Hardesty_Att vaga_v2.fm Page 5 Monday, December 19, 2011 11:56 AM
Prolog
Kalifornien 1846 Han skulle aldrig komma tillbaka. Kriget hade tagit honom ifrån henne. Hon visste det, kände hans död i den tomhet som hade brett ut sig i hennes hjärta. Felipe var borta. Amerikanerna hade dödat honom – eller kanske var det hans eget behov av att utmärka sig som hade kostat honom livet. Men Seraphina visste att hon hade förlorat honom där hon stod vid kanten av de höga, vassa klipporna ovanför Stilla havets brusande vågor. Dimmoln virvlade omkring henne, men hon drog inte kappan tätare om sig. Den kyla hon kände fanns i hennes blod, ja ända inne i märgen, och mot den fanns ingenting att göra. Hennes älskade var borta, hennes böner till trots; hon hade tillbringat oräkneliga timmar på knä och vädjat om den heliga moderns hjälp, bett att hon skulle skydda hennes Felipe sedan han hade dragit ut i strid mot amerikanerna som så hett eftertraktade Kalifornien. Han hade stupat i Santa Fe. Hennes far hade fått bud om att hans unge myndling hade fallit i strid, mejats ner medan han kämpade för att förhindra att staden föll i amerikanernas händer. Hans kropp hade begravts där, långt hemifrån. Aldrig någonsin mer skulle hon få se hans ansikte igen, höra hans röst, dela hans drömmar. Hon hade inte gjort som Felipe hade uppmanat henne. Hon hade inte tagit båten tillbaka till Spanien för att vänta tills faran var över i Kalifornien. I stället hade hon gömt sin hemgift, det guld som de skulle ha använt för att skapa sig en framtid tillsammans – den framtid som de under så många lyckliga stunder hade drömt om här uppe bland klipporna. När han återvände som hjälte skulle hennes far ge honom sin dotters hand – det var vad Felipe hade sagt när han kysste 5