upptakt 9
en passionerad dans 1 5
olika typer av norrsken 2 7
utrustning och planering 35
solen – alltings förutsättning 5 1
från solen till jorden 6 5
jordens magnetfält och jonosfär 7 1
mytologi och förundran 8 5
risker och rädsla 93
låter norrsken? 10 9
när och var i världen? 11 7
norrsken med barn 1 3 1
norrskensprognoser 1 37
men är det där ett norrsken? 1 45
ordlista 1 54
fördjupning för vetgiriga 1 59
tack 17 8
länkar 1 8 4
bildförteckning 1 86
register 1 88
norrsken är en av de allra mest fascinerande och mäktiga upplevelser som naturen kan erbjuda. det är ett skådespel som är lika storslaget för alla, en i sanning demokratisk företeelse som är precis lika omtumlande för fattig som rik, gammal som ung.
Min egen väg in i norrskenets underbara värld började när jag skulle flytta norröver, närmare bestämt till Umeå. Jag satt i bilen på väg norrut och tänkte plötsligt att norrsken vore häftigt att se. Väl framme i Umeå – efter att vi hade skottat in oss i det nya boendet – började jag försöka ta reda på mer.
Året var 2008, och när jag googlade upptäckte jag att det var snålt på vettig, alltså begriplig, information. Snart hittade jag några webbsidor som levererade hyfsat begriplig information, efter det att jag förstås själv tvingats översätta rymdfysikspråket till gammal hederlig fritidsledarsvenska. Sakta men säkert föll en pollett ner, sedan en till, och en till. Våren 2010 gjorde jag min första norrskensprognos och – hör och häpna – lyckades.
Det skulle visa sig ha bara en marginell betydelse i hela den här historien, sett i ett större perspektiv. För i maj 2010 flyttade min hustru och jag tillbaka till Gotland. Det hade kunnat sluta med ett farväl till norrskenet,
Min passon är att uppleva norrsken och att inspirera andra att göra detsamma. Föregående uppslag: Efter sex timmars iskall väntan fick sällskapet se ett fantastiskt skådespel. Vargön, Vänersborg, mars 2022.
för mig är norrsken en dans där solens och jordens magnetfält tar en virvlande och energirik svängom. en sedan länge inövad vals med rörelser, pulser och känslosamma uttryck.
Det är korta ögonblick då den stora oändliga rymden tycks förena sig med vårt eget lilla klot. Det är passion på allra högsta nivå, som jag ser det. Visst, norrsken är samtidigt fysik och astronomi och laddade partiklar och magnetfält och molekyler och atomer och det ena som krockar med det tredje, vilket jag också kommer att beröra. Men i grund och botten handlar norrsken för mig om stunder av uppflammande kärlek mellan storheterna solen, jorden och rymden och litenheten i mig som enskild människa och betraktare.
Så låt oss inte tappa bort den smittande passionen även när vi försöker förstå norrskenets sanna natur. Till viss del kommer bokens text kanske att låta som innehållet i den fysiklektion du missade i skolan – men det kommer inte på provet. Och den matigaste fördjupningen finns i slutet av boken. Långt mer viktigt än att förklara hur ett norrsken uppstår är för mig att lyckas plantera ett sug hos dig som läsare vilket får dig att vilja gå ut under det stjärnbeströdda himlavalvet för att med egna ögon upptäcka detta magiska himlafenomen. I skoteroverall i knastrande januarisnö –eller i sommarklänning en sensommarnatt i mitten av augusti.
konsten att ha tålamod
Norrsken är inte för den som har bråttom. Är norrskenschanserna bra, då behövs tålamod. Detta tål att upprepas.
Lyssna på en ljudbok eller på din favoritmusik. Titta på stjärnorna. Ring en försummad kompis. Men försök att undvika skärmtittande alltför mycket, eftersom ögonen då tappar mörkerseendet.
Var beredd. När som helst smäller det till.
Det skiljer tio minuter mellan bilderna här bredvid. De är tagna med identiska kamerainställningar och är identiskt redigerade. Under det att andra bilden togs behövdes ingen pannlampa. Jag såg enkelt var jag satte fötterna.
Norrsken – en överdrift?
Din mobiltelefon eller din kamera ser norrskenets färger bra mycket tydligare än vad ditt öga gör. Om du inte känner till detta kan det bli ett problem. För 99,9 procent av de bilder eller filmer på norrsken som du kanske har sett tidigare kommer att övertrumfa dina egna upplevelser. Förväntar du dig något som liknar en lasershow i Las Vegas men i stället bara får se några svagt vitdisiga pelare över horisonten kommer du självklart att bli en smula besviken. Om din kamera samtidigt avbildar gröna, kanske lila och eventuellt också blåa pelare utan något filter och din mobiltelefon överdriver alla färgerna blir du kanske även förvånad. Frågan som då kanske kommer krypande är ”vad är egentligen verkligt och vad är manipulerat?”.
Om kameran ser ett norrsken du själv inte uppfattar, är det då verkligt?
Om mobiltelefonen avbildar färger du inte själv ser, finns de då?
Skillnader i upplevelser behöver sedan inte alltid handla om elektronik kontra människa. Det kan handla om erfarenhet: ju mer van du är, desto tydligare ser du de svagaste av norrsken. Dessutom varierar vår fysiologi. Dina färgseende nervceller – tapparna – kanske vaknar till liv i dunklet och börjar uppfatta färg i norrskenet tidigare än mina? Ljusföroreningarna, de många gatlamporna runt omkring dig, kanske hindrar ditt mörkerseende att ta över? Mitt mörkerseende kanske är sämre än ditt?
det kan ses som ett slags soldyrkan, fast på natten – och utan någon som helst solskyddsfaktor. jag kan sitta fullständigt hypnotiserad med näsan tryckt mot skärmen och glasögonen som alltid lite sneda och nedhasade efter kvällens eskapader med yngsta barnet.
Där sitter jag och bevittnar kraftiga utbrott på solen, ibland i realtid, ibland utbrott som skett tidigare under dagen. Dessa ser i det närmaste ut som spektakulära datoranimationer tagna från vilken rymdfilm som helst. Men bilderna är verkliga, sekvenserna också, även om de är uppsnabbade. Bara minuter efter att ett kraftigt solutbrott har sin början brinner det i sociala medier. Strax efteråt exploderar hela rymdvädersgemenskapen. Efter de senaste satellitbilderna blir alla pirriga och hyperalerta. Notiserna haglar på telefonen: Twitter (numera X ), Instagram och Facebook sprutar ut uppdateringar och analyser. Och det är inte så konstigt. Starka magnetfält och miljarder ton plasma rör sig ut från solen i hastigheter från långsamma 300 kilometer per sekund till kvickare 3 000 kilometer per sekund – och snabbare ändå. Är det på väg hitåt? Hur mycket? Hur fort? Vad säger prognosmodellerna från superdatorerna? Åh, kan inte datorerna räkna klart? Hur ser vädret ut de kommande dagarna? När blir det norrsken?
En solstorm lämnar solens yta. Fotograferad av SDO -satelliten den 31 augusti 2012.
Solen är som bekant stor, faktiskt så stor att rotationen är ojämn. Skulle vi besöka solen och stå runt polerna skulle ett solvarv ta cirka 35 dygn, men vid ekvatorn endast 25 dygn. Att solen snurrar snabbare vid ekvatorn än vid polerna föder en långsam vridning av solens magnetfält.
Ju mer tvinnat solens magnetfält är, desto fler solfläckar, alltså vridna magnetfält, bubblar fram ur ytan. När detta är som mest kaotiskt får vi bevittna det som heter solmaximum, då solens yta formligen bubblar av aktivitet, med flera solfläcksregioner, magnetiska knutar, synliga på ytan. Förutom ökad aktivitet sker en magnetisk polomkastning, det vill säga solens magnetiska nordpol blir sydpol, och vice versa. Solens magnetfält är som en stor dipol (magnet). När detta fält omkastas, försvagas det och lämnar därför solens totala magnetfält kaotiskt, tvinnat och förvrängt under en period.
Sedan växer dipolfältet i styrka igen och solen blir lugnare vilket ger solminimum, när solens dipolfält är som starkast. Det går ungefär elva år mellan polomkastningarna, vilket kallas för solcykler.
Solens magnetfält
Ekvatorn
Tid
Solens magnetfält tvinnas och lindas upp i cykler av elva år. Från vänster : Solminimum, få eller inga solfläcksregioner på solens yta. Mittenbild : Mellan solminimum och solmaximum börjar magnetfältslinjerna tvinnas. Flera solfläcksregioner bildas. Till höger : Med rejält tvinnade magnetfält bildas fler och fler solfläcksregioner.
Solens mönster och aktivitet är komplexa. Forskare försöker identifiera solcykelns utveckling, men även nästkommande solcykel. En viss grupp forskare har tagit fasta på hur bland annat solfläcksregioner vandrar över solen och ser solcykeln som cirka 22-åriga perioder – inte 11-åriga. I korthet presenterade de en prognos för solcykel 25, det vill säga perioden cirka 2019–2030, och hur den skulle bli mer aktiv än föregående solcykel, tvärtemot samtliga andra prognoser (och om man lyssnar noga hör man hela norrskenscommunityt jubla och gnugga händerna). Forskare tror att solmaximum inträffar 2024–2025. Vi får se. Rymdväder är i sanning ett spännande fält. Vill du själv följa solcykelns utveckling, se länktipsen på sidan 184.
när halloween närmar sig tänker jag alltid på när malmö mörklades i oktober 200 3 . det hade ingenting med utklädda barn eller pumpor att göra. men det fanns en gemensam faktor: skräck!
När delar av en stor stad plötsligt, och till en början helt oförklarligt, läggs i mörker kommer skräcken krypande på en helt annan nivå än vad bus-eller-godis-barn lyckas framkalla. Till en början gned de ansvariga för stadens elleverans förgäves sina geniknölar. Elen hade slagits ut, men det hittades inga fel i Malmös anläggningar för elleverans. Fast ganska snart stod det klart varför malmöiter i 50 000 hushåll famlade omkring i mörkret: en gigantisk solstorm hade träffat jorden likt ett kosmiskt vidunder. Denna solstorm berodde på extremt hög magnetisk aktivitet på solens yta. Miljarder ton laddade partiklar slungades ut från solen med siktet inställt på vår planet. När stormen nådde jordens magnetfält skapades magnetiska stormar vilka i sin tur slog ut en 130-kilovoltsledning.
Varde mörker!
Dessa Halloweenstormar och effekterna av dem var så ovanliga att rymdfysikern Lisa Rosenqvist skrev sin doktorsavhandling om den.
abisko turiststation november 200 3 , det var där och då svensk norrskensturism började.
Anläggningen var stängd eftersom viljan att vistas i det kalla polarmörkret var noll. På turiststationen befann sig platschefen Putte Eby med fru Nicki och barn som en annan övervintrande muminfamilj – eller som en svensk version av filmen The Shining. Det var då det knackade på dörren. När Putte öppnade vacklade en två meter lång, stelfrusen japan in mumlande ”alola”. När japanen tinats upp i familjens kök förstod de att det var för norrskenets skull han hade kommit – alola skulle vara aurora, men ja, vissa asiater har som bekant svårt med ”r”. Han hade läst på en japansk nördhemsida för norrsken att Abisko hade världens bästa förutsättningar för polarsken, packat sin väska och gett sig av. Han stannade en vecka.
Putte och Nicki bestämde sig för att på prov öppna Abisko turiststation över jul och nyår. Tio år senare gick vinterns beläggning om sommarens.
Den japanska nördhemsidan hade rätt om Abisko, det är förmodligen världens bästa ställe för norrskensskådning. Förutom den nordliga breddgraden gynnas Abisko av det omringande fjällmassivet som tillsammans med Torneträsk bildar ett slags mikroklimat: molnen strömmar inte sällan runt själva Abisko, som när vatten forsar runt en sten. Jag upplevde själv det fenomenet hösten 2022. Molnen dominerade runt om oss, men rakt uppåt var det gnistrande klart.
Abisko, oktober 2022. Abisko har blivit centrum för norrskensturism i Sverige.
