Ballong-önskningen En röd ballong rymde sin kos från flickan som den bodde hos. Den lirka’ snöret och kom loss, smet ut genom fönstret förstås.
Högt upp mot himlen blå den for. Nyfiken var den – världen stor. Den ville ut på upptäcksfärd, se allting som finns i vår värld.
4
Och vinden fläkta’, solen sken. Där nere sjöng fågeln på gren, en hund den jaga’ grannens katt, och barnen lekte vilt tafatt. Men sen kom moln och regnet med. Regntung ballong den singla’ ned, ner till en park där dagen lång flickan hon saknat sin ballong. Hon önskade att den kom hem. Ja, det var det som hände sen! För om man önskar allt man kan, faktisk det hjälper litegrann!
5
Min fnuviga näfa Jag är få fnuvig näfan dfoppar, Inget kan få dfoppet fdoppat. Näfdukar och bomullfdoppf, plåfder eller fingertopp. Va fka jag gör me näfan min? Finnf det någon medifin?