UTÖKAD UPPLAGA
Jerome W. Berryman
Utökad utgåva
ÖVERSÄTTNING Evelina Forsberg Svensson
Referensgrupp för Godly play har varit:
Nina Carlsson-Garlöv (stiftspedagog i Uppsala stift)
Jenny Sjögreen (präst i Svenska kyrkan och Godly play-instruktör)
Evelina Forsberg Svensson (Godly play-instruktör)
Elin Rundh Dapo (präst i Svenska kyrkan och Godly play-instruktör)
Utgiven med stöd av Nätverket Godly play Sverige samt Sensus studieförbund region Skåne-Blekinge.
© 2023, 2014 Jerome W Berryman och Verbum AB
Översättning Evelina Forsberg Svensson
Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet
Illustrationer ur originalboken The Complete Guide to Godly Play, Volume 2, Revised and Expanded
Form omslag och inlaga Anna Hild
Sättning Aina Larsson/Sättaren
Tryck Totem, Polen 2023
ISBN 978-91-526-3947-4
Verbum AB
Box 225 43, 104 22 Stockholm
08-743 65 00
verbum.se
©2017
by Jerome W. BerrymanAll rights reserved. No part of this publication may be reproduced or transmitted in any form or by any means, electronic or mechanical, including photocopy, recording, or any information storage and retrieval system, without permission in writing from the publisher.
Any scripture quotations used in this work are from the Revised Standard Version of the Bible. Old Testament Section, © 1952; New Testament Section, First Edition, © 1946; Second Edition, © 1971 by the Division of Christian Education of the National pCouncil of Churches of Christ in the USA.
För tio år sedan, 2012, skrev jag min första större uppsats på universitetet. Den handlade om Godly play. Jag var en ganska ung präststudent i Lund som varvade teologistudier med att läsa kurser i barnlitteraturvetenskap. Jag kommer inte längre ihåg hur jag kom på tanken att skriva om en amerikansk söndagsskolemetod som vid den tidpunkten fortfarande var relativt okänd i Sverige, men så blev det.
För mig blev Godly play den plats där mina olika intressen, såväl akademiska som kyrkliga, kunde mötas. Jag insåg snabbt att här fanns någonting mer än en vanlig metodbok för söndagsskolor eller annan kyrklig barnverksamhet. Godly play var teoretiskt och teologiskt väl underbyggt på ett sätt som jag då upplevde saknades i många andra kyrkliga och teologiska samtal om barn.
På olika sätt har jag sedan dess arbetat med frågor om barn och teologi. Efter den där första uppsatsen för länge sedan har jag mestadels fokuserat på annat än just Godly play, även om jag med självklarhet fortsatt att förhålla mig till Jerome W. Berrymans texter.
För mig personligen har erfarenheten av Godly play framför allt haft betydelse i relation till min förståelse av gudstjänsten. Godly play är på flera sätt en väldigt liturgisk metod. Detta gäller inte bara de berättelser som handlar om exempelvis dopet eller kyrkoåret, utan alla. Förhållningssättet till materialet, till berättelsen, till närvaro – allt korresponderar mot gudstjänstens liturgi. Att plocka fram materialet är en del av berättelsen, precis som att duka altaret är en del av liturgin. Godly play syftar till att ge barn ett religiöst språk för den gudsrelation som redan finns. Det är en metod som lär barn att fira gudstjänst, att hitta en form för att uttrycka tro.
Men om man, som jag, är en vuxen som kanske är bekvämare i gudstjänsterna än på golvet i en barnlokal kan också Godly plays liturgiska form vara en trygghet. Precis som erfarenheten av Godly play kan vara en väg in i gudstjänsten, kan erfarenhet av gudstjänstfirande vara en väg in Godly play.
Den första Godly play-boken som gavs ut på svenska kommer nu i en ny och reviderad upplaga. För den som är ny i Godly play-världen är den en bra plats att börja. För andra är den något att återvända till. För den som vill
fördjupa sig efter att ha läst den här boken finns det mycket, mycket mer att upptäcka. Det som en gång gjorde mig intresserad av just den här metoden stämmer fortfarande. Det finns en teologisk och teoretisk grund som hela tiden möjliggör ytterligare fördjupning.
November 2022
Karin Rubenson, präst och forskare i praktisk teologi
Utgångspunkten i Godly play är att barn redan vet något om Gud. Barnet och Gud har en relation. I leken utforskas språket vi använder oss av människor emellan, men också bönens språk – det mellan varje enskilt barn (och vuxen) och Gud. Genom berättelserna får barnen smaka på både den bibliska och den kristna traditionens uttryck, samtidigt som de tillsammans med ledarna får pröva och upptäcka de egna orden för sin tro och upplevelse av det Heliga. Idag pratar vi mer och mer om Godly play som andlig vägledning, snarare än en bibelberättarmetod. Det handlar om synen på lärande, människan, andlighet och andlig växt. Vi lyfter gärna tystnaden tydligare som en fjärde genre vid sidan av heliga berättelser, liturgiska berättelser och liknelser. Det är tydligt att det förhållningssättet gör något med oss.
Godly play har sin grund i Montessoripedagogiken. Maria Montessori (1870–1952) trodde på barnet. ”Hjälp barnet hjälpa sig själv”, var hennes devis. Hon menade att en väl förberedd miljö är den tredje pedagogen (barnet är den första och den vuxna pedagogen den andra). Maria Montessori levde i en homogen religiös kontext i Italien. I hennes skola fanns ett atrium, en kyrksal eller ett andaktsrum, platser där det andliga och religiösa språket kunde växa, precis som det fanns rum för matematik, språk, geografi och så vidare.
Jerome W. Berryman, som utvecklade Godly play, inspirerades av Maria Montessori och hennes kollega Sofia Cavaletti, deras tankar om barnet och deras metoder för mötet mellan kyrka och barn.
En Godly play-samling är en helhet; man ser varje barn och bjuder in det till cirkeln, gör sig tillsammans redo att lyssna på dagens berättelse (efter manus berättaren har lärt sig och med särskilt material för att åskådliggöra berättelsen). Efter berättelsen undrar man tillsammans utifrån särskilda frågor – för att därefter undra och arbeta genom eget arbete (till exempel måla, läsa, skapa med lera, bygga med klossar, leka med berättelsematerialet).
Sedan samlas man igen för att fira en enkel fest tillsammans, och innan man avslutar och lämnar varandra, är det bön och välsignelse.
Förutsättningarna för att ha Godly play är förstås inte likadana i våra olika församlingar. En del kan inbjuda till miniorer eller motsvarande och ha en
fast grupp under en termin, några använder Godly play på sina förskolor vid olika tillfällen och ytterligare andra har det i söndagsskolan. Jerome
W. Berryman har ofta påpekat att Godly play inte ersätter allt annat arbete med barn i kyrkorna, det tål att påminnas om här. Metoden i sin helhet kompletterar annan verksamhet, men dess grundläggande förhållningssätt håller för det mesta man gör, eftersom det handlar om hur man ser på människa, barn och tro.
Godly play används idag även i förskolor och i möten med skolklasser. Nära samtal med skolans ledning och lärare är en förutsättning för detta. Berättelserna handlar om Bibelns och kyrkans berättelser – många av dem ingår i de kunskapsmål som läroplanen sätter. Tar man bort välsignelsen på slutet är det bara barnens eget undrande som möjligtvis kan uppfattas konfessionellt.
Godly play används idag också i gudstjänsten. Det kräver att man tänker igenom hur alla ska kunna se och höra – men också var och hur ”undrandet”
ska ske. Våra kyrkorum har olika möjligheter och det gäller att fundera över vad som fungerar bäst för er. Hur blir de olika delarna i Godly play tydliga i liturgin: att göra sig redo, berättelsen, undrandet och det egna arbetet, festen och till sist välsignelsen? Hur hjälper man den gudstjänstfirande församlingen över trösklarna till momenten? Vad händer om man ger rum för eget arbete? Eller om man inte gör det?
Även i samtalsgrupper för vuxna, på retreater, personalmöten och äldreboenden för dementa, vid sommarcaféer och konferenser används Godly play idag. Hur man ska göra för att ”bygga cirkel” och gemenskap i så olika sammanhang är en viktig fråga att fundera över. Vad behöver gruppen och vilka förväntningar skapar man? Ibland finns det en rädsla att Godly play blir barnsligt. Erfarenheter säger att det är tvärtom. När man tar barnen och deras frågor på allvar drar det ofta in eventuella vuxna som också är med.
Både hjärta och hjärna får vara med.
När den egna berättelsen, oavsett om den kommer från en femåring eller en fyrtiofemåring, ställs i relation till de stora berättelserna, krävs ledare som står ut med det genuina undrande som kan uppstå, istället för att komma med svar på de frågor som ställs. Varje ledare behöver hitta egna strategier – som att uppmuntra till eget efterforskande på bra webbsidor, i bibellexikon och teologisk litteratur, och att ha den typen av resurser tillgängliga.
Liksom i tidigare böcker presenterar bokens inledning grunderna till Godly play. Sedan följer tre berättelser som utgör kärnan i teologin, nämligen
Godly play i Sverige
kyrkan, Bibeln och inkarnationen (”Kyrkoårets cirkel”, ”Bibeln” och ”Den heliga familjen”). Därefter följer berättelser från Gamla testamentet.
Sedan vi började översätta Godly play-berättelser till svenska har de amerikanska ursprungsböckerna reviderats något. Ibland är det små, men betydelsefulla, förändringar. Ett sådant exempel finns i berättelsen om skapelsen som ingår i boken du håller i din hand. I tidigare utgåva talas det om att judarna har Davidsstjärnan som symbol för den sjunde dagen. I den reviderade versionen står det istället ”människor som är judar har tecknet två ljus för den dagen” (ljusen som tänds vid inledningen till sabbaten). Förändringen kommer utifrån samtal med judiska Godly play-praktiker (Torah Play). Davidsstjärnan som är symbol för den israeliska staten, har ju också genom historien använts för att skilja ut judar. Genom den här ändringen får vi möjlighet att presentera ytterligare symboler för den judiska tron.
Andra ändringar i den här utgåvan är tillägg av berättelser, som grundberättelsen ”Bibeln”, och att några grundberättelser har blivit ”nedflyttade” på hyllorna och nu istället ses som förlängningar – som i fallet med ”Profeten Jona” – eller fördjupningar som ”Bibelns böcker”. I bilaga B i denna bok finns en förteckning över vilka genrer de olika berättelserna tillhör, hur berättelserna hör ihop och vägledning om vilka berättelser som passar för olika åldersgrupper.
Den första boken på svenska om Godly play, Godly play – heliga berättelser i GT, kom ut 2014. När vi nu har möjlighet att ge ut den i en reviderad och utökad svensk utgåva har vi kunnat rätta till våra egna tidigare misstag, men också införliva de revideringar som gjorts i den amerikanska förlagan från 2017. På svenska finns sedan tidigare även Godly play – liknelser och julens liturgiska berättelser och Godly play – påskens och pingstens berättelser.
I denna reviderade volym finns också, i bilaga A, en presentation av litteratur och teorier som har präglat Jerome W. Berryman och Godly play, för att hjälpa dem som undrar och vill läsa mer om teologin, pedagogiken, synen på andlighet och människan. Denna lista kan naturligtvis kompletteras med både mer aktuell forskning och reflektion, inte minst för att det idag forskas på Godly play som metod. Men det är en bra översikt att börja med.
Med önskan om många spännande undringar på vägen!
Jenny Sjögreen och styrelsen för nätverket Godly play Sverige
I din hand håller du Godly play – heliga berättelser i GT. I boken finns en samling med heliga berättelser tillsammans med ett par liturgiska berättelser. Den amerikanska originalutgåvan har hunnit komma ut i en reviderad och utvidgad form. Denna andra utgåva på svenska är också reviderad.
Boken är en del av ett omfattande material i kristet lärande som består av åtta böcker (tre av dem är hittills översatta till svenska). Berättelserna skapar tillsammans en kursplan enligt spiralprincipen som ger barn möjlighet att gå in i tonåren med en djup, praktisk kunskap i det traditionella kristna språksystem som kan bära dem genom hela livet.
Texten som följer ger en kort introduktion till vad Godly play är. Vill man läsa en mer ingående beskrivning rekommenderar vi boken The Complete Guide to Godly Play, Volume 1: How to Lead Godly Play Lessons. En annan viktig bok vi rekommenderar är Teaching Godly Play: How to Mentor the Spiritual Development of Children, också de skrivna av Jerome W. Berryman, präst och en av grundarna till Godly Play Foundation. Ingen av dessa böcker finns ännu översatta till svenska.
Godly play är det Jerome W. Berryman kallar sin tolkning av andligt lärande inom montessoripedagogiken. Det är ett fantasifullt sätt att arbeta med barn, ett sätt som stöder, utmanar, ger näring till och leder deras andliga sökande – mer besläktad med andlig vägledning än det vi vanligen förknippar med kristendomsundervisning.
Godly play utgår från att barn har erfarenhet av Gudsnärvarons mysterium i sina liv, men att de i vår kultur saknar språk, tillåtelse och förståelse för att kunna ge uttryck för och glädja sig över det.
I Godly play går vi in i liknelser, tystnad, heliga och liturgiska berättelser för att upptäcka djupet hos Gud, oss själva, varandra och världen runtomkring oss. I Godly play förbereder vi en särskild miljö för barnen där de kan arbeta med vuxna vägledare (en berättare och en dörrvärd). Två personer leder samlingen och ger barnen tid att:
Inledning
• gå in i rummet och bli välkomnade
• göra sig redo för berättelsen
• gå in i en berättelse som grundar sig på en liknelse, helig berättelse eller liturgisk handling
• ge respons på berättelsen genom att undra tillsammans
• ge respons på berättelsen (eller en annan viktig andlig fråga) med eget arbete, antingen genom fritt skapande eller med hjälp av material från själva berättelsen eller andra berättelser som finns i rummet
• förbereda och dela en festmåltid
• säga hej då och gå från rummet.
För att lättare förstå vad Godly play är kan vi också ta en titt på vad Godly play inte är. För det första är Godly play inte en komplett verksamhet för barn. Barnkörer, barn- och ungdomsgrupper, barn- och familjegudstjänster, läger, julspel, utflykter och andra delar i en rik och levande barnverksamhet är alla viktiga och konkurrerar inte med Godly play. Det Godly play bidrar med till en redan rik blandning av aktiviteter är själva kärnan – konsten att kunna och veta hur man använder det kristna språket för att ge mening till livet och döden.
Godly play skiljer sig från många andra metoder för att tillsammans med barn arbeta med Bibeln. En populär metod är att ha roligt med Bibeln. Det kanske vi ser på läger, barnsamlingar på konferenser eller andra liknande barnaktiviteter. Att på ett lättsamt sätt ha kul med Bibeln är inte fel, men barn behöver också djupare erfarenheter av Bibeln om de ska kunna ta del av dess kraft på djupet. Om vi utelämnar kärnan riskerar vi att trivialisera det kristna sättet att leva. Vi går även miste om den djupa tillfredsställelse en existentiell upptäckt ger – ett nöje som håller oss riktigt levande!
När man arbetar med Godly play behöver man ha tålamod. Med tiden kommer du att upptäcka din egen stil, ju mer Godly play-vana du får. Och även om du använder ett annat material med din barngrupp kan du börja införliva delar av Godly play i det – du kan redan nu börja med enkla moment som ”välkomnandet” och ”avslutningen”.
På sidan 25 kan du se en bild av hur ett fullt utrustat Godly play-rum är uppbyggt. Längs med väggarna står olika hyllor som innehåller det material som behövs för alla olika berättelser, samt skapande material och plats för
barnens pågående arbeten. I mitten finns en öppen yta för cirkeln där barnen och berättaren samlas.
Var uppmärksam på den miljö du skapar för barnen. Miljön i Godly play är ”öppen” i betydelsen att barnen kan få göra riktiga val både vad gäller materialet barnen använder och det sätt de väljer att arbeta. Men miljön i Godly play är också ”avgränsad” i betydelsen att barnen blir fredade och vägledda till att göra konstruktiva val; miljön ska vara trygg och välkänd. Som vägledare i Godly play skapar vi en utvecklande, närande och avgränsad miljö genom att använda tid, rum och relationer på ett klart och tydligt sätt. Miljön behöver sådana gränser för att kunna bli den trygga plats där ett skapande möte med Gud kan växa. Låt oss utforska var och en av dessa delar lite djupare.
Tid
Den ideala samlingen
I teorin tar en hel Godly play-samling mellan en till två timmar och består av fyra delar. Dessa fyra delar återspeglar hur de flesta kristna utformar sina gudstjänster.
Inledning: att gå in i rummet och forma cirkeln
Berättaren sitter i cirkeln och väntar på att barnen ska komma in. Dörrvärden hjälper barn och föräldrar att säga hej då till varandra utanför rummet, och hjälper barnen att varva ner när de går in dit, passerar tröskeln in till Godly play-rummet. Berättaren visar varje barn till sin särskilda plats i cirkeln, och välkomnar varmt varje barn och säger barnets namn.
Berättaren hjälper barnen att göra sig redo för dagens berättelse både genom att själv vara en förebild och genom tydliga instruktioner.
Att höra Guds ord: berättelse och gensvar
Berättaren börjar med att be ett barn att flytta på visaren på väggbonaden med kyrkoårets ”klocka” (se s. 42). Därefter är det dags för dagens berättelse. När den är slut bjuder berättaren in barnen att tillsammans undra över berättelsen.
Berättaren ber sedan varje barn att i tur och ordning välja vad barnet vill
Inledning
arbeta med den här gången. Om det behövs kan dörrvärden hjälpa barnen att ta fram sitt arbete, antingen berättelsematerial eller material för eget skapande. När barnen arbetar kan undantagsvis en del av gruppen – de som vill arbeta med en berättelse som de ännu inte hört – stanna kvar med berättaren som då berättar en annan berättelse.
Att dela festmåltid: förbereda festen och dela den tillsammans i helig frihet
Dörrvärden hjälper tre barn att ställa fram festmåltiden så att barnen kan ta del av den. Man kan bjuda på vatten eller saft, frukt, kex, russin eller det man vet att alla kan äta. Håll det enkelt, det är själva delandet som är kärnan. Barnen får sedan i tur och ordning be, antingen tyst eller högt, och berättaren ber den sista bönen. Barnen, berättaren och dörrvärden har festen tillsammans, och hjälps åt att plocka undan och slänga skräpet i soporna.
Avslutning: att säga hej då och gå ut ur rummet
Barnen gör sig redo att säga hej då. Dörrvärden säger varje barns namn och ber barnet säga hej då till berättaren. Berättaren håller ut sina händer och låter barnet själv bestämma hur barnet vill säga hej då: ge en kram, ta i hand eller något annat. Berättaren säger hej då och uttrycker glädje över att barnet är med i den här gemenskapen. Man kan till exempel säga: ”Vad roligt att du var med idag. Välkommen igen.”
I teorin tar inledningen, själva berättelsen och den gemensamma undran över berättelsen drygt tjugo minuter. Barnens respons eller egen reflektion över berättelsen genom skapande, återberättande eller annat eget arbete varierar från gång till gång. Den delen beror på vad barnen behöver och hur mycket tid ni har. Räkna med ungefär tjugofem minuter. Förberedelsen av festen, festen i sig och sändningen kan ta ytterligare tjugo minuter.
Kanske har du en begränsad tid för din samling – till exempel fyrtiofem minuter istället för två timmar. Då har du flera möjligheter.
Inrikta dig på festen
Ibland tar barn extra lång tid på sig för att bli färdiga. Om du behöver en hel kvart för att forma cirkeln, kan du gå direkt till festen. Då får du tid att säga
hej då i lugn och ro. Du berövar inte barnen någonting. Den kvalité på tid och relationer som barnen får uppleva i rummet är den viktigaste lärdom man kan få under en sammankomst med Godly play.
Om du gör Godly play på söndagsskolan under en mässa, och barnen återvänder till gudstjänsten i samband med nattvarden, kan du välja att låta nattvarden vara festen. Då samlar man barnen i cirkeln efter att de fått arbeta själva, ber tillsammans och säger hej då.
Inrikta dig på ordet
För det mesta kommer du att ha tid för en berättelse, inklusive den tid då barnen och du ger respons på berättelsen genom att undra tillsammans. Gå sedan direkt över till festen och avslutningsritualen. Eftersom barnen då inte kommer att ha tid för eget arbete, föreslår vi att du var tredje eller fjärde gång utesluter berättelsen och istället inriktar dig på arbetet (se nedan).
Inrikta dig på arbetet
Om du vanligtvis måste gå direkt från berättelsen till festmåltiden kan du var tredje eller fjärde gång utesluta berättelsen och istället ge barnen tid att arbeta själva. Forma först cirkeln. Gå sedan direkt över till att hjälpa barnen att välja vad de vill arbeta med den här gången. Se till att det finns tillräckligt med tid i slutet av samlingen för festen och till att säga hej då.
Under den första tiden med Godly play, men också när du arbetar med de yngsta barnen, räcker det att berätta grundberättelser (se s. 195ff, 204 för en beskrivning av det som karaktäriserar berättelsernas olika genrer). Du hittar dem i Godly play – liknelser och julens liturgiska berättelser, Godly play – påsken och pingstens berättelser och i den här boken.
Materialet till de flesta grundberättelser står enligt rumskartan på översta hyllplanet i varje sektion i rummet, så det finns utrymme att ställa annat material till barnens egna arbeten på de nedre hyllorna. Det kan till exempel vara böcker, kartor och pussel som tydligt handlar om berättelserna ovanför, eller en extra uppsättning av ett berättelsematerial om du har det. Allt eftersom barnen (och berättarna) behärskar grundberättelserna (vi tänker att det börjar ske efter att man fått höra dem tre gånger), kan du börja lägga till så kallade förlängande och fördjupande berättelser. Materialet till dem
står på hyllan under den berättelse de förlänger eller fördjupar och på så sätt blir hyllorna fulla.
Hur din Godly play-planering ser ut beror på hur din församling planerar för året. I de flesta fall börjar man på hösten i samband med skolstart. Då kan du börja med grundberättelserna i den här boken. Starta med ”Kyrkoårets cirkel” och berätta därefter Gamla testamentets heliga berättelser från ”Skapelsen” fram till ”Profeterna”. Under vintern berättar du de liturgiska berättelserna om advent, jul och trettondagen och fortsätter sedan med liknelserna – alla från Godly play – liknelser och julens liturgiska berättelser. Därefter vill du kanske berätta om dopet på den söndag då Jesus dop uppmärksammas, eller ett annat tillfälle då ni firar dop i församlingen. Under våren, när fastan tar vid, kan du fortsätta med ”Påskens ansikten”, och sedan påskberättelser om uppståndelsen, nattvarden och den tidiga kyrkan, alla från Godly play – påskens och pingstens berättelser.
Allt eftersom du börjar lägga till förlängande och fördjupande berättelser, när du berättar för de barn som har större erfarenhet av Godly play, blir det mer komplicerat att planera eftersom grundberättelserna inte kan lämnas helt och det finns många berättelser att välja mellan. Ett år bestämmer du kanske därför att fokusera på några av människorna från de fem Moseböckerna och börjar med grundberättelsen ”Den stora familjen” för att sedan fortsätta med de berättelser som förlänger den – ”Abraham”, ”Sara”, ”Jakob” och ”Josef”. Året därpå väljer du kanske att introducera några personer som är profeter. Börja då med att berätta grundberättelsen ”Profeterna” och berätta sedan ”Profeten Jona”, ”Elia”, ”Jesaja”, ”Jeremia” och ”Hesekiel”1.
I andra delar av världen, där skolåret börjar i januari eller februari, kan planeringen se annorlunda ut. Judith Roberts, Godly play-instruktör i Australien, berättar att de ofta börjar med ”Påskens ansikten” (Godly play – påskens och pingstens berättelser) i februari, och att de efter påsk berättar de heliga berättelserna från Gamla testamentet. Samma princip gäller där – börja med grundberättelser och följ gärna kyrkoåret så att berättelserna som handlar om kyrkans och de kristnas högtider berättas i samband med tiden de firas under året – men det är inte nödvändigt att låta kyrkoåret styra hur du lägger
1 Översättarens kommentar: Samtliga berättelser om specifika personer i Gamla testamentet är förlängande berättelser och finns i The Complete Guide To Godly Play, Volume 6 som inte finns utgiven på svenska, med undantag för berättelsen ”Profeten Jona” som ingår i den här boken.
upp din planering, utan fundera över vad som fungerar bäst där du berättar.
Andra viktiga saker att överväga:
• Om berättaren inte känner sig bekväm med en viss berättelse rekommenderar vi att man ersätter den med tid för eget arbete.
• Att barn under arbetspassen ställer frågor kan leda till bra tillfällen för ytterligare lärande eftersom du då får möjlighet att ta fram fördjupande berättelser. Om frågan till exempel är: ”Varför finns det kors i kyrkan?” kan man ta fram materialet till berättelsen om korsen (Godly play – påskens och pingstens berättelser).
Kom igång
Vi rekommenderar att du läser igenom listan under rubriken Mer information om Godly play längre fram i det här kapitlet. Där står det om Godly play i Sverige och där finns det länkar till hemsidor med material och filmer. Vill du veta mer rekommenderar vi att du läser igenom boken The Complete Guide to Godly Play, Volume 1: How to Lead Godly Play Lessons.
Inrikta dig till en början på det som är grundläggande för Godly play –relationer och sätt att vara, snarare än på allt det material som kan finnas i ett fullt utrustat Godly play-rum. Vi vet att alla församlingar inte kan anslå så mycket pengar till barnverksamhet, men också att man kan börja med Godly play med enkla medel – till och med utan något som helst material kan två ledare skapa ett Godly play-rum där man varje vecka välkomnar barnen, delar en festmåltid och välsignar dem när de går.
När Jerome W. Berryman och hans fru Thea började sitt arbete med barn använde de hyllor gjorda av plankor och tegelstenar. De skapade ett nytt material varje vecka. Det första var till ”Liknelsen om den gode herden”, utklippt ur färgad papp, som de lade i en skokartong som de hade spraymålat med guldfärg.
På så sätt fyllde Berrymans hyllorna med alltmer hemmagjort material till berättelserna. När de fick tillgång till mer tid och pengar skaffade de bättre material. Nu är deras Godly play-rum fullt utrustat med allt färdigt material som finns att ta del av, både vackert och hållbart, till exempel liknelselådor, Noas ark och en ökenlåda fylld med sand. Allt detta är underbara gåvor till
Inledning
barnen som vistas där, men början till en lyckad Godly play-miljö är att skapa en trygg plats där goda relationer kan växa, med det bästa material du har möjlighet att ordna för tillfället.
Material till berättelserna
I inledningen till varje kapitel, under rubriken Kommentarer till materialet, redogörs i detalj för det material som behövs till berättelsen. Så hur får man då tag på detta? Det finns flera alternativ. Du kan tillverka materialet själv eller så kan du beställa det från de ställen som listas sist i det här kapitlet, antingen färdigt material eller materialsatser. På de hemsidor som anges kan du se hur materialet ser ut.
Här är en lista på allt material vi föreslår till de berättelser som ingår i den här boken:
Under hela året (sådant som behövs till alla eller många berättelser)
• Kyrkoårets cirkel (väggbonad)
• Heliga familjen (använd en barnvänlig krubbsats utan själva stallet)
• Tygunderlag till den heliga familjen i de liturgiska färgerna (vit, lila/blå, röd, grön)
• Figur som föreställer den uppståndne Kristus
• Saft/juice och/eller vatten, frukt, kakor/kex, saker som alla barn kan äta och dricka
• Matza (osyrat bröd) till berättelsen om uttåget och de berättelser som följer den
Inledande samling
Valfritt: informationslappar om Godly play till föräldrar och andra vuxna
Berättelse 1: Kyrkoårets cirkel
• Kyrkoårets cirkel (material till berättelse)
Berättelse 2: Bibeln
• Bibel i bokställ
Berättelse 3: Bibelns böcker
• Bokhylla i trä med ”bibelböcker” i trä (eller annat material)
• Bibel i bokställ
Berättelse 4: Heliga familjen
• Den heliga familjen
• Den uppståndne Kristus
• Tygunderlag i de liturgiska färgerna (vit, lila/blå, röd, grön)
Berättelse 5: Skapelsen
• Skapelsekort, ställ till korten, svart underlag i filttyg
Berättelse 6: Arken och floden
• Ark
• Noa och Noas fru (från korgen med Guds folk-figurer)
• Djur i par (minst fyra)
• Duva, korg med lock
• Underlag i brunt filttyg
• Valfritt: prisma
Berättelse 7: Den stora familjen
• Ökensäck eller ökenlåda
• Abraham, Sara, Rebecka och Isak (från korgen med Guds folk-figurer)
• Korg med små stenar
• Träklossar till Ur och Harran
• Två remsor blått garn till floderna Eufrat och Tigris
Berättelse 8: Uttåget
• Ökensäck eller ökenlåda
• Guds folk-figurer
• Två blå filtbitar (vatten)
• Matza (osyrat bröd)
Berättelse 9: De tio bästa sätten
• Ökensäck eller ökenlåda
• Guds folk-figurer
• Hjärtformad röd ask med plattor till de tio budorden
• Berget Sinai (sten eller modell)
Berättelse 10: Arken och tältet
• Ökensäck eller ökenlåda
• Förbundsarken
• Tält och fyra överdrag
• Inredning (rökelsealtare, sjuarmad lampa (menoran), litet bord till de tolv skådebröden, offeraltare, bronskar)
• Guds folk-figurer
Berättelse 11: Arken och templet
• Tempel
• Inredning (rökelsealtare, sjuarmad lampa (menoran), litet bord till de tolv skådebröden, offeraltare, bronskar)
• Salomo (från korgen med Guds folk-figurer)
• Skriftrulle
Berättelse 12: Exil och återkomst
• Ökensäck eller ökenlåda
• Guds folk-figurer
• Grov kedja
• Två remsor blått garn till floderna Eufrat och Tigris
• Träklossar till Harran och Babylon
Berättelse 13: Profeterna
• Ökensäck eller ökenlåda
• Grov kedja
• Två remsor blått garn till floderna Eufrat och Tigris
• Träklossar till Harran och Babylon
• Fyra skriftrullar
Berättelse 14: Profeten Jona
• Båt
• Nineve (träkloss eller modell)
• Jona (från korgen med Guds folk-figurer)
• Underlag i filttyg (blått för vatten, brunt för land)
• Växt
• Blå havsremsor (vågor) i trä, filt eller annat material
Material till barnens eget arbete
Samla ihop material för skapande som barnen kan använda när de ger respons och reflekterar. Konstnärsmaterialet förvaras på hyllorna som i rumsritningen kallas ”förråd” – där också material till fest och städning finns.
Listan som följer är ett förslag på material, den är inte komplett. Oavsett om du har en stor eller liten budget så försök ha material för flera uttryckssätt. Det kan också vara bra att ha både material för att skapa bestående saker (rita, måla) och material för icke-bestående saker (lera, klossar).
Vi föreslår:
• Papper av olika slag i olika storlekar
• Målarbrickor
• Färg och penslar
• Ritunderlägg
• Kritor, färgpennor och tuschpennor
• Lera som rullats till små bollar och förvaras i tättslutande burkar
• Klossar och stenar
• Bibelatlas, barnbiblar, böcker, kartböcker
Material till festen
Vi föreslår:
• Servetter
• Brödkorg
• Muggar
• Bricka
• Kanna
Städmaterial
Skaffa städutrustning som barnen kan använda för att städa upp efter sig och för att ta hand om rummet.
Vi föreslår:
• Pappershanddukar/hushållspapper
• Dammtrasa eller dammvippa
• Sopborste och sopskyffel
• Städtrasor
• Sprayflaskor med vatten
• Papperskorg
Allt material till berättelserna är till för att visuellt och tyst kommunicera den kristna trons språksystem: våra heliga berättelser, liknelser och liturgiska handlingar.
Grundberättelserna står för det mesta på de översta hyllplanen i Godly play-rummet. Förlängande och fördjupande berättelser står för det mesta på andra och tredje hyllplanen. De nedre hyllplanen är vikta åt extramaterial som böcker, kartor eller andra hjälpmedel. Material för skapande, städning och festmåltid förvaras på separata hyllor i hyllan som är märkt med ”förråd” på rumsritningen.
Det är också mycket viktigt att ha en hylla för barnens pågående arbete.
Hur rörelse- och ordtexter samverkar
Oftast är det rörelserna (som beskrivs i vänster spalt) som driver berättelsen framåt: rörelse som följs av det som sägs. Men det finns också några exempel då det är tvärtom. Följ texternas rörelse så ser du mönstret.
Godly play är ett material som på ett fantasifullt sätt ger barn möjlighet att uppleva Bibelns spännande berättelser. Utgångspunkten är att barn redan vet något om Gud och genom Godly play får de ett språk för att tala om, tänka och uttrycka kristen tro.
En Godly play-trä innehåller en berättelse som berättas med hjälp av olika spännande material, tillfälle att undra tillsammans kring de frågor som berättelsen har väckt och möjlighet för barn att arbeta med berättelsen på egen hand utifrån sina behov och val. Det genomtänkta upplägget uppmuntrar barnen att söka och finna sina egna svar på trons frågor, men ger dem också en djup praktisk kunskap i den kristna tron som kan bära dem genom hela livet.
Författaren Jerome W. Berryman är episkopal präst i USA och har utvecklat Godly play utifrån montessoripedagogiken.
Godly play – Heliga berättelser i GT är den första boken om Godly play som är översatt till svenska. I denna reviderade och utökade utgåva ingår nya illustrationer och en ny berättelse om Bibeln, efter den engelska förlagan. Flera av berättelserna är reviderade utifrån många års bruk av Godly play tillsammans med barn, runt om i världen och i Sverige. Boken innehåller berättelser från Gamla testamentet, men också om Bibeln, kyrkan och vår tro. Sedan tidigare finns Godly play –Liknelser och julens liturgiska berättelser och Godly play – Påskens och pingstens berättelser.