i läroplanen. I undervisningen har förskollärare ett särskilt ansvar, men samtliga i arbetslaget, till exempel barnskötare, ska medverka till att främja barns utveckling och lärande. Det finns många stycken i läroplanen där man uttryckligen vänder sig till alla i förskolan. Exempelvis: Undervisningen ska baseras på såväl att barnen lär tillsammans och av varandra som på samspelet mellan vuxna och barn. Alla som ingår i arbetslaget ska därför vara uppmärksamma på alla barns möjligheter till samspel mellan enskilda barn, i barngruppen och med de vuxna. Alla som arbetar i förskolan måste ha förmågan att ge varje barn förutsättningar att utveckla tillit och självförtroende. Alla i arbetslaget måste ha förmåga att förstå och samspela med alla barn och skapa goda relationer med hemmen. Alla måste bidra till att lek har en central plats i förskolan. Alla i arbetslaget ska utifrån sina roller genomföra utbildningen i enlighet med målen och aktivt arbeta för förbättringar och därmed öka måluppfyllelsen. Alla som arbetar i förskolan ska följa de normer och värden som anges i läroplanen och bidra till att förskolans uppdrag genomförs.

Reflektera, analysera och diskutera: • Diskutera hur ni uppfattar begreppet ansvar. • Diskutera hur ni ser på det ansvar som var och en i arbetslaget har, det vill säga att var och en har ett personligt ansvar att genomföra det pedagogiska arbetet. • Leta reda på meningar som handlar om vad alla i förskolan ska göra. Sammanställ och diskutera hur ni genomför detta. • Diskutera hur man kan få alla i arbetslaget att delta och känna ansvar för uppdraget. • Diskutera hur ni, kanske på ett ännu bättre sätt än idag, kan ta till vara de olika kompetenser som var och en i arbetslaget har.

Måluppfyllelse Egna anteckningar

Måluppfyllelse Måluppfyllelse i förskolan handlar om att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för omsorg, utveckling och lärande och att det leder till ett förändrat kunnande hos barnen. För att få kunskap om förskolans kvalitet måste verksamheten utvärderas. Det handlar om att kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och att ta reda på vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att leka, lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det kräver en konkret beskrivning som anger VAD, HUR, VEM och VARFÖR samt att man sedan bedömer och tolkar detta i relation till den faktiska måluppfyllelsen. För att synliggöra den egna praktiken måste man dokumentera verksamheten så att man kan använda detta som underlag för reflek tion. Dokumentationen ska beskriva den pedagogiska processen och varje barns förändrade kunnande.

Exempel: VAD Följ verksamheten en dag och analysera innehållet i relation till målen; hur integrerade är målen med varandra? Följ olika delar av verksamheten: rutiner, barns lek, temaarbeten etcetera och analysera dem i relation till målen. HUR Följ en kollega och låt en kollega följa dig. Analysera vuxnas förhållningssätt i relation till läroplanens skriv ningar kring barnsyn, kunskapssyn och värden och i relation till undervisning. Analysera även miljö och material. VEM Formulera det förändrade kunnande ni ser i varje barns utveck ling och lärande. Analysera resultatet i relation till de förutsättningar ni skapat för barns utveckling och lärande. VARFÖR Koppla ihop de tre ovanstående frågorna och dess svar med förskolans uppdrag. Jämför riktlinjerna i avsnittet Uppföljning, utvärdering och utveck ling med ovanstående reflektioner och analyser. Vad var bra? Vad var mindre bra? Vad kunde ha gjorts annorlun da?

Schematisk bild över cirkelmodellen. Du kan starta i vilket läroplans avsnitt som helst. Därför kan arbetsgången gå i båda riktningarna.

Riktlinjer

Värdegrund

Mål

nalys och eflektion

Uppdrag

Ri Teori Mål

Analys och reflektion Analys och reflektion

Dokumentation Praktik

Schematisk bild över cirkelmodellens process: Du kan starta processen i teorin eller praktiken. Genom att följa processens olika steg kan ditt arbete leda till utveckling och nya sätt att förstå teorin – läroplanen, och förändra praktiken – hur ni gör i verksamheten.

Cirkelmodellen Cirkelmodellen är ett sätt att arbeta för att tolka och förstå läro planen. Läroplanen innehåller olika avsnitt men måste förstås i ett sammanhang. Allt hör ihop. Och eftersom läroplanen inte ger några konkreta anvisningar om hur man ska göra, måste man tolka med ut gångspunkt från sina egna villkor. Metoden handlar om att – utifrån ett perspektiv, ett ämnesområde, en innehållsaspekt som ni själva väljer – söka efter texter som knyter an till just den frågan. Man går in i avsnitten Värdegrund, Uppdrag, Mål och Riktlinjer och plockar ut de texter som man tycker knyter an till frågan. Man kan börja i vilket avsnitt som helst, beroende på vilken fråge ställning man vill fördjupa sig i. I arbetet utifrån läroplanen måste man, som jag ser det, koppla ihop de olika delarna. Det är viktigt att förstå hur saker hänger ihop, att hitta sammanhang. I Värdegrunden finns alla de värden som ska råda och som ska genomsyra allt man gör. I Uppdraget finns framförallt de synsätt som ska ligga till grund för arbetet men också texter som ger vägledning om arbetssätt och för hållningssätt. Målen beskriver olika förmågor och kompetenser som barn ska ges förutsättningar att utveckla och lära. Därmed ger de också en vägled ning om det innehåll som undervisningen ska handla om. Riktlinjerna beskriver vilket ansvar förskolläraren respektive arbets laget har och därmed vilka uppgifter var och en har i arbetet med barns utveckling och lärande. Cirkelmodellen kan användas oavsett vilken frågeställning som är aktuell. Ibland är det inte helt tydligt vilka texter man kan välja ur ett avsnitt – och så måste det vara, eftersom det handlar om att göra en egen tolkning av vad som hör samman. På följande sidor 28–41 kan ni följa ett exempel utifrån cirkel modellen. På vänstersidorna kan ni göra egna exempel.

Cirkelmodellen med eget exempel Här kan du göra egna exempel utifrån cirkelmodellen. Börja med att välja område eller ”fråga” du vill undersöka. Sök sedan de texter som finns i värdegrunden och som knyter an till din fråga.

Cirkelmodellen – från teori till praktik Ett exempel på hur man kan arbeta med cirkelmodellen. Jag har valt att följa modellen utifrån läroplanens skrivningar om hållbar utveck ling kopplat till barns delaktighet och inflytande.

Förskolans värdegrund Utbildningen ska genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. Både ett långsiktigt och globalt framtids perspektiv ska synliggöras i utbildningen. Förskolan ska spegla de värden och rättigheter som uttrycks i barn konventionen. Utbildningen ska därför utgå från vad som bedöms vara barnets bästa, att barn har rätt till delaktighet och inflytande och att barnen ska få kännedom om sina rättigheter. Var och en som verkar i förskolan ska främja aktningen för varje människas egenvärde och verka för en hållbar utveckling

Reflektera, analysera och diskutera: Dessa värden ska finnas förankrade hos alla som arbetar i förskolan. Därför är det betydelsefullt att reflektera och diskutera på vilket sätt man förstår och uttrycker, både i ord och handling, dessa värden. • Konkretisera de tre delarna: ekonomiskt, socialt och miljömässigt, i hållbar utveckling för att ge orden betydelse. • Diskutera era egna värderingar rörande hållbar utveckling. • Berätta för varandra hur ni var och en i vardagen verkar för hållbar utveckling och hur ni gör det gemensamt i förskolan. • Diskutera vad det betyder att barnkonventionen finns i läroplanen. • Diskutera vad barns bästa kan vara i olika situationer. Konkretisera. Det här är frågor som i första hand hör ihop med de egna grund läggande värderingar som kommer till uttryck i förhållningssättet.

Cirkelmodellen med eget exempel Fortsätt här med texter som du finner i förskolans uppdrag. Uppdrag:

Cirkelmodellen – från teori till praktik I uppdraget hittar jag följande som enligt min tolkning hör samman med perspektivet hållbar utveckling och barns delaktighet och inflytande:

Förskolans uppdrag I samarbete med hemmen ska förskolan främja barnens utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. En positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållnings sätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. Utbildningen ska ge varje barn möjligheter att utforska, ställa frågor och samtala om företeelser och samband i omvärlden och på så sätt utmana och stimulera deras intresse för hälsa och välbefinnande samt för hållbar utveckling. Utbildningen ska ta tillvara barnens egna erfarenheter, behov och det de visar intresse för. Men barnen ska också kontinuerligt utmanas vidare utifrån läroplanen genom att inspireras till nya upptäckter och kunskaper.

Reflektera, analysera och diskutera: • Vad krävs av er för att en positiv framtidstro ska prägla verksamheten? • Diskutera vad ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till miljö, natur och samhälle konkret kan innebära. • Ta reda på vilka erfarenheter barnen har av hållbar utveckling. • Sammanställ era egna idéer om olika val i vardagen som kan bidra till hållbar utveckling. • Hur gör ni för att ta till vara barns intressen att utforska olika frågor kopplat till hållbar utveckling? • Diskutera hur ni brukar göra för att ta vara på barns intresse i kombination med att utmana barnen vidare utifrån målen. • Fundera över hur ni kan arbeta så alla tre områdena, ekonomiskt, socialt och miljömässigt, blir integrerade i ert arbete med hållbar utveckling. 31

Cirkelmodellen med eget exempel Vilka mål hittar du utifrån din fråga? Tänk på att sträva efter att få med mål från alla de avsnitt som handlar om barns utveckling och lärande.

Cirkelmodellen – från teori till praktik När jag fortsätter min analys hittar jag mål ur alla tre avsnitt som handlar om vad barn ska få möjlighet att utveckla och lära.

Mål Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla: Normer och värden • förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, • ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället. Omsorg, utveckling och lärande • förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, • förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling. Barns delaktighet och inflytande • intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation, • förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i för skolan.

Reflektera, analysera och diskutera: • Diskutera hur ni kan arbeta så att barn kan utveckla förmågan att leva sig in i andra människors situation. • Hur kan ni arbeta så att barns intresse för hållbar utveckling ökar och vidmakthålls? • Diskutera hur ni kan arbeta för att barn ska utveckla förståelse för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra. Sök efter konkreta exempel. • Hur kan ni ta vara på barnens erfarenheter och åsikter om olika val som leder till hållbar utveckling? • Har ni en organisation som gör det möjligt för barn att ta ansvar för egna handlingar och för miljön i förskolan?

Cirkelmodellen med eget exempel Slutligen söker du efter de riktlinjer som hör samman med din fråga.

Cirkelmodellen – från teori till praktik I detta exempel finns de riktlinjer som vänder sig till förskollärare.

Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att: Normer och värden • tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, • utveckla normer och förhållningssätt för arbetet och samvaron i barngruppen. Omsorg, utveckling och lärande Förskollärare ska ansvara för att varje barn: • upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker, • får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper, • får förutsättningar för att utvecklas, leka och lära och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga, • utmanas och stimuleras i sin motoriska, sociala, emotionella och kognitiva utveckling. Barns delaktighet och inflytande • får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll.

Reflektera, analysera och diskutera: • Vad kännetecknar ett demokratiskt arbetssätt? • Sammanställ de normer och förhållningssätt för arbetet som finns i er verksamhet. Stämmer det med läroplanens skrivningar? Om inte, hur kan ni utveckla vidare? • Hur kan ni arbeta så att barnen uppfattar arbetet med hållbar utveck ling som meningsfullt och utmanande och att det stimulerar lusten att göra nya erfarenheter? • Vad innebär det att få förutsättningar att använda hela sin förmåga? Konkretisera. • Vad innebär det konkret att barnen har inflytande över arbetssätt och innehåll när det gäller hållbar utveckling?

Cirkelmodellen med eget exempel ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ 36

Cirkelmodellen – från teori till praktik I detta exempel har jag valt de riktlinjer som vänder sig till arbetslaget.

Riktlinjer Arbetslaget ska: Normer och värden • visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet. Omsorg, utveckling och lärande • skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras egna handlingar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling, och • skapa förutsättningar för barnen att lära känna sin närmiljö och de samhällsfunktioner som har betydelse för det dagliga livet samt för att ta del av det lokala kulturlivet. Barns delaktighet och inflytande • respektera varje barns rätt att uttrycka sina åsikter med olika uttrycks former samt säkerställa att barnens uppfattningar och åsikter tas till vara och kommer till uttryck i utbildningen.

Reflektera, analysera och diskutera: • Diskutera vad ni gör för att barnen ska känna samhörighet och kunna utveckla ansvar och solidaritet i förhållande till hållbar utveckling. Konkretisera. • Hur kan ni stödja barns erfarenheter om hur deras egna handlingar kan påverka miljön kopplat till hållbar utveckling? • Inventera närmiljön och de samhällsfunktioner som finns i det dagliga livet och fundera över om, och i så fall hur, ni kan arbeta med hållbar utveckling utifrån de tre perspektiven ekonomiskt, socialt och miljömässigt. • Hur kan ni säkerställa att barnens uppfattningar och åsikter tas tillvara? Och hur kommer de till uttryck?

Cirkelmodellen med eget exempel Nu är det dags att göra en egen tolkning och analys utifrån de läro planstexter du sammanställt. Formulera konkret vad ni måste göra i er verksamhet. Sammanställ utifrån VAD, HUR, VARFÖR och VEM.

Cirkelmodellen – tolkning och analys Jag har valt att koppla läroplanens skrivningar kring hållbar utveckling till barns delaktighet och inflytande. Jag tänker att för att förskolebarn ska kunna utveckla kunskaper om hållbar utveckling för framtiden måste de tidigt vara delaktiga, kunna påverka och ha inflytande i sin egen lärprocess. Det kan ge goda förutsättningar för meningsfulla kunskaper för framtiden. Undervisningen i förskolan kan inte skapa möjligheter för barn att utveckla kunskaper och handlingsberedskap för hållbar utveckling om inte de vuxna själva förstår betydelsen av detta. Ska förskolan kunna bidra till att barn förstår de värden som ligger i hållbar utveckling måste de vuxna själva ge uttryck för detta. För att kunna arbeta med hållbar utveckling så att det leder till lärande och utveckling hos barnen måste de vuxna börja med sig själva. Men man måste också fundera över hur man kan lägga upp arbetet så att barn erbjuds reella möjligheter att lära och utveckla det målen anger. Då måste man också väga in och analysera miljö och material. Utifrån de exempel på frågor för reflektion och analys jag gett efter varje läroplansavsnitt kan man diskutera sig fram till hur man kan arbeta med just denna fråga – och andra. Mina frågor är bara exempel. Men de kan vara en början; frågor leder ofta fram till nya frågor. Gör anteckningar under era diskussioner och använd dem som underlag för planering av ert fortsatta arbete. Att använda cirkelmodellen kan vara ett sätt att tänka från teori till praktik. Men hur man konkret undervisar, alltså det man arbetar med, kan varieras i det oändliga. Man kan arbeta med olika teman, särskilda situationer eller olika uppgifter och därigenom kan barnen få erfarenheter och erövra ett nyanserat och förändrat kunnande. Det finns inte bara ett sätt att göra detta. Tvärtom. Ju oftare man kan fläta in samma innehåll, desto bättre. Det handlar om att integrera hela läroplanens olika perspektiv i arbetet.

Cirkelmodellen med eget exempel Den här sidan kan du använda för att skriva ner en analys du gjort utifrån en dokumentation. Följ gärna de sju punkterna på högersidan intill.

Cirkelmodellen – från teori till praktik Allt arbete i förskolan ska utgå från läroplanen, till exempel på det sätt som beskrivs i Cirkelmodellen – från teori till praktik. Det är helt enkelt en konsekvens av begreppet undervisning, alltså en målstyrd process som ska leda till utveckling och lärande. Men eftersom barns utveckling och lärande sker hela tiden kan man börja i praktiken genom att dokumentera spontant uppkomna aktiviteter i vardagen som också lett till undervisning. Utgå från din egen vardag. Börja med en dokumentation av någon situation, kanske något som barnen visat intresse för och som ni fångat upp. Gå sedan till läroplanen för att hitta ord och meningar som kan beskriva det som sker i denna situation. Det kan vara enklast att börja i målen. Vilka mål kan beskriva det barnen fått förutsättningar att erfara i situationen? Observera att jag inte menar vad barn lärt sig, det är en annan fråga, utan vilka förutsättningar ni har skapat. Fortsätt sedan med riktlinjerna. Vad hittar ni där som stämmer in i de vuxnas undervisning? Sök sedan i uppdraget: ni kan hitta meningar som knyter an till innehållet, pedagogernas synsätt eller övergripande perspektiv. Till sist, vilka värden ur värdegrunden anser ni passar in i sammanhanget? Nu har ni satt läroplanens ord på skeendet i dokumentationen. Då är det dags att reflektera och analysera.

Reflektera, analysera och diskutera: • Tänk först övergripande: fick ni bekräftelse på det ni redan trodde, blev ni förvånade över något? • Analysera sedan VAD – vilket innehåll finner ni? • HUR – undervisning – arbetssätt, förhållningssätt, miljö, material? • Analysera för VEM – var utgångspunkten utifrån barns förmåga, intresse och motivation? Stödjer arbetet barnens perspektiv? • Analysera vad som kan utvecklas. • Reflektera på vilket sätt ni kan knyta detta till läroplanen och förskolans uppdrag. • Diskutera vad ni själva har lärt er.

Nu är det din tur! Hela läroplanstexten finner ni på följande blå sidor. Det är Lpfö 18 som gäller från 1 juli 2019. Precis som det mesta här i världen ständigt är i rörelse, är också förskolans läroplan det. Texten måste hela tiden följa utvecklingen som sker inom förskolan och samhället i stort. Men för att motsvarande utveckling ska ske i förskolans praktik måste var och en som arbetar i förskolan aktivt och medvetet arbeta för att omsätta läroplanstexten till konkret handling i vardagen. Det övergripande ansvaret för att förskolans utbildning som helhet inriktas mot de nationella målen vilar på rektor. I det arbetet kan cirkelmodellen vara ett bra sätt att arbeta. Att bara läsa och försöka förstå texten räcker inte. Man måste framförallt koppla ihop teoridelen med praktiken, vardagsarbetet. Det krävs en djupare förståelse av innebörden för att kunna omsätta läroplanen i handling i den dagliga undervisningen av barnen. En utveckling som alla i förskolan kan bidra till är att genom reflektioner och praktik forma en förskolepedagogisk undervisning. Var och en kan utmana sig själv med ett vetenskapligt förhållningssätt och kontinuerligt ompröva sina erfarenheter för att därigenom åstadkomma en praktik där det dagliga arbetet ständigt är i utveckling. Lycka till!

Referenser: Undervisning i förskolan, ISBN 978-91-7559-318-0. Skolverket.

LÄROPLAN FÖR FÖRSKOLAN LPFÖ 18 1. FÖRSKOLANS VÄRDEGRUND OCH UPPDRAG GRUNDLÄGGANDE VÄRDEN Förskolan ingår i skolväsendet och vilar på demokratins grund. Av skollagen (2010:800) framgår att utbildningen i förskolan syftar till att barn ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Var och en som verkar inom förskolan ska främja aktning för människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män, flickor och pojkar, samt solidaritet mellan människor. Inget barn ska i för skolan bli utsatt för diskriminering på grund av kön, könsöverskrid ande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder, hos barnet eller någon som barnet har anknytning till, eller för annan kränkande behandling. Alla sådana tendenser ska aktivt motverkas. Utbildningen ska genomföras i demokratiska former och lägga grunden till ett växande intresse och ansvar hos barnen för att aktivt delta i samhället och för en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. Både ett långsiktigt och globalt framtids perspektiv ska synliggöras i utbildningen. Förskolan ska spegla de värden och rättigheter som uttrycks i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). Utbildningen ska därför utgå från vad som bedöms vara barnets bästa, att barn har rätt till delaktighet och inflytande och att barnen ska få kännedom om sina rättigheter.

FÖRSTÅELSE OCH MEDMÄNSKLIGHET Var och en som verkar i förskolan ska främja aktning för varje män niskas egenvärde och verka för en hållbar utveckling. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att utveckla sin förmåga till empati och omtanke om andra genom att uppmuntra och stärka deras medkänsla och inlevelse i andra människors situation. Utbild 43

ningen ska präglas av öppenhet och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt. Den ska ge barnen möjlighet att på olika sätt få reflektera över och dela sina tankar om livsfrågor. Det svenska samhällets ökande internationalisering ställer höga krav på människors förmåga att leva med och förstå de värden som ligger i en kulturell mångfald. Förskolan är en social och kulturell mötesplats som ska främja barnens förståelse för värdet av mång fald. Kännedom om olika levnadsförhållanden och kulturer kan bidra till att utveckla en förmåga att förstå och leva sig in i andra människors villkor och värderingar. Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för barnens förståelse för olika språk och kulturer, inklusive de nationella minoriteternas språk och kulturer. Av lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk framgår att de nationella minoriteterna är judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Samerna är även ett urfolk. Av språklagen (2009:600) framgår att de nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

SAKLIGHET OCH ALLSIDIGHET Förskolan ska vara öppen för skilda uppfattningar. Alla som verkar i förskolan ska samtidigt hävda de grundläggande värden som anges i skollagen och denna läroplan och klart ta avstånd från sådant som strider mot dessa värden. Förskolan ska uppmuntra barnen att föra fram sina tankar och idéer och skapa förutsättningar för detta. Barnens åsikter ska tas tillvara i utbildningen och de ska få möjlig het att bilda sig egna uppfattningar och göra val utifrån sina egna förutsättningar. På så sätt kan barnen utveckla tilltro till sin egen förmåga samt bli delaktiga och utöva inflytande över utbildningen. Barn i förskolan ska inte bli ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen. Därför ska undervisningen vara saklig, allsidig och ickekonfessionell. Förhållningssättet hos alla som verkar i förskolan, och deras sätt att agera och tala om något, påverkar barnens förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demo kratiskt samhälle. Därför är alla som verkar i förskolan viktiga som förebilder. 44

EN LIKVÄRDIG UTBILDNING Enligt skollagen ska utbildningen vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas. Den ska ta hänsyn till barns olika förutsättningar och behov och anpassas till alla barn i förskolan. Det innebär att utbild ningen inte kan utformas på samma sätt överallt och att förskolans resurser därför inte ska fördelas lika. Utbildningen ska ta sin utgångspunkt i läroplanen och det barnen visar intresse för samt i det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig. Den ska kontinuerligt utmana barnen vidare genom att inspirera till nya upptäckter och kunskaper. Förskolan ska särskilt uppmärksamma barn som av olika anledningar behöver mer ledning och stimulans eller särskilt stöd. Alla barn ska få en utbildning som är utformad och anpassad så att de utvecklas så långt som möjligt. Barn som tillfälligt eller varaktigt behöver mer stöd och stimulans ska få detta utformat utifrån sina egna behov och förutsättningar. Förskolan ska aktivt och medvetet främja alla barns lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Förskolan har ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar barnens utveck ling, val och lärande. Hur förskolan organiserar utbildningen, hur barnen blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på barnen bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Förskolan ska därför organisera utbildningen så att barnen möts, leker och lär tillsammans, samt prövar och utvecklar sina förmågor och intressen, med samma möjligheter och på lika villkor, oberoende av könstillhörighet.

FÖRSKOLANS UPPDRAG Helhetssyn Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Den ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn. Utbildningen ska utgå från en helhetssyn på barn och barnens behov, där omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. I samarbete med hemmen ska förskolan främja barnens utveckling till aktiva, kreativa, kompe tenta och ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen ingår undervisning. Undervisning innebär att stimu lera och utmana barnen med läroplanens mål som utgångspunkt och riktning, och syftar till utveckling och lärande hos barnen. 45

Undervisningen ska utgå från ett innehåll som är planerat eller uppstår spontant eftersom barns utveckling och lärande sker hela tiden. För skollärare ska ansvara för det pedagogiska innehållet i undervisningen och för att det målinriktade arbetet främjar barns utveckling och lärande. Förskollärare har därmed ett särskilt ansvar i utbildningen som arbetslaget genomför gemensamt. I undervisningen medverkar även andra i arbetslaget, t.ex. barnskötare, till att främja barns utveckling och lärande. Förskolan ska vara en levande social gemenskap som ger trygghet samt vilja och lust att lära. Barn skapar sammanhang och mening utifrån sina erfarenheter och sätt att tänka. Därför ska de i förskolan möta respekt för sin person och sitt sätt att tänka och förstå sin omvärld. Alla som arbetar i förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla tillit och självförtroende. De ska uppmuntra barnens nyfikenhet, kreativitet och intresse. Barnens rätt till kroppslig och personlig integritet ska också respekteras. Det gäller bland annat i den dagliga omsorgen och i frågor om dokumentation. Utbildningen i förskolan ska planeras och genomföras på ett sådant sätt så att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande. Förskolan ska erbjuda barnen en god miljö och en väl avvägd dagsrytm med både vila och aktiviteter som är anpassade efter deras behov och vistelsetid. Miljön ska vara tillgänglig för alla barn och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation. Miljön i förskolan ska erbjuda alla barn varierade aktiviteter i olika sammanhang. Många valmöjligheter ger ökade förutsättningar för barnen att bredda sina lekmönster och val av aktiviteter. Det är viktigt att alla som arbetar i förskolan bidrar till att barnen oavsett köns tillhörighet ges förutsättningar för utvidgade upplevelser och uppfattningar om sina möjligheter. Förskolans miljö ska inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen utan att begränsas av könsstereotypa uppfattningar. Förskolan ska samarbeta med hemmen för att ge barnen möjlighet att utvecklas efter sina förutsättningar. Förskolan ska tydliggöra för barnen och barnens vårdnadshavare vilka mål utbildningen har. Detta är en förutsättning för deras möjlighet till inflytande och förståelse för förskolans uppdrag. Det är viktigt att alla som ingår i arbetslaget har förmåga att förstå och samspela med barnen och att skapa tillitsfulla relationer med hemmen, så att förskoletiden blir positiv för barnen. 46

Lek är grunden för utveckling, lärande och välbefinnande För barn är det lek i sig som är viktigt. I lek får barnen möjlighet att imitera, fantisera och bearbeta intryck. På så sätt kan de bilda sig en uppfattning om sig själva och andra människor. Lek stimulerar fantasi och inlevelse. Lek kan också utmana och stimulera barnens motorik, kommunikation, samarbete och problemlösning samt förmåga att tänka i bilder och symboler. Därför är det viktigt att ge barnen tid, rum och ro att hitta på lekar, experimentera och uppleva. Lek ska ha en central plats i utbildningen. Ett förhållningssätt hos alla som ingår i arbetslaget och en miljö som uppmuntrar till lek bekräftar lekens betydelse för barnens utveckling, lärande och välbefinnande. Barnen ska ges förutsättningar både för lek som de själva tar initiativ till och som någon i arbetslaget introducerar. Alla barn ska ges möjlighet att delta i gemensamma lekar utifrån sina förutsättningar och sin förmåga. När någon i arbetslaget följer eller leder lek på lämpligt sätt, antingen utanför leken eller genom att själva delta, kan faktorer som begränsar leken uppmärksammas samt arbetssätt och miljöer som främjar lek utvecklas. Genom en aktiv närvaro är det möjligt att stödja kommunikationen mellan barnen samt förebygga och hantera konflikter.

Kommunikation och skapande Språk, lärande och identitetsutveckling hänger nära samman. För skolan ska därför lägga stor vikt vid att stimulera barnens språk utveckling i svenska, genom att uppmuntra och ta tillvara deras nyfikenhet och intresse för att kommunicera på olika sätt. Barnen ska erbjudas en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att lyssna till högläsning och samtala om litteratur och andra texter. Utbildningen ska ge barnen förutsättningar att kunna tänka, lära och kommunicera i olika sammanhang och för skilda syften. Därigenom läggs grunden till att barnen på sikt tillägnar sig de kunskaper som alla i samhället behöver. Förmåga att kommunicera, söka ny kunskap och sam arbeta är nödvändig i ett samhälle som präglas av stort informa tionsflöde och kontinuerlig förändring. Barn som tillhör de nationella minoriteterna, där urfolket samer ingår, ska även stödjas i sin språkutveckling i sitt nationella 47

minoritetsspråk och främjas i sin utveckling av en kulturell identitet. Förskolan ska därigenom bidra till att skydda och främja de nationella minoriteternas språk och kulturer. För döva barn, barn med hörselnedsättning och barn som av andra skäl har behov av teckenspråk ska språkutvecklingen främjas i det svenska teckenspråket. Barn med annat modersmål än svenska ska ges möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. I förskolans uppdrag ingår att överföra och utveckla ett kulturarv – värden, traditioner och historia, språk och kunskaper – från en generation till nästa. Förskolan ska också se till att olika kulturer synliggörs i utbildningen. Barnen ska ges tid, rum och ro till eget skapande. De ska få möjlighet att utforska, reflektera kring och beskriva sin omvärld. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva, gestalta och kommunicera genom olika estetiska uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans. Detta inbegriper att barnen ska få möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker, såväl digitala som andra. På så sätt är skapande både ett innehåll och en metod i förskolan för att främja barnens utveckling och lärande. Utbildningen i förskolan ska ge barnen möjlighet att använda matematik för att undersöka och beskriva sin omvärld samt lösa vardagliga problem. Utbildningen ska också ge barnen förutsätt ningar att utveckla adekvat digital kompetens genom att ge dem möjlighet att utveckla en förståelse för den digitalisering de möter i vardagen. Barnen ska ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.

Hållbar utveckling samt hälsa och välbefinnande En positiv framtidstro ska prägla utbildningen. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhåll ningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle. Barnen ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur de olika val som människor gör kan bidra till en hållbar utveckling – såväl ekonomisk och social som miljömässig. 48

Utbildningen ska ta tillvara barnens nyfikenhet samt utmana och stimulera deras intresse för och kunskaper om natur, samhälle och teknik. Barnen ska få förutsättningar att utveckla en allsidig rörelseförmå ga genom att ges möjlighet att delta i fysiska aktiviteter och vistas i olika naturmiljöer. Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva. När fysisk aktivitet, näringsriktiga måltider och hälsosam livs stil är en naturlig del av barnens dag kan utbildningen bidra till att barnen förstår hur detta kan påverka hälsa och välbefinnande. Utbildningen ska ge varje barn möjligheter att utforska, ställa frå gor och samtala om företeelser och samband i omvärlden och på så sätt utmana och stimulera deras intresse för hälsa och välbefin nande samt för hållbar utveckling.

OMSORG, UTVECKLING OCH LÄRANDE Förskolan ska erbjuda barnen en trygg omsorg och har en viktig roll för att bidra till att grundlägga barnens trygghet och självkänsla. Ut bildningen ska präglas av omsorg om barnets välbefinnande och trygghet. Alla barn ska få uppleva den tillfredsställelse och glädje det ger att göra framsteg, övervinna svårigheter och att vara en till gång i gruppen. Förskolan ska ge barnen möjlighet att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande indivi der. Därför ska barnen få möjligheter att upptäcka och förundras, pröva och utforska samt tillägna sig och gestalta olika kunskaper och erfarenheter. Förskolan ska stimulera varje barns utveckling och lärande. Ut bildningen ska alltid vila på vetenskaplig grund och beprövad er farenhet när det gäller såväl innehåll som arbetssätt. Barnen ska ges förutsättningar för bildning, tänkande och kunskapsutveckling utifrån olika aspekter såsom intellektuella, språkliga, etiska, prak tiska, sinnliga och estetiska. Detta förutsätter att alla i arbetslaget deltar i en aktiv diskussion om barnens lärande och om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden. Olika aspekter på kunskap är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – så som fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra. Förskolans arbete ska inriktas på att 49

ge utrymme för olika kunskapsformer och att skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. Med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och samman hängande. Utbildningen ska ta tillvara barnens egna erfarenheter, behov och det de visar intresse för. Men barnen ska också kontinuerligt utmanas vidare utifrån läroplanen genom att inspireras till nya upptäckter och kunskaper. Förskolan ska bidra till kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande samt förbereda för fortsatt utbildning. Förskolan ska stimulera barnens kreativitet, nyfikenhet och själv känsla. Barnen ska få möjlighet att förundras och utveckla sin förmåga att utforska, kommunicera och reflektera. Utbildningen ska stimulera barnen till att ta initiativ och ansvar samt ge dem möjlighet att arbeta både självständigt och tillsammans med andra. Utbild ningen ska uppmuntra och utmana barnen att pröva sina egna och andras idéer, lösa problem och omsätta idéerna i handling. Barngruppen och samspelet mellan barnen är en viktig och aktiv del i barnens utveckling och lärande i förskolan. Undervisningen ska baseras på såväl att barnen lär tillsammans och av varandra som samspelet mellan vuxna och barn. Alla som ingår i arbetslaget ska därför vara uppmärksamma på alla barns möjligheter till samspel mellan enskilda barn, i barngruppen och med de vuxna. Barnen lär sig genom lek, socialt samspel, utforskande och skapande men också genom att iaktta, samtala och reflektera. Barnens lärande kan bli mångsidigt och sammanhängande om arbetssätten varierar och miljön är utmanande och stimulerande samt lockar till lek och aktivitet. Utbildningen ska ge utrymme för barnens egna initiativ, fantasi och kreativitet. Barnen ska kunna växla mellan olika aktiviteter under dagen, både utomhus och inomhus och i varierande miljöer.

VARJE FÖRSKOLAS UTVECKLING Utbildningen i förskolan ska utvecklas så att den svarar mot de na tionella målen. Huvudmannen har ett ansvar för att så sker. Rektorns ledning samt förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen och arbetslagets uppdrag att främ ja barns utveckling och lärande är förutsättningar för att utbildning 50

en ska utvecklas och hålla hög kvalitet. En sådan utveckling kräver att rektorn och alla som ingår i arbetslaget systematiskt och kontinu erligt dokumenterar, följer upp, utvärderar och analyserar resultaten i utbildningen.

2. MÅL OCH RIKTLINJER Målen anger inriktningen på utbildningen i förskolan och därmed den förväntade kvalitetsutvecklingen i utbildningen samt hur denna bidrar till varje barns utveckling och lärande. Riktlinjerna anger förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen. Riktlinjerna anger också uppdraget för var och en i arbetslaget, där förskollärare, barn skötare och annan personal kan ingå, att erbjuda varje barn en trygg omsorg samt främja alla barns utveckling och lärande. Alla som arbetar i förskolan ska följa de normer och värden som förskolans läroplan anger och bidra till att genomföra förskolans uppdrag.

2.1 NORMER OCH VÄRDEN Förskolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att efterhand omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktisk vardaglig handling i olika sammanhang.

Mål – förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla • öppenhet, respekt, solidaritet och ansvarstagande, • förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, • förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, • respekt och förståelse för alla människors lika värde och de mänskliga rättigheterna, och • ett växande ansvar och intresse för hållbar utveckling och att aktivt delta i samhället. 51

Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att • barnen får sina behov respekterade och tillgodosedda och får uppleva sitt eget värde, • tillämpa ett demokratiskt arbetssätt där barnen aktivt deltar, • aktivt inkludera ett jämställdhetsperspektiv så att alla barn får likvärdiga möjligheter till utvidgade perspektiv och val oavsett könstillhörighet, och • utveckla normer och förhållningssätt för arbetet och samvaron i barngruppen.

Arbetslaget ska • visa respekt för individen och medverka till att skapa ett demokratiskt klimat, där barnen får möjlighet att känna samhörighet och utveckla ansvar och solidaritet, • samverka i arbetet med aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och kränkande behandling, • medvetet och aktivt arbeta med jämställdhet, • stimulera barnens samspel samt hjälpa och stödja dem att bearbeta konflikter, reda ut missförstånd, kompromissa och respektera varandra, • uppmärksamma och problematisera etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, • uppmärksamma barnen på att människor kan ha olika värderingar som styr deras uppfattningar och handlingar och samtidigt förankra de grundläggandena värdena, och • samarbeta med vårdnadshavare, samt diskutera regler och förhållningssätt i förskolan med vårdnadshavare, för att främja barnets utveckling till en ansvarskännande människa och samhällsmedlem.

2.2 OMSORG, UTVECKLING OCH LÄRANDE Utbildningen i förskolan ska bidra till att barnet utvecklar en förståelse för sig själv och sin omvärld. Utforskande, nyfikenhet och lust att leka och lära ska vara grunden för utbildningen. Den ska präglas av att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. Utbildningen i för skolan ska ta sin utgångspunkt i läroplanen samt barnens behov, erfarenheter och det de visar intresse för. Flödet av barnens tankar och idéer ska tas tillvara för att skapa mångfald i lärandet.

Mål Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla • sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet, • självständighet och tillit till sin egen förmåga, • nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära, • förmåga att fungera enskilt och i grupp, samarbeta, hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt att ta ansvar för gemensamma regler, • förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar, • fantasi och föreställningsförmåga, • motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande, • förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld, • förmåga att skapa samt förmåga att uttrycka och kommunicera upplevelser, tankar och erfarenheter i olika uttrycksformer som bild, form, drama, rörelse, sång, musik och dans, • intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa, • ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommuni cera med andra i olika sammanhang och med skilda syften, • intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap, 53

• sin kulturella identitet samt kunskap om och intresse för olika kulturer och förståelse för värdet av att leva i ett samhälle präglat av mång fald samt intresse för det lokala kulturlivet, • både det svenska språket och det egna nationella minoritetsspråket, om barnet tillhör en nationell minoritet, • både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska, • svenskt teckenspråk, om barnet har hörselnedsättning, är dövt eller av andra skäl har behov av teckenspråk, • förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, • förståelse för rum, tid och form, och grundläggande egenskaper hos mängder, mönster, antal, ordning, tal, mätning och förändring, samt att resonera matematiskt om detta, • förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, • förståelse för samband i naturen och för naturens olika kretslopp samt för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, • förståelse för hur människors olika val i vardagen kan bidra till en hållbar utveckling, • förståelse för naturvetenskap, kunskaper om växter och djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, • förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik, • förmåga att upptäcka och utforska teknik i vardagen, och • förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.

Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn • upplever att det är roligt och meningsfullt att lära sig nya saker, • får nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya erfarenheter och kunskaper, • får förutsättningar för att utvecklas, leka och lära och samtidigt stimuleras att använda hela sin förmåga, • erbjuds en god omsorg med balans mellan aktivitet och vila, 54

• utmanas och stimuleras i sin motoriska, sociala, emotionella och kognitiva utveckling, • får goda förutsättningar att bygga upp tillitsfulla relationer och känna sig trygga i gruppen, • utmanas och stimuleras i sin utveckling av språk och kommunikation samt matematik, naturvetenskap och teknik, och • får använda digitala verktyg på ett sätt som stimulerar utveckling och lärande.

Arbetslaget ska • verka för en god och tillgänglig miljö för omsorg, lek, rörelse, utveckling och lärande, • inspirera och utmana barnen att bredda sina förmågor och intressen på ett sätt som går utöver könsstereotypa val, • ta vara på barnens kunskaper, vetgirighet, vilja och lust att leka och lära samt stärka barnets tillit till sin egen förmåga, • uppmärksamma samt ge ledning och stimulans till alla barn samt särskilt stöd till de barn som av olika skäl behöver det i sin utveckling, • utmana barnens nyfikenhet och förståelse för språk och kommunikation samt för matematik, naturvetenskap och teknik, • skapa förutsättningar för barnen att utveckla sin förmåga att kommunicera, dokumentera och förmedla upplevelser, erfarenheter, idéer och tankar med hjälp av olika uttrycksformer, såväl med som utan digitala verktyg, • skapa förutsättningar för barnen att förstå hur deras egna handling ar kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling, och • skapa förutsättningar för barnen att lära känna sin närmiljö och de samhällsfunktioner som har betydelse för det dagliga livet samt att ta del av det lokala kulturlivet.

2.3 BARNS DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE Utbildningen i förskolan ska lägga grunden för att barnen ska förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de alltefter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i för skolan. Barn har rätt till delaktighet och inflytande. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för ska ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av utbildningen.

Mål Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla • intresse för och förmåga att uttrycka tankar och åsikter så att de kan påverka sin situation, • förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan, och • förståelse för demokratiska principer och förmåga att samarbeta och fatta beslut i enlighet med dem.

Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn • får ett reellt inflytande över arbetssätt och innehåll.

Arbetslaget ska • främja barnens förmåga att vara delaktiga och utöva inflytande över sin utbildning, • respektera varje barns rätt att uttrycka sina åsikter med olika uttrycksformer samt säkerställa att barnens uppfattningar och åsikter tas tillvara och kommer till uttryck i utbildningen, • främja barnens förmåga att ta ansvar för sig själva och för samvaron i barngruppen, • säkerställa att alla barn får lika stort inflytande över och utrymme i utbildningen oavsett könstillhörighet, och • förbereda barnen för delaktighet och ansvar och för de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle.

2.4 FÖRSKOLA OCH HEM För att skapa bästa möjliga förutsättningar för att barnen ska kunna utvecklas rikt och mångsidigt ska förskolan samarbeta på ett nära och förtroendefullt sätt med hemmen.

Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att • utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande över ensstämmer med de nationella målen, och • vårdnadshavare ges möjlighet att vara delaktiga i utvärderingen av utbildningen.

Arbetslaget ska • ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation mellan förskolan och hemmen, • vara tydliga i fråga om mål och innehåll i utbildningen för att skapa förutsättningar för barns och vårdnadshavares möjligheter till inflytande, • föra fortlöpande samtal med barns vårdnadshavare om barnets trivsel, utveckling och lärande samt genomföra utvecklingssamtal, och • hålla sig informerade om barns personliga omständigheter med respekt för barnens integritet.

2.5 ÖVERGÅNG OCH SAMVERKAN Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskole klassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfaren heter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet.

Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att • i samverkan med förskollärare och lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande, och • vid övergångar särskilt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling.

Arbetslaget ska • i samverkan med förskollärare och lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar.

2.6 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING Alla som ingår i arbetslaget ska utifrån sina roller genomföra utbild ningen i enlighet med de nationella målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra utbildningen och därmed öka måluppfyllelsen. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflyt ande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas tillvara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomför ande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsätt ningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att leka, lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram.

Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att • varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt följs, dokumenteras och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål, • dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra och bildar en helhet i utbildningen, • kritiskt granska att de utvärderingsmetoder som används utgår från de grundläggande värden och intentioner som uttrycks i läroplanen,

• resultat från uppföljningar och utvärderingar systematiskt och kontinuerligt analyseras i syfte att utveckla förskolans kvalitet och därmed barnens möjligheter till omsorg samt förutsättningar för utveckling och lärande, och • analysen används för att vidta åtgärder för att förbättra utbildningen.

Arbetslaget ska • kontinuerligt och systematiskt följa, dokumentera och analysera varje barns utveckling och lärande för att göra det möjligt att följa barns förändrade kunnande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål, • följa upp och utvärdera hur barnen har möjlighet till inflytande över utbildningen samt hur utbildningen tar tillvara barnens behov, intres sen, uppfattningar och åsikter, • följa upp och utvärdera vårdnadshavares möjligheter till inflytande, och • analysera resultaten av uppföljningar och utvärderingar i syfte att utveckla förskolans kvalitet och därmed barnens möjligheter till om sorg samt förutsättningar för utveckling och lärande.

2.7 FÖRSKOLLÄRARES ANSVAR I UNDERVISNINGEN Undervisningen i förskolan ska ske under ledning av förskollärare och syfta till barns utveckling och lärande genom inhämtande och utveckl ande av kunskaper och värden. Förskollärare ska leda de målstyrda processerna och i undervisningen ansvara för att • omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet, • planering och genomförande utgår från läroplanen och från det kunnande och de erfarenheter som barnen tidigare har tillägnat sig, • spontant uppkomna aktiviteter och intressen, vardagliga aktiviteter och rutiner i förskolan blir en del av undervisningen, och • utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling och lärande och som utmanar och stimulerar barnens intresse och nyfikenhet samt håller kvar deras uppmärksamhet. 60

2.8 REKTORNS ANSVAR Som pedagogisk ledare och chef för förskollärare, barnskötare och övrig personal vid förskoleenheten har rektorn det övergripande ansvaret för att utbildningen som helhet inriktas mot de nationella målen. Rektorn har ansvaret för förskolans kvalitet och har därvid, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att • planera, följa upp, utvärdera och utveckla utbildningen systematiskt och kontinuerligt och därmed verka för ökad måluppfyllelse, • genomföra det systematiska kvalitetsarbetet under medverkan av förskollärare, barnskötare och övrig personal samt säkerställa att barnens vårdnadshavare ges möjlighet att delta i kvalitetsarbetet, • inkludera arbetet med jämställdhet i det systematiska kvalitetsarbetet, • förskolans arbete med aktiva åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling genomförs och dokumenteras fortlöpande, • förskollärare ges förutsättningar att ansvara för undervisningen, • varje barn tillsammans med vårdnadshavare får en god introduktion i förskolan, • förskolans arbetsformer utvecklas för att gynna barnens inflytande, • en god och tillgänglig miljö utformas, med tillgång till såväl digitala som andra lärverktyg, • utbildningen utformas så att barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling får det stöd och de utmaningar de behöver, • utforma utbildningen och anpassa resursfördelningen så att alla barn får det stöd och de utmaningar de behöver för utveckling och lärande, • samarbetsformer utvecklas med förskoleklassen, skolan och fritids hemmet för att stödja barnens utveckling och lärande, • samverkan kommer till stånd med förskoleklassen, skolan och fritids hemmet för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroende fullt samarbete, • utveckla formerna för samarbete mellan förskolan och vårdnadshav are och informera dem om förskolans mål och sätt att arbeta, och • förskollärare, barnskötare och övrig personal får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter och kontinuerligt ges möjligheter att dela med sig av sin kunskap och att lära av varandra för att utveckla utbildningen. 61

Anteckningar ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________ ____________________________________________________

7411314.9.3_Omslag.indd 3

2023-02-22 11:44

7411314.9.3_Omslag.indd 4

Med läroplanen på fickan beskriver en arbetsmodell som går ut på att integrera läroplanen, Lpfö 18, i arbetet i förskolan. Boken ger exempel på hur man kan tolka läroplanens skrivningar om förskolans uppdrag, innehåll, miljö och material samt värdegrund, barn- och kunskapssyn. Du får stöd i ditt arbete kring hur du kan tolka, analysera och omsätta läroplanen i utbildningen. Boken innehåller hela läroplanstexten som gäller från 1 juli 2019.

ISBN 978-91-7741-131-4

9 789177 411314

2023-02-22 11:44