9789177372226

Torgny Håstad

Erika P Björkdahl

Margareta Brattström

Laila Zackariasson

CIVILRÄTTENS grunder

TORGNY HÅSTAD, ERIKA P

MARGARETABJÖRKDAHL,BRATTSTRÖM & LAILA ZACKARIASSON

Övningsbok till

Civilrättens grunder

© Författarna och Iustus Förlag AB, Uppsala 2023

Upplaga 1:1

ISBN: 978-91-7737-222-6

Produktion: eddy.se ab, Visby 2023

Omslag: John Persson

Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala

Telefon: 018-65 03 30

Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se

Printed by Eurographic Group, 2023

Förord

Denna övningsbok baseras på boken Civilrättens grunder. I Civilrättens grunder presenteras grundläggande regler och principer på civilrättens område. Ambitionen med boken är att ge en grundlig inblick i centrala frågor och att förklara hur civilrättens olika delområden hänger samman. Genom denna övningsbok ges möjlighet att dels testa faktakunskaper från huvudboken, dels öva på att lösa olika civilrättsliga tillämpningsfrågor.

Övningsboken bygger på samma kapitelindelning som huvudboken Civilrättens grunder. Till varje kapitel finns instuderingsfrågor. Till de allra flesta kapitel finns också problemfrågor. I en separat del av boken finns lösningsförslag till samtliga frågor och problem.

På samma sätt som Civilrättens grunder är övningsboken författad av undertecknade i förening, i flera fall efter ingående gemensam diskussion. Svaren på tillämpningsfrågorna är i vissa fall inte givna. I de allra flesta fall har enighet emellertid uppnåtts. Vår strävan har varit att ge texten en enhetlig författarröst. Vi tar gärna emot synpunkter på upplägget och innehållet.

För hjälp med upprättande av instuderingsfrågor med svar tackar vi jur.stud. Ebbe Zackariasson.

Uppsala den 29 april 2023

Torgny Håstad, Erika P Björkdahl, Margareta Brattström & Laila Zackariasson

Kapitel 1. Rättskällor

Instuderingsfrågor

1:1 Vid en grov uppdelning av rättsordningen brukar skillnad göras mellan civilrätt och offentlig rätt. Vilken är den huvudsakliga skillnaden?

1:2 Den offentliga rätten delas i sin tur in i olika rättsområden. Ge några exempel.

1:3 Inom civilrätten talar man om fysiska och juridiska personer. Vad menas med begreppen?

1:4 Vad är rättsfaktum och vad är rättsföljd i denna föreskrift: ”Följer inte priset av avtalet, skall köparen betala vad som är skäligt…”?

1:5 Vad menas med att en lag har en kasuistisk utformning?

1:6 Vissa bestämmelser är formulerade med särskilt töjbara ord som ”rimligt” eller ”oskäligt”. Vad kallas ofta sådana bestämmelser? Varför använder lagstiftaren ett så diffust språk?

1:7 En metod för att tolka en bestämmelse är att se till ändamålet med bestämmelsen. Vad kallas en sådan tolkning?

Kapitel 1. Rättskällor

1:8 En annan tolkningsmetod går ut på att se bestämmelsen i dess sammanhang med andra bestämmelser i samma lag. Vad kallas en sådan tolkning?

1:9 Vad menas med tolkningsmetoden öppen vägning?

1:10 Vad menas med att en domstol gör ett reduktionsslut?

1:11 En domstol kan i fall, där olika tillämpningar ryms inom en bestämmelses ordalydelse och det aktuella fallet är ett gränsfall, välja att tillämpa bestämmelsen extensivt eller restriktivt. Vad innebär extensiv respektive restriktiv tolkning?

1:12 Vad menas med att en lag tillämpas analogt?

1:13 Vad betyder det att en lag tillämpas e contrario?

1:14 I en dom från Högsta domstolen förekommer uttalanden som delas in i ratio decidendi och obiter dicta. Vad innebär begreppen och hur ser man på dem vid bedömningen av prejudikatet?

1:15 I doktrin och till viss del i praxis förs resonemang som kan delas in i kategorierna de lege lata och de lege ferenda. Vad innebär begreppen?

Kapitel 1. Rättskällor

Svar på instuderingsfrågor

1:1 Den offentliga rätten handlar om förhållandet mellan på den ena sidan det allmänna (stat, kommun eller region) och på den andra sidan privata personer, vilka kan vara fysiska eller juridiska, eller mellan olika aktörer inom det allmänna. Civilrätten handlar om rättsförhållandet mellan olika fysiska och/eller juridiska personer.

1:2 Inom den offentliga rätten talar man bland annat om konstitutionell rätt (eller statsrätt), kommunalrätt, förvaltningsrätt, skatterätt, straffrätt samt folkrätt.

1:3 En fysisk person är en människa. Juridiska personer är associationer som kan äga tillgångar och ha skulder, främst aktiebolag, handelsbolag, föreningar och stiftelser.

1:4 Rättsfaktum är ”Följer inte priset av avtalet”. Rättsföljd är ”skall köparen betala vad som är skäligt…”.

1:5 Lagen reglerar på ett konkret sätt ett antal frågor som lagstiftaren ansett särskilt viktiga och som lagstiftaren ansett sig kunna överblicka, men lämnar många andra frågor oreglerade.

1:6 Sådana bestämmelser brukar benämnas generalklausuler. De används när lagstiftaren strävar efter en heltäckande reglering

Kapitel 1. Rättskällor

och utformar bestämmelser generellt och abstrakt för att ge domstolarna utrymme att i det enskilda fallet finna en lämplig (ändamålsinriktad) lösning.

1:7 Ändamålstolkning eller teleologisk tolkning.

1:8 Systematisk tolkning.

1:9 Öppen vägning innebär att domstolen väger olika tänkbara tolkningars konsekvenser, såsom förutsebarhet och rättvisa i det enskilda fallet. Vid vägningen tar domaren hänsyn till de värderingar som ligger till grund för den gällande rättsordningen i övrigt.

1:10 Domstolen gör ett reduktionsslut när den inte tillämpar lagen i enlighet med dess klara ordalydelse.

1:11 En restriktiv tillämpning innebär att det enskilda fallet anses falla utanför tillämpningsområdet för bestämmelsen. En extensiv tolkning innebär att det enskilda fallet anses falla inom tillämpningsområdet för bestämmelsen. Inom straffrätten görs nästan undantagslöst restriktiva tolkningar medan det inte finns någon sådan presumtion inom civilrätten.

1:12 Om en fråga som är föremål för tvist är oreglerad i lag kan domstolen komma fram till att syftena med en närliggande lag påkallar att den oreglerade tvisten får samma lösning som för likartade fall anges i lagen. Lagen tillämpas i så fall analogt.

1:13 Ett sådant motsatsslut innebär att tvisten löses på ett annat (motsatt) sätt än som framgår av lagen.

1:14 Ratio decidendi är de faktiska omständigheter eller resonemang som blev avgörande för utgången i målet. Obiter dicta är sådana resonemang som inte behövs för att komma fram till domslu-

tet. Traditionellt har det ansetts att endast ratio decidendi blir prejudikat. Uppdelningen har dock fått mindre betydelse efter en reform av rättegångsbalken på 1970-talet.

1:15 Ett resonemang de lege lata (enligt den lag som är lagd) gäller vad författaren anser vara möjligt enligt gällande rätt. Ett resonemang de lege ferenda (enligt den lag som bör stiftas) gäller istället en rekommenderad lösning som enligt författaren kräver lagändring.

Iboken Civilrättens grunder presenteras grundläggande regler och principer på civilrättens område. Genom denna övningsbok ges möjlighet att dels testa grundläggande kunskaper från huvudboken, dels öva på att lösa olika civilrättsliga tillämpningsfrågor. Boken bygger på samma kapitelindelning som huvudboken. Till varje kapitel finns instuderingsfrågor och till de allra flesta kapitel även problemfrågor. I en separat del finns lösningsförslag till samtliga frågor. Detta gör att övningsboken kan användas fristående från huvudboken. Bäst utbyte av helheten och möjlighet till förståelse av sammanhang får dock den som kombinerar läsning av huvudboken med träning genom användning av övningsboken.

Torgny Håstad är professor i civilrätt och f.d. domare i Högsta domstolen. Erika P Björkdahl och Laila Zackariasson är professorer i civilrätt. Margareta Brattström är domare i Högsta domstolen och professor i civilrätt. Samtliga är eller har varit verksamma vid Uppsala universitet.

ISBN 978-91-7737-222-6