E
T
I
S
K
A
D I L E M M A N FÖR PEDAGOGER
MALIN HARDES TAM
I N N E H Å L L S F Ö R T E C K N I N G
w
ETISKT DILEMMA
4-5
w
VA D / H U R
6-7
w
VÅ R D N A D S H AVA R E
w
KOLLEGA
20-39
w
ELEVSYN
4 0 - 61
w
LEDNING
62-73
w
INSPO / INFO
74 - 7 5
8 - 19
H
U
R
Kopiera uppslagen, vik ihop och låt någon dra en lapp på arbetslagsmötet. Läs & diskutera! w Inled ett APT med att visa ett dilemma. Låt därefter personalen diskutera i tvärgrupper! w Använd boken som inspiration och fundera ett slag över Dina egna dilemman! w Inled varje arbetslagsmöte med att läsa upp ett i förväg utvalt etiskt dilemma. Reflektera & diskutera! w Låt boken cirkulera i arbetslaget en tid och skriv ner de etiska dilemman Ni stöter på i er vardag. Reflektera! w
7
V Å
R
D
N
A
D
S
H
A V A
R
E
En förälder kontaktar dig eftersom hennes dotter kommer hem och gråter varje dag efter skolan. Du tar förstås mammans oro på stort allvar och tillsammans med fritids bestämmer ni er för att observera de kommande skoldagarna extra noga och ha samtal med eleven. Eleven uppger att allt är bra och observationerna visar att det är flickan själv som ofta stöter bort sina kamrater. Hon kan vara stundtals riktigt otrevlig och vill alltid bestämma över de andra i lekar och spel. Det är snarare kamraterna som blir ledsna, än flickan själv. Veckan därpå blir du kontaktad av hennes mamma igen. Hon vill nu veta vad ni ska göra ”åt alla elaka barn” som fortsätter göra hennes dotter så ledsen.
12
0 3
w
VA D G Ö R D U ?
w
VA D TÄ N K E R D U ?
w
HUR GÅR DU VIDARE?
w Hur bemöter Du vårdnadshavarens oro? w Hur förhåller Du Dig till eleven? w Hur resonerar Du ur ett elevperspektiv? w Vad tror Du kan lösa situationen? w Har Du varit med om något liknande?
13
V Å R D N A D S H A V A R E
En förälder möter upp dig utanför klassrummet och meddelar att han tyvärr inte kan hjälpa sin dotter med läxorna. Han tycker att alla skolarbeten borde göras i skolan eller på fritidstid eftersom hans dotter redan har så många andra aktiviteter när hon kommer hem om dagarna. En annan förälder överhör samtalet och menar att hon tvärtom vill ha mer läxor till sin son. Hon tycker att det är bra att kunna se vad ni gör i skolan, se vad hennes son kan och vad han behöver träna mer på.
14
0 4
w
VA D G Ö R D U ?
w
VA D TÄ N K E R D U ?
w
HUR GÅR DU VIDARE?
w
Hur bemöter Du vårdnadshavarnas olika krav?
w
Vad tänker Du om läxor generellt?
w
Vad är Ditt förhållningssätt kring läxor?
w
Hur tänker Du ur ett elevperspektiv?
w
Vad tror Du kan lösa situationen?
15
V Å R D N A D S H A V A R E
Du har en elev med NPF som ni i arbetslaget har jobbat mycket med i form av extra anpassningar. Elevens skolschema skiljer sig från övriga klassens, liksom rutiner och regler för uteaktiviteter och matsalsvistelse. Ett tydligt krav från vårdnadshavarna har varit att så få som möjligt ska känna till elevens behov av särskilt stöd och absolut ingen utanför arbetslaget.
18
0 6
w
VA D G Ö R D U ?
w
VA D TÄ N K E R D U ?
w
HUR GÅR DU VIDARE?
w
Hur bemöter Du vårdnadshavarnas krav?
w
Vilka situationer skulle kunna uppstå?
w
Hur tänker Du kring tystnadsplikten?
w
Hur resonerar Du ur ett elevperspektiv?
w
Vilka ska informeras/om vad/varför?
19
K
O
L
L
E
G
A
En elev från en annan avdelning ger sig ständigt på ”dina” elever på skolgården. Detta leder till många konflikter. Eftersom det aldrig finns personal ute på rasterna från elevens avdelning, är du den som måste göra allt; ringa föräldrar, fylla i rapporter och prata med elever. Större delen av dina lektioner tycks nu gå åt till att reda ut rastkonflikter medan den andra avdelningen inte vill kännas vid problemet. De skyller på tidsbrist och personalbrist och problemet kvarstår.
22
0 8
w
VA D G Ö R D U ?
w
VA D TÄ N K E R D U ?
w
HUR GÅR DU VIDARE?
w
Var börjar och slutar Ditt ansvar på skolgården?
w
Hur ser Du på Rektors ansvar i händelserna?
w
Har Du varit med om liknande situationer?
w
Hur resonerar Du ur ett elevperspektiv?
w
Vad tror Du kan lösa situationen?
23
K
O
L
L
E
G
A
Du är nyanställd som fritidspedagog och inser att det finns mycket du kan bidra med till fritidsverksamheten. Du får tummen upp på dina idéer om drama, bakning och spelklubb, och när du presenterat dina förslag för arbetslaget så uppmuntrar alla ditt engagemang. Men samtidigt påtalar de att ”om man har idéer och förslag på hur verksamheten kan förbättras får man också genomföra dem”. Du uppfattar det som att du måste göra det mesta själv.
34
1 4
w
VA D G Ö R D U ?
w
VA D TÄ N K E R D U ?
w
HUR GÅR DU VIDARE?
w
Hur tror Du att kollegorna resonerar?
w
Hur får detta Dig att känna?
w
Vilka olika scenarier kan uppstå?
w
Vänder Du Dig till någon för råd/stöd?
35
E
L
E
V
S
Y
N
Du är resurs till en elev med NPF och efter många olika handlingsplaner, åtgärdsprogram och utvärderingar har du sett att hon uppvisar ett märkbart bättre beteende med keps på huvudet. Eleven har uttryckt att kepsen gör henne lugn och att hon lättare kan koncentrera sig. I matsalen är det mycket ljud och skrammel, så där är det bäst med både keps och luva. Eleven får dagliga utbrott och vid minsta motgång så är resten av dagen förstörd. Det råder dock kepsförbud i skolan och inga kepsar eller andra ytterkläder är tillåtna i matsalen. Alla är alltså inte lika glada åt insatsen för den här eleven. Ett av motargumenten är ”vi måste ha samma regler för alla elever på skolan”.
46
2 0
w
VA D G Ö R D U ?
w
VA D TÄ N K E R D U ?
w
HUR GÅR DU VIDARE?
w
Hur ser Du på ”lika regler för alla”-argumentet?
w Vilka förhållningssätt är rimliga ur ett skolperspektiv? w
Hur resonerar Du ur ett elevperspektiv?
w
Hur tror Du att kollegorna resonerar?
w
Har Du varit med om liknande situationer?
w
Vad tror Du kan lösa situationen?
47
L
E
D
N
I
N
G
Du arbetar sedan många år på en stor skola där det sällan är mer än en tredjedel av alla anställda som dyker upp på de festligheter som ni i ledningen ordnar. Enkäter visar att personalen tycker att det saknas gemenskap. Men trots ansträngningar att få ihop de olika arbetslagen och skapa ett bättre kollegialt klimat på skolan, tycks få vilja träffas efter arbetstid. Du funderar på om det verkligen är fler festligheter som skolans personal behöver.
64
2 9
w
VA D G Ö R D U ?
w
VA D TÄ N K E R D U ?
w
HUR GÅR DU VIDARE?
w
Vilket ansvar för trivsel har var och en?
w
Hur kan ledningen öka gemenskapen?
w
Vilka krav kan man ställa på personalen?
w
Vilka krav kan personalen ställa på Rektor?
w
Hur ser en skola med gemenskap ut för Dig?
65
L
E
D
N
I
N
G
Du är nyanställd som Rektor för en liten skola. Det framkommer ganska omgående att du i ditt uppdrag under en längre tid kommer att ha möten och kurser som är förlagda till andra platser än skolan. Den tidigare rektorn har berättat om värdet av relationer och att ”öppen dörr” är vägen till personalens hjärta. Din frånvaro märks snabbt genom missnöje i personalrummet och många har tydligen redan börjat tappat förtroendet för dig som chef.
70
3 2
w
VA D G Ö R D U ?
w
VA D TÄ N K E R D U ?
w
HUR GÅR DU VIDARE?
w
Vad känner Du inför Dina olika uppdrag?
w
Kan Du göra något åt situationen?
w
Hur kan Du höja personalens tillit?
w
Vänder Du Dig till någon för råd och/eller stöd?
w
Är personalens krav rimliga?
w
Har Du varit med om liknande situationer?
71
I
N
F
O
Malin Hardestam är illustratör och utbildad lärare och förskollärare med specialpedagogisk inriktning samt Svenska som andraspråk (Karlstad Universitet). Hon har varit verksam inom förskola/skola sedan 2007 och undervisar i Svenska som andraspråk på lågstadiet sedan 2013.
Har Du haft användning för den här boken - sprid gärna ordet vidare! Vill Du ge feedback eller dela med Dig av tips och idéer till nya böcker? Maila:
w
MALINHARDES TAM@GMAIL.COM
75