Gudstjänstens kärnvärden
– om relationer, värden och form i gudstjänsten
Martin Modéus
Gudstjänstens kärnvärden – om relationer, värden och form i gudstjänsten
Gudstjänstens kärnvärden
– om relationer, värden och form i gudstjänsten
Martin Modéus
Till Maja
Andra upplagan, första tryckningen, print on demand
Boken har tillkommit med anslag från Ariane Wahlgrens stiftelse, Fotokopieringsfonden och Segelbergska stiftelsen för liturgivetenskaplig forskning.
Utgiven med stöd av Samfundet Pro Fide et Christianismo (kyrkoherde Nils Henrikssons Stiftelse)
© 2013 Martin Modéus och Verbum AB
Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet Övriga rättigheter respektive upphovsman
OMSLAG OCH ILLUSTRATION Maria Mannberg
FORMGIVNING INLAGA Åsa Ulfvebrand
FOTO OMSLAG Mats A Sverker
TYPSNITT Berling Nova Text, Berling Nova Sans
TRYCK Publit, Sweden AB, Stockholm 2018
ISBN 978-91-526-3773-9
Verbum AB • Box 22543 • 104 22 Stockholm
Tfn 08-743 65 00
verbum.se
innehåll
förord 14
1. det viktigaste 17
Bokens kärna: relationer, värde och form 17
Bokens upplägg och innehåll i sammanfattning 23
del 1: relation, värde och form om användningen av del 1 26
2. de tre grundrelationerna – gudstjänstens grund 27
Att vara människa 27
Gudstjänstens grund 28 samtalsfrågor 29
3. Bilder, form och värde – hur talar vi om gudstjänst? 31
Vad är värden och form? 31
Omedvetna gudstjänstbilder skapar missförstånd 32
Gudstjänstutvecklingens återvändsgränder – om form och
representativt tal 37
Form – om gudstjänsten som ”föremål” 38
Representativt tal – gudstjänstförändring å andras vägnar 39
Vägen framåt: Från form och representativt tal till värdenivån 42
Alla är experter – på sin egen gudstjänstupplevelse 42
En ohotande miljö 43
Värdenivån börjar bli synlig 43 samtalsfrågor 46
4. livsvärld och systemvärld 47
Begreppen livsvärld och systemvärld 47
Livsvärldens fokus: relation 49
Systemvärldens fokus: organisation 51
Systemvärldens kolonisation av livsvärlden 53
Vad är kolonisation? 53
Vad beror kolonisationen på? 55
Kolonisationen och religionen 57
Jesu kamp med systemvärlden 58
Om plommonträd och gudstjänstutveckling 63
Doft av levande gudstjänst 65
Livsvärldens känselspröt: kropp och känslor 68
Från gudstjänstens problem till dess mänskliga möjligheter 69
Servitrisen i Aten 72
Smala eller vida värdebilder? 73
När jublar min själ och min kropp mot levande Gud? 74 samtalsfrågor 76
5. relation, värde och form i gudstjänsten 77
Samspel och motstånd 77
Tillbaka till Bengt och Kristina 80 samtalsfrågor 82
6. värdestyrning och kärnvärden 83
Värdestyrning 83
Vad är kärnvärden? 86
Kärnvärden i gudstjänsten 88
Den goda gudstjänstens kärnvärden 88
Kärnvärden i den gudstjänst vi firar i dag 89
Högmässan som ”varumärke” – vilka kärnvärden finns där i dag? 91
Att vända utvecklingen 93
Ett gott hopp 95 samtalsfrågor 96
del 2: värdestyrd gudstjänstutveckling
om användningen av del 2 98
7. om motkrafter 99
Alla vet ju hur en högmässa är … 100
Är gudstjänsten regelstyrd? 100
Annorlundaskap och formalisering 102
Annorlundaskapet som ritens arbetsmetod 102
Formaliseringen: stilanpassning är ”magnetisk” 105
Frusna ideologier: en värdebild och dess regelsystem 109
Ett slutet rum som vi inte rår på 115
Systemvärlden i gudstjänsten 120
Den synliga systemvärlden 121
Den osynliga systemvärlden 123
Gudstjänstutvecklingens återvändsgränd 127
Men så här illa är det inte hos oss … 129
Högmässans antivärden 130 samtalsfrågor 131
8. livsvärld och systemvärld i teologi och kyrka 133
Teologi: spiritualitet eller systematik? 133
Kyrkan: organisation eller organism? 138
Med livsvärlden som utgångspunkt 143
Att lyssna efter livet 143
Exempel från församlingars liv 148 samtalsfrågor 150
9. gudstjänsten i livsvärld och systemvärld 151
Att börja i de mänskliga erfarenheterna 151
Åter till de tre grundrelationerna 157
Levande gudstjänster – om gudstjänstförnyelse ur livsvärldens perspektiv 157
Steg 1: Vad är ett gott liv? 158
Steg 2: Vilka värden står i fokus när livet är gott? 159
Steg 3: Var i gudstjänsten i dag känner vi igen det goda livets värden? 159
Steg 4: Hur förstärker vi de goda värdena? 160
Steg 5: Hur kan systemvärlden stötta livsvärlden? 161
Livsvärld och systemvärld i gudstjänsten – några exempel 163
Exempel 1: Trivsel eller teologi – om välkomsthälsningen 163
Exempel 2: Trygghet eller kontroll – om agendorna 167
Exempel 3: Från regelsystem till regelsystem – om goda exempel och framgångsrikt församlingsarbete 169
Gudstjänst utan systemvärld? 171
samtalsfrågor 172
10. att ta fram kärnvärden 173
Kärnvärden i praktiken 173
Värden från livsvärlden 176
Finn kärnvärdena i de goda gudstjänstminnena 177
Prövningsgrunder för värdena 179
Att känna igen ett värde från livsvärlden 180
Värden som gynnar de tre grundrelationerna 181
Öppnande värden och värdebilder 182
Att byta kärnvärden? 182
samtalsfrågor 183
11. värdestyrd gudstjänstutveckling 185
Värden som vision 185
Visionen som ledstjärna 186
Visionens själ 187
En positiv grundhållning 190
Visionen som går överstyr 193
När visionen blir en falsk självbild 193
Visioner som sårar 194
Mänsklig hållning 195
Arbetsformen: Långsamt, långsiktigt, lyhört 195
Om plommonträd och gudstjänstutveckling: att sätta stöttor 198
Exempel 1: Organiserad lyhördhet 200
Exempel 2: Att tala i jagform 202
Exempel 3: Känna doften av värdenas motsats 203
Värden som redskap, fyra arbetssätt 203
Samtala om värdena 203
Sök ljuset – de tillfällen då värdena redan finns 204
Leta efter ”knutarna” 204
Samtala om enskilda moment 205
Värden som redskap, några exempel 206
Exempel 1: Ledarskap 206
Exempel 2: Organisation 208
Exempel 3: Gudstjänstens form: värdena styr det vi gör 210
Exempel 4: Gudstjänstens form: nyckeltillfällen 212
Exempel 5: Gudstjänstens form: värdeskapande metoder 215 samtalsfrågor 216
12. livsvärldens mysterium 219
del 3: reflektioner kring vår längtan: värdeorienterat arBete med gudstjänstens efterlängtade kärnvärden om användningen av del 3 221
13. den goda gudstjänsterfarenhetens värde Bild: de vanligaste kärnvärdena 225
Kärnvärden – våra beskrivningar av den goda gudstjänsten 226
Så har orden tagits fram 227
Fördjupning av kärnvärden 229
Vända och vrida på orden 230
De personliga berättelserna 230
Låt olika ord tolka varandra 230
”Dra i orden” och hitta deras ytterligheter 232
Tillämpa olika ord på en ”scen” ur det mänskliga livet – och gudstjänsten 233
Tillämpa ett och samma ord på varje moment i gudstjänsten och i dess förberedelseprocess 233
Kärnvärdenas överdrivna godhet? 233
samtalsfrågor 234
14. gemenskap 235
På riktigt 236
En kristen gemenskap? 237
Individ och kollektiv, olikhet eller likhet 239
Gemenskap kring gudstjänsten 241
Anonymitet? 243
Gemenskapens former 244
samtalsfrågor 246
15. delaktighet 247
Delaktighet – det goda mötet mellan grupp och människa 248
Aspekter av delaktighet 250
Att bli mottagen som den jag är – om respektdelaktighet 250
Många röster skapar gudstjänstens flöde – om dialogdelaktighet 252
Att känna igen liv och samhälle – om perspektivdelaktighet 255
Får jag komma till tals? – om maktdelaktighet 257
Att medvetet visa att det finns plats – om representativ delaktighet 258
Att hjälpas åt – om praktisk delaktighet 259
Delaktighetens utmaning 261
samtalsfrågor 263
16. glädje 265
Att uppleva glädje i gudstjänsten 265
Är glädjen gudstjänstens främmande fågel? 267
Återupprätta glädjens besvärliga ord 269
Humor 269
Trevligt 271
Solnedgång, danskt öl och levande gudstjänster 273
samtalsfrågor 274
17. Beröring 275
Beröringens mysterium 276
Möta mig själv 276
Beröringsorden 278
Berörd av världens nöd 279
Berörd av gudstjänsten, berörd i gudstjänsten? 280
samtalsfrågor 281
18. helighet 283
En stämning, känslan av helighet 285
Mötet med det outsägliga, det heliga 286
Mötet med levande, helig Gud 287
Det som finns runt heligheten 289
Heligt och helgat 289
Helighet och underkastelse 290
Heligheten och de andra kärnvärdena 292
samtalsfrågor 293
19. igenkännande 295
Igenkännande i många dimensioner 295
Den fysiska miljön 296
Musiken 296
Det mänskliga livet – mitt eget liv och Guds tilltal 297
Så här gör vi hos oss 299
Gudstjänstordningen 300
De mänskliga relationerna 300
Värdebilden 301
Igenkännandets privata dimension 301
Igenkännandet som skapar främlingskap 302
Hemkänsla 304
samtalsfrågor 305
20. öppenhet 307
Öppenhet som livshållning 307
Öppenhetens många värden 311
Gränser för öppenhet? 313
Gudstjänstens öppna rum 313
samtalsfrågor 315
21. trygghet och tillit 317
Ett tryggt och tillitsfullt liv 317
Trygg i gudstjänsten? 320
Svårt att hitta rätt? 320
Bemästringsstrategier 323
Kontroll och tillit 325
Vägen till tillit i gudstjänsten 327
samtalsfrågor 329
22. äkthet och enkelhet 331
Den mångfacetterade äktheten 332
Att söka sig till det enkla 333
Enkelhetens attraktion 333
Enkelhetens komplikationer 334
Äkthet och enkelhet som mänsklig grundhållning 336
Enkelheten som gudstjänstens grundform 338
Äkthet och enkelhet i en mänsklig liturgi 341
Rymd för människan och för Gud 342
Öppet språk och öppna formuleringar 343
Återhållsamhet och tydlighet i formspråket 344
Naturlighet i förhållningssättet 344
En mänsklig hållning 345
samtalsfrågor 346
23. närvaro 347
Varför är jag här? 349
Den undflyende närvaron 350
Närvaro i gudstjänsten 353
Att få med sig själv 353
Närvaro eller koncentration 355
Närvaro i relation 357
Närvaro när tilliten har gått sönder 360
samtalsfrågor 361 appendix 1: dialogkonferens om den goda gudstjänsten 363
litteratur 366
Förord
Varje bok har sitt sammanhang. Gudstjänstens kärnvärden har kommit till i efterdyningarna av min tidigare bok Mänsklig gudstjänst (Verbum 2005), i det omfattande uppföljningsarbete som ägt rum i Stockholms stift, där boken kom till, samt i alla de föredrag och seminarier som jag medverkat i både i Sverige och utomlands. Gudstjänstens kärnvärden är ett försök att samla upp erfarenheter från en mängd olika sammanhang.
Denna bok är en sorts testamente från min tid som stiftsadjunkt i Stockholms stift, då det var gudstjänstfrågorna som var fokus i mitt arbete. Den ska alltså inte uppfattas som ett herdabrev i min nuvarande roll som biskop i Linköpings stift. Snarare är den ett öppet samtalsmaterial som lyfter fram några möjliga aspekter som står att finna i gudstjänstens utveckling. Många andra bilder av gudstjänst och gudstjänstfirande finns, och vi mår väl av att låta många perspektiv brytas mot varandra. Här vill jag lämna vidare de erfarenheter jag samlade ihop som stiftsadjunkt.
Bland allt det som varit betydelsefullt för mig, för utvecklingen av tankar och metoder, vill jag särskilt hålla fram gudstjänstutvecklingskurserna som hölls med församlingar från Linköpings stift på Oskarshamns folkhögskola och de kurser som arrangerades i samarbete mellan Strängnäs och Stockholms stift. Kollegerna i dessa sammanhang, nämnda nedan, är djupt delaktiga i det som står i denna bok. Där finns också ett tack till vännerna i det nätverk för värdestyrd gudstjänstutveckling som vuxit fram genom åren.
Många har läst boken i fragment eller i dess helhet under resans gång. Många har deltagit i samtal, stora och små, genom åren. I vissa
fall har jag fått helt avgörande tips i förbigående av kolleger och vänner.
Tack till Ann-Christine Blixth, Erika Alfredssn Bohlin, Peter le Clercq, Sixten Ekstrand, Karin Enerbäck, Katarina Glas, Margareta Gramner, Fredrik Hedlund, Urban Hermansson, Ragnar Håkanson, Per Ingvarsson, Ylva Jansson, Jonny Karlsson, Lennart Lindquist, Fredrik Modéus, Päivi Pykäläinen, Samuel Rubenson, Per Rönnblom, Katariina Sjöblom, Torbjörn Strand, Johan Svedberg, Esbjörn Särdquist, Birgitta Söderberg, Thomas Söderberg och Anna Söderström Wikell.
Min hustru Maja har betytt oändligt mycket för grundperspektiven i det jag skrivit. Jag vill tillägna Maja boken, med kärlek och tacksamhet.
Linköping, i trefaldighets- och sommartid 2013
Martin Modéus
DET VIKTIGASTE
Jesus sa: Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren. luk 4:18–19
BOKENS KÄRNA: RELATIONER, VÄRDE OCH FORM
För ett antal år sedan läste jag rapporterna från projektet Gudstjänst i mångkulturell miljö. Jag märkte då att ordet enkelhet gång på gång lyftes fram som ett positivt värde i gudstjänsten. Det som gjorde mig brydd var att ordet alltid nämndes i förbigående, ”mellan raderna”. Ingenstans berättade rapportförfattarna vad den positiva enkelheten i gudstjänsten i praktiken är.
Mitt intresse för detta undflyende fenomen, som jag vill kalla för gudstjänstens värdedimension, har funnits länge. Många gånger har jag hört människor, just mellan raderna, ge liknande beskrivningar av goda gudstjänsterfarenheter: ”Tänk, jag var med om en sådan fantastisk gudstjänst igår; den var full av glädje, delaktighet och äkthet.” Ändå missade vi ofta det som borde ha varit samtalets utgångspunkt: glädjen, delaktigheten och äktheten. I stället förlo-
rade vi oss i diskussioner om gudstjänstens praktiska utformning. Varför hamnade det väsentligaste hela tiden mellan raderna?
Dessa erfarenheter inspirerade mig att skriva essän Den komplicerade enkelheten, publicerad i boken Lika olika som andra. 1 Märkligt nog kände jag efteråt att detta var något av det viktigaste jag skrivit. Inte för att artikeln i sig var så djupsinnig utan för att den fick mig att ana vittringen av något spännande. Något grep tag i mig. Här fanns mer ...
I denna bok, Gudstjänstens kärnvärden: om relationer, värden och form i gudstjänsten, är det just fenomenet ”mellan raderna” som står i fokus. Boken handlar om det där som människor säger i förbigående om gudstjänsten, det där vi alla hört men kanske inte fäst så stor vikt vid. Orden som används är ju hämtade ur det vanliga mänskliga livet, och de är inte så teologiska som vi kanske tror behövs för att tala om gudstjänst: Vem är jag att yttra mig om gudstjänsten, jag är ju inte präst.
Bokens idé är att det är här, hos vanliga gudstjänstfirare, som den verkliga kunskapen om gudstjänstutveckling finns.
Vad är då detta som finns mellan raderna i en gudstjänst? Jag har under många år samtalat med människor i grupp och enskilt. Jag har lyssnat och samlat intryck, material och berättelser. Mer eller mindre systematiskt har jag försökt lyssna och förstå vad det är man berättar när man ska beskriva den goda gudstjänsten. Ett tidigare försök att beskriva detta finns i boken Mänsklig gudstjänst, i avsnitten om mänsklig värme, inkludering och tillit (s 177–185) – typiska ”värdeord”.
För mig har det med åren blivit tydligt att fokus just ligger starkt på ord som har med mänskliga värden att göra. Detta strider i ganska hög grad mot det traditionella gudstjänstutvecklingstänkandet som fäst fokus på gudstjänstens form.
1 Lika olika som andra (2006) är en sammanfattning av projektet Gudstjänst i mångkulturell miljö.
Tre begrepp kommer att vara centrala i denna bok, och jag vill därför redan nu lyfta fram dem. Boken handlar om relationer, värden och form och om hur de samspelar respektive motverkar varandra i gudstjänsten.
Med relationer menar jag de tre grundrelationerna, dvs. relationen till Gud, relationen till medmänniskan/skapelsen och min relation till mig själv. Det är dessa som Jesus lyfter fram i det (tre-)dubbla kärleksbudet: att älska Gud, medmänniskan och mig själv.
Du skall älska Herren, din Gud, med hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela ditt förstånd. […]
Du skall älska din nästa som dig själv.
På dessa båda bud vilar hela lagen och profeterna.
matt 22:37, 39–40
Detta pekar Jesus själv ut som grunden för det goda livet. Eftersom grunden för den goda gudstjänsten knappast kan vara något annat än grunden för det goda livet måste gudstjänstens kärna vara mötena i dessa livets tre grundrelationer.2
Om relationerna handlar om att vi möts så handlar värden om hur vi möts i gudstjänsten. Vilket rum ger vi varandra? Blir jag tagen på allvar? Blir jag befriad eller betryckt? Möts vi på ett äkta sätt? Blir jag berörd? Talar vi bara om livet i gudstjänsten eller är gudstjänsten i sig ett stycke liv? Vilka värden präglar gudstjänsten, uttalat eller outtalat? Och det handlar då om upplevda värden, inte om symboler för befrielse, äkthet, beröring etc.
Begreppet form handlar om vad vi gör när vi möts, allt från kollektupptagning, predikan och psalmval till kyrkkaffe, liturgiska finesser, prästernas tjänstgöringslistor och möblering av kyrkorummet.
Här finns alltså tre aspekter av gudstjänsten: relation, värde och form. Boken handlar om hur vi ska få dem att samspela på ett kon-
2 M. Modéus (2005b:26–38).
struktivt sätt, och nyckeln ligger i värdedimensionen. Här finns frågan hur vi möts i de tre grundrelationerna. Detta går djupare än formerna och formernas förändring. Vi behöver bli mer värdeorienterade än formorienterade i arbetet med gudstjänstens utveckling.
Vilka värden är det då som präglar en god gudstjänst? Under de många seminarier och kurser om värdestyrd gudstjänstutveckling som jag medverkat i har en sak blivit tydlig: det är en förhållandevis liten grupp ord som återkommer när människor ska berätta om sina goda gudstjänstupplevelser. Dessa har jag sammanställt i tio grupper av värdeord. De ord jag lyfter fram är alltså sammanfattningar och tolkningar av ett större material. Orden som människor spontant använder är: gemenskap, delaktighet, glädje, beröring, helighet, igenkännande, öppenhet, trygghet, äkthet och närvaro. Dessa kommer i boken att kallas för den goda gudstjänsterfarenhetens värdebild för att markera att de beskriver just erfarenheter av goda gudstjänster och inte mer eller mindre välgrundade åsikter om hur gudstjänster borde vara. Bakom vart och ett av värdeorden döljer sig liknande ord med nyanser åt lite olika håll. Dessa ord och nyanser försöker jag tydliggöra i bokens tredje del.
Bokens första och andra del handlar om samspelet mellan relation, värde och form på ett mer principiellt plan. Tredje delen är av en helt annan karaktär och består av reflektionstexter över vart och ett av de ord som människor pekar ut för att beskriva sina egna goda gudstjänstupplevelser. De är tänkta som resurser för församlingar som på djupet vill utforska värdedimensionen i sin gudstjänst. Genom goda samtal lär vi känna de värden som bygger den goda gudstjänsten, men inte bara det; genom samtalet skapar vi tillsammans dessa värden. Kapitlen i tredje delen är tänkta som samtalsunderlag för alla som är intresserade av gudstjänsten.
Av särskilt stort intresse är att dessa värden kan finnas i princip oberoende av vilken form gudstjänsten har. För djupupplevelsen av gudstjänsten verkar det spela mindre roll om gudstjänsten är
högtidlig, avskalad, högkyrklig, gammaldags, karismatisk, varierad, likformig, lågkyrklig eller modern. Formen är av underordnad betydelse så länge som de goda värdena finns där under formerna och ytan. Min erfarenhet visar entydigt att så fort människor ska berätta om vad en gudstjänst betytt på djupet, så lämnar man formnivån och talar på värdenivån. Det viktiga är inte vilka ord, gester eller metoder vi använder utan vilken anda som präglar gudstjänsten.
Slutsatsen blir följande: Om dessa värden är så viktiga i människors upplevelse av vad den goda gudstjänsten i grunden är, så handlar gudstjänstutveckling om att se till att dessa värden skyddas och får växa i den lokala gemenskapen. Värdefrågorna går då alltid före frågorna om gudstjänstens form.
Bokens syfte är att inspirera oss att fästa blicken på värdena, alltså att se igenom formerna. Här ligger ett stort arbete framför oss i kyrkan, för under decennier har gudstjänstförnyelsen styrts av tanken att om vi ändrar på formerna så kommer vi att få goda värden i gudstjänsten. Problemet är att när vi ändrar om formerna när vi borde tala om värdena så skapar detta ofta konflikter. Därmed hotas de goda värdena.
Den tanke jag driver i boken är att vi i stället ska börja gudstjänstfördjupningen i värdena, eftersom de då kommer att påverka hur vi upplever formerna. Då funderar vi inte så mycket på vad det är vi gör utan lägger i stället krutet på att fråga hur vi gör det vi gör –det må vara högtidligt eller avskalat, gammaldags eller modernt. När de goda värdena får stå i fokus så märker vi att de går att förverkliga i många olika former. Då blir frågan om gudstjänstens former – eller formförändringen – inte lika laddad och kontroversiell längre.
Jag vill teckna värdestyrningsperspektivet så tydligt som möjligt, så att var och en kan ta det som passar och använda det i sitt eget sammanhang.
I Lukasevangeliets början framträder Jesus i synagogan i Nasaret, och han håller där en sorts programtal när han citerar Jesajas bok:
Herrens ande är över mig, ty han har smort mig till att frambära ett glädjebud till de fattiga. Han har sänt mig att förkunna befrielse för de fångna och syn för de blinda, att ge de förtryckta frihet och förkunna ett nådens år från Herren.
luk 4:18–19
Om Jesus i det dubbla kärleksbudet lyfter fram relationernas fundamentala betydelse, så ger han här en vision av det goda mänskliga livet. De ord han lyfter fram är glädje, befrielse, seende (som man i överförd bemärkelse kan tolka som äkthet, dvs. att man vågar se sanningen och leva i den) och nåd.
Glädje, befrielse, äkthet och nåd; kanske kan vi betrakta detta som essensen av värden för att beskriva ett gott mänskligt liv. Vi hör det i beskrivningen av Jesus i Joh 1:14: han var fylld av nåd och sanning. Jesus skapade det rum där både äkthet/sanning och nåd får plats. Det skapar befrielse, och där befrielsen bor växer glädjen.
Dessa ”Jesu kärnvärden” är djupt mänskliga, och så är det också med de ord som människor använder för att identifiera vad som är en god gudstjänst. I den mänskliga gudstjänsten möts det goda mänskliga livet och den goda gudstjänsten. Och människors val av uttryck nästan bevisar att den goda gudstjänsten bokstavligen står på samma grund som det goda livet. Sammanfattningsvis handlar detta om liv i ordets djupa bemärkelse. Det är ingen tillfällighet att människor ofta kallar goda gudstjänster för levande gudstjänster. Då är det gott att Jesus också beskriver sitt uppdrag med orden: Jag har kommit för att de ska ha liv, och liv i överflöd (Joh 10:10).
BOKENS UPPLÄGG OCH INNEHÅLL
I SAMMANFATTNING
Boken är uppdelad i tre delar, där den första delen börjar med ett resonemang om livets och gudstjänstens grund, de tre grundrelationerna, de som Jesus lyfter fram när han ger oss kärleksbudet. Att få dessa relationer att leva är gudstjänstutvecklingens yttersta mål. Hur talar vi då om gudstjänsten i våra församlingar när vi vill att den ska leva? Ofta fastnar vi i frågor om gudstjänstens form och i det som här kallas representativt tal, dvs. att vi talar å andras vägnar. Vägen till ett mer äkta samtal om gudstjänst presenteras i boken som att tala erfarenhetsbaserat om gudstjänsten.
När människor ska beskriva sina erfarenheter av den goda gudstjänsten nämner man den goda gudstjänsterfarenhetens värden (se ovan). Men andra värden som ibland styr gudstjänsten är till exempel ordning, oföränderlighet, kostnadseffektivitet, underordning, tradition. Hur skiljer vi de eftersträvansvärda värdena från andra värden?
För att hjälpa oss att identifiera vilken sorts värden som skapar den goda gudstjänsten introduceras distinktionen mellan livsvärld och systemvärld, två olika aspekter av det gemensamma livet. Båda är goda och nödvändiga, men deras samspel är inte okomplicerat.
Livsvärlden handlar om den relationella, mellanmänskliga aspekten av livet, medan systemvärlden handlar om den organisatoriska aspekten. Det är tydligt att de värden som skapar den goda gudstjänsten primärt är hämtade ur livsvärlden.
Här börjar vi också kunna skönja gudstjänstens problem: religionerna tycks ha en tendens att ha sitt fokus i systemvärlden. Religiösa sammanhang blir ju lätt auktoritära och regelstyrda och upplevs ofta som rigida. Kyrkliga sammanhang upplevs ibland som överorganiserade och byråkratiska. Kanske kan man som en minsta gemensamma nämnare i reformatorernas arbete se ett patos för att värna livsvärlden mot systemvärlden. I påfallande hög grad stämmer
detta med Jesu sätt att agera under hans tid på jorden: han gick emot den etablerade religiositeten för att värna livet.
Alla har erfarenhet av hur man agerar värdestyrt i livet – så fungerar vi ju i vardagen. Därför ligger den levande gudstjänsten närmare oss än vi tror. I slutet av den första delen finns tankar om hur nya dimensioner kan öppnas i gudstjänsten när fokus flyttas till kärnvärden, hämtade ur livsvärlden.
Den andra delen fördjupar den första. Den ger dessutom praktiskt inriktade tankar om hur man kan arbeta för att förverkliga en gudstjänstmiljö som är rik på de goda värden som människan tycks längta efter. Här finns beskrivningar av hur man arbetar visionsinriktat med hjälp av kärnvärden och hur man håller en uthållighet och långsiktighet i arbetet.
Gudstjänstens form, dess reglemente, rollfixering och ordningstänkande är i sin traditionella utformning starkt systemvärldsinriktad. Ofta finns också under ytan frusna värdebilder, dvs. rester av gamla tiders värden som omärkligt styr vad som är passande eller inte i gudstjänsten. Här finns ursprunget till den ganska vanliga frågan om den traditionella gudstjänsten: Varför är det så stelt i kyrkan?
Kärnvärdena skapar helhetsintrycket i gudstjänsten. Så är det redan i dag, eftersom inget sammanhang är värdefritt, men det sker oftast utan att vi är medvetna om det. Genom att medvetandegöra oss om vilka värden vi vill ska styra gudstjänsten kan vi förstärka dem.
En grundtanke i denna del är att det är den gudstjänstfirande församlingens gemensamma värden som ska styra gudstjänsten, eftersom präster kommer och går medan församlingar består. Då blir det gemenskapen som bär värdena, och hela ansvaret hamnar inte på enskilda individers axlar.
I bokens tredje del finns enkla reflektionstexter kring vart och ett av värdena gemenskap, delaktighet, glädje, beröring, helighet, igenkän
nande, öppenhet, trygghet, äkthet, närvaro, dvs. ”den goda gudstjänsterfarenhetens värdebild”. En huvudpoäng med samtalet om de goda värdena är att vi skapar värdena i vår gemenskap. Samtalet i sig skapar ju till exempel gemenskap. Att vrida och vända på frågan om öppenhet skapar i sig öppenhet etc. Samtidigt behöver vi alltid problematisera värdena. Varför dyker till exempel inte värdet ”engagemang för rättvisa och miljö” upp? Är det för att denna aspekt döljer sig i de värden som människor lyfter fram – eller för att gudstjänsten har blivit ett reservat som vi tar vår tillflykt till för att slippa engagemanget?
Dessa texter försöker komplicera orden, vrida och vända på dem så att de blir rikare och mångtydigare – för så är det med värden. Glädje, till exempel, betyder inte samma sak för alla. Äkthet är ett komplicerat ord; hur är vi ”äkta” tillsammans utan att bli gränslösa? Här ser vi också att vissa ord, till exempel delaktighet och igenkännande, rymmer fällor som ibland kan göra att användningen av dem direkt motverkar det syfte som man haft.
Reflektionstexterna är små mattor av associationer och frågor som kan väcka egna tankar och lust att tränga djupare i dessa djupt mänskliga frågeställningar.
Vilka faktorer påverkar vår upplevelse av en gudstjänst? Vad är det som omedvetet präglar gudstjänsterna?
Gudstjänstens kärnvärden – om relationer, värden och form i gudstjänsten sätter ord på de faktorer som styr gudstjänstupplevelsen, och ger ledning till hur vi ska kunna skapa en öppen och välkomnande gudstjänst. Martin Modéus visar tydliga exempel på vikten av relationsbyggande gudstjänst.
Boken innehåller ”den goda gudstjänstens värdebild” som ett verktyg att identifiera sig och arbeta vidare med. Boken ger redskap för att styra gudstjänstutvecklingen åt det hållet, och innehåller även samtalsunderlag för gudstjänstgrupper och andra som arbetar med gudstjänst i församlingen.
Martin Modéus har tidigare varit stiftsadjunkt för guds
tjänstutveckling i Stockholms stift, och boken är en sammanfattning av detta arbete. Han är numera biskop i Linköpings stift.
