Bolagshuset vid Mjölnaregatan
Bolagshuset vid Mjölnaregatan
En släkthistoria att vara stolt över
©AgnetaSjölund 2025
Förlag:BoD ·Books on Demand,Östermalmstorg1, 11442Stockholm,Sverige,bod@bod.se
Tryck:Libri PlureosGmbH, Friedensallee273,22763 Hamburg, Tyskland
ISBN: 978-91-8057-725-0
Innehåll
Förord
En dagi juni 1977 sattejag minfot innanför dörren på stadshuset ochknackadepåhos kamrerArneBladh,som varchefför drätselkontoretskassa iMalmö stad.Det ledde till 46 år idemokratins tjänst,med fleraolika uppdraginomekonomi ochsom chef och ledare.Desista åren av mitt långayrkesliv,funderade jagövervad somskullekomma attuppta mitt intresse närjag fick mertid över ochkunde titulera migtidsmiljonär.En saksom fannsi mitt huvudoch sompockade på varatt slutföra arbetet medatt dokumenterahändelserna kringdet vi isläkten på mammas sida kallade Bolagshuset.Det var Malmös ochtroligenSverigesförstabostadsrättsförening,som en personimin släktvar medoch bildade. Dethandlarom husenvid Föreningsgatan-Mjölnaregatan-Spångatan, somnog mest är kändaför attEdvardPersson bott där, menplatsen betydde så mycket merför mina släktingar ochmånga andraarbetarfamiljer iMalmö islutetav1800-talet.
Kandet stämma attenung murare som flyttade till Malmöblevenförmögenbyggmästare?
Är deträttatt minmorfarvaritVDför bolagetimånga år?
Vilka släktingar,förutom minfamiljsamtmormoroch morfar,har bottihuset?
Närjag jobbade vidare medsläktforskningen ochblevmer ochmer engageradidet jag kunde få fram ochlärde migomMalmö ochSverige från slutet av 1800-talet, så blev det tydligt attdet varsvårt attförmedladet till mina nära ochkära. En dagkom jagatt se bokenSkriv fördin släkt! av EvaJohansson.När jaglästhennes bokbestämdejag migför attskrivamin släkthistoria.
Malmö ijuni2025, AgnetaSjölund
Inledning
Jagminns så välmin mammas djupakänslor ochstundtals idogaarbeteför attbevara det vi kallar Bolagshuset.Det byggdes av Malmö ArbetaresBostadsföreningsAktiebolag, somförmodligenärSverigesäldstamotsvarighet till en bostadsrättsförening och unikt, förefter beslutet godkändes inte fler bolagmed liknande upplägg. Jagtänkerpå alltid ochmödahon la nedför atträddaBolagshuset närMalmö stad drev på föratt bostadshusen kring Triangeln ochLugnet skullerivas ochersättasavnya,moderna hus.
Boken bygger till stor del på faktaoch släktforskning,men är sannolikt även påverkad av mina tolkningar ochkänslor. Jagfångadesavhistorien om Malmös utveckling från slutet av 1800-talet,dåMalmösbefolkning växtefrån25000 invånare år 1870 till 200 000 personer1950.Under1960- och1970-talenrevsmycket av denäldre bebyggelsentillförmånför nybyggda moderna lägenheter.Jag hargenom attfördjupamig i någraavminasläktingars öden fått en annaninsikti ochkänslaför hurlivet variMalmö underden tiden. Ambitionerna ochdrömmarna de unga drängarnaoch pigornahade, närde flyttade till stadenoch började arbeta ifabrikerna, möttehårda upplevelsermed både barnadödlighet ochsjälvmord.
Berättelsenhandlarävenommin morfarsmorbror Hans Eriksson Ahlgren, somvar en av grundarna till bolagetoch somutveckladesfrånmurararbetare till en förmögen byggmästare. Jagskriver ocksåomHanna,min morfarsmor,varsman toglivet av sig. Närhon kunde flytta till Bolagshuset medsinasju barn blev tillvaronsåmycket bättre. Detkänns så sköntatt drömma om hurmycket liveti Bolagshuset bidrog till trygghet ochgemenskap fördesom bodde där.
Berättelsenblevmer levandenär jag fick kontaktmed någonavdesläktingarvarsanfadervar Hans ErikssonAhlgren.Den 18 mars 2025 fick jagför första gången träffaen personsom iraktnedåtgående ledvar släktmed honom. Förutomett fantastisktsamtal, därviibland pratade imun på varandra ochstundtals trassladeinoss igenerationerna, så hade Margaretasom är barnbarnsbarntillHans, en hel del foton ochandra minnen bevarade. Då fick jagvetamer om både Hans,hansson Albinoch sonson Hans-Åke, Margaretas far.
Malmö
Jaghar iprincipvarit ointresserad av historia ochdet enda historiskaårtal jagärsäker på är 1658.Därförfår den härberättelsenenkortinblick iutvecklingenavMalmö från tidendåstadenblevsvensk, efter freden iRoskilde. Under1700-talethade stadenbara 5000 invånare medenstabilutrikeshandel ochMalmö växtesom handels- ochhamnstad.Enviktigförutsättning förökningen av både export ochimportvar attvägar och järnvägar utvecklades ochatt hamnen byggdes ut ochmoderniserades av FransSuell, somvikan se spanautöverhamnen än idag.Malmö blev en viktig fabriksstadmed textil, tobak, livsmedelsamtmetalloch verkstad somdominerande branscher.Det fanns flera personerinomstadens köpmannaaristokrati somsatsadepåatt etablera industrier.Den personsom komatt betyda mest varFrans Henric Kockum.När hanvar 23 år fick han ta över sinfars nedgångnatobaksfabrik, somhan snabbt förändrade till en verksamhet somgav vinst. Detkapitalet användehan föratt 1840 investerai en mekanisk verkstad. Från början tillverkade de bland annatjordbruksmaskiner,järnvägsvagnaroch karuseller, mensenareävenbåtar.1870köpte hanentomti västra hamnen ochtre år senare kunde det första ångfartygetfrånKockums sjösättas.
1856 invigdes en av de första järnvägssträckorna iSverige,mellanMalmö ochLund. Stadenhade en omfattandetillväxtunder1800-taletoch 1900-talets början ochindustrialismenbidrog till attMalmö växtetillatt bliSverigestredjestörsta stad.Som vi kan se på kartanöverMalmö från 1850-talet lågstadentillstordel innanför kanalerna.
Inflyttningen varstorfrånhelaSydsverigeoch denväxande befolkningen behövde både bostäder, skolor ochannan offentlig verksamhet.
KartaöverMalmö kring1850-talet,https://malmo.se/Uppleva-och-gora/Arkitekturoch-kulturarv/Malmos-historia/Stadens-historia/Malmo-blir-en-industristad.html
UtanförMalmö lågmånga socknarmed storagårdaroch jordbruk,vilka inkorporerades under1900-talet ochmycket av jordbruksmarkenstyckades av till tomter,för att bebyggas medbostäder.
Närindustristadenväxte lockadeMalmö mångapersoneratt flytta från de närliggande byarna.Flera gavsig av utan vare sigarbeteeller bostad.Folkmängden uppgick 1870 till 25 000 personer, föratt ibörjan av 1910-talet ha ökat till 100 000 ochredan 1950 varantalet invånare 200 000.I Malmö växtenya områdenupp,men densnabba befolkningstillväxtenledde till attdet fannsmånga platseristadendär människor bodde underväldigt svåraförhållanden. De oftabarnrika familjerna hänvisades till dåliga ochtrångabostäder. Sjukdomarspredsoch invånarnaled underåterkommande epidemier ochbarnadödlighetenvar hög. Samtidigtfanns detenstark framtidstromed mångaungamedborgare, somvar bereddaatt arbeta hårt förenbättretillvaro. Det fannssäkerligenockså storamöjligheter till utveckling medandra yrkenänpålandsbygden.Dessutomgenomgick lantbruken en omfattande modernisering,som innebar attfärre pigoroch drängarbehövdes.
1882 upprättade Malmö stads stadsingenjörJönsÅberg en kartaöverMalmö.Det är sannolikt ocksådåsom SödraFörstaden16 fick sina kvartersnamnoch Mjölnaregatan fick sittnamn. Detsägsatt Jöns Åbergrelaterade till mjölnarenPehrAndersson somsedan 1824 hade sinmarkoch vädertullmjölqvarndär.Vid samma tidstårdet för
Malmö hade vuxittill Sveriges tredje störstastadmed 25.000 invånare 1870. Befolkningenökade snabbt ochuppgick till 200.000 personerkring år 1950.
Närbostädernainteräckte till togarbetarna sakeni egna händer, startade aktiebolag ochbyggde hus.Flera släktingarhar varitledande iMalmösäldstabostadsrättsförening, somsannoliktärSveriges första.Det värmer attseatt husen finns kvar vidFöreningsgatan, Mjölnaregatanoch Spångatan.
Mjölnaregatan, sombeskrivsavandrasom denbästa,mestenhetliga ochsamlade 1880-talsmiljönsom finns kvar iMalmö.
Berättelsen om släktingarnager läsareneninsiktomlivet iMalmö under1900-talet.
Vykort från 1909, somföreställerhörnhuset vidMjölnaregatan 1och Föreningsgatan 10
