9789174243932

Joel Linderoth Darren Packman

Smakerna Hantverket Stilarna foto Daniel Ohlsson Bonnier Fakta

I_Ol_Smakerna_hantverket_stilarna_OK8.indd 3

2014-06-23 11:22

I_Ol_Smakerna_hantverket_stilarna_OK8.indd 10

2014-06-23 11:23

Svenskt hantverksöl Vad är svensk hantverksöl? Är det Pang Pang i Hökarängen utanför Stockholm – ett bryggeri som gör lika halsstar­ riga uttalanden som de gör kaxig öl? Är det Oppigårds i lilla Ingvallsbenning i Dalarna som i över tio år bryggt brygder som håller en konstant jämn och hög kvalitet? Dugges och Oceanbryggeriet i Göteborg? Värmdö bryggeri? Carls­ krona bryggeri? St Eriks bryggeri? CAP Brewery, Modernist Brewery, Brekeriet, Steampunk, Dalarado Brewery, Ströms­ holms brygghus? Svaret är att svenskt hantverksöl utgörs av alla ovanstående och ett hundratal till.

I USA definieras hantverksöl utifrån produktionsvolym. I Sverige finns ingen sådan parameter. Här får vi göra vår egen bedömning. Hantverksöl eller inte?

Bedömningarna går inte sällan isär och ger upphov till intressanta och ibland hetsiga diskussioner. I varje fall om man tycker det är spännande att prata om öl.

Säg ”fantombryggeri” i vimlet på Stock­ holmskrogen Akkurat eller påstå att du tycker att Brutal Brewing gör spän­ nande och innovativ hantverksöl, så får du se på diskussion. Det här är viktiga begrepp, både för producenter och kon­ sumenter, men det är som sagt inte alltid lätt att reda ut vad som är vad, eller hur och varför.

Vid en närmare betraktelse blir det ändå uppenbart att man kan placera de svenska hantverksbryggerierna i någon av följande tre grupper: grundarna, efterföljarna och nybryggarna.

Grundarna består av bryggerier som startade sin verksamhet i mitten av 1990-talet. Inspirerade av utvecklingen utomlands och med lagändringar som stöd. Nynäshamns ångbryggeri, Jämt­

I_Ol_Smakerna_hantverket_stilarna_OK8.indd 11

lands bryggeri, Nils Oscar och Slottskäl­ lan i Uppsala var alla med i den första vändan av de moderna bryggerierna och har kommit att bli pionjärer för svenskt hantverksöl. De gör alla högkvalitativa, ambitiösa, välgjorda öl. Men resan har varit minst sagt spännande. Ägarbyten, lyckade och misslyckade investeringar, experimentella ölbrygder och expan­ sionsförsök. Och trots att de idag klarar sig bra är varje bryggeris historia ett eget kapitel.

Idag är Nils Oscar störst i den första generationen inom hantverksbrygge­ rierna med en kapacitet på dryga två miljoner liter per år. Därefter kommer Jämtlands bryggeri med omkring en mil­ jon liter och Nynäshamns ångbryggeri som är på väg mot en miljon.

Efterföljarna är fler. Bryggerier som efter att ha sett vad de första lyckades med påbörjade samma resa. Dessa bryg­ gerier startade omkring millennieskiftet och här hittar vi bland andra ett av Sve­ riges mest stabila bryggerier: Oppigårds bryggeri. Vi hittar även ett av de bästa: Närke kulturbryggeri, vars öl ständigt ligger högt på internationella ölran­ kinglistor. Vid samma tid startade även Västeråsbaserade Hantverksbryggeriet (namnet taget långt innan hantverksöl nämndes i söndagsbilagornas dryckes­ spalter), Dugges ale- och porterbryggeri i Göteborg och brittiskinfluerade Skebo bruksbryggeri i Roslagen. Dessutom såg Strömsholms brygghus i Köping dagens ljus, likaså Eskilstuna ölkultur och bryg­ geriet som kanske är det kraftigast ex­ panderande just nu: Sigtuna brygghus.

Efter dryga tio år i branschen har de alla bidragit till att den svenska hantverks­ ölskulturen ser ut som den gör idag.

11

2014-06-23 11:23

12

Förvånansvärt få av den första och andra generationens hantverksbrygge­ rier har försvunnit. De flesta har lyckats ta sig genom de första årens svårighe­ ter och är idag välmående företag som ständigt utökar verksamheten med nya satsningar och nya öl, samarbeten med krogar och bryggerier och evenemang som provningar och festivaler.

Nybryggarna är de bryggerier som startat sin verksamhet de senaste tre åren. Det är den största gruppen och också den grupp som har störst sprid­ ning vad det gäller verksamhet och visioner. Här finns allt. Små bryggerier som drivs på fritiden och säljer öl till lo­ kala krögare. Fullskaliga bryggerier som siktar på Sverige, Europa och världen.

Fantombryggerier utan egen bryggerilo­ kal, bryggerier med uttalade ambitioner att bli en stadsdels bière préférée och alla möjliga varianter därutöver. Vissa bryggerier är hobbyprojekt som spårat ur, andra bygger på en långsiktig affärs­ idé. Sammantaget sjuder den svenska hantverksölvärlden av entreprenörskap, ambition, uppfinningsrikedom och nybyggarmentalitet. Sakta men säkert håller ölet också på att nå fram till en större publik.

Till de nya, ambitiösa, engagerade bryggerierna som gör öl­Sverige mer komplett hör: South Plains i Malmö, Electric Nurse i Göteborg, Poppels bryggeri i Mölnlycke, Bryggeri Fäng­ elset i Västervik, Modernist Brewery i Stockholm, Adelsö bryggeri på Värmdö, Leufstabruk bryggeri i Roslagen, Green Tower i Eskilstuna eller Jönköpings bryggeri. Samtliga satsningar är så pass nya att det är svårt att bedöma hur lång­ livade de kommer att bli.

Och bara för att det är hantverksöl så behöver det inte vara bra. Alla som

I_Ol_Smakerna_hantverket_stilarna_OK8.indd 12

varit med om den moderna ölbranschens utveckling i Sverige vet att engagemang, passion och vilja inte alltid resulterar i god öl. Fallgroparna är många. Vil­ jan och ambitionen är ibland större än kompetensen och att skala upp ett lust­ fyllt hembryggande till en kommersiell verksamhet är betydligt svårare än vad många tror.

För att kunna få någon form av lång­ siktighet i bryggeriet måste ölet kunna säljas. I Sverige finns det som bekant två vägar att gå när det gäller försäljning.

Systembolaget eller krogen.

Systembolaget försöker hitta sätt som tar större hänsyn till de framväxande nya bryggeriernas möjlighet att sälja sitt öl i butikerna. Ett litet bryggeri har i normalläget inte någon chans att vinna en offertförfrågan, för det krävs brygg­ kapacitet som bara de stora aktörerna har.

Avtalet mellan Systembolaget och hantverksbryggerierna förändras över tid. Enligt senaste överenskommelsen kan ett litet bryggeri sälja sitt öl i de tio närmaste butikerna. Om ölet beställs till ett Systembolag någon annanstans i landet får bryggeriet bekosta transport till Systembolagets centrallager i Örebro.

Tidigare kunde en bryggare represen­ teras av högst tre lokala butiker men åtnjöt fri frakt om ett öl beställdes. Nytt är också att Systembolaget har infört en noggrann kvalitetskontroll som varje öl måste klara för att kunna säljas.

Och om man ska vara helt sannings­ enlig, och det ska man vara, så finns det ytterligare ett sätt att få sitt favoritöl till sin favoritbutik och det är att fråga efter det. Varje förfrågan ger poäng i System­ bolagets databas, och tillräckligt många poäng ger en hyllplats åt det efterfrågade ölet.

2014-06-23 11:23

Säljer inte ölet på Systembolaget kan det sälja på krogen. Det vanliga är att försöka få krögarna att köpa in ölet.

Men det finns även mer djärva lösningar.

Som att ha bryggeriet på krogen, som till exempel Monks Café i Stockholm. Eller Malmö brygghus som öppnat restaurang i sitt bryggeri mitt i Malmö.

Eller så kan man göra som det skots­ ka bryggeriet Brewdog och det danska Mikkeller, starta egen krogkedja. Efter succé på hemmaplan är satsningen inter­ nationell och filialerna i Sverige är redan populära bland ölentusiaster.

Vad händer i framtiden? Vilken väg kommer det svenska hantverksölet att ta? En trolig utveckling är att fler nya bryggerier kommer startas. De flesta små, de flesta lokala, men en del med re­ gionala eller nationella eller till och med internationella ambitioner. Just nu är intresset för det svenska ölet enormt och de satsningar som är på gång kommer att öka intresset ytterligare. Det handlar om existerande bryggerier som bygger ut för att kunna tillgodose den inhemska marknaden, det handlar om existerande bryggerier som bygger ut för att kunna tillgodose utländska marknader och det handlar om bryggerier som startas här och nu tack vare ett stort intresse eller en nisch på en lokal marknad.

Några kommer att producera öl åt dem som vill ha öl – punkt slut. Några kommer att nischa sig med specialöl och fatlagringar och hitta en kundkrets som vill ha just den produkten och inget annat. Några kommer att starta bryg­

I_Ol_Smakerna_hantverket_stilarna_OK8.indd 13

geri för att det är roligt, för att de vill hänga med likasinnade och bara sälja sitt öl på några få krogar i närområdet.

Några bryggerier kommer att uppstå och försvinna, några bryggare kommer att inse att drömmen om ett bryggeri inte var mer än en dröm och några kommer att växa till stora företag med många anställda och stor omsättning.

Det enda vi kan säga med säkerhet är att intresset för hantverksöl kommer att växa. Varför? För det går inte att stoppa.

Allt fler människor kommer i kontakt med hantverksöl som smakar mycket mer än massproducerad öl men som bara kostar några kronor mer. Efter denna bekantskap vill man ha öl med karaktär och personlighet, öl med en bryggares avtryck istället för öl som skulle kunna komma från vilket ställe som helst.

I föregångslandet USA är ungefär tio procent av all öl som säljs producerad av hantverksbryggerier och andelen växer kontinuerligt. I Sverige är vi inte där än men de senaste årens utvecklingstakt har varit enorm och med stor sannolik­ het kommer vi att nå samma uppdelning av marknaden även här.

Hantverksöl innebär ett nytt, modernt sätt att både brygga och dricka öl. Sam­ tidigt som hantverksbryggarna hedrar den klassiska ölbryggarkulturen tillåts den inte stå i vägen för de smaker och dofter som de vill lyfta fram. Oavsett om definitionen av hantverksöl är oegent­ lig och diffus och om din nästa öl är en hantverksöl eller inte så är en sak säker: hantverksöl är här för att stanna.

13

2014-06-23 11:23

Så görs öl

14

Att brygga öl verkar vid en första an­ blick tämligen enkelt. Blanda säd med varmt vatten för att skapa jäsbara sock­ erarter, häll blandningen i en kastrull, koka upp, släng i humle som kryddning, kyl ner, tillsätt jäst och låt det jäsa, tappa på flaska eller burk, drick.

I verkligheten är den här korta upp­ räkningen bara början på den urgamla konsten att brygga öl, en verksam­ het som kan utföras i både gigantiska stålkatedraler till bryggerier och i ditt eget kök med några kokande kastruller på spisen. De stora industriella brygge­ rierna använder sig av högteknologi för att uppnå effektivitet, jämn kvalitet och

I_Ol_Smakerna_hantverket_stilarna_OK8.indd 14

ekonomisk trygghet medan hembryg­ gare och mindre bryggerier förlitar sig på intuition och magkänsla för att skapa ölet. Båda sätten funkar eftersom princi­ pen att brygga öl är densamma – oavsett storlek och förutsättningar.

Om du verkligen vill förstå öl, om du verkligen vill ta dig in i ölets innersta ­väsen, måste du förstå bryggprocessen.

För om du förstår de grundläggande stegen i ölbryggning så kommer du lättare att förstå vad bryggarna försöker uppnå. Låt oss ta en titt på de fyra vik­ tigaste komponenterna när det kommer till m ­ odern ölbryggning: vatten, malt, humle och jäst.

2014-06-23 11:23

I_Ol_Smakerna_hantverket_stilarna_OK8.indd 15

2014-06-23 11:23

DUGGES IDJIT!

Dugges ale- & porterbryggeri

Malt: Pale ale-malt, svart patentmalt, chokladmalt, rågmalt Humle: Chinook Alkoholhalt: 9,5 %

Malt: Pilsnermalt, havremalt, svartmalt, brunmalt Humle: Galena, Hallertau Brewers Gold, Centennial Alkoholhalt: 5 %

Dugges ale- & porterbryggeri Malt: Pilsner, amber malt, brunmalt Humle: Fuggles, EKG, Chinook Alkoholhalt: 9,5 %

D 140

ugges Idjit! är en imperial stout i mästarklass. Här sitter en sällsamt snyggt kompo­ nerad blandning av lakrits, choklad och elegant rostad malt i en dryck som dessutom bjuder på stråk av vanilj för att mjuka upp det hela.

Denna imperial stout känns lätt igen på sin färgglada etikett – som på något sätt är lika stark i ut­ trycket som ölet i flaskan.

Namnet Dugges Idjit! kom­ mer från den första batchen, ett experiment som gick ut på att kolla hur stark öl man över huvud taget kunde göra i Mölndal. Resultatet på 16,5 procent blev ett obalanse­ rat dumdristigt öl. Men, som sagt, senare versioner är både svagare och mer balanserade.

H Dugges är en institution i den göteborgska ölvärlden och vore det inte för Dugges så skulle vi kanske inte ha öl från Mohawk Brewing eller Electric Nurse – dessa har nämligen bryggt sitt öl på Dugges bryggeri, och gjort det väldigt bra.

Electric Nurse drivs till och med av dottern till grundaren av Dugges.

KALS STOUT

YETI IMPERIAL STOUT

Great Divide Brewing Company

Y

eti är ett annat namn för den mytiske snömannen och precis som den varelsen så har den här amerikanska godingen blivit något av en myt i den mo­ derna hantverksölvärlden. Mytisk och kanske lite skrämmande?

Det är inte bara den höga alko­ holhalten som kan verka avskräck­ ande, till och med utseendet på ölet kan verka farligt. Tät och kolsvart till färgen så säger den väldigt mycket om hur den kommer att smaka.

Det första doftintrycket bär tyd­ liga toner av choklad, maltsötma, nötter och näst intill bränt gummi.

När du smakar så fortsätter de för­ sta intrycken fast i förstärkt form, tydliga choklad- och kaffesmaker med stora rostade drag och med en rejäl humledos ovanpå alltihop.

Fantastiskt komponerad öl med enorma mängder humle i brygden.

Ett så här smakstarkt öl kan vara knepigt att kombinera med mat, det riskerar så klart att ta över showen helt och hållet. Men testa till grillat nötkött och potatisgra­ täng. Eller kanske en bit roquefort­ ost, den attackerande smaken från osten kommer bjuda upp till dans med ölet. Sist men inte minst, testa ölet till en crème brûlée – ovanligt, men också ovanligt gott.

M

ed inspiration från den amerikanska ölkulturen blandade Dugges tradi­ tionell ale och porter med humle från den amerikanska kon­ tinenten samtidigt som bryggeriet introducerade en modern tappning av både öl och etiketter – perfekt för nyfikna svenska öldrickare.

Kals stout är en fin brygd som definierar en modern stout, sam­ tidigt som den är fullpackad med subtila smaker är den väldigt lätt att dricka med en modest alkohol­ halt på fem procent. Ölet har en svart färg med en skumkrona som går åt det beigebruna. Här finns en svag accent av syrliga citrusstråk från humlen och en tydligt rostad maltkaraktär. Persika och plommon gör ölet lätt i anslaget och det har en mild besk avslutning.

Bästa mat till Kals stout? Ja, vi befinner ju oss på västkusten så vad kan vara bättre än ostron?

H Yeti Imperial Stout bryggs året runt av Great Divide men då och då slår de till och brygger varianter av den här klassikern. Håll utkik efter versioner med Oatmeal eller varför inte Espresso Oak Aged – båda väldigt njutbara.

I_Ol_Smakerna_hantverket_stilarna_OK8.indd 140

2014-06-23 11:43

BLACK CHOCOLATE STOUT

YOUNG’S DOUBLE CHOCOLATE STOUT

ST PETER’S CREAM STOUT

Malt: Pale ale-malt, karamellmalt, vetemalt, rostad malt Humle: Williamette, Fuggles Alkoholhalt: 10 %

Malt: Pale ale-malt, kristallmalt, chokladmalt Humle: Fuggles, Golding Alkoholhalt: 5,2 %

Malt: Lokalt odlade maltsorter Humle: Fuggles, Challenger Alkoholhalt: 6,5%

Brooklyn Brewery

D

etta kan vara ölet som är mest prisvärt av alla öl på System­ bolaget. Det har vunnit pris efter pris efter pris och det älskas av alla – från de som just introducerats till hantverksöl till de som hängt med länge. Det är sub­ tilt, kraftfullt, fylligt, nyanserat, chokladigt, syrligt. Det är fantas­ tiskt till en chokladdessert, det är fantastiskt till en bit hårdost och det är fantastiskt på egen hand.

Och det här är faktiskt ett öl i världsklass. Det är högst njutbar direkt från kylskåpet men drick det långsamt och låt det nå rumstem­ peratur och du kommer vara med om en väldigt trevlig smakresa.

Det breder ut sig, tar plats, låter chokladmalten ta plats och sätter en standard som är svår att uppnå.

Wells & Youngs Brewery

D

et står pure luxury på flaskan och det skulle man nästan kunna hålla med om. Detta är ett öl som man inte bara dricker så där. Kanske inte bara för att det är lyxigt utan också för att det kräver sitt rätta element, det är inte ett öl som man bara knäpper rakt upp och ned en tisdagskväll i april.

Varför? För att det är väldigt chokladigt, framförallt. Det är ett öl som används vid två tillfällen, antingen när man har möjlighet att sitta ned och ta det lugnt eller när man suktar efter ett öl som passar till chokladtårta, bägge tillfällena är relativt sällsynta.

Vilket är synd, dels för att det är trevliga tillfällen, dels för att det här ölet borde drickas oftare. Ölet bryggs med choklad och kanske är det det som gör att den subtila blandningen mellan alkohol och choklad blir så njutbar. Mun­ känslan är löjligt mjuk och följsam och eftersmaken rejäl utan att vara överdriven. En kladdkaka och en chokladstout – livet på en pinne.

H Världens godaste glassdrink får du genom att skopa upp två vaniljkulor i ett stort glas och fylla på med chokladstout.

St Peter’s Brewery

D

en här ölstilen, cream stout eller milk stout, använder sig av laktos eller mjölksocker, en sockerart som jäst har svårt att hantera och som gör att ölet får en njutbar och söt smak som är ett tydligt kännetecken.

St Peter’s Brewery gör öl i sann tradition och har bland annat en 100 meter djup egen brunn som hjälper till att ge vatten som ser till att ölet smakar som det alltid sma­ kat. Deras öl kommer dessutom i en fantastiskt vacker flaska som mest av allt påminner om en gammal medicinflaska, en traditionell form som på något udda sätt känns mer och mer modern för varje år.

Färgen är mörkt brun med röda skiftningar och skumkronan går nästan i kakibrunt, det kanske lå­ ter konstigt men är riktigt vackert.

Sötma är första intrycket med nyanser av choklad, gräddkola och söt lakrits. Sötman fortsätter in i smaken men med tillägg av en tydlig bitter smak och en lika tydlig rostad final som hindrar ölet från att bli alltför sött. Väldigt mjuk i kolsyran.

Cream stout passar bra till heta maträtter, till exempel en mexi­ kansk chiligryta eller het korv­ gryta. Eller varför inte kombinera den med pannkaka i amerikansk stil med lönnsirap och bär?

141

H Den jäst som bryggeriet använ­ der i vanliga fall valdes ut från en samling på över 350 olika jäst­ stammar från brittiska National Collection of Yeast Cultures – med ett sådant urval blir det svårt att hitta rätt.

I_Ol_Smakerna_hantverket_stilarna_OK8.indd 141

2014-06-23 11:43

SOTHOLMEN STOUT Nynäshamns ångbryggeri

Malt: Maris otter, pale ale-malt, rostat korn, kornflingor Humle: East Kent Golding Alkoholhalt: 4 %

A 142

llitteration är Nynäshamns grej: Bedarö bitter, Landsort lager, Indianviken IPA. Med bokstavsrim och färgglada etiketter som alla utgår från Ny­ näshamns geografi har man skaffat sig en egen nisch.

Och tar man en flaska från Nynäshamn, så vet man att det kommer smaka bra. Det gamla ungdomsgänget från Nynäshamn har blivit något av nestorer i ölSverige och de har gjort det genom att ständigt vara både klassiska och lagom moderna. Stadigt och med rak kurs har de lagt öl efter öl till produktionslistan och bara några enstaka gånger mixat med galenskap. Och då handlar det om bra galenskap.

Sotholmen stout är svart som natten med ett brunt skum som toppar med imponerande höjd.

Dofter av rökiga charkprodukter med lite syrliga inslag, maltig men inte tung. Smak av kaffe, lite lakrits, träantydan och fortsatt syrligt friskt med en lätt beskestans i slutet. Len munkänsla med ett väldigt friskt avslut.

Om du fortfarande är rädd för svart öl bör du prova detta.

I Nynäshamns ångbryggeri tillhör skaran bryggerier som med glädje tar emot besök. Det är bara att boka. Bryggeriet har en egenbyggd bar som erbjuder både vanligt och ovanligt öl.

Sotholmen Stout är ett bra matöl och det passar med fördel till höstens mat. För att inte tala om chokladdessert. Kaffetonerna och chokladen ger en smaksymbios som du kommer att drömma om.

I_Ol_Smakerna_hantverket_stilarna_OK8.indd 142

2014-06-23 11:43

I_Ol_Smakerna_hantverket_stilarna_OK8.indd 143

2014-06-23 11:43

Veteรถl I_Ol_Smakerna_hantverket_stilarna_OK8.indd 144

2014-06-23 11:43

I_Ol_Smakerna_hantverket_stilarna_OK8.indd 145

2014-06-23 11:43

146

L

åt oss tala om ett fantastiskt öl, ett öl som skiljer sig från sina kompisar, ett öl som är förvå­ nansvärt ovanligt i Sverige, ett öl som finns i två ursprungs­ stilar och där det ena av de två smakar kryddnejlika och skumbanan.

Inte de första smakerna man tänker på när det gäller öl, men när det handlar om tyskt veteöl är det faktiskt skumbanan och kryddnejlika som är grundtoner.

Den andra stora stilen inom veteölsvärl­ den är belgisk och även där handlar det ofta om kryddor, om än med ett bredare utbud. Låter det spännande? Det är det också.

Men först en fråga: veteöl? Ja, även om det mesta ölet i världen huvudsakli­ gen görs på korn är det inte helt ovanligt att göra öl på vete. Vete bidrar med en lättare kropp, en ljusare färg och härlig skumkrona. Vete ger ölet friskhet och syrlighet. Kryddsmaken kommer från jästen.

Men det går inte att göra öl enbart av vete, kornmalten är oftast tongivande även i veteöl, ehuru den i Bayern – där det tyska veteölet weissbier har sitt

I_Ol_Smakerna_hantverket_stilarna_OK8.indd 146

högsäte – alltid måste uppgå till minst hälften för att kunna klassas som veteöl.

Weissbier serveras i specialglas, högt och brett upptill, som låter ölets doft och smak komma till sin rätt. I grunden finns weissbier i två varianter, hefe eller kristall, där kristall är det filtrerade och hefe har fått en jästtillsats i flaskan med mer kolsyra och mer smak som resultat.

Om det tyska veteölet spelar med smakerna skumbanan och kryddnejlika så slår det belgiska veteölet till med en ännu större bredd. För där tyskt öl framför allt får sin smak från vetemalt och jäst (vi pratar Tyskland och dess renhetslagar) kör belgarna på med sina kryddburkar. Här kan du hitta curaçao, koriander, pomerans och humle förstås.

Intressant är att det belgiska veteölet, wit som det kallas, var på vippen att försvinna från världskartan för mindre än femtio år sedan. Men då trädde en av den moderna ölkulturens absoluta hjältar fram och räddade den.

När Pierre Celis dog 2011 dog en del av vår tids ölhistoria. Celis hade lyck­ ats med konststycket att återuppliva en ölstil så till den milda grad att den idag

2014-06-23 11:43

känns helt självklar. Men det har den inte alltid varit. 1955 stängdes bryggeriet Tomsin i den belgiska staden Hoegaar­ den. Bryggeriet var det sista av stadens bryggerier som gjorde det belgiska veteölet wit eller bière blanche, bryggd på råvarorna som fanns i närheten: korn, malt, havre och kryddor som fanns i stor mängd i de holländska hamnarna. År 1966 insåg Celis att det inte fanns något bryggeri som bryggde den klassiska ölstilen längre, så han gjorde det enda rätta och startade ett. Vad annat kunde han göra? Han kunde väl inte låta en ölstil försvinna?

Konstigt nog förändrades världen och efter tio år började bryggerier att ta efter Celis och brygga samma typ av öl. En ölstil var räddad och spred sig dessutom snabbt över världen. Och den här ölsti­ len har fått många som egentligen inte gillar öl att gilla öl. Och varför inte? En lätt disig, gyllene gulblek dryck som har ett rent vitt skum och doftar av nejlika, citron och örtiga kryddor, som är en lysande fördrink, en perfekt måltids­ dryck och som dessutom i normalfallet ligger under fem procent i alkoholhalt.

I_Ol_Smakerna_hantverket_stilarna_OK8.indd 147

Det belgiska veteölet får till viss del sin karaktär från jästen, men den vanligt förekommande kombinationen av vete, korn och omältat vete med kryddor ger en suverän upplevelse. Har du inte testat belgisk veteöl kan det vara början på en livslång vänskap.

Men tillbaka till Pierre Celis. Som bekant finns det få lyckliga slut och givetvis brann hans bryggeri ner till grunden. Oförsäkrad lyckades han inte behålla bryggeriet i sin ägo utan sålde till en av de större aktörerna i bryggeri­ branschen, och så gick det som det gick. Ölet tappade karaktär. Celis tröttnade och flyttade till USA. Där startade han ett nytt bryggeri. Men det är en annan historia.

Hoegaarden bryggs fortfarande och är ett högst njutbart öl än idag. De som tror sig veta säger att ölet smakade mycket bättre innan branden, men min­ net har en tendens att måla det förflutna i varmare färger. Så låt oss konstatera att det idag knappast finns någon risk att den belgiska witen skulle försvinna.

Tack Pierre Celis – du gjorde en insats för mänskligheten.

147

2014-06-23 11:43

MEIN GRÜNES TAP 4 Weisses Bräuhaus G Schneider & Sohn

Malt: Vetemalt, kornmalt Humle: Hallertauer tradition, Cascade Alkoholhalt: 6,5 %

D 148

et här är ett öl som gjort en storstilad comeback. I tyska bryggeriet Schneider bryggdes det fram till 1944 då det under brinnande krig slutade att produ­ ceras. Sedan var det borta ur bryg­ geriets grundproduktion fram till 1999 då det återkom i en ekologisk variant.

Bryggeriet Schneider startade i slutet av 1800-talet då rättighe­ terna att brygga veteöl såldes av den dåvarande regenten. Veteölet hade kommit på modet och då valde man att lämna bort rättighe­ terna mot en rejäl summa pengar.

Dåvarande Georg Schneider, den som nu driver bryggeriet är den sjätte Georg Schneider i ordningen, trodde inte alls att veteölet skulle falla i popularitet och med facit i hand så får man nog säga att han hade rätt. Ölets komposition är en osedvan­ ligt vacker variant av ett veteöl. En tydlig humle- och citrusdoft sätter tonen och smaken följer upp med en fyllig maltkropp och samma smakfulla nyanser av humle och ci­ trus. Det finns ett undflyende drag i många veteöl, det är jästsmakerna som på samma gång är tydliga och otydliga och att få dem till livs en solig stund när inget annat pockar på är i sanning en ren njutning.

I_Ol_Smakerna_hantverket_stilarna_OK8.indd 148

H Schneider brygger bara veteöl men med stor variation. Bland annat brygger man den fantastiska Aventinus Eisbock som med jämna mellanrum kommer på System­ bolaget.

H Grundölet i Schneiders veteöls­ uppställning bryggs med samma recept som man gjorde 1872 när man fick rättigheterna – ett gam­ malt öl som känns otroligt modernt än idag.

WEIHENSTEPHANER HEFE WEISSBIER Bayerische Staatsbraueri Weihenstephan Malt: Pilsnermalt, vetemalt Humle: Magnum, Perle Alkoholhalt: 5,4 %

K

an man tala om en farfar när det gäller öl? Ja, kan man det så är detta farfars far och så vidare hela vägen ned till år 1040. Det handlar alltså om ett bryggeri som inom en inte alltför lång framtid kan fira att de bryggt öl i tusen år.

Bryggeriet heter Weihenstepha­ ner och deras Hefe Weissbier, där hefe betyder jäst och weiss vit, har kommit att bli en av de stora i den internationella veteöls-världen.

Och det med all rätt.

Det här disiga, blekt bärnstens­ färgade ölet är så erkänt som pro­ totyp för veteölet att många andra bryggerier använder samma jäst som Weihenstephan i sitt öl.

Veteöl är inte bara vackra att se på utan de är också vackra att smaka på. För att få den ultimata effekten av ölet måste det serveras i ett högt och ganska stort glas, i Tyskland serverar man öl i glas som nästintill ser ut som blomva­ ser. När ölet hälls i glaset så skapas en virvel som bildar en rejäl skum­ krona och sakta stillar sig ölet i en

disig, gyllene färg. Om man häller i den sista jästslurken eller inte är en smaksak men mycket av smaken finns i jästen så se till att testa både med och utan och se vad du gillar bäst.

Det är framför allt vetet som ger det här ölet dess fantastiska utse­ ende, vanligtvis är mer än hälften av malten vetemalt, men det är kombinationen med jästen som får den att bli så suverän i smaken.

Jäst och vete ger sensationellt goda smaker som framförallt spelar med banan, tuggummi, koriander och citrus. Fantastiskt tycker vi.

Lättdrucken men med en enorm smaknivå.

H Var inte rädd för jästen. Mycket av jästen hamnar i botten av flas­ kan. För att få den att lossna och blanda sig med ölet så snurrar du flaskan försiktigt innan du öppnar den – skaka den inte.

H Veteöl med sin lätta syrlighet och mjuka, fruktiga smaker är ett exceptionellt bra matöl. Testa med avokado- och skaldjurssallad – de mjuka smakerna i avokadon och sötman i skaldjuren kommer, tillsammans med en lätt vinäger­ dressing att ge en smakupplevelse utöver det vanliga. Eller varför inte testa med en bit getost som du smälter lätt i ugnen och serverar på bröd med några stänk balsamvinä­ ger. Fantastiskt!

2014-06-23 11:43

I_Ol_Smakerna_hantverket_stilarna_OK8.indd 149

2014-06-23 11:43