9789174243277

Lulu carter

kon s t e n att i n r e da m e d h j ä rtat T e x t: Lu lu Ca rt e r och A n n i k a Z u l e i k h a E i de n e rt Foto: M a rt i n L Üf

Sinnliga Rum_inlaga_KR4.indd 1

2013-06-14 12.30

Sinnliga Rum_inlaga_KR4.indd 2

2013-06-14 12.30

Innehåll Förord 4

1. Hur allting började 10 2. Dags att rensa 22 3. Ljusets magi 34 4. Färgernas sinnliga språk 50 5. Att beröra alla sinnen 88 6. Passion för mattor 106 7. Rum för rum 126 8. Slutet gott… 152 tack 160

Sinnliga Rum_inlaga_KR4.indd 3

2013-06-14 12.30

Förord

A

tt omge mig med skönhet är och har alltid varit min stora passion.

Jag talar om den sortens skön­ het som ger återklang inom mig personligen och som ingen annan kan värdera. Den sortens skönhet jag kan se, även när jag blundar.

Det handlar om livet. Om l­ usten att leva och ta vara på den tid jag har på j­orden.

Det handlar om att låta färg, form, ljus, doft, musik, vackra ting och all slags konst beröra och förföra. Det handlar om att vara sann. Sann mot mig själv och det jag innerst inne längtar efter.

Jag är ju inte precis känd för att vara den försiktiga typen som anser att less is more. Nej, för mig är det faktiskt precis tvärtom. Jag fullkomligt älskar det härligt överflödande myckna!

Så frågar du mig så säger jag att MORE is more!

Två ensamma kuddar i en soffa till exempel skapar lätt känslan av landstingsväntrum medan ett över­ flöd av kuddar för mig känns som en inbjudande, mjuk och varm famn att krypa upp i.

Ja, vi förtjänar alla en plats i tillvaron där vi kan finna ro. En egen borg. Ett tempel. Ett varmt och kärleksfullt hem. I en tid då många av oss lider

av stressrelaterade sjukdomar och världen ibland känns kall och hård behöver vi mer än någonsin ett andrum där vi kan återhämta oss och fylla på med ljus och harmoni.

Och min sanning är enkel. Jag påstår att ALLA kan inreda lika bra som jag och att det varken behöver vara svårt, dyrt eller krångligt. Med den här boken vill jag dela med mig av mig själv och det som påverkat och inspirerat mig genom mitt brokiga liv. Det som format mig, både som privat­person och professionell inredare. Och min förhoppning är att jag ska kunna inspirera dig att hitta din egen lust och din tro på att du själv kan skapa ett hem att längta till, älska och att njuta av med alla sinnen.

Jag är av den fasta övertygelsen att om vi ­lyssnar till vårt eget hjärta och följer vår längtan, kan det inte bli fel för så fort inredning blir pre­ tentiöst så blir det tråkigt. Det som är vackert för dig – är vackert. Det som ger just dig en känsla av väl­behag – är skönhet. När du inser det, så vet du, att det är du själv som är din egen bästa inredare.

Lulu

Sinnliga Rum_inlaga_KR4.indd 4

2013-06-14 12.30

Sinnliga Rum_inlaga_KR4.indd 5

2013-06-14 12.30

Sinnliga Rum_inlaga_KR4.indd 6

2013-06-14 12.31

Sinnliga Rum_inlaga_KR4.indd 7

2013-06-14 12.31

”V

ill du gifta dig med mig Matsen?” frågade jag. Det tog lång tid innan han svarade och när han väl tog till orda var han lika luddig som jag tycker att män brukar vara: ”Ja… kaaaanske… vi får väl se.”

Jag var tre år fyllda och bodde i ett hyreshus på lasarettsområdet i Vänersborg.

I närheten av huset som var helt täckt av mur­ gröna bodde också Mats, min stora kärlek som var betydligt äldre än jag, han hade just fyllt fem.

Sorgligt nog hade mamma och pappa plötsligt bestämt sig för att vi skulle flytta till Gällivare, så det blev inget bröllop.

Som tur var hade jag världens gulligaste store­ bror som kunde hålla mig i handen nu när mitt hjärta brustit och flyttlasset snart skulle rulla mot den kalla nord. Ingen var så snäll som min bror.

Han luktade varm mjölk och honung och när jag inte fick sova hos mamma eller pappa kröp jag ner i hans säng. I hans värme kände jag mig trygg och sov utan mardrömmar.

Jag hade en svag aning om att det någonstans där ute, i den vida, lite skrämmande världen, fanns fler syskon. Varje år kom två gudomligt vackra kvinnor på besök till vårt sommarhus på Västkusten. De såg ut som filmstjärnor men pappa sa att det var mina systrar. Jag betraktade dem andäktigt och kunde inte för mitt liv begripa

12

hur jag kunde vara släkt med dessa överjordiska varelser. Det var som om tiden stannat och ­Jacqueline Kennedy och Sophia Loren för ett litet välsignat ögonblick stigit in i min värld.

Sommarlovet i Bohuslän var en välsignelse men framåt augusti gjorde sig en annan verklig­ het påmind. Det var dags att stänga igen huset för ­vintern, packa, samla ihop sommaren och åter­ vända till allvaret. Redan norr om Uppsala bör­ jade jag må dåligt och mellan Sveg och Gällivare såg jag bara tallar och kalhyggen. Det var alltid en ve­modig resa. En känsla av att långsamt förflytta sig från ljus och glädje in i tomheten. Jag tänkte på hur värmen i huset skulle vara nere på noll och hur jag skulle tvingas gå med moonboots inomhus för att hålla mig varm. Hur sorgligt det kändes att pappa skulle börja jobba igen och att jag skulle gå i skolan.

För mig var Gällivare ständigt täckt med snö.

Snö, snö, snö och kyla. Och snö. Tills en dag då, som genom en guds försyn, något helt nytt öppnade sig för mig. Ljuset återvände genom en samisk flicka. Hennes vänskap gjorde att jag fick tillträde till en värld av värme, kärlek och samman­hållning.

Jag, som var blyg och rädd för att göra fel hade plötsligt fått en vän som tyckte om mig precis som jag var. Nu var det hon och jag mot världen.

Vi gick i den samiska internatskolan, där jag var

H u r allti ng började

Sinnliga Rum_inlaga_KR4.indd 12

2013-06-14 12.31

Varma barndomsminnen. Överst, jag och första kärleken Mats. Längst ner står jag tillsammans med min älskade bror Håkan.

Sinnliga Rum_inlaga_KR4.indd 13

2013-06-14 12.31

VEM ÄR DU? Vilka miljöer och människor har format dig och din syn på inredning?

Hur känns det att tänka på dessa människor och miljöer?

Vad känns bra? Vad tycker du inte om? Hur skulle du förändra detta om du hade möjlighet? Vill du utveckla detta vidare, eller vill du inspireras av något helt nytt?

Minns du en plats där du kände dig glad, slappnade av och där du var ­lycklig?

Det kan vara i ett hem eller i en offentlig miljö. Det kan vara från verkliga livet, en filmmiljö eller en dröm. Vilka färger ser du? Hur föll ljuset in i rummet? Vilka möbler fanns där? Kan du se vad det var i miljön som fick dig att må bra just där?

Tänk dig att du kan gå in i rummet och betrakta varje detalj. Känn efter hur det känns. Vad hör och ser du? Om du stöter på någonting som du känner minsta lilla obehag över eller inte känner någonting alls för, tänk dig att du knäpper med fingrarna och vips är det borta. Byt ut det mot något du älskar och vips är det där.

Lek med tanken och begränsa dig inte. Bry dig inte om att tänka rationellt, ekonomiskt eller praktiskt, bara lek!

Att fantisera på det här obegränsade sättet tydliggör vad du verkligen tycker om och längtar efter att omge dig med och kommer att hjälpa dig på din väg mot att skapa en egen oas.

Hur ser din boendesituation ut idag?

Lever du ensam eller är ni flera som delar på bostaden?

Arbetar du hemifrån ibland? Tittar du mycket på tv?

Lagar du mycket mat? Vilka ägodelar är viktiga för dig (kläder, böcker, konst etc)?

Vad har din bostad för egenskaper? Är den ljus eller mörk? Upplever du din bostad som stor eller liten? Behöver du skapa nya utrymmen? Kan några tas bort? Har du balkong? Utnyttjar du balkongen som det extra rum den faktiskt är?

Trivs du mer i vissa rum än i andra? Vad beror det på tror du? Från vilken tidsperiod är huset?

18

H u r allti ng började

Sinnliga Rum_inlaga_KR4.indd 18

2013-06-14 12.32

Sinnliga Rum_inlaga_KR4.indd 19

2013-06-14 12.32

Kapitel 4

Färgernas sinnliga språk ”Färg ger människan glädje. Ögat behöver färgen lika mycket som det behöver ljuset.”

Sinnliga Rum_inlaga_KR4.indd 50

Goethe

2013-06-14 12.35

Sinnliga Rum_inlaga_KR4.indd 51

2013-06-14 12.35

Sinnliga Rum_inlaga_KR4.indd 52

2013-06-14 12.36

M

in mamma var orädd och galen. I sextiotalets Gällivare målade hon väggarna lila på min fars gynekologmottagning för att kvinnorna som kom dit skulle känna sig omfam­ nade och trygga. I hennes värld var ingenting fel eller förbjudet, speciellt inte när det handlade om färg. Ingenting skulle dämpas. Ingenting var för mycket. Hon var lust och energi och kom att bli min stora förebild i tron på att ingenting är omöjligt. När jag som tolvåring längtade efter att se stjärnhimlen, tapetserade hon raskt mitt tak i mörkblå tapet med små guldfärgade prickar och skapade en magisk känsla av att jag blickade ut i universum om natten. (Den som någon gång för­ sökt sig på att tapetsera ett tak vet hur svårt det är.)

Och inte nog med det. Jag, som på den tiden älskade att åka skridskor, blev av någon anledning konståkerskan Maj-Britt Rönningbergs favorit, hennes lilla stjärna. Kanske berodde det på att hon, liksom de flesta kvinnor i Gällivare, var för­ älskad i min vackra pappa.

Nåväl, jag skulle nu få följa med på den stora

isprinsessans turné med föreställningen ”Den fula ankungen” som skulle ges i både Sverige och Finland. Sveriges Television skulle dokumentera det hela med Mats Hådell som filmare. Vi skulle bland annat uppträda i Kungsträdgården för prinsessan Christina, vilket kändes väldigt märk­ värdigt. Så mamma anlade en egen liten isbana till mig utanför vårt hus för att jag lättare skulle kunna träna. Och eftersom det var just hon som var i ­farten så blev det inte vilken isbana som helst.

Nej, färgglad skulle den vara! Det skulle kännas som om jag åkte skridskor på regnbågen.

Sagt och gjort. Det införskaffades mängder av Dylonfärg (tygfärg) som blandades till i de rätta nyanserna och hälldes ut hink efter hink på den plogade banan. Vi bodde ju i en riktig vinterstad, så det färgade vattnet frös snabbt till is.

Och vart vi än for med vår föreställning var mamma där, så ofta hon kunde, med sina hinkar för att färglägga isen och gubbarna som spolade banorna blev vansinniga och tänkte säkert, att den kärringen, hon är galen.

För några år sedan var jag med i TV4:s ”Stjärnor på is”. Den karriären blev kort, jag åkte ut i första avsnittet, trots att jag var tippad som

färg ernas s i n n liga s pråk

Sinnliga Rum_inlaga_KR4.indd 53

53

2013-06-14 12.36

Sinnliga Rum_inlaga_KR4.indd 72

2013-06-14 12.39

GRÖNT Lucasgrönt

NCS S 3020-G

Jag har så många gröna favoriter att det är svårt att välja bland dem. Grönt står för ungdom men också för lugn och harmoni. Inte underligt att grönt är en färg som ofta återkommer på våra sjukhus. Grönt anses också vara en källa till kreativitet, det är något att ha i åtanke när man ska färgsätta en arbetsvrå eller ett konferensrum.

För en tid sedan när jag körde bil i Stockholm såg jag plötsligt ryggtavlan av en ung man och blev tvungen att stanna. Skjortan han bar var i den där urtvättade grågröna tonen, lite som när koppar ärgar, och jag fick för mig att kliva ur bilen för att jaga efter honom och hitta färgkoden i min NCS-fjäril. När jag kom upp jämsides såg jag att det var min egen stilige son och jag glömde för en stund min jakt på färgen och översvämmades istället av stolthet. Skjortans färg är fortfarande oslagbart vacker och jag har givit den namnet Lucasgrön. En annan grön färg jag älskar är den mustiga gröna nyans som jag kallar Biblioteksgrön. Den är manlig och har pondus och en hall målad i den färgen blir mycket elegant.

Sparris NCS S 3040-G20Y

Kejsarsmaragd NCS S 3050-B90G

Syrlig karamell NCS S 0550-G40Y

Biblioteksgrön

NCS S 4050-B80G

färg ernas s i n n liga s pråk

Sinnliga Rum_inlaga_KR4.indd 73

73

2013-06-14 12.39

TAPETER Tapeter kan användas till hela rum men också som accent, på samma sätt som en färgstark fondvägg. Marknaden har fullständigt exploderat och det finns idag oändliga möjligheter med tapeter. Du kan till exempel satsa på en historisk tapet.

Många av mina favorittapeter är ritade av William Morris i slutet av 1800-talet, och de är fortfarande i produktion. Hittar du en bit av en gammal tapet kan du också ta den till något av de ställen som faktiskt trycker tapeter för hand och be dem återskapa just din tapet. Idag finns också möjligheten att skapa personliga tapeter med motiv av dina egna bilder. Flera företag tillverkar fototapeter.

Det kan vara lite knepigt att tapetsera själv om du inte gjort det tidigare. Läs därför på noggrant hur din tapet ska hanteras och monteras innan du sätter igång, och är du osäker – ta hjälp av en fackman.

82

färg ernas s i n n liga s pråk

Sinnliga Rum_inlaga_KR4.indd 82

2013-06-14 12.41

Sinnliga Rum_inlaga_KR4.indd 83

2013-06-14 12.41

Välbelyst sovrum. Se hur de olika ljuskällorna bidrar till känslan av ro och harmoni.

Sinnliga Rum_inlaga_KR4.indd 104

2013-06-14 12.44

Det hemliga sinnet Och vita liljors frö av ljus,

jag ser dig strö en natt vid lustens hus att växa oss en lund av skönhet skör i sinnlighetens gömda famn – där allt blir guld – som du berör.

Och gudars drömmar blir till synlig verklighet Min blick så klar.

De dolda tecknens hemlighet.

Så dukas nu ur trädens famn ett bord – det träder fram i vida skuggors ro.

Och natten bjuder oss sitt slutna gästabud du blir en nymf, ett blottat ljud en sinnlighetens gud.

Jag minns det än, för i din blick av varma tungors fukt mitt siden föll som vore det ett skal och jag en saftig frukt.

Jag bröt sigillet – ljusår kom och for.

Nu söker jag dig här där sinnligheten bor.

Och tecknar med en krita vit – en dröm av längtan blek.

En dröm om doft av skog och eld

som dröjt sig stilla kvar

Som vore allt en bortglömd lek men jag minns inte var du lyfte sol som smycken mot min panna.

Min längtans törst. Kom hit, bliv kvar och stanna.

Z u lei kha

Sinnliga Rum_inlaga_KR4.indd 105

2013-06-14 12.44

mattor Jag älskar mattor. Lägg inte ner för mycket pengar på att byta golv, täck med mattor istället. Mattorna kan du ta med när du flyttar.

Golvet ligger kvar.

Kelimer En kelim är en handvävd matta i ull eller bomull med ursprung bland nomadfolken. De allra finaste är vävda av växtfärgat garn och pryder ofta både golv, tak och väggar i beduintält.

Den här typen av vävteknik återkommer hos ursprungsbefolkningar över hela världen, bland annat i Afrika, Sydamerika och hos de nord­ amerikanska indianerna. Ibland kan det till att börja med vara svårt att identifiera en mattas ursprung och jag tycker att det är väldigt spännande, för vart man än kommer i världen hittar man i stort sett samma mönster. Här i Sverige återfinns vävtekniken som ­röllakan och som flamskvävnad.

Knutna mattor Mattor har knutits för hand i tusentals år i länder som Kina, Afghanistan, Pakistan, Iran och Turkiet. Med rätt skötsel stiger en äkta matta i värde genom åren och kan ses som en investering. Maskingjorda mattor har sällan lika hög kvalitet som de handknutna och det kan vara bra att veta hur man känner igen en äkta matta:

✒

Mönstret på en maskinknuten matta är ofta mer symmetriskt än det hos en handknuten. Även kanterna brukar vara rakare av den enkla anledning att det är svårt att få mönster och kanter helt ­perfekta när man knyter mattan för hand.

✒

En handknuten matta väger ofta mer än en maskinknuten.

✒ På en handknuten matta är fransarna en del av mattan, medan de ofta sys på efteråt på en maskingjord.

116

pas s ion för mattor

Sinnliga Rum_inlaga_KR4.indd 116

2013-06-14 12.45

Sinnliga Rum_inlaga_KR4.indd 117

2013-06-14 12.45