9789152631355

dela liv – inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet

Konfirmandarbetet är en tjänst åt tonåringar i ett brytningsskede i deras liv.

Dela liv – inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet vill inspirera och bidra till fördjupad kunskap till konfirmandledarna i Svenska kyrkans församlingar.

Den vill stimulera till det goda samtalet i arbetslaget och i konfirmandgruppen.

Dela liv – inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet som utgår från Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete är tänkt att användas som underlag för utbildning av konfirmandarbetslaget, både anställda och frivilliga.

Ett mål är att utarbeta en handlingsplan för konfirmandarbetet.

Dela liv innehåller även checkfrågor som stöd för nutidsanalys och samtal i arbetslaget. Dessa frågeställningar är knutna till riktlinjernas rambestämmelser.

Här finns också inspirations- och fördjupningstexter som samtalsunderlag.

dela liv inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet

IS BN 978-91-526 -313 5-5

9

52631355_Dela_liv_omsl_ML.indd 1

789152 631355

08-02-06 11.18.26

52631355_Dela_liv.indd 2

08-01-28 10.55.15

Dela liv – inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet

Verbum

52631355_Dela_liv_001-144.indd 3

08-04-01 07.42.01

Första upplagan, tredje tryckningen © 2008 Svenska Kyrkan och Verbum Förlag Omslag och grafisk form: Happy F&B Layout: Anna Larsson Illustrationer: Happy F&B Prepress: Litho Montage, Särslöv 2008 Tryck: Elanders Sverige AB, Mölnlycke 2008 ISBN 978-91-526-3135-5 Verbum Förlag AB, Box 22543, 104 22 Stockholm Tel 08-743 65 00 www.verbum.se Verbum Förlag AB ger ut böcker, musik och tidskrifter under namnen Verbum, Cordia, Trots Allt och Pilgrim

52631355_Dela_liv_001-144.indd 4

08-04-24 08.19.09

Innehållsförteckning

Förord

7

1. Inledning

9

2. Syfte och mål

15

3. Mötet i konfirmandarbetslaget

23

4. Mötet med konfirmanderna

29

5. Metoden är teologi

37

6. Konfirmandarbetets innehåll

43

7. Handledning

51

8. Modell för handlingsplanen

61

9. Checkfrågor

67

10. Texter för inspiration och fördjupning Irma Carlsson Lärande och undervisning i konfirmandarbetet

95

Per Erik Persson Livstydning på dopets grund

97

K G Hammar Konfirmationen som tecken

52631355_Dela_liv.indd 5

95

101

08-01-28 10.55.16

Maria Hammarström Teologi för konfirmandarbetet

104

Mats Hermansson Den världsvida kyrkan i konfirmandarbetet

108

Britt-Marie Frisell Unga konfirmandledare

110

Karin Johannesson Mötet med den enskilda konfirmanden

114

Birgitta Mattsson Bemötande på konfirmandens villkor

116

Jonas Persson Dela liv – om integrerat arbete under konfirmandtiden

120

Etiska riktlinjer för konfirmandläger Stockholms stift

121

Elisabeth Porath Sjöö Läger – en möjlighet att dela liv

123

Martin Modeus, Sven Hillert, Sören Dalevi Gudstjänst och andakt med konfirmanderna

124

Lena Petersson Musik i konfirmandarbetet

129

Jonas Bromander Omvärldsanalys

131

Lotta Person Att kommunicera med barn och unga

133

Maria Hammarström Närvaro, öppenhet och hopp – Svenska kyrkans kommunikationsplattform

137

Litteraturlista

139

Efterord

143

52631355_Dela_liv_001-144.indd 6

08-04-01 07.47.38

7

Förord

Till konfirmandarbetslaget Att vara konfirmandledare innebär att ha anförtrotts en betydelsefull uppgift i församlingen. Som konfirmandledare behöver man tillgång till de redskap som gör att arbetet och arbetslaget utvecklas och som stärker lusten att möta konfirmander. Konfirmandarbetslaget ska kunna uppleva att konfirmandarbetet är viktigt och känna glädje och stolthet över det.

Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete vänder sig till alla som har någon form av ansvar i konfirmandarbetet – anställda, frivilliga, förtroendevalda, lägerarrangörer och de kyrkliga utbildningarna.

Den här boken, Dela liv – inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet, vänder sig främst till konfirmandledarna. Här fokuseras främst på inslag som är nya eller som betonas särskilt i riktlinjerna. Önskan är framför allt att stimulera till gemensam reflektion i konfirmandarbetslaget samt inspirera till det goda samtalet både i arbetslaget och i konfirmandgruppen.

Dela liv är tänkt att användas som underlag för arbetslagsutbildning för konfirmandarbetslaget, både anställda och frivilliga. Ett mål är att utarbeta en handlingsplan för konfirmandarbetet, där den konkreta utformningen av konfirmandarbetet beskrivs.

I slutet av boken finns fördjupningstexter som tar upp angelägna ämnen för inspiration till gemensamma samtal. Litteraturlistan innehåller texter som nämnts eller berörts i boken.

Förhoppningen är att arbetet leder till att konfirmandarbetslaget svetsas samman, att man utvecklar en gemensam helhetssyn på konfirmandarbetet och att vars och ens unika erfarenhet och kompetens tas till vara. Detta skapar en trygghet hos den enskilde ledaren och hela arbetslaget.

52631355_Dela_liv.indd 7

08-01-28 10.55.16

52631355_Dela_liv.indd 8

08-01-28 10.55.17

9

1. Inledning

Handlingsplan för konfirmandarbetet En nyhet i riktlinjerna är att varje församling ska utarbeta en handlingsplan för konfirmandarbetet. Handlingsplanen är tänkt att vara ett hjälpmedel för att skapa goda strukturer i arbetet utifrån en tydlig målsättning. Riktlinjerna betonar vikten av att konfirmandarbetet bedrivs i arbetslag. Genom arbetet med handlingsplanen ges möjlighet att fördjupa den gemensamma reflektionen i konfirmandarbetslaget.

Om församlingen i sin församlingsinstruktion har en plan för lärande och undervisning, utgår handlingsplanen för konfirmandarbetet från denna. Till skillnad från församlingsinstruktionen, som inte revideras årligen, ska handlingsplanen vara ett levande dokument. Handlingsplanen förändras kontinuerligt utifrån att konfirmandarbetslaget ställs inför nya behov och utmaningar i sitt arbete, utvärderar sitt arbete och inhämtar nya kunskaper. På så sätt blir handlingsplanen ett verktyg för arbetslaget att fortlöpande utveckla församlingens konfirmandarbete.

Denna bok ger hjälp och stöd till utformandet av församlingens handlingsplan. Konfirmandarbetslaget kan följa det förslag till arbetsmetod som presenteras i avsnittet Handledning på s 51 och det förslag till utformning som finns på s 61.

52631355_Dela_liv.indd 9

08-01-28 10.55.17

10

Inledning

Helhetssyn på dopuppföljningen Riktlinjerna betonar att Svenska kyrkans konfirmandarbete är en del av ett större sammanhang, nämligen kyrkans ansvar att erbjuda dopundervisning för alla åldrar. Riktlinjerna utgår från en helhetssyn på dopuppföljningen och framhåller vikten av att konfirmandarbetet sätts i relation till kyrkans hela undervisningsansvar, särskilt i åldrarna 0 –18 år.

Riktlinjerna framhåller vikten av att Svenska kyrkans församlingar utvecklar en genomtänkt plan för lärande och undervisning som beskriver hur den verkar som lärande och undervisande miljö i mötet med barn, ungdomar och vuxna. Planen utgör en grund för allt pedagogiskt arbete som görs i församlingen med hänsyn till behov och förutsättningar hos människor i olika åldrar och blir en del av församlingsinstruktionen. Ansvaret för planering av lärande och undervisning i församlingen ligger hos kyrkoherden.

Församlingens plan för lärande och undervisning kan utgöra bakgrund för konfirmandarbetslaget att sätta in konfirmandarbetet i dess sammanhang. En överblick över församlingens dopuppföljningsplan gör det möjligt för arbetslaget att se hur konfirmandarbetet kan förberedas genom ett fungerande arbete med de yngre barnen samt hur kontakten med ungdomarna kan följas upp efter konfirmationen.

52631355_Dela_liv.indd 10

08-01-28 10.55.17

11

Inledning

Konfirmandarbete med hög kvalitet Riktlinjerna betonar Svenska kyrkans ambition att allt konfirmandarbete ska bedrivas med hög kvalitet. I riktlinjerna definieras kvalitetsbegreppet genom att följande kvalitetsfaktorer lyfts fram: att konfirmandarbetet upplevs som meningsfullt av konfirmanderna; att konfirmandarbetet uppfyller riktlinjernas bestämmelser; att konfirmandarbetet utformas i enlighet med riktlinjernas teologiska och pedagogiska grundsyn; att konfirmandarbetet får tillgång till nödvändiga ekonomiska och personella resurser; att alla konfirmandledare, anställda och frivilliga, får introduktionsutbildning och fortbildning i teologi och pedagogik samt har tillgång till kompetent handledning; att konfirmandarbetet bedrivs i arbetslag med teologisk, pedagogisk, diakonal och musikalisk kompetens; att det finns gemensam schemalagd förberedelse- och reflektionstid för arbetslaget; att arbetslaget kring konfirmanderna består av både kvinnor och män; att konfirmandarbetet sker i samverkan över församlingsoch pastoratsgränser; att det finns en tydlig målsättning och att arbetet årligen utvärderas mot de uppställda målen.

52631355_Dela_liv.indd 11

08-01-28 10.55.17

12

Inledning

Samverkan Riktlinjerna betonar behovet av samverkan inom och mellan församlingar och pastorat. Skälen till samverkan kan vara flera. Ett är att ge förutsättningar att forma arbetslag med bred kompetens.

Behoven hos konfirmanderna ser olika ut, till exempel för de ungdomar som har funktionsnedsättning. Därför är det angeläget att genom samverkan skapa en flexibel organisation kring konfirmandarbetet. Ett annat skäl till samverkan är att skapa möjligheter för församlingar och stift att komplettera konfirmationserbjudandet så att konfirmanderna erbjuds fler valmöjligheter. Samverkan kan även ske med andra organisationer eller mellan församlingarna runt den skola där konfirmanderna går. Lägerverksamhet är ytterligare ett område där samverkan kan ge förutsättningar för högre kvalitet.

Samverkan underlättas av att konfirmandåldern är densamma.

Vid samverkan över församlings- och pastoratsgränser eller med andra organisationer är det viktigt att bilda och utbilda nya arbetslag. Den arbetslagsutbildning som Dela liv föreslår är också en metod för arbetslag att lära känna varandra och hitta en gemensam plattform för sitt arbete.

Konfirmandarbetets innehåll En viktig tanke i Dela liv är att innehållsfrågorna bör ligga till grund för utformningen av konfirmandarbetet. Metoden bör avspegla teologin. Den gemensamma reflektionen i konfirmandarbetslaget kring konfirmandarbetets innehåll är därför en nödvändig förutsättning för ett konfirmandarbete med hög kvalitet.

52631355_Dela_liv.indd 12

08-01-28 10.55.18

13

Inledning

Det goda mötet och det goda samtalet Varje konfirmandarbete innebär möten med många dimensioner.

Möten sker mellan konfirmanderna i gruppen, mellan ledare och konfirmander och mellan personerna i arbetslaget. Det kan också för konfirmanderna bli ett möte med kyrkan och dess tradition, med bibeln och dess gestalter och ytterst ett möte med Gud. Undersökningar visar att konfirmandtidens möten, goda eller mindre goda, är något som många människor bär med sig under resten av sitt liv.

Dessa möten ger bilder och erfarenheter av vad kyrka och kristen tro kan vara.

Behovet av goda möten och goda samtal utgör en röd tråd i Dela liv.

Hur man får igång det goda samtalet i ledarlag och konfirmandgrupp, är en fråga som varje arbetslag behöver reflektera kring.

52631355_Dela_liv.indd 13

08-01-28 10.55.18

52631355_Dela_liv.indd 14

08-01-28 10.55.18

15

2. Syfte och mål

»Ett sätt att förklara vad en församling är, är att beskriva den som en samling människor vilka vill förstå sina liv i ljuset av Guds närvaro i världen. Då blir det nödvändigt att dela varandras vardag.» (Jonas Persson, Om det livsviktiga)

Konfirmandarbetets syfte och mål Varje församling har till uppgift att formulera en målsättning för sitt konfirmandarbete. Denna målsättning ska relateras till församlingens målsättning i övrigt så som den formuleras i församlingsinstruktionen. Målen ska formuleras så att de är utvärderingsbara.

Konfirmandarbetets syfte är att ge konfirmanderna redskap att tyda och gestalta sina liv på dopets grund. De generella målen för konfirmandarbetet är enligt riktlinjerna att visa på Svenska kyrkans tro och liv genom att ge konfirmanderna: kunskap om och erfarenhet av att kristen tro och kyrkans liv handlar om de livsfrågor vi människor bär på; möjlighet att utifrån egna livsfrågor utforska och pröva kristen tro; förtrogenhet med gudstjänst och andakt;

52631355_Dela_liv.indd 15

08-01-28 10.55.20

16

Syfte och mål

redskap att forma en trygg identitet och utvecklas andligt och känslomässigt; livsglädje och framtidshopp; en erfarenhet av gemenskap i konfirmandgruppen och i församlingen; möjlighet att gestalta kyrkans budskap och närvaro i samhället och i världen; redskap att relatera kristen tro till andra livsåskådningar samt att visa respekt mot människor med annan övertygelse.

Syftet med kyrkans dopuppföljning För att förstå syftet med Svenska kyrkans konfirmandarbete är det nödvändigt med en reflektion kring det övergripande syftet med kyrkans dopundervisning och vad det innebär att församlingen är en lärande gemenskap. Detta kan beskrivas på många sätt. Kyrkoordningen formulerar det så att »människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas, Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas.»(KO 2 kap) För människans och församlingens del handlar det om att närma sig det goda livet.. Mönstret för ett sådant liv hittar vi hos Jesus själv och hans sätt att leva sitt liv.

Ett annat sätt att formulera syftet med kristen undervisning är att fördjupa människors förankring i tro och identitet som medlemmar i en kristen gemenskap. Att leva i sitt dop är detsamma som att leva i tro, i trons tillit, skriver Per Erik Persson. (s 97) Det livslånga lärandet på dopets grund och i församlingens gemenskap handlar om det mänskliga livet som helhet, med betoning på våra relationer till oss själva, andra människor, Gud och skapelsen. Lärandet sker i den samhällskontext där vi lever våra liv. Värderingar och praxis, den levda tron, kommer i samspel med varandra genom att vi delar våra erfarenheter av tro och liv och reflekterar kritiskt tillsammans.

52631355_Dela_liv.indd 16

08-01-28 10.55.20

17

Syfte och mål

Lärandet sker i form av en subjektiv tolkningsprocess utifrån den egna livserfarenheten och genom medvetenhet, reflektion och ansvarstagande. Församlingens uppgift är då att skapa rum för och stödja människors växande i trons tillit, ansvar och solidaritet.

Vad vill kyrkan med konfirmandarbetet?

All utveckling av konfirmandarbetet utgår från att man i församlingen gemensamt formulerar syfte och tydlig målsättning. Därmed blir det möjligt att kontinuerligt utvärdera konfirmandarbetet mot de formulerade målen. Ett samtal om syfte och mål kan påbörjas genom att ställa frågan: Vad vill vi ska känneteckna församlingens konfirmandarbete? Svaren på denna frågeställning synliggör ofta att det finns en mängd olika förväntningar på konfirmandarbetet, bland konfirmanderna, bland deras föräldrar och släkt, från samhället och från kyrkan. För att konfirmandarbetet ska upplevas som meningsfullt är det angeläget att både konfirmandernas förväntningar och kyrkans uppdrag uttrycks i målbeskrivningen.

Konfirmandens förväntningar I konfirmandarbetet är det konfirmanden själv och dennes livsfrågor som är den pedagogiska utgångspunkten. Konfirmandarbetet är en tjänst till konfirmanderna och ett av kvalitetskraven är att det ska upplevas meningsfullt av dem. Därför är det angeläget för arbetslaget att söka kartlägga hur tonåringarnas förväntningar på sin konfirmandtid ser ut samt att ta dessa förväntningar på allvar i utformningen av konfirmandarbetet. Det handlar dels om förväntningar och livsfrågor hos de konfirmander som arbetslaget just för tillfället möter, men också om att inhämta kunskap utifrån ett generellt perspektiv. I Konfirmandrapport för Karlstads stift 2005 skriver prästen och forskaren Jonas Eek:

52631355_Dela_liv.indd 17

08-01-28 10.55.21

18

Syfte och mål

»Det är värdefullt att se vilka attityder konfirmanderna faktiskt har, till exempel vad gäller livsfrågor som är centrala, hur de upplever gudstjänsten och deras utvärdering av sin konfirmandtid.

Denna information ger en intressant bild av hur det faktiskt ser ut, både på attitydfronten hos ungdomarna och på kvalitetsfronten i församlingarna. Om församlingarnas kunskaper ökar om konfirmandernas attityder, förväntningar och upplevelser är mycket vunnet. Då kan församlingarna arbeta utifrån faktiska förhållanden och inte endast utifrån vad de tror.»

Om vi tar detta på allvar behöver konfirmandtidens innehåll anpassas så att den motsvarar konfirmandernas förväntningar. Hur kan en sådan anpassning ske i linje med det som kyrkan uppfattar vara dess uppdrag?

Den egna upplevelsen av konfirmandtiden präglar i hög utsträckning attityden gentemot kyrkan senare i livet. Konfirmandtiden är för de flesta kyrkotillhöriga den period i livet under vilken man har den i största möjligheten att upprätta en positiv relation till kyrkan, menar religionssociologen Per Pettersson, som studerat människors relation till Svenska kyrkan ur ett livslångt perspektiv. Mötet med konfirmanderna innebär därför en unik möjlighet för kyrkan att bygga goda relationer med unga människor både i nuet och för framtiden.

Under år 2006 genomfördes enkätundersökningen Konfirmand i Svenska kyrkan. Nära 7 000 konfirmander besvarade frågor om hur de upplevt sin konfirmandtid. Av svaren kan man utläsa att konfirmander som är nöjda med sin konfirmandtid i större utsträckning än andra upplever att de har fått ny kunskap, ökat självförtroende och att de har upplevt positiva saker som man inte kan uppleva någon annanstans. Majoriteten av de nöjda konfirmanderna ansåg att deras förväntningar på konfirmandtiden motsvarades. Svaren visar också att nöjda konfirmander uttrycker att de vill ta del av kyrkliga handlingar, det vill säga dop, vigsel och begravning i framtiden.

52631355_Dela_liv.indd 18

08-01-28 10.55.21

19

Syfte och mål

Konfirmandarbetet – en tjänst Svenska kyrkan ser konfirmandarbetet som en tjänst åt tonåringar i ett brytningsskede av deras liv. I konfirmandarbetet möter kyrkan tonåringen under en period av livet då hon eller han står mitt i utvecklingen av den egna identiteten. För tonåringen är det viktigt att i denna utvecklingsfas få stöd från vuxna utanför den egna familjen, Det är ett stöd som många tonåringar idag saknar.

»För ungdomars identitetsskapande process spelar inte längre föräldrar och andra vuxna den viktigaste rollen. Undersökningar visar att tid för enskilt samtal med vuxna som lyssnar och vägleder är en bristvara i dagens ungdomskulturer. I stället blir kamraterna och gruppen allt viktigare.

Tonårstiden är en tid fylld av brottning med existentiella frågor. Vem är jag egentligen? Vem ska jag bli? Vad kan jag tro på?

Vad står jag för? Det har alltid varit svårt att vara tonåring men frågan är om det någonsin har inneburit en så svår och pressad livssituation som i vår tid.

Det är mitt i denna tonårens brytningstid som kyrkan kommer med sitt erbjudande om konfirmation. Evangeliet, om att vi är älskade för dem vi är, om att det finns en mening, som ger en förklaring till varifrån vi kommer och vart vi är på väg, och som visar på ett möjligt mönster att leva sitt liv, har förutsättningar att vara en viktig beståndsdel i tonåringens existentiella brottningsmatch.» (Niklas Grahn, ur Kvalitetsutveckling av konfirmandarbetet i Svenska kyrkans församlingar, Sensus studieförbund och Karlstads stift)

Konfirmandarbetet som tjänst har också en annan dimension, nämligen att kyrkan erbjuder tonåringarna en möjlighet att få inblick i kyrkans tro och liv. Den teologiska grunden i kyrkans möte med konfirmanderna finns i dopet. Konfirmationen påminner om vad dopet innebär för att förstå sitt liv.

52631355_Dela_liv.indd 19

08-01-28 10.55.21

20

Syfte och mål

I målarbetet är det därför viktigt att formulera vad som är församlingens avsikt i mötet med konfirmanderna. Vad bör känneteckna konfirmandarbetet så att det möjliggör ett möte med kristen tro?

Vad vill, kan och bör församlingen med sin gudstjänst, undervisning, diakoni och mission förmedla till konfirmanderna? Vad vill församlingen att konfirmanderna ska få uppleva? Vad har församlingen att dela med sig av? Vad har vi att berätta? Vad tror vi själva?

Konfirmandarbetet i ett samhällsperspektiv I rapporten Om det livsviktiga. Strategier för ungdomsarbetet i Stockholms stift skriver prästen Jonas Persson att Svenska kyrkan utan jämförelse är den organisation som har mest kunskap och erfarenhet av att möta tonåringar i samtal om livets viktiga frågor. – Det finns all anledning att vara stolt över den samlade erfarenhet som församlingarna besitter, den gör Svenska kyrkan till en av de mest betydelsefulla samhällsaktörerna i ungdomsvärden, skriver Jonas Persson. Kyrkans samlade kompetens och erfarenhet innebär också att samhället har förväntningar på kyrkan som aktör. Jonas Persson anser att det är dags för kyrkan att infria förväntningarna, om att på allvar gå in i rollen som samhällsaktör, och på så vis markera att unga människor är betydelsefulla i samhället. Svenska kyrkan har alltså en oerhört betydelsefull uppgift i samhället genom sitt konfirmandarbete, där den diakonala dimensionen är tydlig.

Omvärldsanalys ur ett ungdomsperspektiv För att kunna möta unga människor måste församlingen ha en aning om hur det kan vara att leva som ung i dag, anser Jonas Persson. En omvärldsanalys ur ett ungdomsperspektiv är därför ett nödvändigt redskap i ungdomsarbetet, menar han. Det innebär att samla in fakta från olika håll och läsa samman dessa till en någorlunda heltäckande bild. Denna bild utgör sedan en hjälp för vägval och prioriteringar i

52631355_Dela_liv.indd 20

08-01-28 10.55.21

21

Syfte och mål

arbetet. I rapporten Om det livsviktiga (s 38–40) finns en modell för hur församlingen kan göra en omvärldsanalys utifrån hur det är att vara ung i just det område där församlingen verkar.

Den viktigaste vägen till kunskap om vad som rör sig i ungdomsvärlden och bland de ungdomar som finns i församlingen är samtal med ungdomarna själva. Hur upplever de att det är att vara ung på orten? Vilka är deras problem och glädjeämnen? Vad är viktigt för dem? I denna kartläggning kan unga konfirmandledare vara en viktig tillgång. Deras kunskap om hur ungdomars liv ser ut är en hjälp för konfirmandarbetslaget att hålla ungdomsperspektivet aktuellt.

Andra sätt att öka kunskapen hos konfirmandledarna är att vistas i de miljöer där ungdomarna finns, följa aktuell ungdomsforskning, hålla kontakter med ungdomsmottagningar och skolhälsovård samt finnas med där ungdomar möts på internet.

Skolan har en lång tradition med elevdemokrati och ungdomsperspektiv genom elevrådsorganisation. Detta är något som församlingarna kan ta efter. Vad skulle det betyda om det i varje församling fanns ett konfirmandernas förtroenderåd? Ett sådant förtroenderåd kan ge medinflytande för konfirmanderna och användas som kunskapskälla för konfirmandarbetslaget.

Religionssociologen Mia Lövheim anser att det inte finns några enkla svar eller framgångsrecept för den som vill arbeta bland barn och tonåringar i dag och i framtiden. Hon har på uppdrag av Svenska kyrkan gjort en sammanställning av forskningsrapporter om ungdomars livsvillkor och värderingar på 2000-talet. (Ungdomars livsvillkor och värderingar, Svenska kyrkan, 2003) Dagens unga lever i en mer mångtydig och komplex verklighet än tidigare generationers unga gjort. Skillnaderna är stora i unga människors villkor beroende på kön, etnicitet, utbildning, social bakgrund eller funktionsnedsättning. En angelägen fråga för arbetslaget är vilka konsekvenser detta får för kyrkans konfirmandarbete som har ambitionen att vända sig till alla barn och ungdomar oavsett bakgrund och som strävar efter att ta hänsyn till behov och förutsättningar hos individen.

52631355_Dela_liv.indd 21

08-01-28 10.55.22

52631355_Dela_liv.indd 22

08-01-28 10.55.22

48

Konfirmandarbetets innehåll

Förslag till ämnesområden i konfirmandarbetet

Tro och tvivel

Utifrån teman som dessa kan kursplanen konkretiseras

Kan man tro?

Vad har Gud med mig att göra?

Kan man köpa lycka?

Duger jag?

Finns ren ondska?

Hur är man en bra människa?

Kan man förlåta allt?

52631355_Dela_liv.indd 48

Vad har jag med Gud att göra?

Vad ska man tro på?

Behövs jag?

Hur går man sin egen väg?

Hur vågar man stå för det man tycker?

Älskar någon mig?

08-01-28 10.55.37

Liv och död

Jesus Kristus – Gud och människa

En skapande Gud

Vänskap

Människosyn och etik

Skapelsen och miljön

Den världsvida kyrkan och kyrkans internationella solidaritet

Kropp och sexualitet

Familj

Könsroller

Sorg

Tolerans – intolerans

Förlåtelse

Olika sätt att tolka kristen tro

Kristen tro och andra religioner

Den heliga Anden

52631355_Dela_liv.indd 49

Bibeln och tolkning av Bibeln

08-01-28 10.55.38

143

Efterord

Dela liv – inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet har utarbetats av en arbetsgrupp under ledning av Lena Olsson Fogelberg, projektledare för projektet Konfirmand i Svenska kyrkan. Arbetsgruppen har bestått av Maria Hammarström, Anna Lundblad Mårtensson, Mikael Mogren, Mattias Sahlén och konsulten Birgitta Walldén. Referensgruppen för Konfirmand i Svenska kyrkan, som bestått av Irma Carlsson, Jonas Persson, Per Pettersson och Lena Sjöstrand, har också varit med i processen. Handledningen har utarbetats av Carina Öjermo, Sensus studieförbund. Checkfrågorna och arbetsmetoden i handledningen är framtagna av Niklas Grahn, Karlstads stift. Handledningen och metoden är en vidareutveckling av materialet Kvalitetsutveckling av konfirmandarbetet i Svenska kyrkans församlingar utgivet av Sensus studieförbund och Karlstads stift. Författarna till texter för inspiration och fördjupning anges med namn och titel.

Ett varmt tack riktas till alla som på olika sätt varit med i arbetet att ta fram detta material.

52631355_Dela_liv.indd 143

08-01-28 10.56.12

52631355_Dela_liv.indd 144

08-01-28 10.56.12

dela liv – inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet

Konfirmandarbetet är en tjänst åt tonåringar i ett brytningsskede i deras liv.

Dela liv – inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet vill inspirera och bidra till fördjupad kunskap till konfirmandledarna i Svenska kyrkans församlingar.

Den vill stimulera till det goda samtalet i arbetslaget och i konfirmandgruppen.

Dela liv – inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet som utgår från Riktlinjer för Svenska kyrkans konfirmandarbete är tänkt att användas som underlag för utbildning av konfirmandarbetslaget, både anställda och frivilliga.

Ett mål är att utarbeta en handlingsplan för konfirmandarbetet.

Dela liv innehåller även checkfrågor som stöd för nutidsanalys och samtal i arbetslaget. Dessa frågeställningar är knutna till riktlinjernas rambestämmelser.

Här finns också inspirations- och fördjupningstexter som samtalsunderlag.

dela liv inspiration och fördjupning i konfirmandarbetet

IS BN 978-91-526 -313 5-5

9

52631355_Dela_liv_omsl_ML.indd 1

789152 631355

08-02-06 11.18.26