ANDERS AGELL & MARGARETA SamboendeÄktenskapBRATTSTRÖM&Sjundeupplagan
SAMBOENDEÄKTENSKAP&Sjundeupplaganandersagellmargaretabrattström
Omslagsfotografiet föreställer Uppsala Juridiska fakultets oljemålning på trä, en samtida kopia efter Pieter Brueghel d.ä. (1525–1569), kallad ”Bröllopsdansen”. Fotografi: Bo Gyllander, Uppsala. © Författarna och Iustus Förlag AB, Uppsala 2022 Upplaga 7:1 ISBN Produktion:978-91-7737-176-2eddy.seab,Visby 2022 Omslag: John Persson Förlagets adress: Box 1994, 751 49 Uppsala Telefon: 018-65 03 30 Webbadress: www.iustus.se, e-post: kundtjanst@iustus.se Printed by Dimograf, Poland 2022
nästan enbart civilrättsliga perspektiv. En del pro cessuella och socialrättsliga upplysningar förekommer, men utblickarna till dessa rättsområden är, med tanke på bokens civilrättsliga huvudämne, långtifrån heltäckande. Viktiga frågor om internationell privatoch processrätt (angående tillämplig lag, domstolars behörighet med mera) förbigås nästan helt. En utmärkt och distanserad beskrivning av principerna i Äktenskaps balken ges i Lars Totties lagkommentar (i Norstedts s.k.”blåa bibliotek”). (Tottie, som senare blev regeringsråd, var på sin tid sekreterare i ”familjelagssakkunniga, som framlade förslaget till ny äktenskapsbalk.)
förord 5
Mina strävanden med denna lärobok är att klargöra de bärande princi perna i lagstiftningen med tonvikt på reglers ändamål och strukturella sammanhang, att belysa rättstillämpningsproblemen (förhoppningsvis utan att huvudlinjerna skall förloras), samt att belysa de rättspolitiska problemen, ibland med hjälp av rättsjämförande utblickar.
I tredje upplagan av boken (första upplagan utkom 1995, den tredje 2004) har jag lagt till en del hänvisningar till rättsläget i de andra nordiska länderna. Detta har skett på grundval av en omfattande undersök ning av en arbetsgrupp angående möjligheterna att harmonisera, på vissa områden ”återharmonisera”, familjerättslagstiftningen i de nord iskaBokenländerna.innehåller
Förord till första upplagan
En mycket ingående beskrivning av olika tillämpningsproblem vid bodel ning finns i advokaten Örjan Telemans bok, Bodelning – Enligt äkten skapsbalken. Praktiskt nyttig är också hans bok ”Äktenskapsförord”.
6 Iförordtredjeupplagan av min bok har texten varit föremål för en ganska omfattande översyn. Bland annat har tillkomsten av 2003 års sambolag medfört stora förändringar i kap. 12–14. Hänvisningarna till andra författare, som yttrat sig om en del till lämpningsproblem, är ganska många men ändå inte kompletta. Berghamn, Gräddö den 22 juli 2004 Anders Agell
förord 7
Förord till sjunde upplagan
Denna nya upplaga av boken innehåller en uppdatering i förhål lande till lagstiftning, praxis och litteratur samt i relation till statistiska uppgifter. Därtill har bokens layout omarbetats, genom exempelvis till lägg av marginalrubriker samt källhänvisningar i noter istället för i löp text. Ett lagrumsregister med sidhänvisningar till var i boken de olika reglerna behandlas har också tillkommit.
Det har gått mer än femton år sedan denna bok för första gången kom ut med Anders Agell och undertecknad som samförfattare, det var den fjärde upplagan av boken. Anders gick bort 2009. Bokens femte upp laga kom 2011, och den sjätte 2018. Några större lagförändringar har inte ägt rum sedan förra upplagan. Reglerna i 1904 års lag om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynder skap angående erkännande av utländska barnäktenskap och mångäktenskap har dock stramats upp. Genom principiellt intressanta rätts fall, bland annat om jämkning av bodelningsavtal mellan makar med stöd av avtalslagen och om begränsad möjlighet till framgång angående ersättning för obehörig vinst mellan sambor har rättsläget i viss mån klarnat och möjligen ändrats i någon grad.
Bokens titel har ändrats, från Äktenskap Samboende Partnerskap till Äktenskap & Samboende. Det är omständigheten att det sedan år 2009 varit möjligt för samkönade par att gifta sig som motiverat att part nerskap har utgått ur titeln. Än finns det dock ett antal par som ingått partnerskap enligt tidigare regler och som varken har ingått äktenskap eller omregistrerat sitt förhållande till äktenskap. Vad som gäller för
8 demförordredsut i boken, som också innehåller ett avslutande kapitel om rättsutvecklingen avseende samkönade par i svensk familjerätt. Fredrikslund, Uppsala, den 23 juli 2022 Margareta Brattström
innehåll 11 FörordInnehålltillförsta upplagan 5 Förord till sjunde upplagan 7 Förkortningar 9 1 Juridisk och social bakgrund för framställningen 17 1.1 Bokens ämnesområde 17 1.2 Familjens funktioner i sociologisk belysning 18 1.3 Familjebildningsvanor ur statistiskt perspektiv 21 1.4 Lagstiftningshistorik från början av 1900-talet 26 1.5 Övergångsbestämmelser och följdlagstiftning till äktenskapsbalken m.m. 29 1.6 Bokens disposition 31 2 Äktenskaps ingående 32 2.1 Förlovning 32 2.2 Äktenskapshinder 33 2.3 Vigsel 38 3 Äktenskapsskillnad 44 3.1 Historik och rättsjämförelse 44 3.2 Gällande regler om äktenskapsskillnad och betänketid 48 3.3 Särskilda fall av omedelbar äktenskapsskillnad 53
14 11.6innehållJämkning vid bodelning 215 11.6.1 Inledning 215 11.6.2 Skevdelning enligt ÄktB 12:1 215 11.6.3 Jämkning med hänsyn till makarnas pensionsförhållanden 226 11.6.4 Jämkning av äktenskapsförord enligt ÄktB 12:3 231 11.7 Ytterligare om lottläggningen. Rätten till bostad och bohag 236 11.8 Konkurrensen mellan borgenärsfordringar mot en make och den andra makens giftorättsanspråk 240 12 Efterlevande makes rättsställning 248 12.1 Makes arvsrätt jämförd med släktingarnas 248 12.2 Den efterlevande makens fria förfoganderätt. Kvotdelarna. Egendomsfördelningen efter båda makarnas död 253 12.3 Efterlevande makes rätt då den avlidna maken gjort testamente 258 12.4 Efterlevande makes rätt då den avlidna insatt en förmånstagare till försäkringsbelopp 262 12.5 Basbeloppsregeln 265 12.6 Efterlevande makes rätt att bestämma bodelningens omfattning. Förverkande av giftorätten i speciella fall 268 12.7 När kan bodelning ske efter avliden make? 271 13 Samboförhållanden 275 13.1 Historik och rättsjämförelse 275 13.2 Om svensk lagstiftningsideologi angående sambor på olika rättsområden 278 13.3 Civilrättsliga och besläktade regler om sambors rättsförhållanden 283 13.3.1 Sambors inbördes förhållanden 283 13.3.2 Rättsverkningar i förhållande till tredje man 292 13.4 Sambolagens huvudprinciper och syften. Begreppen sambor samt bostad och bohag 295 13.5 Bodelning av samboegendom efter separation 303 13.5.1 När ska bodelning ske? 303 13.5.2 Bodelningens genomförande 308
innehåll 15 13.6 Rätten att överta hyresrätt eller bostadsrätt, som inte ingår i bodelning 316 13.7 Inskränkningar i sambos förfoganderätt över gemensam bostad och bohag 319 13.8 Efterlevande sambos rättsställning 320 14 Rättsutvecklingen avseende samkönade par i svensk familjerätt 325 Källförteckning 333 Offentligt tryck 333 Propositioner 333 Betänkanden 334 Direktiv 334 Statens offentliga utredningar 334 Departementspromemorior 335 Annat myndighetstryck 335 Citerad litteratur 335 Citerade rättsfall 343 Högsta domstolen 343 Prövningstillstånd 346 Rättsfall från hovrätterna 346 Högsta förvaltningsdomstolen 347 EU-domstolen 347 Lagrumsregister 349 Sakregister 357
juridisk och social bakgrund för framställningen 17 1
1.1 Bokens ämnesområde Det centrala ämnet för denna bok är äktenskapsrätten, som av ålder utgör ett av de två huvudområdena inom familjerätten. Det andra området gäller förhållandet mellan barn och föräldrar. I modern svensk rätt går en ganska skarp gräns mellan dessa båda områden eftersom egentligen inga regler om barn finns intagna i äktenskapsbalken (ÄktB). I ÄktB har barnen direkt betydelse endast enligt reglerna om äkten skapsskillnad; indirekt inkluderas också barnen när makarnas familj någon gång omtalas i balken. Successionsrätten räknas i strikt mening inte till familjerätten. Frågor om arv och testamente påverkar dock den efterlevande makens rättsställning. I ett av bokens kapitel (12) behand las därför sambandet mellan äktenskapsrätten och successionsrätten.
Boken behandlar också rättsförhållandet mellan sambor, det vill säga när två personer stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. Sedan senare hälften av 1960-talet har mönstren för familjebildning förändrats genom att samboende mellan två personer utan äktenskap blivit vanligt. Ofta är samboendet ett förstadium till ingående av äktenskap, men många par fortsätter att leva som sambor utan att gifta sig. Rättsliga frågor för sambor har således fått en stor praktisk betydelse. Utvecklingen av lagstiftning för samkönade parförhållanden behandlas också i boken. Till att börja med skedde det genom särskilda lagar, först genom 1987 års lag om homosexuella sambor. Från och parförhållandenSamkönademellanRättsförhållandetÄktenskapsrättensambor
Juridisk och social bakgrund för framställningen
1 Se vidare t.ex. Agell Familjebegrepp och lagstiftningsideologi i svensk rätt, Singer, Barns rätt och Föräldraskap i rättslig belysning samt Mägi & Zimmerman, Stjärnfa miljejuridik.
18 juridisk och social bakgrund för framställningen med 1995 blev det möjligt för två personer av samma kön att registrera ett partnerskap och därmed uppnå i princip samma rättsverkning mellan partner som ett äktenskap hade för gifta kvinnor och män. Sedan den 1 maj 2009 är äktenskapslagstiftningen könsneutral. Vid samma tidpunkt upphävdes partnerskapslagen. Den fortsätter dock att vara tillämplig för de samkönade par som varken ingår äktenskap eller omregistrerar sitt partnerskap till äktenskap. Vad som nu sagts belyser på sitt sätt att det inom familjerätten inte finns något enhetligt familjebegrepp. Vare sig ett par är gifta med var andra eller lever tillsammans ogifta kan de sägas utgöra en familj. Inom det i vid mening socialrättsliga området talar man visserligen om famil jepolitik liksom ibland om barnfamiljerna som en grupp. Familjerät ten som en del av civilrätten gäller emellertid rättsförhållandet mellan individer, till exempel mellan makar. Förhållandet mellan föräldrar och barn kan aktualisera flera olika rättsförhållanden. Ett barn familjeför hållanden kan gestaltas på en mängd olika sätt; barnet kan leva till exempel med båda sina föräldrar i en kärnfamilj eller genom växel visboende med föräldrar som inte bor ihop, med endast en av föräldrarna eller med en biologisk förälder och dennas make eller sambo i en ombildad familj.1 1.2 Familjens funktioner i sociologisk belysning Inom familjesociologin har man ibland sökt systematisera vilka funk tioner som familjen kan spela. Termerna fortplantningsfunktionen och den sexuella funktionen talar för sig själva som abstrakta uttryck för mera livsnära processer. Vidare har man talat om den fostrande funk tionen med tanke på barnens framtid. Den ekonomiska funktionen syftar på det ekonomiska samarbete som förutsätts mellan familjemed lemmarna och skyddsfunktionen på familjens möjlighet att skydda sina medlemmar i krissituationer. Familjen kan också fylla en funktion för sina medlemmars fritid liksom deras religionsutövning. Slutligen fyl ler familjen en känslomässig funktion. Tänker man i dessa banor är
Begreppet familj
Familjens funktioner
familjelivet innebär samtidigt att vissa av familjens funktioner får ökad betydelse. Fritidsfunktionen kan ses som den ram inom vilken de olika familjemedlemmarna kan få utrymme för både gemensamma och individuella intressen. Fritidsfunktionen har dock kanske betydelse främst genom den inverkan den kan ha på de fost rande och känslomässiga funktionerna inom familjen vilka i sin tur har betydelse för familjens skyddsfunktion, särskilt i krissituationer. I den mån välfärdssamhällets eller arbetslivets förändringar leder till någon form av utslagning (sjukdom, arbetslöshet, misslyckanden i skolan) blir skyddsfunktionen, det vill säga familjen som ett stöd i kriser, särskilt viktig. Familjens känslomässiga funktion bör samtidigt ses i relation till kvinnors och mäns verksamhet utanför familjen. Den känslomässiga funktionen har också för barnens del fått i någon mån ändrade förut sättningar genom att barnens fostran från tidig ålder också sker utanför familjen inom barnomsorgen och genom att de flesta barn tidigt strävar efter att ingå i en social gemenskap med andra barn. Alla dessa föränd ringar minskar dock inte behovet av familjen som en plats där familje medlemmarna kan få känslomässigt stöd och ett skydd gentemot de påfrestningar som det omgivande samhället kan utsätta individerna för. Förändringarna i samhällslivet och de nya förutsättningarna för familjelivet har samtidigt gjort familjen sårbar. Sammanboende påbörjas av enbart känslomässiga skäl vare sig det senare leder till äkten Ändrade
Jämfört med hur livsförhållandena såg ut till och med 1950-talet har den inbördes betydelsen av de här nämnda funktionerna blivit mycket förskjutna i Sverige. Fortplantnings- och den sexuella funktionen är fortfarande viktiga men den allmänna inställningen på det sexuella området har blivit mycket friare och möjligheterna och tillgången till assisterad befruktning har utvecklats. Familjemedlemmarnas ekonomiska beroende av varandra är betydligt mindre än förr, dels på grund av utbyggnaden av välfärdsstaten (till exempel genom studiestöd och pensioner), dels eftersom kvinnor och män numera förvärvsarbetar i ungefär samma omfattning. Könsrollerna har förändrats och ansvaret för vård av hem och barn är inte längre en uppgift för bara en av parterna (som för övrigt inte behöver vara ett par bestående av en man och en kvinna). Mot denna bakgrund har familjens fostrande funktion fått nyaFörändringarnaförutsättningar.i
juridisk och social bakgrund för framställningen 19 det klart att familjesituationen för dem som lever tillsammans har en mycket stor, ofta avgörande, betydelse för individernas välbefinnande.
Utmaningarförhållandenlevnads
Trots sin allmänna karaktär kan dessa reflexioner nog antyda något om bakgrunden till de omvälvande förändringar som skett i familjebild ningsmönstren under de senaste 40–60 åren. Som vi strax ska upp märksamma något närmare har under en stor del av denna tid gifter målsfrekvensen sjunkit kraftigt samtidigt som samboende utan äktenskap blivit mycket vanligt. Vidare har skilsmässofrekvensen bland gifta ökat fram till 2000-talet och då avstannat på en hög nivå samtidigt som upplösningsfrekvensen bland samboende är hög. Dessa konsta teranden innebär naturligtvis att rättsreglerna om äktenskapsskillnad och dess konsekvenser fått en ökad betydelse. Detsamma gäller frågan vilka olika rättsregler som gäller för samboförhållanden. Familjesocio 2 Se till det närmast följande Denciks uppsats Familjen i välfärdsstatens förvandling, Dansk sociologi 1996 s. 57–82.
20 juridisk och social bakgrund för framställningen skap eller inte. Det är inte lätt att förena dessa utgångspunkter eller ankomsten av barn med ett kanske jäktigt yrkesliv och samhälleliga värderingar enligt vilka individuellt självförverkligande betonas mera än behovet av familjegemenskap. Med en storslagen formulering, som hämtats från en utländsk kollega, är dock inte problemet vad som på lång sikt händer med familjen, om den skulle bli alltför svag – problemet är i stället vad som händer med individerna om familjebanden skulle mista sitt värde. Lars Dencik (svensk socialpsykolog, verksam i Danmark) talar om två olika
typer av moderna men ”svaga” familjer.2 ”Svängdörrsfamiljen” kännetecknas av att familjeinstitutionens behov av gemenskap och samsyn i gemensamma angelägenheter får ge vika till fördel för varje familjemedlems behov av att tillvarata egna intressen. I familjetypen ”socialt akvarium” kan medlemmarna i och för sig vistas mycket tillsammans men de företar sig sällan något aktivt för att skapa samhörighet och gemenskap mellan familjemedlemmarna. Alltför långtgående slutsatser bör man dock inte dra av dessa definitioner; Dencik ger en betydligt mera nyanserad bild. Han urskiljer emellertid också två starka familjetyper, dels den otidsenliga och utgående, ”hierarkiska” familjetypen (där ledaren kan vara en kvinna men vanligtvis är man), dels vad han kallar för ”den moderna starka familjen” där familjemedlemmarna har möjlighet att utveckla sin särart och egna preferenser, men där detta samtidigt inordnas i och avstäms mot familjeinstitutionens behov av samhörighet och gemenskap. Individerna i en sådan familj bör vara inriktade på att både värna om familjegemenskapen i allas intresse och att inom denna ram realisera sina egna, personliga intres sen. Familjemedlemmarna bör i demokratisk och diskuterande anda vara både självhävdande och kompromissökande.
Ekonomiskavanorskillnader
Innan vi griper oss an juridiken ska här göras en återblick på familje bildningsvanorna i Sverige sedan början av 1900-talet. Som redan nämnts har det skett särskilt stora förändringar sedan mitten av 1960talet. Säkerligen har kvinnornas ökade förvärvsarbete och ökade ekono miska självständighet spelat en roll härvidlag. Enligt folk- och bostadsräkningarna var andelen förvärvsarbetande bland samtliga kvinnor 4 % år 1920 och 9 % år 1940. Ännu så sent som 1960 var andelen 23 %, eller 26 % om beräkningen begränsas till kvinnor under 65 år.4 Numera förvärvsarbetar de allra flesta kvinnor, även de med mindre barn, åtminstone på deltid. Män förvärvsarbetar dock fler timmar per vecka än kvinnor, och arbetsmarknaden är tämligen könsuppdelad på sätt att män arbetar i yrken med högre löner än kvinnor.5 Det är två av flera orsaker till att det fortfarande föreligger skillnader mellan kvinnor och män i ekonomiska hänseenden. År 2019 var kvinnors disponibla inkomst omkring 20 procent lägre än mäns och när det gäller kapital inkomster var de i genomsnitt knappt hälften så stora som mäns.6 I tabell 1 presenteras de absoluta talen för giftermål och upplösta äktenskap genom skilsmässa eller ena makens frånfälle i Sverige för de senaste drygt 60 åren.
juridisk och social bakgrund för framställningen 21 logisk forskning belägger förändrade attityder och vanor, men också att betydelsen av personliga relationer och intimitet i mångt och mycket förblivit densamma.3 1.3 Familjebildningsvanor ur statistiskt perspektiv
3 Chambers & Gracia, A Sociology of Family Life, bl.a. s. 8 f. och 63. 4 Se SOU 1964:35 s. 17. 5 Prop. 2021/22:1, bilaga 3 s. 9. 6 Prop. 2021/22:1, bilaga 3 s. 17 och 21. Se också SOU 2022:4, Minska gapet, Åtgär der för jämställda livsinkomster.
Förändrade
Anders Agell var professor i civilrätt vid Uppsala universi tet och under många decennier verksam bl.a. inom familje rättens område.
I DENNA BOK behandlas den rättsliga regleringen rörande äktenskap och samboförhållanden. Gällande lagregler och rättspraxis står i centrum, samtidigt som rättsutvecklingen sätts i ett historiskt samman hang.Några av de frågor som avhandlas är ingående och upplösning av äktenskap samt förmögenhets rättsliga förhållanden för såväl makar som sambor. Bodelning och därmed sammanhängande frågor ges stort utrymme. Dessutom diskuteras rättspolitiska spörsmål, ibland med internationella jämförelser. Boken är främst avsedd att vara en lärobok i äkten skaps- och samborätt för juridikstuderande. Den kan också ge vägledning för alla som, yrkesmässigt eller privat, kommer i kontakt med olika juridiska frågor som kan uppstå i samband med de relationer som berörs i boken.
Margareta Brattström är professor i civilrätt och verksam vid Uppsala universitet. Hon undervisar bl.a. i familjerätt och har t.ex. skrivit om makars pensionsrättigheter. ISBN 978-91-7737-176-2