9789152637524

Liselotte J Andersson • Lena Bergström • Broder Johan Per Arne Dahl • Ylva Eggehorn • Peter Halldorf Lillemor Hallin • Eskil Hofverberg • Martin Lönnebo Niklas Piensoho • Susanne Rikner • Urban Ringbäck Anders-Petter Sjödin • Tomas Sjödin • Syster Veronica Det är inte alltid det behövs ”obrutna dagar och oceaner av tid”.

Ibland­kan några minuters eftertanke avgöra en hel dag. Var hittar man näring för alla de möten, tankar och beslut som vardagen kan rymma?

Vi valde ut 366 bibeltexter – en för varje dag under året – och gav dem till femton personer från olika sammanhang som på ett eller annat­sätt hör ihop med Cordia, Trots Allt eller Pilgrim. Vi bad dem läsa, känna, tänka och skriva – från hjärta till hjärta. Här är resultatet, en andaktsbok för dig som är mån om ditt inre och närheten till Gud. Boken är illustrerad av Lotta Backman, Tomas Boström, Majsan Sundell och Margret Utbult. I tolv bilder speglar de årstidernas växlingar.

ISBN 978-91-526-3752-4

9

789152 637524

366 texter till eftertanke

2

70852732_FHTH_001-420.indd 2

08-05-20 13.04.32

366 texter till eftertanke

3

52637524_FHTH_nys3-4 o s419 inl-18.indd 3

2018-03-15 11:25

Andra upplagans första tryckning © 2003 Författarna och Verbum ab Grafisk form & omslag: Margareta Brisell Axelsson Omslagsbild: Lotta Backman Bilder: Tomas Boström sidan 9, 141, 275 Majsan Sundell sidan 43, 175, 307 Lotta Backman sidan 75, 207, 341 Margret Utbult sidan 109, 241, 373 Texter ur Bibel 2000 © Svenska Bibelsällskapet Tryck: ScandBook, Falun 2018 isbn 978-91-526-3752-4 Verbum ab Box 22543 • 104 22 Stockholm tel 08-743 65 00 • verbum.se

4

52637524_FHTH_nys3-4 o s419-420 inl-18.indd 4

2018-03-16 19:20

Till läsaren

handen på hjärtat: Vem av oss är inte mån om sitt inre?

Och vem är inte hjärtligt trött på vår tids fixering vid det yttre?

Och behovet av eftertanke och stillhet, vem känner inte det? Säkert fler än vi anar och därför har vi på Cordia under många år burit på drömmen om en riktigt bra andaktsbok som skulle kunna möta just dessa behov.

Genom den kristna historien finns det en rik tradition av daglig andlig läsning. Både ambitionsnivån och innehållet har skiftat under årens lopp, men ryggraden har ändå varit Guds tilltal genom bibelordet.

När vi i redaktionen för den här andaktsboken samtalade om hur man bäst skulle utforma den, tyckte vi oss se ett växande behov av den här ryggraden. Vi valde därför att ha en bibeltext som utgångspunkt för varje dag. Vad författaren i detta begränsade format lyssnat fram med ”sitt hjärtas öra” ur dagens bibeltext är naturligtvis inte uttömmande, snarare en introduktion! Än finns mycket kvar att upptäcka.

När det gäller urvalet av bibeltexter, är det vi i redaktionsgruppen som står för det. Det har varit vår ambition att spänna över hela Bibeln och att få med så många som möjligt av de mest ”kända texterna”. Tyngdpunkten ligger i evangelierna i Nya tes5

70852732_FHTH_001-420.indd 5

08-05-20 13.04.32

tamentet och i Psaltaren i Gamla testamentet. Praktiskt gick vi så till väga att vi fördelade de 366 bibeltexterna över hela året – med en viss anknytning till kyrkoåret. Vi gav sedan de femton skribenterna ett antal texter vardera att skriva utifrån.

Vi har förstått att det har varit en stimulerande utmaning för alla att inte själv få välja sina texter. Ingen har kunnat förlita sig till gammal skåpmat. Uppdraget har varit att lyssnande möta texterna, med ett öra mot Bibeln och det andra vänt till dig som är vår tänkte läsare, särskilt du som inte bläddrar så hemvant i din Bibel. Detta är kanske rent av den första andaktsboken du har i din ägo. Det är inte minst dig vi vill tillägna denna bok!

För oss har det känts naturligt att ge en sådan här andaktsbok en ekumenisk profil – att ösa ur varandras källor – och därför kommer skribenterna från olika delar av den svenska kyrkofamiljen. Du kan läsa lite mer om vilka författarna är i deras personliga presentationer längst bak i boken. De flesta har anknytning till bokförlaget Cordia på ett eller annat sätt, som skribenter i tidskrifterna Trots Allt och Pilgrim och/eller genom vår bokutgivning.

Som du kanske redan upptäckt är boken illustrerad. I tolv bilder speglar fyra konstnärer årstidernas växlingar, en bild som inledning till varje månad. Här får du en kort presentation av dem: lotta backman bor strax utanför Borås. Hon har varit verksam som konstnär och grafiker under drygt tjugo år och det är också hon som har gjort den här bokens omslag. tomas boström är smålänning, boende på Gotland. Han är trubadur och författare och föredrar att måla sina bilder med ord. majsan sundell bor i Örebro och arbetar som illustratör och formgivare. Hennes bilder kan bland annat ses i tidningen Trots Allt. Hon har också illustrerat flera böcker.

6

70852732_FHTH_001-420.indd 6

08-05-20 13.04.33

margret utbult bor på Hönö i Göteborgs norra skärgård.

Hon är konstnär och formgivare men ägnar sig i huvudsak åt formgivning, framför allt av böcker.

Så önskar vi dig Guds välsignelse i din läsning och ett ”Gott nytt år” i sällskap med boken Från hjärta till hjärta.

Redaktion Liselotte J Andersson, Mats Johansson, Tomas Sjödin

7

70852732_FHTH_001-420.indd 7

08-05-20 13.04.33

Januari •

8

70852732_FHTH_001-420.indd 8

08-05-20 13.04.34

9

70852732_FHTH_001-420.indd 9

08-05-20 13.04.34

1 januari

En sång stiger ur brandröken Men Herrens nåd tar inte slut, hans barmhärtighet upphör aldrig. Varje morgon är den ny – stor är din trofasthet.

Klag 3:22–23

Klagovisorna är en de svartaste skildringarna i Bibeln. Den ockuperade stadens civilbefolkning ger ett skakande reportage av krigets förödelse. Infrastrukturen är utslagen. Vatten kostar en förmögenhet. Kvinnorna orkar inte skrika mer, deras tårar har torkat ut. Man har slitit fostren ur deras kroppar. Männen har torterats. Husen ligger i ruiner. Det viskas om kannibalism bland de hungrande.

Då reser sig en sång ur brandröken bland grushögarna. Gamla med febermatta ögon lyssnar. Vem sjunger? Varifrån kommer den sång som borde varit tystad för generationer framåt? Barnet med intorkat skinn över revbenen somnar äntligen i mammas famn. ”Herrens nåd är det, att det inte är ute med oss, ty det är inte slut på hans barmhärtighet. Den är var morgon ny.”

Sången är ett mirakel som borde få Gud själv att förundras.

Om han inte gett sitt liv för att föra den vidare.

10

ylva eggehorn

70852732_FHTH_001-420.indd 10

08-05-20 13.04.36

januari 2

Förlåtelsens ansikte Vänd mot kvinnan sade Jesus till Simon: ”Du ser den här kvinnan. Jag kom in i ditt hus, och du gav mig inte vatten till mina fötter, men hon har vätt mina fötter med sina tårar och torkat dem med sitt hår. Du gav mig ingen välkomstkyss, men hon har kysst mina fötter hela tiden sedan jag kom hit. Du smorde inte mitt huvud med olja, men hon har smort mina fötter med balsam. Därför säger jag dig: hon har fått förlåtelse för sina många synder, ty hon har visat stor kärlek. Den som får litet förlåtet visar liten kärlek.” Och han sade till henne: ”Dina synder är förlåtna.”

Luk 7:44–48

”Du ser den här kvinnan.” Jesu tilltal rymmer så mycket av den människosyn som är hans. Inför dem som då ansåg sig företräda prickfri moral upphöjde Jesus en ”synderska” till förebild. Med sina ord vred han deras blickar till henne. Hans kärlek tvingade dem att se längre än de tidigare gjort. Förbi bilden av synderskan, ända in till bilden av kvinnan.

Den blicken är fortfarande hans. I den blicken finns också våra liv, det vi är stolta över och det förfelade. Jesus sorterar inte människor i grupper om syndare och heliga, lyckade och mindre lyckade. Han ser förbi sådana schabloner och talar till den människa han vet finns därinne.

Kvinnans liv var fyllt av tårar står det. Hon var alltså en av oss. Knappast upphörde hennes gråt i och med mötet i Simons hus, men nu såg hon i alla fall ett ansikte framför sig när hon grät.

Förlåtelsens ansikte.

tomas sjödin

70852732_FHTH_001-420.indd 11

11

08-05-20 13.04.37

3 januari

Yes! Han har räddat oss ur mörkrets välde och fört oss in i sin älskade sons rike, och genom Sonen har vi friköpts och fått förlåtelse för våra synder.

Kol 1:13–14

Ett enda ord stod på duken som svävade i taket ovanför stegen. ”Yes!” Mannen som klättrade hette John Lennon, och hon som gjort utställningen Yoko Ono. Senare sa han om denna erfarenhet: ”Det är en stor lättnad när du kommer upp för stegen och tittar genom kikaren och upptäcker att det inte står no … utan Yes.” Ett ord som inger hopp, så helt annorlunda än ett ”no”.

Mörkrets välde är ett nej. Till sin natur en negation, som ingenting skapar, ingenting verkar, ingenting är. Intighetens välde.

Vilken lättnad att det finns ett ja i världen! Ett ord som bejakar och gläds, som skapar och uppmuntrar. Ett ord som är en hälsning från Gud själv. När vi står på den vingliga stegen och spanar efter en utväg ur vår fångenskap, får vi syn på detta Guds ord till mig.

Vilken lättnad att upptäcka att det inte står nej. Utan Ja! Tack Gud, för att du vänder mörkrets nej ifrån oss och i Jesus Kristus förvandlar det till ett Ja!

12

susanne rikner

70852732_FHTH_001-420.indd 12

08-05-20 13.04.37

januari 4

Världens vackraste kärlekspar Godhet och trofasthet möts, fred och rättvisa omfamnar varandra. Trofasthet spirar ur jorden, rättvisa blickar ner från himlen.

Herren själv ger allt gott, vårt land ger sin gröda. Rättvisa går framför honom, fred och välgång i hans spår.

Ps 85:11–14

Jag andas ut min ensamhet … Jag andas in att jag är din.

Jo, visst har jag sett en del vackra omfamningar. Och varit med om en del själv. Det är underbart. Det är stort att få tänka barnsligt, så som om den Gränslöse själv kunde omfamnas av oss som är nästan ingenting.

I rummet vid sidan om min dator finns en ikon från Egypten.

Den är inte märkvärdig, den är ett papperstryck, men det den föreställer är dyrbart. Där ser man hur Kristus kärleksfullt lägger armen om sin lärjunge. De två är bästa vänner. Den enes glädje är den andres, den andres sorg är den enes. Ingen vill såra. De tar varandra modigt i försvar. De bär varandras bördor. O Kristus, så vill jag att vi ska ha det varje dag till tidens slut. Då känner jag mig trygg, även om det skulle mörkna under färden.

Ikonmålarna har himmelska uppgifter framför sig: De söker skildra hur Godheten och Trofastheten möts, hur Freden och Rättvisan omfamnar varandra. De kan även avbilda världens vackraste procession: Gud själv går med Rättvisan före och med Freden och Välgången efter. De vandrar på Trofasthetens jord under Rättvisans himmel.

Gud, låt ditt rike komma, så att vi får se processionen med världens vackraste kärlekspar. Dröj inte. Gud, vi tackar dig.

martin lönnebo

70852732_FHTH_001-420.indd 13

13

08-05-20 13.04.38

5 januari

Bland utedass och tiggare Och ordet blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den ende sonen får av sin fader, och han var fylld av nåd och sanning.

Joh 1:14

Inte någonstans står det att Jesus suckade över sin kropp. Hans kamp handlade inte om hur han skulle få ihop vardagen med sin andlig längtan. Vi hör aldrig Jesus sucka till Gud om att komma loss ur kroppens bojor. Det verkar helt enkelt inte ha varit något problem för Jesus. Tvärtom är de flesta av hans under rent fysiska. De handlar om människors hälsa, hur sjuka blir friska eller om folks hunger. Att Gud blev människa betyder att vardagen duger.

Jesus visar att det vanliga livet och den vanliga vardagen faktiskt är en möjlig scen för Gud att verka på. Jag måste inte bort från vardagen för att ha med Jesus att göra. Han finns mitt i den.

Det var på de dammiga gatorna bland utedass och tiggare i en avkrok som hette Galiléen, som lärjungarna såg hans härlighet.

Du behöver aldrig lämna din vardag för att följa Jesus och bli lik honom. Det är mitt i vardagen som du kan göra det!

Gud, hjälp mig att gå med dig i min vardag. När jag hänger tvätt, lagar mat eller sitter på jobbet. Låt din härlighet lysa igenom mig.

14

niklas piensoho

70852732_FHTH_001-420.indd 14

08-05-20 13.04.38

januari 6

En annorlunda vishet Visheten från ovan däremot är ren, men dessutom fridsam, försynt och foglig, rik på barmhärtighet och goda gärningar, omutlig och uppriktig.

Jak 3:17

Jag minns ett samtal med en andlig vägledare när jag tog de första stapplande stegen in i kallelse och tjänst. Han frågade om min inriktning och svaret blev att jag trodde det skulle komma att handla om själavård. Min vägledares respons var omedelbar: ”Då behöver du be om vishetens gåva.” Mer än en gång har jag tänkt tillbaka på detta råd.

Vishetens gåva kan i benådade ögonblick handla om ”direktinformation”. I det samtida lyssnandet till Gud och en medmänniska kan Han som känner alla hemligheter uppenbara det som är fördolt och låsta dörrar kan plötsligt glida upp till befrielse och helande. Visheten från ovan handlar också om det vi kan vinna genom att arbeta med vårt eget liv, genom att söka sanningen och lyssna efter Guds röst i vårt inre.

Det mycket lockande, och samtidigt svårtillgängliga, är den vishet som kombinerar fridsamhet och omutlighet. Kanske den innersta hemligheten ligger i det först nämnda kriteriet i texten: En vishet som är ren! Att jag först tar itu med bjälken i mitt eget öga och att mina avsikter är rena. Det är inte alldeles enkelt att äga och förvalta en sådan vishet. Grunden måste vara en djup kärlek till Gud och människan, samt en okuvlig tro på båda parter.

Tidigare i Jakobs brev står det att vi får be om denna vishet och Gud vill ge ”utan förbehåll eller förebråelser”.

liselotte j andersson

70852732_FHTH_001-420.indd 15

15

08-05-20 13.04.38

29 december

Gud är större Du såg mig innan jag föddes, i din bok var de redan skrivna, de dagar som hade formats innan någon av dem hade grytt. Dina tankar, o Gud, är för höga för mig, väldig är deras mångfald. Vill jag räkna dem är de fler än sandkornen, når jag till slutet är jag ännu hos dig.

Ps 139:16–18

Guds tankar är alltid mycket större än mina tankar. Det är oftast i efterhand som man kan ana storheten och omfattningen av Guds tankar. Inte ens då är det säkert att man ser helheten.

Jag läste nyligen vad en missionär hade skrivit om sina böner för Europa. Under många år har han burit en dröm om mission i retur, men riktigt hur det skulle bli visste han inte. Idag kan han konstatera att närmare en miljon människor från Ecuador finns i Spanien, ett land han brinner för. De har flyttat på grund av fattigdom och svårigheter. Bland dessa finns många kristna som har tagit sin tro i retur till det Europa som missionärerna en gång kom ifrån. Han konstaterade att detta var långt utöver vad han någonsin hade drömt om i sin vildaste fantasi. ”Dina tankar, o Gud, är för höga för mig, väldig är deras mångfald. Vill jag räkna dem är de fler än sandkornen, når jag till slutet är jag ännu hos dig.” Det psalmisten vill tala om är tryggheten som bor i vetskapen om att Gud är stor. Det är inte främst en teologisk spekulation om hur mycket Gud vet av allt som händer. Det är ett konstaterande: Gud är väldig.

Gud, låt mig vila i din storhet.

402

niklas piensoho

70852732_FHTH_001-420.indd 402

08-05-20 13.10.10

december 30

Mellanrum Som Guds utvalda, heliga och älskade skall ni alltså klä er i innerlig medkänsla, vänlighet, ödmjukhet, mildhet och tålamod.

Ha fördrag med varandra och var överseende om ni har något att förebrå någon. Liksom Herren har förlåtit er skall också ni förlåta. Men över allt detta skall ni ha kärleken, det band som ger fullkomlighet.

Kol 3:12–14

Mitt i världen och mitt i livet. Aldrig i skyddad frizon eller på sidan av det vanliga, utan mitt i. Där har tron sin plats. Där har vi vår plats. Drabbade av livets besvärligheter och besvikelser.

Utsatta för samma risker, samma sorger. Mitt i livs levande relationer. Där prövas och växer vi. Där försöker och misslyckas vi och där börjar vi om.

Det är därför det är så viktigt, det här med medkänslan. Med hela det förhållningssätt som beskrivs i texten. Vänligheten och ödmjukheten, mildheten och tålamodet. De nästan provocerande vackra orden.

Jag tänker mig medkänslan som en kort paus. En andhämtning innan jag bemöter dig. Ett kort mellanrum där jag försöker vara i dina kläder. Bara ett ögonblick, och sedan kan jag inte så tvärsäkert avfärda dig. En paus där kärleken får en chans att prägla vad jag ser och vad jag säger. Det tar lite mer tid att bemöta varandra på det viset. Det krävs att vi gör motstånd mot stressen. Vi väljer som så ofta mellan ”fort och slarvigt” eller ”långsamt och väl”.

Inför det nya år som väntar är det klokt att be till Gud om de där mellanrummen som gör att vi får syn på varandra, som låter medkänslan färga livet. Både det liv vi ser tillbaka på och det liv som ligger framför oss. lena bergström

70852732_FHTH_001-420.indd 403

403

08-05-20 13.10.11

Författarpresentation 2003

liselotte j andersson . För mig är ”hemma” två olika platser i Västsverige. Jag bor i skogen i Horla, Vårgårda kommun. Där finns min man Sören med tre vuxna barn och en tioåring. Vissa dagar i veckan bor jag ute på Marstrand. Där stod min vagga och där finns en av mina arbetsplatser. Jag är pastor i Svenska Missionskyrkan och arbetar som resande förkunnare och själavårdare när jag inte är församlingspastor i Marstrand. Mina rötter i förlaget Cordia och i tidskrifterna Trots Allt och Pilgrim är djupa och seglivade. Jag har en del böcker på mitt samvete, den senaste utkom år 2002 och heter Skatter dolda i mörkret. lena bergström . Jag föddes in i familjen Sparrman år 1963 och har mina rötter på flera platser i landet, så jag har hemkänsla i både norr och söder. Nu bor jag i Örviken utanför Skellefteå, just där Skellefteälven möter Bottenviken. Jag är gift med Ronny och vi har tre barn, Miriam, Andreas och Jakob.

Här lever vi familjeliv med ett stort inslag av fotboll och legobitar. Jag är medlem i Svenska Missionskyrkan, där jag 1990 ordinerades till pastor, men frilansarbetar numera i huvudsak som skribent och föreläsare. Boken Att ge plats för en annan utkom hösten 2002. per arne dahl . Jag är präst i Åmot kirke i Modum i Norge.

Jag är gift med Anne som är teolog och familjeterapeut, och tillsammans har vi fem barn i åldrarna 11–25 år. I mer än 15 år har jag arbetat på Modum Bad som präst och ansvarig på Institutt for Sjelesorg og Samlivssenteret. Under samma tidsperiod har jag varje vecka skrivit krönikor i Aftenpostens söndagstidning.

Det har blivit en lång rad böcker om tro, värderingar och relationer och min senaste bok har titeln: Hvorfor har vi det ikke bedre når vi har det så godt? Hösten 2003 utkommer boken: Oss syndere imellom – alt som er verdifullt har en pris.

författare

52637524_FHTH_nys3-4 o s419-420 inl-18.indd 415

415

2018-03-16 19:40

ylva eggehorn. Jag är författare, född 1950 i Stockholm och bor nu söder om stan. Jag har skrivit flera diktsamlingar, romaner, essäböcker, läromedel, psalmtexter och texter till musikverk. Även verksam som översättare, föreläsare, kulturjournalist och redaktör. Jag är med i tidskriften Pilgrims referensgrupp och skriver regelbundet i den liksom i tidningen Trots Allt. Min senaste bok är essäsamlingen Älska tappert som utkom våren 2003. peter halldorf. Vi måste alla slå på vår spik. Jag är predikant och biodlare, med kryddodling som fritidsintresse. Är bosatt i Östergötlands ekskog tillsammans med Christina, Joseph och Maggie (övriga söner framlever sina liv på annat håll). Jag ägnar en del av min tid åt tidskriften Pilgrim och verkar tidvis på Nya Slottet Bjärka-Säby söder om Linköping, en miljö för retreater och andlig träning. lillemor hallin. Sedan 1972 lever jag i en liten katolsk kommunitet på tre personer i Täby norr om Stockholm. Vi tillhör Vår Frus församling där och bor alldeles intill kyrkan, eftersom vi alla har många uppgifter i församlingen. Idag lever jag ett rikt liv som pensionär. Tidigare ägnade jag mig åt att utbilda lärare i drygt trettio år, de sista fjorton åren vid Uppsala universitet. Jag har skrivit flera böcker. Min senaste bok, Läkedom i Kristus, utkom ut våren 2003. eskil hofverberg. Min hustru och jag hör till en liten, men privilegierad skara människor som bor på Åh Stiftsgård. Våra två vuxna barn lever och för släkten vidare i Stockholm och Göteborg. Sedan snart fyra år tjänstgör jag som stiftsgårdspräst på den gård i Bohuslän som i decennier varit ett centrum för fördjupning och förnyelse inom Svenska kyrkan. Själv har jag som präst mött och formats av liknande andliga livsströmmar i norr, söder och öster. Jag har tidigare haft tjänst i Sundsvall, Lund, Västerås och Stockholm. I någon mån har jag tidigare ägnat mig åt författarskap. Senast medverkade jag i andaktsböckerna 365 och Vardagsord.

416

författare

70852732_FHTH_001-420.indd 416

08-05-20 13.10.34

broder johan. Det var i april 1963. Äntligen skulle vi bli upptagna i kommuniteten Taizé i Frankrike, min gode vän Christer och jag. Vi hade vistats där i flera månader och samtalat regelbundet med en av bröderna för att komma fram till om Taizé var rätt plats för oss. Och nu i kväll skulle det ske.

Vi skulle bli iklädda den vita kåpan och få sitta bland bröderna i kyrkan.

Det var den lyckligaste dagen i mitt liv. martin lönnebo. Jag heter Martin Lönnebo, bor i Linköping tillsammans med Britt-Louise. De tre barnen Jonas, Mattias och Lovisa är utflugna och katten är död. Jag är pensionerad biskop från Linköpings stift, försöker bli människa, skriver om andliga övningar och vill gärna föda en bra bok om andligheten – framtidens största och nästan enda hopp. Jag tror att ”Gud blir allt, överallt”, men ber att det inte ska dröja 100 miljarder år. niklas piensoho. Jag har arbetar som pastor sedan början av nittotalet och från 1997 i Fiskebäcks Missionsförsamling i sydvästra Göteborg. Där bor jag också tillsammans med min fru och våra fyra barn. Under de senaste sex åren har jag arbetat mycket med Apha-kurser och uppföljningen av dem och sett behovet av bra andakts- och bibelläsningsböcker. Därför känns det extra roligt att vara med i den här boken. Jag medverkar också regelbundet som skribent i tidningen Nya Dagen och undervisar emellanåt i olika sammanhang. Har kommit ut med boken En för alla – alla för en, en enkel kommentar till Första Petrusbrevet. susanne rikner. Hur ska jag presentera mig? Med ålder som i tidningsreportagen: ”45-åringen”. Eller som på en middagsbjudning: ”Jag är präst och jobbar i en distriktskyrka i Skövde.” Eller kanske som på en blankett för id-uppgifter: ”Civilstånd – gift, titel – kontraktsprost, antal barn – 3, alla över 18 år.” Eller med en skrivarlista: ”En bok för några år sedan, Röd på svartvit film, Toner från en källa, en mässa med musik av Jerker Leijon, några artiklar här och där, bland annat i Pilgrim, och en och annan sångtext.”

Hur som helst, ett foto finns det i varje fall, så ni vet hur jag ser ut!

författare

70852732_FHTH_001-420.indd 417

417

08-05-20 13.10.37

urban ringbäck. Jag är fyrabarnfar, gift med Carina och bosatt i Fiskebäck i sydvästra Göteborg. Har Smyrnaförsamlingen som min bas och där arbetar jag som pastor med särskilt ansvar för gudstjänster och musikliv. Blir det tid över reser jag en del, mest i kyrkor och samfund, predikar, föreläser och musicerar. Har genom åren varit krönikör i ett antal tidningar och medförfattare i flera böcker, bland andra i antologin Andrum II. anders-petter sjödin. Jag är 48 år och gift med Pamela från Kalifornen och har två söner. Jag arbetar som präst i en samarbetskyrka utanför Göteborg, Furulundskyrkan i Partille.

För några år sedan lade jag ner mitt hjärta och min själ i boken Sök först Guds ansikte. Jag har tidigare varit lärare, ungdomspastor inom efs, missionär i Tanzania och inspiratör inom Oasrörelsen.

Vid stranden av Stilla havet läste jag in en Doctor of Ministry in Spirituality and Leadership från Fuller Theological Seminary. tomas sjödin. På den norra spetsen av Hisingen ligger Säve.

Där bor jag sedan drygt 15 år i ett stort gult artonhundratalshus tillsammans med min fru Lotta och våra två pojkar John, 15 år och Ludvig 10 år. Det är tio år sedan jag slutade min pastorstjänst i Smyrnakyrkan i Göteborg och sedan dess har jag skrivit böcker, predikat, hållit föredrag och varit personlig assistent.

Först åt vår äldste son, Karl-Petter som avled i juli 2002, och de senaste åren åt Ludvig som – precis som sin bror – föddes med en fortskridande hjärnsjukdom. Min senaste bok Eftervärme utkom i oktober 2003.

syster veronica op. Jag bor i Rögle kloster på den skånska slätten nära Lund. ”op” är mitt familjenamn – jag är dominikansyster och hör till predikarorden, ordinis predicatorum på latin. Vi är en stor ordensfamilj som har kallelsen ”att förkunna Ordet och att hjälpa människor att bli lyhörda för det glada budskapet om Gud och om oss, som Jesus förkunnar.” Ibland skriver jag artiklar, bland annat i Trots Allt och Pilgrim och undervisar också vid retreater på olika platser i landet. Jag har även skrivit en liten bok: Brev om bön.

418

författare

70852732_FHTH_001-420.indd 418

08-05-20 13.10.39

Liselotte J Andersson • Lena Bergström • Broder Johan Per Arne Dahl • Ylva Eggehorn • Peter Halldorf Lillemor Hallin • Eskil Hofverberg • Martin Lönnebo Niklas Piensoho • Susanne Rikner • Urban Ringbäck Anders-Petter Sjödin • Tomas Sjödin • Syster Veronica Det är inte alltid det behövs ”obrutna dagar och oceaner av tid”.

Ibland­kan några minuters eftertanke avgöra en hel dag. Var hittar man näring för alla de möten, tankar och beslut som vardagen kan rymma?

Vi valde ut 366 bibeltexter – en för varje dag under året – och gav dem till femton personer från olika sammanhang som på ett eller annat­sätt hör ihop med Cordia, Trots Allt eller Pilgrim. Vi bad dem läsa, känna, tänka och skriva – från hjärta till hjärta. Här är resultatet, en andaktsbok för dig som är mån om ditt inre och närheten till Gud. Boken är illustrerad av Lotta Backman, Tomas Boström, Majsan Sundell och Margret Utbult. I tolv bilder speglar de årstidernas växlingar.

ISBN 978-91-526-3752-4

9

789152 637524

366 texter till eftertanke