9789177410881

SEBASTIAN GABRIELSSON är specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård och fil.dr i omvårdnad och arbetar med undervisning och forskning.

Han är även chefredaktör för Psykiatriska Riksföreningen för Sjuksköterskors tidskrift Psyche och ledamot i Sjuksköterskornas etiska råd.

GIT-MARIE EJNEBORN LOOI är specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård och fil.dr i omvårdnad och arbetar som lärare på sjuksköterskeoch specialistsjuksköterskeprogrammen. Hon har lång erfarenhet av att arbeta i och utveckla psykiatrisk vård.

ISBN 978-91-7741-088-1

9

789177 410881

GABRIELSSON · EJNEBORN LOOI

Boken vänder sig till dig som är eller utbildar dig för att kunna arbeta som baspersonal i psykiatriska verksamheter. Den kan med fördel även läsas av andra som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom och funktionsnedsättning, som en kortfattad introduktion till ett återhämtningsinriktat arbetssätt.

BEMÖTANDE I PSYKIATRIN

Bemötande inom vård och omsorg av personer med psykisk ohälsa kan i slutändan handla om liv och död.

Därför är det viktigt att förstå och bli medveten om vad man gör och hur man är; beteende och förhållningssätt påverkar den man möter.

Boken beskriver hur du med ett återhämtningsinriktat arbetssätt kan göra skillnad för människor med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Detta arbetssätt flyttar fokus från sjukdom och behandling till människors erfarenheter och resurser. Boken tar också död på myter som att regler måste följas till varje pris, att patienter är manipulativa eller att det skulle vara oprofessionellt att som personal bli känslomässigt engagerad.

B Bemötande i psykiatrin MÖTEN SOM FRÄMJAR ÅTERHÄMTNING

Sebastian Gabrielsson Git-Marie Ejneborn Looi

© 2018 Författarna och Gothia Fortbildning AB ISBN 978-91-7741-088-1 KOPIERINGSFÖRBUD ! Mångfaldigande av innehållet i denna bok, helt eller delvis, är enligt lag om upphovsrätt förbjudet utan medgivande av förlaget, Gothia Fortbildning AB, Stockholm. Förbudet avser såväl text som illustrationer och gäller varje form av mångfaldigande.

Förlagsredaktör: Susanne Bardell Carlbring Omslag och grafisk form: Catharina Ekström Första upplagan, första tryckningen Tryck: Dimograf, Polen 2018 Gothia Fortbildning AB Box 22543, 104 22 Stockholm Kundservice 08-462 26 70 info@gothiafortbildning.se www.gothiafortbildning.se

Innehåll

Förord

__________________________________________________________________________________________________________________________________________

1. våga göra skillnad

________________________________________________________________________________________

Förstå att du är viktig Fokusera på återhämtning Reflektera över hur du är och vad du gör Inse att de har fel och du har rätt

_____________________________________________________________________________________________

5

9

10 13 15 15 16 16 17

___________________________________________________________________________________

_________________________________________________

__________________________________________________________________

Fall 1: Vad gör jag när någon inte vill duscha?

_______________________________

Vad kan vägran att duscha bero på?

Vad kan du göra?

______________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________________________

2. Våga lyssna

21

________________________________________________________________________________________________________________

Fokusera på upplevelsen Se hela människan Lita på personen

________________________________________________________________________________________

22 25 27 29 30 31

_______________________________________________________________________________________________________

_________________________________________________________________________________________________________

Fall 2: Vad gör jag när någon vill göra illa sig själv?

______________

Vad kan självskadebeteende bero på?

Vad kan du göra?

________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________________________

3. Våga ha tillit

35

_______________________________________________________________________________________________________

Fokusera på resurser Samarbeta

__________________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________________________________________

Fall 3: Vad gör jag när någon inte litar på mig?

__________________________

Vad kan tillitsbrist bero på?

Vad kan du göra?

35 38

41 41 42

__________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________________________

4. Våga komma nära

___________________________________________________________________________________________

Fokusera på människan Bygg relationer Bjud på dig själv Få stöd att vara nära

__________________________________________________________________________________________

_______________________________________________________________________________________________________________

____________________________________________________________________________________________________________

45

45 46 49 51 54 54 56

___________________________________________________________________________________________________

Fall 4: Vad gör jag när någon är otrevlig?

_________________________________________

Vad kan en negativ inställning bero på?

Vad kan du göra?

___________________________________________________

__________________________________________________________________________________________________________

5. Våga göra något

________________________________________________________________________________________________

Välj åtgärd utifrån behov Skaffa många verktyg Riskera att göra fel

_______________________________________________________________________________________

______________________________________________________________________________________________

____________________________________________________________________________________________________

Fall 5: Vad gör jag när någon drar sig undan?

_______________________________

Vad kan passivitet bero på?

Vad kan du göra?

__________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________________________

6. Våga vara obekväm

59

59 62 64 67 67 68

__________________________________________________________________________________________

Möt behov i stället för att lösa problem Bryt mot regler Ta ansvar

71

71 73 76 78 78 80

____________________________________________________

_______________________________________________________________________________________________________________

_____________________________________________________________________________________________________________________________

Fall 6: Vad gör jag när någon är våldsam?

_______________________________________

Vad kan hot och våld bero på?

Vad kan du göra?

__________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________________________

7. Våga hoppas

_______________________________________________________________________________________________________________

Håll hoppet levande Förmedla hopp Hoppas lagom

__________________________________________________________________________________________________

83

83 85 86 88 88 89

________________________________________________________________________________________________________________

________________________________________________________________________________________________________________

Fall 7: Vad gör jag när någon vill ha en flickvän?

______________________

Vad kan ensamhet bero på?

Vad kan du göra?

_________________________________________________________________________________

__________________________________________________________________________________________________________

Slutord Läs mer

___________________________________________________________________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________________________________________________________________

92 95

Förord Den här boken handlar om mötet mellan dig och människor med allvarliga psykiska problem. Det är berättelsen om varför du är viktig och hur du tar till vara alla de möjligheter som finns i mötet. Den handlar också om vad du kan göra, bör göra, och kanske undvika, och den handlar även om hur; hur du kan och bör vara, hur du kan och bör göra saker. En hel del handlar den också om hur du kan utvecklas och lära dig mer om både vad och hur.

I boken presenterar vi tankegångar och förslag som är viktiga för dig som i ditt arbete möter människor med allvarliga psykiska problem. Det är möjligt att leva ett gott liv trots allvarliga psykiska problem – att återhämta sig. Genom hur du bemöter och möter människor kan du antingen bidra till eller motverka återhämtning. Vi beskriver här grunderna i ett återhämtningsinriktat arbetssätt.

Boken är skriven för att passa den som är eller utbildar sig för att kunna arbeta som baspersonal i psykiatrin. Den kan med fördel även läsas av andra som i sitt arbete kommer i kontakt med människor med allvarliga psykiska problem, som en kortfattad introduktion till ett återhämtningsinriktat arbetssätt.

Boken förutsätter grundläggande kunskaper om psykisk sjukFörord |

5

dom och funktionsnedsättning, och viss kännedom om hur psykiatrin är organiserad.

Utgångspunkten är aktuell forskning och våra egna erfarenheter av att arbeta, studera, utveckla, forska och undervisa om psykiatrisk vård. Mycket av det vi skriver om i boken har vi plockat upp från andra, klokare och mer erfarna personer, och allra sist hittar du ett urval böcker som skrivits av några av dessa.

Du kan också läsa mer på vår blogg reflekterandepraktik.se.

Det saknas inte kunskap om vad man faktiskt borde göra i psykiatrin, men sådan kunskap värderas inte alltid och kommer alltför sällan till användning. Alltför ofta jobbar man i stället utifrån myter, fördomar och förlegade idéer om vad människor behöver.

Genom att presentera ett återhämtningsinriktat arbetssätt på ett rakt och kortfattat sätt vill vi bidra till en kunskapsbaserad psykiatri.

Boken består av sju kapitel som tar upp olika aspekter av ett återhämtningsinriktat arbetssätt. I kapitlen finns även citat som beskriver verkliga erfarenheter av att möta personal i psykiatrin.

Citaten är tänkta att illustrera och nyansera den övriga texten.

Vi vill rikta ett stort och särskilt tack till Emmah som delat med sig av sina erfarenheter. Tack också till andra som i olika skeden tagit sig tid att läsa och ge återkoppling på manus.

Varje kapitel följs av en fallbeskrivning med förslag på hur man kan tänka och göra. Fallen beskriver vanligt förekommande situationer i psykiatrin, men detaljerna är påhittade. De förslag på orsaker och åtgärder som presenteras är inte heltäckande, utan är tänkta som praktiska exempel på ett återhämtningsinriktat arbetssätt.

6|

Förord

För att markera vår ståndpunkt att psykiatrisk vård och omsorg bör fokusera på människan före diagnos och sjukdom väljer vi medvetet att i första hand prata om ”allvarliga psykiska problem” i stället för om ”psykisk sjukdom och funktionsnedsättning”. För att göra texten mer lättläst väljer vi att använda det lite slarviga uttrycket ”psykiatrin” och ”psykiatriska verksamheter” som ett samlingsnamn för allehanda vårdavdelningar, mottagningar, boenden och andra omsorgs- och stödverksamheter riktade till personer med allvarliga psykiska problem. När vi vill tydliggöra att personen vi skriver om har någon form av kontakt med psykiatriska verksamheter väljer vi att i första hand använda ordet ”brukare” i stället för till exempel patient, användare, vårdtagare, kund eller boende. Vi är väl medvetna om att många med egen erfarenhet av psykiatrin inte är bekväma med det ordet, men hoppas på överseende.

Sebastian Gabrielsson och Git-Marie Ejneborn Looi

Förord |

7

1.

Våga göra skillnad Ett återhämtningsinriktat arbetssätt innebär att du är medveten om att vad du gör eller inte gör har betydelse för de människor du möter. Du behöver lita på att återhämtning vid allvarliga psykiska problem är möjlig och kunna reflektera över vad du gör och varför du gör det. Du behöver också kunna förhålla dig till annan personal som inte arbetar återhämtningsinriktat.

Du gjorde skillnad. Man måste hitta var man är i situationen – varför är det som det är? När andra satt matvakt sa de bara ”ät upp maten”. Du såg mig som mig och inte mitt problem – du såg mig som en människa och inte som en efterbliven dåre.

Det gör skillnad att ha någon som tror på en. Du var som du är med vem som helst – inte att du granskade varje millimeter av mig. Du var nästan lite utmanande: ”Ingenting är omöjligt!” När jag till exempel inte kunde äta vissa saker löste du det så att jag fick äta annat. Du kom på att jag beställde mat utifrån vem som skulle sitta vak så att ni som skulle äta tillsammans med mig fick äta så äckligt som möjligt. Det blev mycket kikärtor men 1. Våga göra skillnad |

9

till slut sa du stopp. Då sa du: ”Nä, det här funkar inte, nu går vi till restaurangen i stället.” Och så betalade du det själv. Fast man kanske inte får göra så.

Andra är så fast i att leva i de här lagarna, men du är mer i situationen. De andra var mer ”äter du inte det här så kommer du inte ut härifrån” – men det löser ju inte problemet. Du var mer intresserad av mig och vad som låg bakom problemet. Utan dig skulle jag inte levt i dag.

Emmah

Förstå att du är viktig Att arbeta med människor med allvarliga psykiska problem i psykiatrin är ett arbete som kan vara oerhört utvecklande, meningsfullt, spännande, roligt och utmanande. Det är ett viktigt arbete, och det är ett arbete där du är viktig – vem du är, hur du är, vad du gör och hur du gör det.

Ibland kallas detta som personal är inblandad i, men som inte har ett direkt fokus på behandling eller terapi, för bemötande.

Ett exempel på bemötande är det du får av personalen i kassan på hamburgerrestaurangen. Är personalen lagom trevlig tänker du inte mer på det. Är personalen otrevlig kanske du väljer att äta någon annanstans nästa gång. Oavsett vilket är det inte mer än så som står på spel. Ett gott bemötande inom vård och omsorg av människor med allvarliga psykiska problem innebär förstås också att man är trevlig, men det handlar om så mycket mer – i slutändan om liv och död. Ett gott bemötande i psykiatrin handlar om att se och möta den andra som en person med indi10 |

1.Våga göra skillnad

viduella behov och resurser. Därför är det viktigt att förstå och bli medveten om vad du gör och hur du är, hur ditt beteende och förhållningssätt påverkar den du möter. Men också hur du gör och hur du är påverkas av de du möter, dina arbetskamrater, dina erfarenheter, din utbildning och annat.

Vår utgångspunkt är en tanke om att återhämtning är möjlig även vid allvarliga psykiska problem, och vi försöker presentera grunderna i det vi kallar för ett återhämtningsinriktat arbetssätt. Det gör vi genom att vrida och vända på vad som kan hända i mötet mellan dig och människor med allvarliga psykiska problem. Vi kommer att diskutera relationer, förhållningssätt, åtgärder och ansvar.

Personal i psykiatriska verksamheter har olika utbildning och ansvar. Skötare, boendestödjare och rehabiliteringsassistenter är exempel på yrkesgrupper som ibland kallas för baspersonal. För att anställas som baspersonal förväntas en kortare eller längre utbildning på gymnasium, yrkeshögskola eller motsvarande.

Utmärkande för dessa yrkesgrupper är att de oftast arbetar med att tillhandahålla vård och stöd som en del i brukarnas vardag.

I psykiatrin finns även sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, socionomer, läkare, psykologer och andra professioner. Dessa har en längre utbildning på högskolenivå och ett självständigt ansvar inom sitt kompetensområde, ett ansvar som ibland också tydliggörs genom en yrkeslegitimation. I ansvaret ingår att göra bedömningar och fatta beslut. Utmärkande för professionsutövarna är att de ofta inte har samma vardagliga kontakt med brukare som baspersonal, men att de förväntas stötta, leda och handleda baspersonal i deras arbete.

1.Våga göra skillnad |

11

Detta avstånd mellan de som förväntas leda och handleda och de som arbetar närmast brukarna innebär en risk för att baspersonal i praktiken blir de som ska hantera och lösa svåra och utmanande situationer, samtidigt som professionerna riskerar att behöva ta ansvar för något som de inte är delaktiga eller har inblick i. För att komma till rätta med avståndet krävs ett fungerande samarbete kring den planering som uttrycks i vårdplaner, omvårdnadsplaner, behandlingsplaner, genomförandeplaner, och de riktlinjer som fastställs i rutiner, regler, vårdprogram, verksamhetsbeskrivningar, värdegrunder och liknande.

Om både baspersonal, professionsutövare och brukare är med och arbetar fram och följer upp dessa finns möjlighet att allas erfarenheter och kunskap tas till vara, och att planerna och riktlinjerna därmed blir meningsfulla och användbara.

Som baspersonal har du ett ansvar att ställa krav på stöd, ledning och handledning av kompetenta och engagerade professionsutövare. Som professionsutövare har du ett ansvar att stötta, leda och handleda övrig personal utifrån din specifika kompetens. Samtidigt menar vi att all personal också har ett personligt ansvar för de människor de möter som brukare, och för vad de gör eller inte gör i det mötet.

12 |

1.Våga göra skillnad

SEBASTIAN GABRIELSSON är specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård och fil.dr i omvårdnad och arbetar med undervisning och forskning.

Han är även chefredaktör för Psykiatriska Riksföreningen för Sjuksköterskors tidskrift Psyche och ledamot i Sjuksköterskornas etiska råd.

GIT-MARIE EJNEBORN LOOI är specialistsjuksköterska i psykiatrisk vård och fil.dr i omvårdnad och arbetar som lärare på sjuksköterskeoch specialistsjuksköterskeprogrammen. Hon har lång erfarenhet av att arbeta i och utveckla psykiatrisk vård.

ISBN 978-91-7741-088-1

9

789177 410881

GABRIELSSON · EJNEBORN LOOI

Boken vänder sig till dig som är eller utbildar dig för att kunna arbeta som baspersonal i psykiatriska verksamheter. Den kan med fördel även läsas av andra som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med psykisk sjukdom och funktionsnedsättning, som en kortfattad introduktion till ett återhämtningsinriktat arbetssätt.

BEMÖTANDE I PSYKIATRIN

Bemötande inom vård och omsorg av personer med psykisk ohälsa kan i slutändan handla om liv och död.

Därför är det viktigt att förstå och bli medveten om vad man gör och hur man är; beteende och förhållningssätt påverkar den man möter.

Boken beskriver hur du med ett återhämtningsinriktat arbetssätt kan göra skillnad för människor med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Detta arbetssätt flyttar fokus från sjukdom och behandling till människors erfarenheter och resurser. Boken tar också död på myter som att regler måste följas till varje pris, att patienter är manipulativa eller att det skulle vara oprofessionellt att som personal bli känslomässigt engagerad.

B Bemötande i psykiatrin MÖTEN SOM FRÄMJAR ÅTERHÄMTNING

Sebastian Gabrielsson Git-Marie Ejneborn Looi