9789175866659

HUNDSKOLAN GRUNDLYDNAD

& SKÖTSEL

TEXT & BILD PETER EKESTRÖM

PETER EKESTRÖM AKTIVERA HUNDEN • DIN BOKFÖRLAGET ROLL • FÖRSTÅ HUNDEN • JAKTEN SETTERN JOBBA SÅ HÄR • LYDNAD & FÖLJSAMHET • VALP & UNGHUND

PETER EKESTRÖM Egentligen började det med en bok för många år sedan. Skriet från vildmarken, historien om sällskapshunden som bokstavligen kastades ut i kylan och till en hård kamp för överlevnad, lästes gång på gång av en liten pojke mitt i den stora staden. Den där hunden fastnade i pojken och kanske var det den sönderlästa biblioteksboken som startade alltihop. När sedan jakten på allvar kom in i hans liv blev kopplingen självklar. Allt fokus vid sidan av familj och jobb lades på att fostra, träna och jaga med hundar.

Man kan utan att darra på läppen säga, att den bästa jakten för Peter Ekeström, det är jakt med hund.

Men att jaga med hundarna räckte inte. Intresset för hur hundar fungerar, hur de kommunicerar, hur de lär sig och hur man på vettiga sätt bygger upp ett förtroende och en vilja till samspel mellan hund och människa, blev allt större. I mer än 20 år har han sökt och hittat kunskap, provat, förkastat och samlat idéer och metoder. Idag är han instruktör, kursledare, föreläsare och problemlösare. Fortfarande är jakthunden i fokus, men en hund är en hund och alla hundar fungerar i grunden likadant.

Det var också hund- och jaktintresset som fick honom att byta yrke, från snickare till journalist och fotograf. I många år har han varit knuten till jakttidningar och jaktmedia i andra former, inte minst som expert på hur hundar fungerar.

Du hittar Peter på dogworks.se, på Facebook med Peter & Dogworks och på Youtube med Peter Pratar Jakthund.

Copyright © Peter Ekeström, 2018 Foto sidan 48: Erik Rundelius Utgiven av Bokförlaget Settern, 286 92 Örkelljunga Tel 0435-804 70 www.settern.se Tryckt vid Italgrafmedia 2018 ISBN: 978-91-7586-665-9

INNEHÅLL FÖRSTÅ HUNDEN

7 19 27 31 37 39 43

Signalerna – Hundens enda språk Hundmöten Dina signaler, röst och kropp Belöningssystemet – Motivationen Uppmärksamheten styr Vad finns i hundens huvud Wachtelhunden Boss, ett exempel på missförstånd

DIN ROLL

49 50 51 54 55 57 58 59 61 63

Det goda ledarskapet Regler och beslut, ett viktigt val Tjata inte Träna dig själv först Reagerar du – så reagerar hunden Korrigering och förbud När du måste hämta hunden – så måste du hämta hunden Förstärkning, påminnelser och ”tryck” Tålamod och snabba krav Ha en plan

JOBBA SÅ HÄR

65 70 72 73 76 79 81 84 87 89 91

Lekens fördelar Tips på udda lekar och aktiveringar Aktivera alla sinnen Stärk hundens självförtroende Lär hunden våga lite mer Situationer och miljöer Olika sätt att se på tid Den fysiska kontakten Tänk bort kopplet Händelsernas centrum Utan ett ord

VALP OCH UNGHUND

93 101 103 105 109 112 116 121

Guida valpen rätt från början Rumsren på tio dagar Lär av tiken Steg till att ha valpen lös Aktivera valpen inför livet Följ mig, nej och varsågod Gör det bästa av unghundstiden Några sista ord om valptiden

LYDNAD OCH FÖLJSAMHET

123 131 137 142

Inkallningen Drar i kopplet Självständig i skogen – men följsam hemma Fem minuter om dagen

AKTIVERA HUNDEN

147 153 156 159 160 162

21 aktiveringstips Många vinster med bra balans De viktiga små musklerna Agility lite var som helst Kondition och styrka Glöm inte underhållet

JAKTEN

169 171 173 175 177 179 183 185

Egen tid vid fällt vilt Delad vårdnad och omplacering Den alldeles egna kraften Skydd Väghunden Så klarar hunden vinterns kyla När värmen blir farlig Lydnad är en färskvara

4

HUNDSKOLAN

Alla hundar är logiska EN HUND ÄR ALLTID JUST EN HUND Det finns väldigt mycket kunskap om hundar. Inte minst i bokform. Då kan man undra varför jag skrivit en bok. En till i hyllan, liksom. Men förklaringen är enkel. Jag har satt ihop en bok som jag själv skulle ha velat läsa för ett par decennier sedan, när jag blev förälskad i att arbeta med hundar.

En bok som är en samling råd, tips och förklaringar (så enkla som möjligt).

Jag har läst, eller försökt läsa, det mesta som skrivits i ämnet hundar och hundträning. På fler språk än svenska. Ofta har jag blivit lite nedstämd. Allt verkar så krångligt. Och teore­ tiskt. Med en kanske onödig överdrift känns det som om man behöver en högskoleexamen för att klara av att uppfostra, träna och styra en hund.

Fördelen med att vara självlärd, som jag, är att man inte är bunden till en enda ideologi. Man kan plocka lite här och en del där. Sätta ihop och testa. Prova och försöka. Tills det börjar funka. Tills den dag då en hund plötsligt visar att den direkt förstår vad jag vill att den ska göra. Och när det fungerar med en till och en till, ja då är man något på spåren.

När den dagen kom till mig, insåg jag att det fanns gen­ vägar. Kanske är det för att jag egentligen vill lägga så lite tid som möjligt på saker jag (handen på hjärtat) inte har så stor lust med. Jag har svårt för att traggla och nöta. När det gäller inskolning, vägledning och styrning av en hund till en fung­ erande och välvilligt inställd kompis i alla möjliga situationer, gillar jag genvägar bättre än för-, grund- och högstadieskola följd av ett försök på universitet, om ni förstår vad jag menar.

Om genvägarna verkligen fungerar, vill säga.

Vid det här laget har jag kört mina genvägar på hundratals hundar. Små skillnader jämfört med konventionell hundträ­

ning gör en stor skillnad när det handlar om att få en hund att fatta vad du vill att den ska göra. Fatta direkt.

Och det börjar med en sak som är självklar, om man fun­ derar en stund. Genväg nummer ett till allt jag gör med hundarna handlar att förstå hur hundar kommunicerar. Hur de pratar. Hur de ställer frågor och hur de svarar.

Jag har jakthundar. Men det spelar ingen roll. Hundar är logiska, alla hundar är logiska oavsett vilken ras det handlar om. För en hund är alltid just en hund.

Kommer man in i hundens språk så fattar den. Snabbt och självklart. Börja där. När du förstår vad hunden menar och den förstår vad du menar, ja då blir resten, allt från en skap­ ligt fungerande vardagslydnad till följsamhet under praktiskt arbete, väldigt mycket enklare.

Dessutom är en hund alltid en hund. Det gäller mina jakt­ hundar också. Det är därför jag tittat, ofta och länge, på alla andra hundtyper och på hur de tränas. Oavsett arbetssätt och uppgifter, från räddningshundar till sällskapsspecialister, från vallhundar till hangarväktare, är en hund alltid en hund. När en dvärgpudel säger något på hundspråket, då förstår den karelska björnhunden. Och tvärtom.

Om jag har gjort rätt, ser du den här boken som ett slags kombination av uppslagsverk och idébank. Jag har inte skrivit en instruktion från A till Ö. Jag har satt ihop en mängd olika delar och en massa infallsvinklar med rena instruktioner och råd i alla storlekar. Och jag är alldeles säker på att du kommer att hitta minst en sak du kommer att ha nytta av.

Det här är en bok om genvägar till ett ännu bättre samspel med hundar. Genvägar på hundens villkor. Jag kan bara hop­ pas att du håller med.

Peter Ekeström

6

HUNDSKOLAN

Förstå hunden SIGNALERNA – HUNDENS ENDA SPRÅK Hundar har ett enda språk. De samtalar med och berättar om hur läget är, med kropps-, rörelse- och ljudsignaler. Alla hundar förstår språket, de lever efter det och använder det automatiskt.

Lär dig så mycket som möjligt av signalspråket. Ju tydligare människan kan läsa, både sin egen och andras hundar, desto bättre fungerar kommunikationen.

Hundar är fantastiskt anpassningsbara. De allra flesta är samtidigt mycket läraktiga. Den egenskapen är helt naturlig för hunden, eftersom förmågan att lära sig, hänger intimt ihop med möjligheterna att överleva. Det är skälet till att våra hundar ganska snabbt lär sig automatiskt av människans språk, vårt sätt att använda ljud och kroppar, för att förstå oss tillräckligt bra.

Men ännu bättre blir det, om vi hundförare gör samma sak, om vi lär oss vad de där signalerna, ensamma och ihopsatta, egentligen betyder. Först då kan vi bli tydliga på riktigt, för våra hundar. Först då kan vi ge oss in i hundens språkvärld och svara på ett sätt som hunden verkligen förstår.

Dessutom slipper vi en massa missförstånd. Är hunden aggres­ siv nu? Eller rädd? Vem är det egentligen som bestämmer i hund­ mötet? Varför blev din hund arg, min var ju bara lekfull, eller?

Förstår hunden mig, eller är den bara undergiven och undrande? Är hunden som dödskäller vildsvin så det dånar, verkligen tuff?

Eller en klassiker: ”Din hund är ju strykrädd!”. Ja, den böjer ju huvudet när den kommer...

Mer kunskap i ämnet hundars signaler, gör att vi undviker problem och har lättare att lösa de som uppstår. Först när vi vet vad hunden säger, gör vi det enklare för den att förstå vad vi menar och varför vi svarar som vi gör.

Dessutom, tror jag, blir det betydligt enklare att lära hunden saker, om den vant sig vid att vi förstår signalerna. När hunden verkligen förstår, kan vi börja ställa krav. Det är precis som mellan människor, ju tydligare kommunikationen är, ju rappare vi är i konsten att vara raka och begripliga, desto bättre blir samarbete och samspel.

Titta på bilderna. Titta på din egen och andras hundar i olika situationer. När du vet vad du ska titta efter, är hundars språk inte svårt att lära sig. Det är i alla fall betydligt enklare än den svenska grammatiken.

Lär dig läsa alla hundens signaler. En hund som ser arg ut kan faktiskt vara rädd.

FÖRSTÅ HUNDEN

7

3

4

5

OSYNLIGT GUMMIBAND

3 I samma ögonblick som matte får den där uppmärksamheten, när hunden släpper det den så envist var på väg emot alldeles nyss, tar hon ett snabbt steg bakåt.

Matte säger med den signalen: ”Bra, jag ser att du lyssnar”.

4 Matte fortsätter bakåt och berömmer med den glada rösten, den som för en se­ kund sedan sa ”nej” så otrevligt hårt.

5 Som hundägare kan man inte vara tyd­ ligare. En korrigering som hunden inte på något sätt kan missförstå, snabbt följd av en signal alla hundar förstår, som säger att ägaren är mycket nöjd när hunden lyssnar och lyder.

28

HUNDSKOLAN

När man tränat lite på den där tekniken med steg emot och steg bakåt, blir det tyd­ ligt hur stark dragningskraft den lugnande rörelsen bakåt, bort från en uppmärksam hund, faktiskt har. Det känns nästan som om man har ett osynligt gummiband till hunden. Backa med vänlig röst, då kom­ mer hunden till dig.

1 Husse har sagt ”nej” tillsammans med steg emot. Men han hinner inte fram till hunden innan den svarar, i det här fallet med sänkt svans och låga öron som båda är lugnande signaler. Den uppmärksamme ser dessutom spanielns tunga blinka, alltså den där ”förlåt-signalen”.

2 Husse ser att spanieln lyssnar och växlar till snälla rösten och snabb rörelse bakåt, bort från hunden. Resultatet? Hun­ den släpper helt uppmärksamheten på den andra hunden och följer med husse. Utan att husse behöver dra i ett koppel.

1

2

1

2

3

TRÄNA VÄXLINGEN

Att vara snabb i växlingen mellan korri­ gering och beröm kan låta enkelt. Men jag lovar, det krävs träning. Prova framför spegeln. Vräk fram ett ilsket ”nej” med rynkad panna. Stanna i ansiktrörelsen.

Ser du hur skrynkligt ansiktet blir, lik­ som hoptryckt. Mungiporna blir korta, som strama. Precis den signalen använder hunden i samma situation, när den vräker fram ett ”nej”.

Och så byter du till det släta ansiktet, det som gör mungiporna längre. Ungefär som ett leende, alltså. Det har sagts att man inte ska visa tänderna för en hund, men min erfarenhet är att hunden kollar av mungiporna, inte i första hand tän­ derna.

Ovanpå det släta ansiktet lägger du den vänliga rösten, kanske med ett ”braaa”.

Prova nu att växla mellan dessa ytterlig­ heter. Öka takten. Snabbt ska det gå. När det funkar framför spegeln, är det dags att förvandla teori och övning till praktisk hundstyrning.

Det är likadant när de snabba stegen emot, byts mot den lika snabba rörelsen

bort från hunden. Den kräver lite träning.

Men ge inte upp, snart sitter motoriken i ryggmärgen, när du märker att det här sättet att kommunicera med hunden fung­ erar.

4

1 Det här är min vän hundtränaren Jo­ han Andersson. Titta på hans bestämda steg emot. Det är snabbt och beslutsamt.

2 Så fort schäfern börjar vända upp­ märksamheten bakåt, mot föraren, vän­ der Johan i steget samtidigt som han drar tillbaka handen. En hand som dras bort ifrån, betyder egentligen samma sak som när kroppen stegar bakåt, alltså en lug­ nande och i det här fallet, en nöjd signal.

3 Johan fortsätter bakåt, kopplet slakas och schäfern börjar följa efter.

4 Hunden har sänkt huvudet och öro­ nen är bakåtklistrade, hunden säger ”jag lyssnar och följer”. Johan fortsätter bakåt med glad röst och slätt ansikte. De förstår varandra.

FÖRSTÅ HUNDEN

29

Ett spöke dyker upp framför hunden. Testledaren läser av hur hunden svarar på det potentiella hotet.

Temperament, skärpa och försvarslust testas…

mentaltestare. Tanken är att hundföraren ska åka hem, med bra verktyg för den fortsatta träningen av hunden. De verktygen syns inte i protokollet och därför behövs alltid en rådgivning.

I testbanan bedöms en lång rad egenskaper. Testledarna sätter ihop varje delresultat, till en beskrivning av hundens sammansatta mentala egenskaper. Här är det som bedöms: 1. Tillgänglighet – Intresse av främmande människor 2. Jaktkamplust – Lust att förfölja och intresse av byte 3. Social kamplust – Lust att kämpa mot någon eller något 4. Temperament – Anpassningsförmåga, nyfikenhet 5. Skärpa – Förmåga att bli arg 6. Försvarslust – Förmåga att svara på hotfulla signaler 7. Nervkonstitution – Grundstressnivå, koncentrations­ förmåga, förmåga att avreagera 8. Hårdhet – Visad social status, förmåga att skapa minnes­ bilder 9. Dådkraft – Förmåga att övervinna rädsla och att ta sig fram till retningskällan 10. Skottfasthet – Reaktion vid skottlossning 40

HUNDSKOLAN

…precis som dådkraften, förmågan att övervinna rädsla.

INTE BARA NYBÖRJARE Det är inte bara nybörjare som kan ha glädje av att mentaltesta hunden, för att få bättre insikt i hur hundens komplexa mentalitet fungerar. Också erfarna hundförare och hundtränare, kan hitta vinster i en mentaltestbana.

Kloka hundförare vet, att ingen (i alla fall ytterst, ytterst få) hinner bli fullärd i ämnet hund under en normal livstid. Det finns alltid mer att lära, mer att uppleva. Dessutom är alla hundar individer. Du kan ha haft sjutton jaktmaskiner, plötsligt är den artonde svår att begripa sig på.

En mentaltest, eller åtminstone en erfaren koll av hur hunden fungerar, kan vara en genväg till ett bättre hundliv. Om inte annat så för att undvika missförstånd.

En gammal militärfilt och en svart huvudknopp…

…tillsammans med oberäkneliga rörelser, gör att hunden tvingas agera.

Den resta raggen betyder inte automatiskt aggressivitet, men definitivt att situationen är laddad.

En hotfull släde dras långsamt mot hunden, som snabbt visar vad den klarar i en situation, där den måste fatta ett beslut.

Föraren hjälper hunden att avreagera, genom att täcka över de stirrande ögonen.

I alla moment måste hunden få tid på sig att avreagera helt.

Den här bayerska viltspårhunden, reagerar våldsamt på ”hotet”.

Svansen mellan benen, kroppen bakåtlutad och öronen ligger bakåt, neråt.

Men helt på egen hand, tar sig hunden igenom stress och rädsla. Den avreagerar FÖRSTÅ HUNDEN alldeles själv.

41

LÅNGT KOPPEL OCH MINDRE TJAT

Boss har mycket ungdomligt spring i be­ nen. Han vill nosa här och nosa där, rota lite, kissa lite. Han mår bra av lite rörelse­ frihet. Det får han inte i ett vanligt koppel.

Lösningen är ett fem meter långt kop­ pel, fäst i midjan på Tim, i ett speciellt bälte eller på annat sätt. Tekniken för med sig: • Stor frihet för hunden. Den kan långa sträckor, röra sig fritt inom en cirkel på tio meter runt ägaren.

• Ägaren har händerna fria, vilket gör all typ av kommunikation med hunden, fri från ryck i kopplet. När hunden drar, bromsas den upp av ägarens tyngre vikt.

• När något lockar hunden att plötsligt rusa iväg, bromsas den upp och tvingas stanna. Ägaren står stilla och bara vän­ tar. Hunden lär sig, att den helt enkelt inte kommer längre. Ganska snabbt vänder den uppmärksamheten till äga­ ren, som i det läget säger ”Bra, kom” och backar. Praktiskt taget alla hun­ dar, oavsett ras, kommer att gå mot sin ägare i det läget.

• Om det hunden ville till är okej för ägaren, så blir belöningen för att den lyssnade på inkallningen stor. Båda går helt enkelt dit. Det skapar ännu större anledning för hunden, att vara mer uppmärksam på ägaren.

46

HUNDSKOLAN

Tack vare linan har Boss fem meter frihet åt alla håll, men under kontroll.

Linan ger Tim säkerhet i all form av grunddressyr.

Med linan fäst vid kroppen, blir det inga ”koppelryck”.

Istället ”styr” Tim enkelt hunden åt det håll han vill, med sin kroppstyngd.

Tim kommenderar ”Stanna” och går bort i linans längd, men utan att den sträcks.

En stunds väntan innan Tim går tillbaka till Boss, för att helt kort berömma…

SNABBA RESULTAT – MEN LÅNG VÄG TILL VANA

allt i hundträning handlar om vanor. Tim måste envisas med de nya sätten att reagera och agera, som svar på de beteenden Boss visar. Lyckas han med det, blir deras om­ byggda sätt att kommunicera en vana, vilket i sin tur är detsamma som trygghet för Boss.

Tricket är att överföra det nya sättet att vägleda hunden, till så många miljöer som möjligt och i alla upptänkliga situationer.

Samma sak gäller överallt, är budskapet till hunden.

Den unga wachtelhunden Boss är inte mentalt vuxen än. Han behöver en tydlig och stabil vägledning i vardagen. Får han det av Tim, lär det onödiga problemet med morranden och markeringar i tid och otid försvinna.

Mycket kan hända under vägen. Vi vet ännu inte hur Boss kommer att fungera socialt som fullvuxen. Men prognosen är god. Ett dygn efter att Tim börjat med det nya sättet att svara sin hund, har Boss inte morrat en enda gång.

I ett par timmar tränar Tim med långt koppel och tydliga signaler (fart emot och backa). Svaret från Boss låter inte vänta på sig. Han lär sig snabbt hur långt kopplet är och lyssnar direkt när Tim byter riktning och säger ”Boss, häråt”.

Det tar tid för en människa att lära sig jobba med motoriken, när det gäller fart emot och backa i rätt lägen. Men också det fungerar, trots att det är första gången.

Vi provar också att ge Boss tid, när han plötsligt stelnar och stirrar mot ljudet av en fågel, som sveper förbi genom skogen.

Vi står helt tysta, tills Boss tydligt släpper spänningen. Han viftar på svansen och springer till husse, som passar på att kalla in i just det läget.

Tim har ändrat sitt sätt att vara mot hun­ den, vilket näst intill direkt, för med sig att Boss ändrar sitt beteende tillbaka. På nolltid syns resultat av några enkla övningar. Men

…och gå bort igen, utan att hunden får hänga med.

Tack vare linan, litar Tim på sig själv.

Och den säkerheten ser och känner hunden, vilket gör all form av träning enklare.

FÖRSTÅ HUNDEN

47

TIPS PÅ UDDA LEKAR OCH AKTIVERINGAR

Du vinner massor på att överraska och förekomma hunden med lekar eller någon form av aktivering. Det kan egentligen vara vad som helst, bara hunden blir intresserad. Ju mer intressant du blir för hunden, desto mer vill den vara uppmärksam på dig.

Här är några exempel, som inte riktig följer mallen av hur en genonsnittlig lek eller aktivering brukar se ut.

GLASSPINNEN

Ibland behöver hunden något att göra, trots att människan fak­ tiskt inte har tid eller möjlighet. Men det finns sätt att aktivera så att hunden får jobba ensam, men ändå under kontroll.

Ett sätt, om du är utomhus och har en gräsplätt i närheten, är att köpa en glass på pinne.

• Sätt dig och ät upp nästan hela glassen så att hunden ser.

Sukta medvetet hunden.

• När det bara finns lite glass kvar på pinnen, så får hunden slicka av den.

• Sedan sätter du hunden (eller binder upp den eller låter en kompis hålla i kopplet). Du går ut på gräset och låtsas trycka ner pinnen i jorden.

• Böj dig ner med samma rörelse och låtsas 25 gånger på olika ställen. Någonstans har du verkligen tryck ner pinnen.

• Sedan går du tillbaka och släpper hunden.

70

HUNDSKOLAN

Hunden kommer att jobba intensivt en lång stund, säkert minst i tio minuter, innan den hittar pinnen. Det är en intensiv akti­ vering av luktsinnet. Hunden kommer att bli mentalt trött och nöjd efter det arbetet.

UNDER TÄCKET

Det kan nästan inte bli enklare. Göm dig under täcket och locka på hunden. När den kommer, sticker du ut en fot som snabbt dras in igen.

Alla hundar blir intresserade av den där rörelsen. De kan inte låta bli att börja jaga den där foten. Och då sträcker du ut en hand på samma sätt. Du har två fötter och två händer. Det kommer att bli full fart runt sängen en stund. Utan att du behöver anstränga dig särskilt mycket, får hunden leka av sig redan före frukost.

LIGGA OVANPÅ HUNDEN

Hundar har ett stort behov av fysisk kontakt. Men det är inte alltid vi hundägare fortsätter att vara tillräckligt fysiska med hun­ den, när den lämnar valpstadiet. Bristen på fysisk samvaro med favoritmänniskan, kan göra att hunden i vuxen ålder har lite svårt med just den fysiska närheten.

Jobba mycket med den där närkontakten. Kryp intill hunden, lägg dig bredvid, lägg en arm över den. Börja i det lilla, tills du kan vara riktigt fysisk.

Målet kan faktiskt vara att kunna ligga över hunden, nästan som ett täcke. Har du jobbat fram en bra relation, kommer det att fungera. I långsam takt vänjer du hunden vid att du mer och mer lägger dig över den. Och ju tryggare hunden är i din närhet, ju mer ni lärt känna varandra fysiskt, desto tydligare kommer den att acceptera din tyngd mot sin kropp.

Det här vill jag att alla hundägare ska prova. Jo, för jag tror faktiskt att åtminstone en del av de problem många hundägare har, beror på att människan inte förmedlat trygghet rent fysiskt.

IRRATIONELLT

Överraska går att göra på många sätt. Jag känner en hundförare som faktiskt brukar krypa in under soffan, när hundarna ser på.

En liten stund ligger han tyst och stilla. Men plötsligt kan han börja yla som en varg, pipa som en mus eller kraxa som en kråka.

Hundarna undrar så klart vad det är frågan om, tills de kryper in för att kolla läget. Det slutar med en kelstund i trängslen under soffan.

Jag vet, det låter märkligt. Men det fungerar. De hundarna älskar att hålla koll på sin husse, eftersom vad som helst kan hända, när som helst.

Ju mer finurlig och fantasifull du är, för att locka till dig hun­ dens uppmärksamhet och på så sätt bjuda in till lek, aktivering eller bara lite kli på magen, desto mer stimulerad blir hunden.

Och det, mina vänner, skapar motivation att följa människan.

VAD VILL DIN HUND?

Titta på hunden när den leker, när den roar sig själv. Vad gör den? Kanske kastar den upp kottar i luften, som den försöker fånga. Kanske jagar den efter skuggor eller löv. Kanske testar den sin förmåga genom att jaga sork under marken med hörseln.

När du ser hunden göra något, så kan du avbryta den och kopiera leken efter ditt eget huvud. Locka med kotten och kasta upp den åt hunden. Sätt fast en knippa löv i änden på ett snöre, som du fäster i toppen av en stör eller lång pinne. Sedan svänger du runt knippan och låter hunden jaga efter. Eller också drar du, med hjälp av ett snöre, någon kul leksak under en matta, för att likna jakten efter sorken.

Tanken är inte att stoppa hunden från att leka själv. I stället tar man tillfället i akt, att leka tillsammans med hunden. Det ger dubbel vinst. Hunden får leka, samtidigt som du blir allt mer självklar som lekkompis.

JOBBA SÅ HÄR

71

LÄR HUNDEN VÅGA LITE MER

Här har du tips på hur du kan hjälpa hunden att lära sig våga lite mer. Med hjälp av allt möjligt som kan finnas var som helst.

RÖRET

Det går jättebra med en agilitytunnel, men det fungerar också med vilket rör i rätt storlek som helst.

Lägg en godisbit en halvmeter in i ett av rören. Locka och mana hunden. Vänligt men bestämt. Tvinga inte, men övertala hunden att den klarar uppgiften och att du är så säker på det, att du inte accepterar någonting annat.

Som vanligt när vi ska lära hundar saker de tvekar inför, är det uthålligt tålamod som gäller. Håll på tills det lyckas.

CEMENTRINGEN

Det här ser enkelt ut, men för en hund som aldrig stått uppe på en cementring som står på högkant, är det en utmaning. Börja med att lyfta upp hunden och berömma när den står där. Lyft ner och gör om. Försök sedan att locka hunden att hoppa upp av egen kraft. Fungerar det inte, så är du med där bak och stöttar tills det fungerar.

HALKA

Intill cementröret ligger långa, ihopbuntade, grova platsrör. Det har regnat och rören är väldigt hala. Med envist lockande, lär sig den här spanieln att hon utan särskilt stora problem, klarar att navigera skapligt stadigt, trots det hala och ojämna underlaget.

76

HUNDSKOLAN

MASSAVEDEN

Staplad massaved eller timmer bjuder på en ojämn klättring. Bra för både mod och balans. Passa på när du passerar saker som kan bli en stunds hundträning.

LUTANDE TRÄDET

Använd det där trädet som lutar, där ni brukar promenera. Locka upp hunden, ge den tid att lista ut hur den ska komma upp själv.

Det krävs både list och styrka för att lösa den uppgiften. Kanske får du hjälpa till lite de första gångerna, innan hunden insett vad den faktiskt klarar av.

Ta en titt med nya ögon där du brukar rasta hunden. Den här typen av utmaningar finns överallt.

VÅGA FALLA

Hundar vill helst, för att inte säga alltid, ha fysisk kontroll. Alltså, hundar vill veta var tassarna kommer att landa, de vill ha kontroll över markkontakten (både när de står på underlaget och när de ska hoppa ner på det).

Testa. Sätt upp hunden på något högt och locka den att falla.

Locka den att lita på att ni tar emot den. Kanske låter det enkelt, men jag försäkrar, de allra flesta hundar (för att inte säga alla) vågar inte. De hoppar hellre ner alldeles själva, de försöker slinka bredvid den väntande famnen.

Men ha tålamod och var bestämd. Locka rejält, och se till att det blir som ni vill.

En hund som lärt sig våga lita på sin människa så mycket att den släpper den där kontrollen och ge sig hän åt din famn, ditt ansvar, din fysiska kontroll, den hundens självförtroende växer en aning. Samtidigt stärks, förstås, relationen till dig.

JOBBA SÅ HÄR

77

100

HUNDSKOLAN

RUMSREN PÅ TIO DAGAR

Ju mer uppmärksam du är, desto snabbare blir valpen rumsren.

Om du lär dig att förekomma valpen när det brukar vara dags, så kan jobbet gå så snabbt som tio dagar.

Likheterna är slående i början. Den lilla valpen fungerar precis som en människobebis. Den kan inte heller kontrollera tarm och blåsa. När det börjar trycka på, ja då är det helt enkelt dags. Det kommer liksom bara. Inne som ute.

Lösningen handlar om uppmärksamhet från din sida. Under de första dagarna efter att du hämtat valpen ska du passa på och studera den lilla. När kommer kiss och bajs?

• Valpen brukar bajsa strax efter att den ätit. Ungefär samtidigt är det kissdags.

• När en kul lek eller en stunds fartfyllt springande är slut, kan det också vara dags.

• Och så efter vila förstås. Både efter nattsömnen och efter en stunds slumrande avkoppling i korgen.

Det dröjer inte mer än ett par dagar, om du är uppmärksam, innan du ser mönstret. Allra bäst är att anteckna. Då ser du snabbt olika samband mellan aktiviteter och nödighet.

Du ska också gå ut med valpen ofta. Förutom efter vila, lek och mat, kan det vara läge att då och då slänga ett öga på klockan.

Visserligen är det lite individuellt, men de flesta små valpar kissar ungefär varannan timme, oavsett aktiviteter under tiden.

Den här träningen för att snabbt få valpen rumsren, handlar framför allt om att befästa beteendet, att man bajsar och kissar utomhus. Valpen lär sig betydligt snabbare, om du lyckas få den att göra ifrån sig så sällan som möjligt inomhus. Valpen lär sig genom att skaffa sig en vana.

Glöm inte att berömma på rätt ställe, det vill säga utomhus.

När det händer inne, så struntar du i att kommentera. Är du snabb i vändningarna, så kan du lyfta upp valpen när du ser på den att det är dags. Du kliver ut och släpper ner den.

Ytterst få valpar som hunnit vara i sitt nya hem en vecka eller två, kissar i din famn om du är kvick i rörelserna. Mycket beröm följer naturligtvis när det fungerar.

Tillfälliga kisspölar och trista högar på golvet är inget annat än just tillfälligheter. Du fortsätter att träna rumsrenhet utan

att tveka eller tröttna. Det mesta när det gäller uppfostran och guidning in i valpens nya värld handlar om tålamod. Har du det, så har du också alla möjligheter på din sida.

Det låter förstås som ett både trist och tidskrävande jobb att få en valp rumsren. Men valpar växer fort, jämfört med människobe­ bisar. Lägger du uppmärksamhet, tid och intresse på att lära valpen var den ska kissa och bajsa, så kommer det här att gå snabbt.

13 TIPS TILL SKINANDE RUMSREN

1. Undvik försök till genvägar, som att täcka golvet med tidningar.

Du ska vänja valpen vid att man bajsar och kissar utomhus.

Inte att papper med trycksvärta är detsamma som en toalett.

2. Plocka bort allt som finns på golvet som du är extra rädd om.

Mattor, till exempel. Hårda underlag lockar betydligt mindre till att kissa.

3. Låt inte valpen äta för sent på kvällen. Ge sista målet en timme före sista rastning och läggdags.

4. Ge valpen chansen att kissa en sista skvätt innan ni går in efter promenaden. Inte minst viktigt om ni lekt och busat.

Det gör du genom att bli ett tråkigt sällskap, är du lekfull hela tiden, kan en liten valp helt glömma bort vad som behöver göras.

5. Väck inte valpen efter en stunds vila utan att direkt gå ut med den.

6. Det finns inget dåligt väder. I alla fall inte när en valp ska pottränas.

7. Ha skor, stövlar eller utetofflor och en jacka lätt åtkomliga vid ytterdörren. Du har knappast tid att knalla runt och leta efter kläder, när det är dags. Bäst är om du kan strunta i kopplet också, det som ligger i jackfickan. Koppla kan du göra, om du måste, efter att valpen gjort sina behov.

8. Om valpen gör ifrån sig på golvet, ska du inte direkt ta ut den. Då kan missförstånd skapas, i stil med, ”okej, om jag pinkar på golvet får jag komma ut och leka…”. Vänta ett par minuter, så finns inte den kopplingen.

9. Valpen kan inte hålla många saker i huvudet samtidigt. Om den är upptagen med lek eller signalspel med en annan hund, så glömmer den att kissa. Likadant är det om grannens barn stojar med valpen hela vägen utifrån och in. Se till att det VALP OCH UNGHUND

101

MÅLET ÄR EN FÖLJSAM HUND – VÄGEN DIT ÄR KUNSKAP Målet är att hunden gillar att samarbeta med sin människa. Hunden kommer när du ropar för att den vill, inte i första hand för att den måste. För att nå det målet krävs en hel del kunskap om hur hundar fungerar, inte minst när det handlar om att bygga upp en relation, en känsla, mellan hunden och människan.

Peter Ekeström har under mer än 25 år byggt upp en verksamhet med massor av kunskap i ämnet Hund.

Hans fokus har alltid varit jakthundar men mycket av det han lär ut under sina kurser och föredrag riktar sig i praktiken till alla hundägare. En hund är en hund, alla hundar har samma fysiska språk även om rasspecifika skillnader finns, det visar han med stor tydlighet i den här boken. I instruktiva och begripliga texter, och med hjälp av ett stort antal bilder, visar han sätt att fostra, träna, motivera, aktivera, arbeta med och sköta hundar som tilltalar alla hundägare.

I boken hittar läsaren kunskap om hundens språk och hur vi enkelt och snabbt kan få hunden att förstå vad vi vill. Här finns avsnitt om valpfostran, lekens betydelse, aktiveringar, fysisk träning, hur man vinner följsamhet, en bättre inkallning och mycket mer. Allt enkelt förklarat och rikt illustrerat.

Följer du författarens råd kommer du att bli förvånad när du inser hur enkelt det egentligen är. Vi människor har en tendens att komplicera saker, men hundar är logiska, de fungerar och lever logiskt. Förstår du det, ja då är chansen väldigt stor att din hund kommer att följa dig, lyssna på dig för att den vill och inte enbart för sin egen vinnings skull.

BOKFÖRLAGET

102

HUNDSKOLAN

ISBN 978-91-7586-665-9

SETTERN 9 789175

866659