Alla rättigheter förbehållna. Ingen text- och datautvinning är tillåten.
Externa författare:
Åsa Leijon, medförfattare till kapitlet ”Kreativt skrivande”
Kerstin Svevar, medförfattare till kapitlet ”Språkets byggstenar”
Faktagranskare:
Anna Karin Widman, provkonstruktör i gruppen för nationella prov i svenska och svenska som andraspråk, Uppsala Universitet.
Andra upplagan Första tryckningen
Kopieringsförbud!
Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Tryck: GPS group, Bosnien och Hercegovina 2025
Till eleven
Välkommen till Svenska impulser SVA nivå 1. Det här är en lärobok om muntlig och skriftlig framställning, litteratur och språklig variation. Du får många handfasta tips på hur du blir en säkrare och tryggare talare, hur du utvecklar ditt skrivande i olika sammanhang och hur du blir en mer aktiv och kritisk läsare av såväl skönlitteratur som sakprosatexter. Boken ger dig också kunskaper om de litterära epokerna och om svenska språkets grammatik.
Svenska impulser SVA nivå 1 ger dig möjlighet att reflektera över din flerspråkighet och jämföra det svenska språkets uppbyggnad med andra språk som du kan. Du får också förslag på olika strategier för att utveckla ditt språk och utöka ditt ordförråd.
Vi som har skrivit den här läroboken hoppas att det här ska vara en bok som inspirerar och stöttar dig, som gör dig nyfiken och vetgirig – en bok som ger dig många nya impulser i svenska.
Läroboken består av fem större block: Språken omkring dig, Ordet är ditt, Att läsa och skriva skönlitteratur, Att läsa och skriva sakprosa och Olika sidor av språket. Varje block innehåller i sin tur ett antal kapitel. Många av dessa avslutas med en större slutuppgift där du får chansen att visa vad du har lärt dig under arbetet med det aktuella kapitlet.
I boken finns även ett tema, Individen och gruppen, med texter och skrivuppgifter som påminner om den skriftliga delen av det nationella provet i svenska som andraspråk nivå 1. Temat kan därmed fungera som ett viktigt stöd i dina förberedelser inför provet.
I vilken ordning ni ska arbeta med de olika blocken och kapitlen bestämmer din lärare och ni i klassen bäst själva.
Lycka till med dina studier i svenska som andraspråk nivå 1 !
Carl-Johan Markstedt, Simon Bogren och Sofia Löwenhielm
Innehåll
Språken omkring dig
Du och dina språk 8
Det handlar om dig 9
Förstaspråk och andraspråk 10
Förstaspråket – en viktig resurs 12
Språksläktskap och språkfamiljer 14
Att jämföra språk 16
Gå på djupet – Jag och mina språk 18
Strategier för språkinlärning 20
Språkinlärning tar tid 21
De viktiga orden 23
Gissningsstrategier 23
Ordböcker och lexikon 25
Ordbildning 26
Strategier för ordinlärning 28
Språktalang eller goda strategier? 30
Gå på djupet – Använd strategierna för språkinlärning 32
Ordet är ditt
Att samtala 38
Det viktiga småpratet 39
Konsten att småprata 40
Samtalsmönster 42
Det förberedda samtalet 44
Uttalets betydelse 46
Språkets prosodi 48
Betoning och längd i meningar och satser 50
Svenskan – mindre artig? 51
Gå på djupet – Litteratursamtal 52
Tala inför andra 58
Grunderna i den retoriska arbetsprocessen 59
De viktiga förberedelserna 60
Digitala presentationsprogram 66
Genomförandet – möt publiken 68
Efterarbetet – utvecklas genom respons 70
Att hålla informerande tal 73
Exempel på ett informerande tal 74
Gå på djupet – Håll ett informerande tal 80
Att läsa och skriva skönlitteratur
Litteraturen och läsaren 84
Den sköna litteraturen 85
Mötet med texten 86
Att läsa på och mellan raderna 88
Öva på att läsa mellan raderna 89
Textkopplingar 92
Fler saker att tänka på vid läsningen 94
Novellen 96
Kort berättelse med stort innehåll 97
Novellens kännetecken 98
Novellens karaktärer 99
Berättarperspektiv 101
Novellens miljö 102
Novellens uppbyggnad 104
Skönlitteratur är språkutvecklande 110
Tema och motiv 112
Att läsa romaner 114
Gå på djupet – Analysera en novell 116
Poesi 126
Några dikter att börja med 127
Poesins kännetecken 130
Att läsa poesi – tre tips 131
Det lilla och det stora – diktens universum 132
Det poetiska språket 134
Bunden eller fri form 138
Tre sorters rim 139
Katalogdikt – upprepningens poesi 140
Att lära sig dikter utantill 142
Gå på djupet – Analysera en dikt 144
Kreativt skrivande 148
Att skriva kreativt 149
Kom igång med skrivandet 150
Planera berättelsen med hjälp av berättarkurvan 152
Att skapa trovärdiga karaktärer 154
Att skapa levande miljöer 156
Den viktiga inledningen 158
Att driva berättelsen framåt 160
Konsten att avsluta 162
Det skönlitterära språket 164
Gå på djupet – Skriv en novell 167
Översikt över de litterära epokerna 168
Berättelsernas långa historia 169
Antiken 170
Medeltiden 176
Renässansen 180
Upplysningen 182
Romantiken 184
Realismen och naturalismen 186
Modernismen 188
Litteraturen efter andra världskriget 190
Gå på djupet – Epokaffischer 191
Att läsa och skriva sakprosa
Att läsa och granska sakprosa 194
Vad är sakprosa? 195
Lässtrategier för sakprosa 196
Läs en tidningsartikel 200
Att läsa och förstå digitala texter 204
Att söka information 206
Källkritik och källtillit 208
Kritisk läsning 210
Gå på djupet – Använd lässtrategierna och samtala om en text 212
Skrivandets hantverk 216
Pennans olika funktioner 217
Förberedelse – planera din text 218
Genomförande – skriv din text 221
Efterarbete – respons och reflektion 229
Skiljetecken 230
Gå på djupet – Ge respons på en text 232
Att skriva referat 234
Vad är ett referat? 235
Välj ut det viktigaste 236
Gör källhänvisningar 238
Att citera 240
Exempel på ett referat 241
Språket i ett referat 242
Gå på djupet – Skriv ett referat 245
Att utreda och resonera 246
Vad är utredande skrivande? 247
Att föra utvecklade resonemang 248
Att presentera och sammanfatta 252
Den utredande textens disposition 254
Läs ett inlägg 256
Kärnmeningar skapar tydlighet 260
Språket i ett resonerande inlägg 262
Att argumentera 264
Vad är argumentation? 265
Argumentationens byggstenar 266
Läs ett debattinlägg 267
Tesen är din åsikt 270
Stöd tesen med argument 272
Ange källa 273
Gardera dig med motargument 274
Planera din argumentation 275
Övertyga med språket 276
Texttyper med argumenterande inslag 278
Gå på djupet – Skriv ett inlägg 280
TEMA: Individen och gruppen 281
Olika sidor av språket
Svenska på olika sätt 294
Språklig variation 295
Svenska dialekter 296
Sociolekter 298
Kronolekter 301
Språk och kön 304
Makt, normer och identitet 306
Gå på djupet – Håll ett informerande tal om språklig variation 308
Språkets byggstenar 310
Första- och andraspråksinlärning 311
Ordklasser 312
Satser och meningar 334
Morfologi och ordbildning 339
Facit 346
Textkällor 351
Bildkällor 354
Register 355
Språken omkring dig
Du och dina språk
Många människor i världen talar fler än ett språk, även om ett av språken är mer utvecklat och nyanserat. I klassrummet som du just nu sitter i talar de flesta troligtvis minst tre språk. Vilken rikedom!
I det här kapitlet får du lära känna dina klasskamrater och deras språkliga och kulturella bakgrund. Du får även jämföra svenskan med andra språk som du kan och reflektera över vad dina språk betyder för dig.
Det handlar om dig
Att befinna sig i ett klassrum fullt med obekanta ansikten brukar kännas spännande och lite nervöst för de allra flesta. Oftast handlar den där första nervositeten just om att det är en ny situation med nya människor som man inte känner. Det bästa tipset är att försöka lära känna alla så snabbt som möjligt.
Kanske är några ansikten i klassrummet bekanta sedan tidigare, medan andra är helt nya för dig. Tillsammans ska ni hjälpas åt att skapa en öppen och trygg klassrumsmiljö.
Men för att du ska lära känna din nya grupp i svenska som andraspråk måste också de få veta mer om dig, eller hur? Så, vem är du?
Skriv
Skriv en kort text om dig själv. Du kan till exempel skriva några rader om
• din familj
• ditt namn (vad det betyder, varför du fick det och vad du tycker om det)
• dina intressen.
Tala
Arbeta tillsammans med någon i gruppen som du inte känner.
1. Läs upp era texter för varandra.
2. Presentera varandra inför hela gruppen.
Förstaspråk och andraspråk
Språket är en av de allra viktigaste delarna av en människas identitet. Det kanske inte är så konstigt med tanke på att vi använder språket när vi kommunicerar, tänker och drömmer. Vi använder även språket för att lära oss nya saker och för att överföra kunskaper från en generation till en annan.
Inom forskningen kallas modersmålet för förstaspråket Förstaspråket kan vara det starkaste språket, men det behöver inte vara det. Indelningen i förstaspråk och andraspråk beskriver nämligen inte den språkliga förmågan, utan i vilken ordning individen har lärt sig språken.
Genom dina språk har du tillträde till olika kulturella gemenskaper och du kanske använder dina språk i helt olika situationer. Känslorna inför språken kan också variera.
Många flerspråkiga beskriver förstaspråket som ”hjärtats språk”, det vill säga det språk man helst uttrycker känslor på.
Förstaspråk är det språk som föräldrar talar med sina barn. Om föräldrarna talar olika språk med barnet räknas båda språken som förstaspråk.
Andraspråk kallas de språk som man lär sig efter förstaspråket, oavsett om det egentligen är det tredje eller fjärde språket man lär sig.
Främmandespråk är de språk som man lär sig i skolan, men som inte talas i landet man bor i. I Sverige kan det till exempel vara engelska, spanska, franska eller tyska.
Skriv
Tala
Vad betyder dina språk för dig och hur använder du dem? Hur bra tycker du att du är på att tala, skriva och läsa i dina språk? Gör en självskattningstabell med skalan 1–5, där 1 är lägst och 5 är högst. Så här fyllde en elev med arabiska som förstaspråk i tabellen:
Mina språk Tala Skriva Läsa Tänka/ Lära nytt Uttrycka känslor arabiska 5 3 4 5 5 svenska 4 3 4 4 4 engelska 2 2 2 1 1
Berätta för någon i gruppen om din språkliga och kulturella bakgrund.
• I vilket land föddes du och när kom du till Sverige?
• Vilket språk är ditt förstaspråk? Vilket eller vilka språk talar du med föräldrar, syskon och andra släktingar?
• Vilka andra språk kan du? Var har du lärt dig de språken?
• Hur använder du dina språk? Utgå gärna från självskattningstabellen.
Förstaspråket – en viktig resurs
Tidigare trodde språkforskarna att förstaspråket gjorde det svårare att lära sig ett nytt språk, och barn förbjöds ofta att prata andra språk än svenska i skolan. I dag vet man att inlärningen av nya språk inte hindras av att man samtidigt använder sitt förstaspråk. Tvärtom är det bra att fortsätta utveckla ordförrådet i förstaspråket, eftersom det underlättar språkutvecklingen även av andraspråket.
Om ditt förstaspråk är ditt starkaste språk är det viktigt att du använder det som ett arbetsverktyg i dina studier på gymnasiet. Kanske kan du hitta läromedel på ditt förstaspråk i några av dina gymnasieämnen? Ofta ger en läsning på förstaspråket en bättre förförståelse inför läsningen i läromedlen på svenska.
Du kan också använda förstaspråket när du skriver anteckningar på lektionerna, gör tankekartor eller läser på inför ett prov. Förstaspråket är för många det bästa tankeredskapet, åtminstone om du inte har varit i Sverige så länge. Man lär sig helt enkelt bäst på det språk som man kan bäst.
Diskutera
Hur kan ni använda era förstaspråk som en resurs i era gymnasiestudier? Försök att komma på så många sätt som möjligt.
Skriv
1. Hur ser du på modersmålsundervisning? Viktigt eller oviktigt? Svårt eller lätt? Motivera ditt svar.
2. Hur ser dina föräldrar och/eller andra släktingar på modersmålsundervisning?
3. Hur fungerar modersmålsundervisningen för ditt förstaspråk i kommunen?
Du och dina språk
Strategier för språkinlärning
Att lära sig ett nytt språk är alltid en stor utmaning, men i skolan har du en dubbel uppgift. Samtidigt som du ska utveckla dina färdigheter i det svenska språket, ska du också använda ditt andraspråk för att utveckla nya kunskaper i andra skolämnen.
I det här kapitlet får du lära dig olika strategier för hur du kan arbeta mer effektivt med din språkutveckling.
Språkinlärning tar tid
Språkinlärning är en tidskrävande process. Ofta underskattar vi – skolpersonal, elever och föräldrar – hur lång tid det faktiskt tar att lära sig ett nytt språk.
Samtidigt är det inte konstigt att andraspråksinlärning tar tid. Att lära sig sitt förstaspråk tar också lång tid, men inlärningen sker utan att vi tänker på det. Under de sju första levnadsåren brukar barn bygga upp ett ordförråd på 7 000–10 000 ord.
Sett ur det perspektivet tar det relativt kort tid för nyanlända barn mellan 8 och 11 år att komma ikapp med ordförrådet, nämligen 2–5 år.
I de högre årskurserna blir skolspråket mer avancerat. Det blir fler ämnesbegrepp, så kallade ämnesspecifika ord, och dessutom ökar även antalet abstrakta skolrelaterade ord. Skolrelaterade ord är allmänna ord och uttryck som används i skolsammanhang i flera ämnen, till exempel ”analysera” och ”motivera”. På grund av den ökade svårighetsgraden innebär det att om man är mellan 12 och 15 år vid ankomsten, måste man räkna med 6–8 år innan andraspråket är tillräckligt utvecklat för ett effektivt lärande i skolan.
Många elever är frustrerade över att det tar så lång tid att lära sig ett nytt språk och att studieresultaten påverkas även i andra ämnen än svenska. Det är viktigt att du ser och uppmärksammar dina framsteg, även om du ännu inte är ikapp dina svensktalande klasskamrater rent språkligt. Fokusera även på alla de fördelar som finns med att kunna flera språk.
Ämnesspecifika ord – begrepp inom ett ämnesområde.
1. Vilka skillnader finns det mellan att lära sig ett språk som barn, tonåring och vuxen?
2. Vilka fördelar finns det med att vara flerspråkig? På kort sikt? På lång sikt?
Skriv
1. ”Språkinlärning är en tidskrävande process” står det i texten på s. 21. Stämmer det överens med dina egna erfarenheter? Ge exempel.
2. Tycker du att ämnesspecifika ord eller skolrelaterade ord är svårast? Motivera och ge exempel.
3. I vilka skolämnen tycker du att språket har störst betydelse? Beskriv dina bästa studieknep för att hantera språkliga utmaningar i dessa ämnen.
De viktiga orden
Precis som man vet att språkinlärning tar tid, vet forskarna också att ordförrådet är den viktigaste faktorn för att andraspråkselever ska lyckas i skolan. Att bygga upp ett rikt ordförråd är avgörande både för att du ska förstå vad du läser och för att du ska kunna uttrycka det du vill. Forskarna anser att en vuxen person behöver ha ett ordförråd på minst 50 000 ord för att kunna delta aktivt i samhället. Ett mindre ordförråd gör att det blir svårt att förstå nyhetssändningar, läsa tidningsartiklar och följa viktiga instruktioner.
Att lära sig så många ord kan lätt kännas övermäktigt och det är därför viktigt att du utvecklar effektiva inlärningssätt.
Gissningsstrategier
Du stöter på nya ord hela tiden när du läser olika typer av texter i skolan. Vissa ord måste du slå upp för att förstå, men du kan även lära dig ordens betydelse utifrån sammanhanget som de förekommer i. För att den här typen av inlärning ska fungera är det viktigt att du utvecklar gissningsstrategier. Här är förslag på några strategier som du kan använda när du läser:
• Läs utifrån hela sammanhanget. Står det något i meningen före eller efter som ger en ledtråd till vad ordet kan betyda?
• Liknar ordet något annat ord på svenska? Liknar ordet något ord som du känner igen från ditt förstaspråk eller något annat språk som du kan?
• Kan du känna igen delar av ordet? Hjälper det att dela upp ordet i flera ord?
• Vilken ordklass verkar ordet tillhöra? Går det att gissa ordets betydelse utifrån detta?
Ordet är ditt
Att samtala
I ett samtal sätter vi ord på våra egna tankar och känslor, samtidigt som vi får ta del av hur andra tänker och känner. Många av våra samtal handlar om helt vardagliga saker. Men vi kan också föra samtal för att vi vill förstå något mera på djupet.
I det här kapitlet får du fundera över hur samtal vanligen går till, och hur ni kan förbereda och genomföra samtal i klassen där ni tillsammans utforskar och utreder en viss fråga eller ett visst ämne.
Det viktiga småpratet
Vi mår bra av att prata med andra människor. Det gäller inte bara samtal med familj och vänner, utan även småprat med personer som vi inte känner. Samtidigt tycks vi prata allt mer sällan med okända människor i vardagen. På bussen ägnar vi tiden åt våra mobiltelefoner, och i butikernas självskanningskassor blir det inte heller något småprat. Många storstadsbor beskriver till och med att de undviker att stöta ihop med sina grannar för att slippa prata med dem. Det är synd, eftersom många blir gladare av att byta ett ord eller två med främmande människor.
Byta ett ord eller två gjorde det lätt att gå. Alla människors möte borde vara så.
Hjalmar Gullberg
Diskutera
1. I vilka sammanhang småpratar ni med människor som ni inte känner?
2. Finns det situationer som ni undviker för att slippa små prata? Vilka och varför?
3. Hur kan mötet mellan två personer göra det ”lätt att gå”, som det står i Hjalmar Gullbergs dikt?
Skriv
Tystnad kan upplevas på olika sätt. En del börjar prata med okända människor i hissen för att slippa stå tysta, medan andra gärna gömmer sig i tystnaden. Skriv kort och berätta hur du upplever tystnad i olika situationer.
Konsten att småprata
När vetenskapsjournalisten Maria Jelmini hade tagit del av forskning om hur hälsofrämjande det kan vara med småprat bestämde hon sig för att pröva att småprata med främmande människor på stan. Hon beskriver det i en krönika i Svenska Dagbladet:
Det gick trögt, men så i en lång bagerikö hörde jag mig säga ”det är i alla fall varmt!” till kvinnan framför. I någon minut pratade vi om kylan ute, sedan lite om gluten.
När jag gick ut log jag fånigt.
Sedan kunde inget stoppa mig. Jag skämtade om halkan med en herre jag passerade. Jag kommenterade reggaemusiken i högtalaren på Pressbyrån, och killen i kassan tog några danssteg.
Det är lite sorgligt att vår rädsla för att verka konstiga ska ligga i vägen för nya relationer. Jag tänker på alla skolår, på alla kurser jag gått. Föräldramöten, gympapass. Alla missade möjligheter, när jag vikt undan med blicken eller tagit upp mobilen.
Maria Jelmini, Svenska Dagbladet, 2022-01-27
Hur ska man då tänka om man vill göra som Maria Jelmini, det vill säga träna på att småprata mer i vardagen? Det finns ett enkelt knep att använda när man vill inleda ett samtal med främmande människor eller människor som man inte känner så väl. Knepet är att inleda samtalet med ett påstående istället för en fråga, eftersom en fråga kan upplevas som mer påträngande. Påståendet kan utgå ifrån:
• Det gemensamma sammanhanget: ”Oj, vilken lång kö till matsalen!”, ”Vad skönt det var med sovmorgon i morse.”
• Dig själv: ”Jag behöver en kaffe.”
• Motparten: ”Det du sa om … på lektionen var intressant.”
Skriv
Vilka samtalsämnen är bra att småprata om? Arbeta i par eller i mindre grupper och skriv ner så många exempel ni kan komma på. Jämför i klassen.
Tala
Röstens betydelse
I vissa samtal kan man behöva säga obekväma saker. När man gör det har rösten stor betydelse för hur det man säger tas emot.
I boken Ser du inte vad jag säger? (2022) berättar journalisten Niklas Källner att han i samband med en tv-inspelning skulle gå runt på stan och säga ”sanningar”. De fick snart avbryta, eftersom människor blev ledsna på riktigt av kommentarer som ”Vilken ful hund du har”.
Niklas Källner prövade att istället säga förolämpningarna på ett trevligare sätt. När han använde ett trevligt tonfall och ett öppet kroppsspråk blev människors reaktioner annorlunda. En lastbilschaufför, som fick höra att hans frisyr var otrendig, förklarade nöjt att frisyren hade varit modern tre gånger i hans liv.
Om Niklas Källner inte hade haft ett tv-team med sig hade han nog framstått som en oförskämd galning oavsett tonfall, men det finns ändå en lärdom att dra. Vårt kroppsspråk och hur vi använder rösten påverkar hur andra människor uppfattar det vi säger. Den här kunskapen kan vi använda oss av när vi hanterar jobbiga situationer i vardagen.
Arbeta i par. Utgå från situationerna nedan och träna på att använda rösten för att få mottagaren att ta emot budskapet bättre. I situationen beskrivs vad du ska säga och hur du ska låta på rösten.
1. Situation: Du blir uppringd av en telefonförsäljare.
Du ska säga: ”Jag vill inte ha era produkter. Ring inte mig igen.”
Rösten ska låta som om du sa: ”Vad härligt solen värmer i dag. Nu är det snart vår!”
2. Situation: Någon tränger sig före i kön till bussen.
Du ska säga: ”Ursäkta, du trängde dig före mig.”
Rösten ska låta som om du sa: ”Vet du, jag ska gå på bio i helgen.”
Genomförandet – möt publiken
När du har kommit så här långt i processen har du planerat, skrivit och övat på ditt tal. Nästa fas är själva genomförandet, när du håller ditt tal.
Framför ditt tal
Så är stunden inne då du ska hålla ditt tal. Om du känner dig nervös är allt som det ska. En viss nervositet känner de allra flesta, och det är bara ett tecken på att du är fokuserad. Dessutom känns ofta nervositet mer än den märks. Här är några saker som du kan tänka på när du håller din presentation:
• Förberedelser: Ju bättre förberedd du är, desto tryggare kommer du att känna dig.
• Andning: Ta ett par djupa andetag precis innan det är din tur. Det hjälper spänningar i kroppen att släppa.
• Inledningen: Lägg extra kraft på att lära dig inledningen utantill. Och börja gärna med en fråga eller att visa en bild, eftersom det avleder åhörarnas uppmärksamhet från dig som person.
• Tempo: När man blir nervös talar man ofta snabbare än normalt, men försök istället att sänka tempot. Att tala i ett lugnare tempo hjälper dig att bli mer avslappnad.
Den retoriska arbetsprocessen steg 6
Åhörarkontakt – fyra tips på hur man kan göra
Hur skapar man kontakt med sin publik när man talar inför en lite större grupp? Här är fyra konkreta tips på hur du kan göra:
1. Ögonkontakt: Självklart får du ha ditt manus (helst i form av stödord) framför dig när du talar, men du ska inte läsa innantill. Har du förberett dig väl kan du känna dig trygg med att du vet vad du ska säga och kan lyfta blicken från manuset. Om du sveper med blicken över publiken ger du intryck av att se alla i rummet. Kom ihåg dem som sitter längst ute på kanterna.
2. Kroppsspråk: Att använda gester kan vara ett bra sätt att visa engagemang och skapa kontakt med publiken, samtidigt som det framhäver delar av innehållet. Att göra vissa förflyttningar, till exempel ta ett steg åt sidan eller framåt, kan också bidra till att du fångar publikens uppmärksamhet.
3. Involvera publiken: Ett sätt att involvera dem som lyssnar är att ställa retoriska frågor (s. 64), som publiken alltså inte behöver svara på men som får dem att tänka till. Att vända sig direkt till dem som lyssnar är ett annat sätt att engagera publiken, till exempel med formuleringar som ”Jag tror att även ni ibland funderar på …”
4. Pauser: Att ta en kort paus ibland är ytterligare ett sätt att fånga publikens uppmärksamhet och intresse. En kortare paus ger åhörarna tid att tänka efter och ta in det som du precis har sagt.
Att läsa och skriva skönlitteratur
Att läsa på och mellan raderna
När ni samtalade om det korta utdraget på förra uppslaget var det säkert en hel del som ni var överens om, till exempel att texten skildrar hur en mamma lämnar sin sexåriga dotter hos sitt syskon (berättarjaget). Ni noterade kanske också att dottern har hittat en lysmask som hon visar för berättarjaget. Allt det står tydligt i texten, eller på raderna, som det också kallas.
Men kanske fanns det även sådant som ni inte var helt överens om. Hur är egentligen stämningen i utdraget?
Varför svarar inte dottern sin mamma, och hur verkar egentligen mamman må? Hennes röst låter ”trög” och hon ser sig inte för när hon ”korsar gatan”. Vad beror det på?
Till skillnad från sakprosatexter är skönlitterära texter ofta mångtydiga och öppna för olika sätt att läsa och förstå dem. Man brukar säga att skönlitterära texter har tomrum. Det syftar på att det finns information i texten som inte är direkt utskrivet och som kräver tolkning av olika slag. För att fylla i textens tomrum behöver du läsa mellan raderna. Att läsa mellan raderna handlar om att dra slutsatser om sådant som inte finns tydligt formulerat i texten, men som antyds eller kan anas genom sammanhanget. För att kunna läsa mellan raderna behöver du läsa noggrant och vara uppmärksam på detaljer i texten, eftersom dina tolkningar ska kunna motiveras med stöd i det du har läst.
Att läsa mellan raderna är med andra ord ett sätt att tränga djupare ner i en text. Ofta väcker det dessutom nya frågor som gör att du vill läsa vidare och få veta mer.
Här är förslag på vad du kan ta fasta på vid läsningen av utdraget på sidan 86:
De står i hallen.
– Jag ringer senare, säger min syster, hennes röst låter trög, hon ställer en plastkasse vid skohyllan.
Hennes dotter svarar inte, hon står stilla och tittar ner i sin hand.
– Hej då, lilla gumman, säger min syster, hennes dotter svarar inte, hon sparkar av sig skorna och går in i vardagsrummet.
Hon är sex år. Hon har en lysmask i handen, hon hittade den nånstans på vägen.
– Den har nästan päls, säger hon.
Jag nickar.
Nere på trottoaren ser jag min syster gå mot trafikljuset, hon har shorts och boots och smala vita ben, hon ser sig inte för när hon korsar gatan.
Öva på att läsa mellan raderna
Systerns röst låter ”trög”. Det kan tyda på att hon är trött, inte mår bra eller är påverkad.
Två gånger upprepas det att dottern inte svarar sin mamma. Är hon arg eller besviken på mamman?
Flickan går rakt in i vardagsrummet och verkar känna sig hemma. Är flickan där ofta? Har mamman svårt att ta hand om flickan?
Systern går över gatan utan att se sig för. Det stärker bilden av att hon inte är helt närvarande eller mår riktigt bra.
Nu ska ni få öva på att läsa mellan raderna. Så här går ni tillväga:
1. Arbeta i mindre grupper. Läs utdraget på sidorna 90–91, antingen tyst för er själva eller högt i gruppen.
2. Låt var och en få en stund att fundera på frågorna till utdraget.
3. Diskutera därefter frågorna tillsammans och jämför era svar.
4. Redovisa era diskussioner för de övriga i klassen. Utdraget på nästa sida är ur en novell av Annika Norlin. Berättarjaget i novellen ser tillbaka på en period under högstadiet. I berättarjagets klass går StorEva, en elev som både genom busstreck och rena trakasserier får såväl elever som lärare ur balans – alla utom matematikläraren, som eleverna kallar Frallan.
Novellen
Att läsa en novell är att dyka huvudstupa in i en berättelse. När du börjar läsa kastas du ofta rakt in i en händelse eller situation. Eftersom noveller är kortare än romaner finns det helt enkelt inte utrymme för några långa startsträckor.
Att noveller är korta och koncentrerade betyder inte att de saknar djup. Tvärtom har många noveller ett överraskande stort innehåll. I det här kapitlet får du fundera på vad som utmärker noveller och hur du kan få ut mer av läsningen.
Kort berättelse med stort innehåll
Du har säkert läst noveller tidigare under din skolgång, och då vet du att novellen är en kort berättelse som ofta fokuserar på en händelse eller situation. Det finns inga regler för hur kort eller lång en berättelse får vara för att kallas för en novell, men vanligen brukar noveller vara mellan 2–3 sidor och 40–50 sidor långa.
Samtidigt finns det författare som skriver ännu kortare noveller. Riktigt korta berättelser, kanske bara ett par meningar långa, kallas för mikronoveller. Här är ett exempel på en mikronovell av författaren Pravasan Pillay (f. 1978):
Diskobolos
Jag går till skroten i Havenside för att kasta diskus. Jag letar efter platta runda saker – kugghjul, navkapslar, burklock – och slungar dem så långt jag kan. Hittar jag ingen diskus snurrar jag runt, runt tills jag seglar iväg över skrotet.
Pravasan Pillay, 2024
en diskus rund skiva som används vid sporten diskuskastning
Diskutera
Författaren Anna-Karin Palm skrev en gång att en bra novell ska ”skapa känslan av att man går in i ett enda, blixtbelyst rum. Funkar allt ska läsaren ana att det finns ett helt hus utanför dörren.”
1. Vad tror ni att hon menade med det?
Kreativt skrivande
Att skriva skönlitterärt är ett sätt att få utlopp för sin fantasi och kreativitet. Genom skrivandet kan du uttrycka tankar och känslor, samtidigt som dina texter också kan beröra, roa och underhålla andra. Det skönlitterära skrivandet är dessutom en möjlighet att utveckla och nyansera sitt språk.
I det här kapitlet får du fördjupa dina kunskaper i att skriva kreativt. Du får tips på hur du bygger upp berättelser, gestaltar karaktärer och miljöer, och hur du använder bildspråk för att skapa bilder i läsarens huvud.
Att skriva kreativt
Med kreativt skrivande menas att skriva skönlitterärt, det vill säga att skriva texter som bygger på fantasi och inlevelse. Det kan vara dikter, noveller, sagor eller dramatik. Sådana texter kallas också för fiktion. Ordet fiktion härstammar från latinets fingere och betyder skapa eller göra.
När du skriver skönlitteratur är det bara din fantasi som sätter gränser. Samtidigt finns det olika berättartekniker som du kan använda dig av för att fördjupa innehållet och utveckla språket i dina texter. Det i sin tur kommer att göra det roligare och mer givande för dig när du skriver, samtidigt som dina texter blir mer läsvärda för andra.
Det här kapitlet handlar om hur du skriver noveller. Du kommer att få många tips och lära dig flera tekniker som du kan använda både när du planerar och skriver noveller. De tekniker som du får lära dig kommer du även att ha användning av när du skriver andra typer av skönlitterära texter.
Diskutera
1. Vilka tankar väcker ordet ”kreativitet” hos er?
2. Varför kallas skönlitterärt skrivande även för kreativt skrivande, tror ni?
3. Vilka erfarenheter har ni av kreativt skrivande?
I kapitlet ”Poesi” finns flera övningar där du får prova olika poetiska uttryckssätt.
Översikt över de litterära epokerna
Människor har skapat berättelser i tusentals år. För att skapa överblick i litteraturens långa historia delas den in i olika perioder som kallas för epoker. En epok är alltså en avgränsad tidsperiod med vissa typiska kännetecken.
Det här kapitlet ger en överblick över de litterära epokerna.
Kapitlet tar avstamp i antiken och sträcker sig ända fram till vår tid.
Berättelsernas långa historia
I alla tider och kulturer har berättelser varit viktiga för människor. De har hjälpt oss att förstå vår omvärld och oss själva. Under lång tid var allt berättande muntligt, men när skrivkonsten uppfanns för cirka 5 500 år sedan kunde berättelserna med tiden skrivas ned, och därmed bevaras för eftervärlden.
Den västerländska litteraturhistorien delas in i ett antal epoker. En epok är en avgränsad tidsperiod med vissa gemensamma drag. Det kan till exempel vara att vissa tankar eller idéer dominerade under epoken, eller att vissa genrer eller stilar var särskilt populära. Här är de epoker som du får läsa om i kapitlet:
Antiken (700talet f.Kr. – 400talet e.Kr.)
Medeltiden (500talet – mitten av 1400talet)
Renässansen (början av 1400talet – början av 1600talet)
Upplysningen (slutet av 1600talet – slutet av 1700talet)
Romantiken (slutet av 1700talet – mitten av 1800talet)
Realismen och naturalismen (1830talet – början av 1900
Modernismen (början av 1900talet – mitten av 1900talet)
Diskutera
1. Vad känner ni till om epokerna sedan tidigare?
2. Vilka texter ur litteraturhistorien har ni läst tidigare i skolan? Från vilka epoker är dessa texter? Vad handlade de om?
3. Vad kan läsningen av äldre texter ge oss som lever i dag?
Översikt över de litterära epokerna
Lyrik
Lyrik kallas även för poesi. Till skillnad från epikens berättande texter skrivs lyrik oftast för att uttrycka känslor, stämningar eller personliga upplevelser. Under 600talet f.Kr. fick lyriken ett stort genomslag i antikens Grekland. Den mest kända poeten var Sapfo (ca 630–ca 570 f.Kr.). Hon levde på den grekiska ön Lesbos och skrev sånglyrik, det vill säga dikter som framfördes till stränginstrumentet lyra. Vi vet väldigt lite om hennes liv och av hennes dikter finns det nästan bara fragment bevarade, det vill säga små delar av dikterna. Ändå har hennes poesi berört människor i alla tider.
Sapfo skrev ofta om kärlek, och hon var den första författaren att skildra kärleken som underbar och smärtsam på samma gång. Här är några av de fragment som finns bevarade av henne:
Fragment 34
stjärnor kring den vackra månen, glänsande gestalter bleknar när hon klarast lyser över jorden
silvrigt
Fragment 47
Eros skakade mitt hjärta liksom bergsvinden drabbar ekarna
Fragment 102
söta mor, jag kan inte arbeta med väven för Afrodite den slanka lät längtan efter en yngling övermanna mig
Sapfo
en gestalt person, figur slank smal en yngling ung man
Eros kärleksgud i grekisk mytologi, son till Afrodite Afrodite kärlekens och fruktbarhetens gudinna i den grekiska mytologin
Sapfo, 600-talet f.Kr.
Översättning Vasilis Papageorgiou och Magnus William-Olsson
Dramatik
På 500talet f.Kr. utvecklas en ny sorts litteratur i Grekland – dramatiken. Dramatik är litteratur som skrivs för att framföras av skådespelare på en teaterscen. Av de bevarade pjäserna från antikens Grekland bygger de allra flesta på myter som dåtidens människor väl kände till. Samtidigt gjorde författarna sina egna tolkningar av myterna och kunde på det sättet utmana publikens förväntningar. En av de mest kända pjäserna från antiken är Kung Oidipus av Sofokles (ca 497–406 f.Kr.). Den bygger på myten om Oidipus, som utan att veta om det dödar sin far och gifter sig med sin mor. När han blir kung i staden Thebe bestämmer han sig för att ta reda på vem som dödade stadens förra kung, men inser snart att spåren pekar mot honom själv. I de grekiska pjäserna finns ofta en kör som kommenterar det som sker. Här är ett utdrag ur Kung Oidipus, där kören talar om vad Oidipus gjort sig skyldig till:
Är någon arrogant i handling eller ord, ringaktar Rättens bud eller gudarnas boningar, må ett plågsamt öde drabba honom för hans olycksaliga övermod, om han vinner fördel på ett brottsligt sätt och inte drar sig för helgerån, förgriper sig på okränkbara ting.
Sofokles, Kung Oidipus, cirka 427 f.Kr. Översättning Jan Stolpe och Lars-Håkan Svensson
Diskutera
1. Vad kännetecknar huvudgenrerna epik, lyrik och dramatik?
2. Vad handlar berättelserna och dikterna från antiken om?
3. Hur blir det tydligt i de utdrag ni har fått läsa att mytologin var viktig under antiken?
Dramatiken delades in i olika genrer, bland annat tragedi och komedi. Tragedierna handlar om högt uppsatta personer i samhället och slutar olyckligt. Komedierna har ett lättsamt innehåll och slutar lyckligt.
arrogant självsäker och nedlåtande ringakta förakta, se ned på gudarnas boningar Olympen, där gudarna bodde enligt grekisk mytologi ett övermod alltför stor säkerhet ett helgerån hänsynslös handling som kränker grundläggande värden okränkbara ting här: sådant som inte får kränkas
Översikt över de litterära epokerna
De grekiska gudarna
De grekiska gudarna ansågs bo på berget Olympos i norra Grekland. De var odödliga och vackrare än människorna.
Samtidigt betedde de sig väldigt mycket som en enda stor och grälsjuk familj.
Zeus Den främste guden med oinskränkt makt över världen.
Hera Hustru till Zeus. Hemmets och äktenskapets gudinna.
Poseidon Havets och jordskalvens gud. Bror till Zeus och Hades, dödsrikets gud.
Demeter Sädens och växtlighetens gudinna.
Dionysos Vinets gud och dramats beskyddare.
Thetis En havsnymf som är halvguden Akilles mor.
Afrodite Kärlekens gudinna. Gift med Hefaistos.
Hefaistos Eldens och smideskonstens gud. Gift med Afrodite.
Hermes Gudarnas budbärare som också för människornas själar till dödsriket. Köpmännens, de resandes och tjuvarnas gud.
Atena Vishetens och den planerade krigföringens gudinna. Hjälpare till flera av de grekiska hjältarna i det trojanska kriget.
Apollon Konstens och ljusets gud. Tvillingbror till Artemis.
Artemis Jaktens och kyskhetens gudinna. Alla kvinnors beskyddare. Tvillingsyster till Apollon.
Översikt över de litterära epokerna
Modernismen
Modernismen varade från början av 1900talet till ungefär mitten av 1900talet. Som man förstår av epokens namn ville författarna och konstnärerna vara just moderna. De ville bryta med traditionerna och befria konsten från alla regler och krav som funnits under lång tid. När världen förändras måste också litteraturen förändras, menade modernisterna.
Och världen var verkligen i förändring vid den här tiden. Den tekniska utvecklingen gick snabbt framåt och nya uppfinningar förbättrade många människors livsvillkor. Inom psykologin kom nya läror som förändrade synen på människans inre känsloliv. Många upplevde samtidigt att förändringarna gick väl snabbt, och att livet i de moderna städerna var anonymt och ångestfyllt. En omvälvande händelse var dessutom första världskrigets utbrott 1914.
De modernistiska författarna och konstnärerna tog intryck av alla förändringar, fast på olika sätt. Därför växte det fram olika modernistiska rörelser. Ett exempel är futurismen som hyllade industrisamhällets teknik och kraft. Ett annat är expressionismen som ville skildra den enskilda människans upplevelse av verkligheten. Ett tredje exempel är surrealismen som inspirerades av drömmar och människans undermedvetna.
En av de tidiga modernisterna i Norden var Edith Södergran (1892–1923). På nästa sida kan du läsa den inledande strofen i en av hennes dikter, där hon med ett djärvt och experimentellt bildspråk skildrar upplevelsen av att finnas till – trots krig som rasar i Europa och trots att hon personligen drabbats av olika motgångar i livet.
En annan svensk poet som inspirerades av modernismen var Gunnar Ekelöf (1907–1968). I sin första diktsamling sent på jorden finns tydliga spår av surrealismen.
Solen. Av Edvard Munch, 1916.
Vad fruktar jag? Jag är en del utav oändligheten.
Jag är en del av alltets stora kraft, en ensam värld inom miljoner världar, en första gradens stjärna lik som slocknar sist.
Triumf att leva, triumf att andas, triumf att finnas till!
Triumf att känna tiden iskall rinna genom sina ådror och höra nattens tysta flod och stå på berget under solen. Jag går på sol, jag står på sol, vet av ingenting annat än sol.
Edith Södergran, Triumf att finnas till …, 1918
Diskutera
1. På vilket sätt ville de modernistiska författarna och konstnärerna vara moderna?
2. Hur påverkades de olika modernistiska rörelserna av samhällsförändringarna?
3. Vilka känslor ger Edith Södergrans dikt uttryck för? På vilket sätt är den modernistisk?
alltet universum, världsalltet
Många modernister skrev poesi, men även romankonsten förnyades under första hälften av 1900-talet av författare som Franz Kafka (1883–1924) och Virginia Woolf (1882–1941).
Att läsa och skriva sakprosa
Att läsa och granska sakprosa
I dag stöter du på text överallt – i skolan, i mataffären och på internet. Läsning är helt enkelt en del av vardagslivet. Det här kapitlet handlar om en typ av texter som du möter både i dina studier och i din vardag, nämligen det som kallas sakprosa. Du kommer att få fördjupa dina kunskaper om vad som kännetecknar sakprosatexter och utveckla din förmåga att läsa både tryckta och digitala texter. Du får också lära dig mer om vad det innebär att kritiskt granska en text.
Vad är sakprosa?
Sakprosatexter är texter som till skillnad från skönlitteratur inte är påhittade. Istället bygger de på fakta, och de kan därför även kallas för faktatexter.
Något annat som skiljer sakprosatexter från skönlitteratur är syftet. Medan skönlitteratur syftar till att underhålla och beröra läsaren kan sakprosatexter exempelvis informera, påverka eller diskutera något.
Samtidigt finns det många olika typer av sakprosatexter.
Den här läroboken, liksom läroböcker i andra ämnen, är exempel på sakprosa. I tidningar hittar du andra typer av sakprosatexter, som artiklar och recensioner. Därtill finns faktaböcker, bruksanvisningar och vetenskapliga uppsatser.
Även om sakprosatexter kan skilja sig åt vad gäller språket, innehållet och strukturen finns det strategier som är användbara vid läsningen av de flesta sakprosatexter. Det kan till exempel handla om att använda egna kunskaper om det ämne som texten handlar om, för att bättre förstå innehållet. En annan strategi kan vara att reda ut oklarheter i texten, det vill säga klargöra sådant som är otydligt eller svårt. Oavsett vilken typ av sakprosatext du läser är det dessutom viktigt att du är aktiv och engagerad, och nyfiken på vad läsningen kan ge dig.
Diskutera
1. Vilka sakprosatexter är ni vana vid att läsa?
2. Varför är det viktigt att öva på att läsa olika typer av sakprosa?
3. Vad tycker ni är svårast med att läsa sakprosatexter?
Att läsa och förstå digitala texter
När du läser texter på datorn, i surfplattan eller i telefonen har du stor användning av de strategier och tips som tagits upp tidigare i kapitlet. Samtidigt skiljer sig digitala texter från traditionella texter, vilket gör att digital läsning delvis ställer andra krav på dig som läsare. Här kommer några exempel på vad som kännetecknar digitala texter, och vad du särskilt bör tänka på när du läser texter på skärmen.
Digitala texter är multimodala
Digitala texter innehåller ofta bilder och illustrationer, precis som många tryckta texter gör. En skillnad är dock att de multimodala inslagen är ännu vanligare i digitala texter. De innehåller dessutom ofta videoklipp, animationer och ljud.
En stor fördel med digitala texter är att de går att anpassa efter dina egna behov. Exempelvis kan du enkelt förstora texten eller få den uppläst. Många program kan också förklara svåra ord.
Digitala texter innehåller hyperlänkar
Ett vanligt multimodalt inslag i digitala texter är hyperlänkar. En hyperlänk kan fungera som ett lästips, till exempel när en tidning lägger in länkar i en artikel som leder till andra artiklar med liknande innehåll. Det är också vanligt att hyperlänkar fungerar som källhänvisningar. Hyperlänkar kan även koppla ihop två texter, till exempel i en debatt när en skribent skriver en replik (det vill säga ett svar) på en annan debattartikel.
Hyperlänkar kan med andra ord bidra med ny relevant information om textens ämne. Samtidigt leder hyperlänkarna dig bort från texten som du läser. För många avbrott i läsningen kan göra att du tappar fokus. Ett tips är därför att först läsa hela texten innan du klickar på länkarna.
Multimodala texter
Texter som innehåller bilder, illustrationer, symboler och så vidare kallas för multimodala
Digitala texter kan förändras
Till skillnad från en tryckt text kan innehållet i en digital text ändras. Skribenten kan till exempel ändra en uppgift eller lägga till något i efterhand. Om en tidning gör justeringar i en artikel efter att den har publicerats på deras webbplats står det vanligen en notering om det i anslutning till artikeln. Så är det dock inte på alla webbplatser. Digitala texter kan också helt plockas bort.
Om du ska använda en digital text som källa i ett arbete måste du därför anteckna vilket datum som du läste texten. Skriv gärna ut texten så att du har en papperskopia.
Digitala texter kräver skrollande
När du läser digitala texter ser du inte hela texten på en gång, utan behöver skrolla ned på sidan för att få del av hela innehållet. Det gör att du inte får samma överblick som i en tryckt text. Innan du börjar läsa kan det därför vara en idé att långsamt skrolla genom hela texten. Det ger dig en bättre uppfattning av vad texten kommer att handla om, men också om hur lång tid läsningen kan tänkas ta.
Fyra tips!
1. Ta reda på vilka funktioner programmet som du läser texten med har.
2. Vänta med att klicka på länkar tills du har läst färdigt texten.
3. Anteckna vilket datum som du läste texten, ifall du ska använda informationen i en egen text.
4. Skrolla genom texten för att få en överblick.
Att läsa och granska sakprosa
Att söka information
Om du behöver söka information om ett ämne, exempelvis till en text som du ska skriva, finns det en hel del att tänka på. På biblioteket kan du hitta många olika typer av källor och dessutom få hjälp av en bibliotekarie. När du söker information på egen hand är det kanske vanligast att vända sig till internet. För att hitta det du söker och kunna värdera de träffar som du får, behöver du vara medveten om hur olika söksätt fungerar. Det kallas för sökkritik.
Det första som är viktigt att känna till är att sökmotorer som Google och Bing inte låter dig söka bland all information som finns på internet. De utgår från ett så kallat index, vilket gör att du kan få olika träffar beroende på sökmotor. Träffarna som du får kan vara sponsrade, det vill säga att företag kan betala för att hamna först i träfflistan. Vilka träffar du får beror också på hur sidorna har arbetat med sökoptimering. Det betyder att webbplatserna har konstruerats för att bli synliga i så många sökningar som möjligt. Ett exempel på sökoptimering i sociala medier är användningen av hashtags.
Istället för sökmotorer använder många det som kallas generativ AI, såsom ChatGPT och Gemini. Ett problem med att använda AIverktyg för att söka information är att det saknas en upphovsperson. Du kan alltså inte alltid ta reda på vem som står bakom informationen och det blir då svårare att göra en källkritisk granskning.
Något som också kännetecknar AIverktygen är att de inte alltid har all tillgänglig information, men ändå ger ett svar.
Ibland innehåller svaren därför felaktigheter och du kan behöva kontrollera informationen med andra källor. Det har också visat sig att programmen inte alltid är neutrala, utan kan ge svar som är präglade av värderingar. Till exempel kan programmen förmedla stereotyper om kön, ålder och etnicitet.
Diskutera
1. Hur gör ni för att söka information?
2. Vad innebär sökkritik?
3. Vilka fördelar och nackdelar finns med att använda AI i skolsammanhang?
Hitta källor
Här är förslag på var du kan hitta information:
• Etablerade dagstidningar.
• Uppslagsverk.
• Facklitteratur, det vill säga tidningar och böcker som specialiserar sig på ett ämne.
• Myndigheters webbplatser.
• Biblioteket, med tillgång till både tryckta böcker och databaser.
Att läsa och granska sakprosa
Kritisk läsning
För att kunna granska en text och avgöra om innehållet är pålitligt och användbart behöver du läsa den kritiskt. En kritisk läsning hjälper dig att förstå innehållet bättre och värdera informationen i texten.
När du läser kritiskt behöver du till att börja med reda ut vad som är textens huvudtanke och vad som är mindre viktigt. Skilj mellan de idéer texten för fram och detaljerna som exemplifierar och utvecklar resonemanget. Då blir det lättare för dig att sammanfatta texten, och veta om informationen är användbar för dig.
För att uppfatta textens huvudtanke behöver du förstå syftet med texten. I en debattartikel är syftet att övertyga läsaren om en åsikt och skribentens åsikt är då huvudtanken i texten. Syftet med en nyhetsartikel är däremot att förmedla något som har hänt. Huvudtanken är här istället händelsen och dess orsaker.
Både tidningsartiklar och andra texter kan innehålla såväl sakpåståenden som åsikter. Att läsa kritiskt handlar därför om att vara uppmärksam på vad som är fakta och vad som är tyckanden och värderingar. Till exempel är påståendet ”Sverige är ett land i Norden” fakta, medan ”Sverige är det bästa landet i Norden” ett uttalande som det går att ha olika åsikter om.
I sakprosatexter är det också vanligt att flera röster hörs. Skribenten kan ha intervjuat olika personer som ger sin syn på ämnet. Var därför noga med att hålla reda på vem som säger vad i en text. Gör också klart för dig vilka personerna är, till exempel om de är experter inom ett visst område. Du kan även fundera på om det finns åsikter som inte ges utrymme i texten. Finns det något givet perspektiv som saknas?
Att det finns en författare bakom varje text kan tyckas vara en självklarhet, men det är viktigt att vara medveten om. När du läser kritiskt funderar du därför på om och hur skribenten syns i texten. Du kan då vara uppmärksam på om skribenten använder värderande ord som ”tyvärr” eller ”lyckligtvis” för att beskriva ämnet. Fundera även över vilka åsikter som får höras i texten och om de ges lika mycket plats.
Undersök
Gå tillbaka till artikeln på s. 200–203 och träna på kritisk läsning med hjälp av följande frågor:
1. Vad är syftet med texten? Vad är huvudtanken i texten?
2. Vilka olika personer får uttala sig i texten? Varför får just de komma till tals?
3. Finns det både sakpåståenden och åsikter i det de intervjuade säger?
4. Låter skribenten någon person eller åsikt få mer utrymme än någon annan?
5. Finns det värderande ord som låter läsaren ana skribentens åsikter?
Att skriva referat
Ett referat är en form av sammanfattning som på ett sakligt och rättvist sätt återger det huvudsakliga innehållet i en text eller någon annan typ av källa. Den som skriver ett referat tillför alltså inget nytt. Utmaningen är istället att välja ut det mest centrala innehållet och väva samman det till en sammanhängande text. I det här kapitlet får du lära dig hur du gör när du skriver referat av texter. I arbetet ingår det att känna till hur man gör källhänvisningar och citerar på ett korrekt sätt.
Vad är ett referat?
Ett referat är en text som sammanfattar det huvudsakliga innehållet i en annan text eller någon annan typ av källa. När du skriver ett referat ska du skriva med egna ord. Du får heller inte blanda in egna åsikter eller tankar, utan ditt referat ska vara helt fritt från eget tyckande.
Referat ingår ofta i andra texter och är ett sätt att bygga vidare på andras kunskaper. Om du exempelvis skriver en text där du diskuterar ett ämne kan ett referat av en annan källa bidra med ett nytt perspektiv.
För att ett referat ska bli begripligt måste du skriva varifrån uppgifterna i referatet kommer. Du behöver till exempel berätta vem som har skrivit texten och var den finns publicerad. Det kallas för att ange källa.
För att skriva ett referat behöver du med andra ord kunna
• välja ut det viktigaste innehållet
• göra källhänvisningar och citera på ett korrekt sätt
• sammanfatta med egna ord.
Diskutera
1. I vilka slags texter stöter ni på referat?
2. I vilka andra skolämnen behöver ni kunna skriva referat?
Att citera
Om du hittar en riktigt bra formulering i en text som du ska sammanfatta, och som du inte vill ändra på, kan du välja att citera den. Citera innebär att exakt upprepa vad någon annan sagt eller skrivit. Före och efter det som citeras sätter du ut citattecken (”). Vem du citerar ska också framgå. Här är ett exempel:
I artikeln ”Vad har du för språkvårdsrutin?” (Svenska Dagbladet, 20240902) argumenterar språkvetaren och författaren Sara Lövestam för att vi borde ge vårt språk samma omsorg som vi ger vår hud. Hon skriver: ”Medan huden skiljer oss från resten av världen är det språket som knyter oss till den.”
Om du citerar samma källa fler än en gång ska du använda fullständig källhänvisning vid första tillfället. Därefter använder du referatmarkörer. Tänk också på att inte citera för ofta. En text med många citat blir svårläst.
Checklista: Citatteknik
Några tumregler när du citerar:
• Ditt citat ska vara en ordagrann upprepning av det som du citerar.
• Före och efter det som citeras sätter du ut citattecken (”).
• Det måste framgå vem eller vilka som du citerar.
• Om du utesluter något inne i citatet, till exempel några ord mitt i en mening, markerar du utelämningen med tre punkter i en hakparentes […].
Exempel på ett referat
Här är ett referat av artikeln ”Därför kan det vara bra att ha en hobby” (s. 200–203). Var särskilt uppmärksam på
• referatets inledning, som ska ange källa och helst återge originaltextens kärna
• styckeindelningen
• referatmarkörer och citat
• referensbindning och sammanhangssignaler (s. 224–226).
Referat av ”Därför kan det vara bra att ha en hobby”
Sara Martinsson skriver i artikeln ”Därför kan det vara bra att ha en hobby” (Dagens Nyheter, 20220607) om vilka faktorer som styr människors fritidsintressen samt vilken betydelse dessa har för människor.
I artikeln intervjuas psykologen Maria Farm. Hon konstaterar att fritiden har betydelse för återhämtning och kreativitet, samt att förutsättningarna för att ägna sig åt hobbyer skiljer sig åt mellan könen. Enligt Farm värderas mäns aktiviteter på fritiden högre.
Martinsson intervjuar även Jens Ljunggren, professor i historia, som pekar på andra faktorer som avgör vilka fritidsintressen människor har. Tiden vi lever i är en avgörande faktor, eftersom regler om arbetstid och semesterdagar styr hur mycket fritid vi har. Klasstillhörighet är en annan faktor som påverkar valet av fritidsintressen, påtalar historieprofessor Jens Ljunggren. De övre klassernas fritid har krävt ekonomiska resurser och har inneburit möjlighet att skapa kontakter och nätverk, medan arbetarklassens fritidsintressen har varit mer fysiska.
Ljunggren anser att synen på arbete och fritid börjar smälta samman. ”Drivkraften bakom fritids och hobbyaktiviteter är passion. Nu har man integrerat den passionen i synen på arbete”, säger Ljunggren.
Undersök
1. Läs igenom artikeln på s. 200–203. Återges det huvudsakliga innehållet i artikeln på ett rättvist sätt i referatet?
2. Vilka referatmarkörer används i referatet? Används citat?
3. I artikeln intervjuas två personer. När introduceras de i referatet och vilka formuleringar använder skribenten då?
4. Vilka synonymer till ordet ”hobby” används?
Att utreda och resonera
Syftet med utredande texter är att analysera och resonera om olika ämnen. Utredande texter skrivs i många sammanhang och kan förekomma i tidningar och tidskrifter, på webbplatser och inom utbildning på olika nivåer.
I det här kapitlet får du lära dig grunderna i det utredande skrivandet. Du får öva dig i att föra utvecklade resonemang och hur du kan väva in information från olika källor i din text.
Vad är utredande skrivande?
Utredande texter är en typ av texter som har som syfte att ge en djupare förståelse för ett visst ämne eller en viss fråga. Det kan till exempel handla om att undersöka de bakomliggande orsakerna till ett problem eller diskutera för och nackdelar med ett visst ämne.
I nationella provet i svenska som andraspråk nivå 1 kan du stöta på en form av utredande text som kallas resonerande inlägg. I en sådan text ska du resonera om ett ämne utifrån en frågeställning och använda en bestämd källtext. Syftet med resonerande inlägg är att väcka intresse och ge läsarna perspektiv på ämnet.
När du skriver den här typen av texter behöver du kunna
• föra utvecklade resonemang
• presentera och sammanfatta information från andra källor
• anpassa språk efter syfte och mottagare.
Diskutera
1. I vilka andra ämnen i skolan skriver ni den här typen av texter?
2. Hur kan man göra för att utveckla ett resonemang om ett visst ämne?
Skriv
Tänk dig att du ska skriva en utredande text om fusk i skolan. Gör en tankekarta eller en punktlista där du
Läs ett inlägg
Resonerande inlägg är en form av utredande texter, där skribenten både använder information från källor och egna tankar och exempel. Nu ska du få läsa ett exempel på en resonerande text skriven av en elev i årskurs 1 på gymnasiet. Uppgiften som eleven fick var att skriva ett inlägg som skulle kunna publiceras på en webbplats om samhällsfrågor. I uppgiften ingick att använda information från en artikel i Dagens Nyheter (s. 200–203). Den övergripande frågeställningen var: Vad påverkar människors val av fritidsaktiviteter? I inlägget skulle eleven beskriva vad som kan påverka människors fritidsvanor, förklara vad fritidsintressen kan betyda för människor i dag och presentera något från artikeln i Dagens Nyheter som är relevant för resonemanget. Texten skulle vara 500–700 ord. Elevens text är 693 ord lång.
Den viktiga fritiden
Fritiden är det som sätter guldkant på tillvaron, säger min pappa ibland. När han klagar på att jag blir stillasittande framför datorspel brukar jag påminna honom om det. Precis som många andra, förstår inte min pappa att datorspelande fyller samma funktion som mer traditionella fritidsaktiviteter, som att spela handboll, meka med veteranbilar eller samla på frimärken. Men vad är det egentligen som påverkar våra val av fritidsintressen, och vad betyder de för oss?
Vi får några ledtrådar i artikeln ”Därför kan det vara bra att ha en hobby” (Dagens Nyheter, 20220607) av Sara Martinsson. Enligt psykologen Maria Farm, som intervjuas i artikeln, finns det vissa skillnader mellan vilka fritidsintressen män och kvinnor väljer. Farm berättar att många män väljer hobbyer som kan utföras utanför hemmet, medan kvinnor i större utsträckning ägnar sig åt heminredning och läsning. Vilket kön vi har tycks alltså ha betydelse för vilka fritidsintressen vi väljer.
Ytterligare två faktorer som lyfts fram i artikeln är tiden vi lever i och vilken samhällsklass vi tillhör. Jens Ljunggren, professor i historia, berättar i artikeln att reformer som åtta timmars arbetsdag gjorde att även arbetarklassen fick mer
Rubrik.
Inledning som presenterar ämnet och frågeställningen.
Huvuddel. I den här delen av texten beskriver eleven olika faktorer som kan påverka människors fritidsintressen. Eleven presenterar samtidigt information från artikeln i Dagens Nyheter.
ledig tid och kunde lägga sin tid på en hobby. Innan dess var det i stort sett bara överklassen som hade någon fritid. Samtidigt menar Ljunggren att det fortfarande finns stora skillnader ifråga om fritidsintressen mellan samhällsklasserna. Människor med god ekonomi har trots allt helt andra möjligheter att ha dyra fritidsvanor, som motorbåtar och ridning. Jag vill minnas att motorsporten folkrace däremot är en typisk aktivitet som arbetarklass och medelklass ägnar sig åt. Det är knappast Wallenberg som står i publiken när bilarna brummar förbi och leran skvätter.
Exemplet illustrerar ytterligare en viktig påverkansfaktor, nämligen var vi bor. Förmodligen påverkar platsen vi bor på förutsättningarna mer än vi tror. Om man bor på landet är det naturligt att bli intresserad av friluftsliv, fiske och jakt, medan staden kanske erbjuder ett större utbud av kulturevenemang. På motsvarande sätt är förutsättningarna bättre
för vintersport i norra Sverige, medan förutsättningarna för segling är bättre om du bor vid en kust.
Men även om det finns olika faktorer som styr våra val av hobbies är det nog ändå så att de fyller ungefär samma funktion. Vi behöver stressa av efter skola och jobb, få rensa våra hjärnor och kliva in i andra världar där vi får vara kreativa. Då blir fritidsaktiviteterna viktiga. Det spelar inte så stor roll om det är speedway, segling eller sumobrottning. I Martinssons artikel blir det tydligt att fritidsintressen ofta innebär just detta – avkoppling, stressreducering och kreativitet. För min del stämmer detta väl. Det är helt ovärderligt att få uppslukas i en fantasivärld tillsammans med mina vänner. Gemenskapen vi har i spelens värld gör oss bättre på att samarbeta på ett kreativt sätt även i skolsammanhang. Just därför är det lite oroväckande att Ljunggren föreställer sig en framtid där hobby och arbete flyter ihop. Det är säkert en dröm för många att få arbeta med sin hobby, men för mig är det ett mardrömsscenario. Jag vill varken bli någon influencer inom spelvärlden eller ny stjärnspelutvecklare på Dice. Jag vill fortsätta att uppslukas i min spelvärld innan jag tar itu med verkligheten i form av skolarbete och krav från föräldrar. Jag kan inte tänka mig en mer själsdödande aktivitet än att skapa ”content” utifrån mitt stora intresse. Dessutom tror jag att det är förödande för samhället om ingenting får vara en frizon. Om vi ständigt ska brinna av samma engagemang – när får vi i så fall vila? Slocknar inte ens brinnande intresse när det utsätts för krav på prestationer?
Avslutningsvis kan jag konstatera att det verkar finnas olika faktorer som påverkar våra val av fritidsintressen, men att alla fritidsintressen i grund och botten fyller samma funktion. Därför är det en farlig utveckling vi går till mötes om vi låter fritiden bli ett arbete. Jag citerar Maria Farms kloka ord: ”Att avsätta tid för sig själv är alltså både en investering i den egna personen och ett redskap för stresshantering.” I dessa tider av ökande stress ser jag det som avgörande att jobbet får vara ett jobb och att fritiden får fortsätta att vara precis det – fri tid.
Elev i årskurs 1
Huvuddel. I den här delen av texten förklarar eleven vad fritidsintressen kan betyda för människor.
Avslutning. Eleven avslutar genom att sammanfatta huvudtankarna i resonemanget och riktar ett budskap till läsaren.
Samtala om texten
1. Följer eleven instruktionen för uppgiften? Finns samtliga delar med (beskriva, förklara, presentera)?
2. I textens andra stycke finns en källhänvisning. Vilken information ges där?
3. Hur presenterar eleven de två personerna som intervjuas i artikeln? Ge även exempel på referatmarkörer som eleven använder för att visa vem som säger vad.
4. Vad i innehållet är hämtat ur källtexten? Vad består av elevens eget resonemang?
5. Det finns ett citat i texten. Hur framgår det att detta är ett citat?
6. Hur har eleven disponerat texten? Ta hjälp av kommentarerna i marginalen till texten.
7. Är texten sammanhängande, till exempel genom referensbindning och sammanhangssignaler?
8. Följer eleven skriftspråkets normer för språkriktighet? Är språket varierat och anpassat efter syfte och mottagare?
Diskutera
Gå tillbaka till artikeln på s. 200–203 som eleven använder som källa. Vilka tankar och exempel ur artikeln har eleven tagit fasta på? Hur bidrar informationen ur artikeln till elevens eget resonemang?
Undersök
Läs det femte stycket i texten.
1. Hur presenterar eleven information från källan? Vilka referatmarkörer används?
2. Hur gör eleven för att visa vad som är egna tankar?
3. Vilka ord och uttryck använder eleven för att inkludera läsarna?
Gå på djupet
Skriv ett inlägg
I den här slutuppgiften ska du skriva ett inlägg på temat ”Individen och gruppen”.
Material
• Det här kapitlet och de övriga kapitlen i blocket Att läsa och skriva sakprosa
• Texterna i temat ”Individen och gruppen” på s. 281–289.
Arbetsgång
Förberedelse
1. Läs texterna som ingår i temat och diskutera dem gärna i klassen. Välj därefter en av uppgifterna på s. 290–291.
2. Läs uppgiftsinstruktionen noga. Tänk igenom vilken information i källtexten som är relevant att använda, och vilka egna tankar som du har om ämnet. Gör gärna en tankekarta.
3. Gör en disposition. Använd gärna kärnmeningar.
Genomförande
4. Skriv ditt inlägg. Tänk på att anpassa språket efter texttypen, och att tillämpa reglerna för citat- och referatteknik.
5. Läs igenom och granska din text. Gör eventuella ändringar.
6. Lämna in din text.
Efterarbete
7. Tänk igenom hur det gick. Vad är du nöjd med, och vad kan du utveckla till nästa gång?
Individen och gruppen
Vårt fokus – vår superkraft – har stulits
av Maria Jelmini
Tänk på något du åstadkommit, något du är stolt över. Blivit bra på handboll, grym på gitarr, lärt dig italienska. Kommit på en affärsidé. Alla liknande bedrifter har krävt en sak: tid. Många timmars intensivt fokus.
Johann Hari är den brittiska vetenskapsjournalisten som har gått till botten med vad han anser är en av vår tids största kriser: vår allt sämre förmåga att fokusera.
Han berättar hur han själv, högpresterande journalist och författare, skribent i prestigetidningar som The New York Times, ofta kände sig stressad. Ändå var han mindre produktiv. Han insåg att så fort något blev utmanande eller tråkigt, sträckte han sig efter mobilen. Och från att ha varit en bokmal, läste han nu oftast bara några sidor innan han la ner boken.
Han förbannade sin usla självkontroll.
– Jag tänkte att det handlade om min brist på viljestyrka.
Men det var inte förrän senare han insåg att något var allvarligt fel.
Inget individuellt misslyckande
Hari reste jorden runt för att intervjua världens främsta forskare, filosofer, teknikgurus och dito visselblåsare, kring uppmärksamhet och fokus. Han har plöjt hundratals publicerade vetenskapsartiklar. Materialet samlade han i boken ”Stulet fokus” (Akademius, 2023).
– Jag insåg att vi har sett på våra uppmärksamhetsproblem på fel sätt, som ett individuellt misslyckande. Men det är inte vår eller våra barns förmåga att fokusera som plötsligt har kollapsat. Den har stulits av ett antal enormt kraftfulla aktörer.
en visselblåsare person som avslöjar missförhållanden, ofta på sin egen arbetsplats
Olika sidor av språket
Svenska på olika sätt
Var du har vuxit upp, hur gammal du är och vilka intressen du har – på ett eller annat sätt påverkar det ditt sätt att använda språket. Samtidigt talar du säkerligen inte på samma sätt i alla sammanhang. Vem du talar med och hur situationen ser ut kan också ha stor betydelse.
Det här kapitlet handlar om hur språket, ditt och andras, används i praktiken. Du kommer att få lära dig att svenska kan talas på många olika sätt, men också att det finns kopplingar mellan språk, identitet, normer och makt.
Olika sidor av språket
Språklig variation
Enligt språklagen som trädde i kraft 2009 är svenskan huvudspråk i Sverige. Med det menas att svenska är samhällets gemensamma språk som alla i landet ska ha tillgång till och få möjlighet att lära sig.
Samtidigt talar inte alla som bor i Sverige svenska på riktigt samma sätt. Det finns en stor språklig variation i svenskan, precis som det gör i de flesta språk. Framför allt gäller detta det talade språket, även om det finns språklig variation också i skrivet språk. Det är många faktorer som påverkar hur vi använder språket, till exempel var i landet vi bor eller hur gamla vi är. Dessutom varierar de allra flesta personer sitt språk efter situationen. Du talar förmodligen inte precis på samma sätt med dina lärare, kompisar, släktingar eller främmande personer som du möter i din vardag.
Slutligen har varje individ ett unikt sätt att tala, som påverkas av alltifrån var man har vuxit upp till vilka föräldrar, vänner och intressen man har. Inom språkvetenskapen kallas varje människas unika sätt att tala för en idiolekt.
Språklig variation
Här är exempel på faktorer som på olika sätt kan påverka språkbruket:
• Geografisk bakgrund: En variant av ett språk som talas inom ett visst geografiskt område kallas för dialekt.
• Social bakgrund: Språkbruk som är typiskt för en viss social grupp kallas för sociolekt
• Ålder: Språkbruk som kan kopplas till en viss åldersgrupp, till exempel ungdomar, kallas för kronolekt.
• Kön: Språkliga skillnader som knyts till kön kallas ibland för sexolekter.
Diskutera
1. Vad tror ni påverkar ert sätt att prata mest – platsen där ni bor, er ålder, era kompisar, era förstaspråk eller något annat? Motivera.
2. Hur anpassar ni ert sätt att tala beroende på vem ni talar med?
Olika typer av språklig variation kallas för varieteter.
Språkets byggstenar
Varför behöver man egentligen kunna grammatik? Ett svar är att grammatiken beskriver språkets uppbyggnad, och om du förstår hur språket är uppbyggt kan det underlätta din språkinlärning. Det här kapitlet ger dig en översiktlig genomgång av svenskans ordklasser och satsbyggnad samt tar upp några av de svårigheter som andraspråkstalare brukar möta i svenskan. Du kommer även få möjlighet att jämföra vilka likheter och skillnader som finns mellan svenska och ditt förstaspråk.
Olika sidor av språket
Första- och andraspråksinlärning
Det finns likheter mellan första och andraspråksinlärning, men det finns också viktiga skillnader.
Om du pratar med ett litet barn märker du att grunderna i språket redan är på plats. Även ett litet barn vet hur orden uttalas och bildas. Redan i enkla meningar visar barnet att det förstår viktiga strukturer i språket:
En stor hund är snäll.
Min hund är snäll.
Den stora hunden är snäll.
De stora hundarna är snälla.
Barnet vet – utan att känna till de grammatiska termerna –att det heter en hund och att hund ska stå i artikellös form om det uttrycker ägande: min hund. Barnet vet också att bestämdhet kan markeras hela tre gånger i svenskan – den stora hunden – som i den tredje meningen. Att adjektivet ska anpassa sig till pluralformen – hundarna är snälla – är också självklart för barnet.
När man lär sig ett språk som inte är ens förstaspråk, är strukturer av det här slaget betydligt svårare att lära sig. Då kan grammatiken hjälpa dig att förstå mönster i språket. Om du tycker att det är svårt att lära dig alla grammatiska termer, kom då ihåg att det inte är det viktigaste. Fokusera istället på att förstå strukturen som grammatiken försöker beskriva.
Ett litet barn utökar sitt ordförråd i takt med att det vidgar sin värld. För andraspråkstalare finns det till en början ett glapp mellan den språkliga förmågan och den kognitiva nivån. Man vill och har behov av att kunna uttrycka mer avancerade tankar än vad ordförrådet räcker till för.
Tänk på grammatiken som ett verktyg i din språkinlärning och inte som ett hinder du ska ta dig över.
Ordklasser
Ord kan delas in i grupper utifrån vilken funktion de har i språket. Det här är ett vanligt sätt att dela in svenskans ordklasser:
1. Verb: tränar, cyklar, är, har
2. Substantiv: ett bord, en stol, en demokrati, ett tvivel
9. Subjunktioner: om, innan, att, eftersom, även om, när, fastän
10. Interjektioner: Sch!, Fy!, Hej!, Pang!
Verb
Verb är ord som talar om vad någon eller något gör eller vad som sker. De kan också beteckna tillstånd.
tränar trycker regnar heter är sover
Huvudverb kallas verb som talar om vad någon gör eller vad som händer.
dyker snöar cyklar
Hjälpverb kallas verb som inte själva betyder något, men som har viktiga funktioner tillsammans med huvudverbet, till exempel för att uttrycka olika tidsformer och för att förändra huvudverbets betydelse. har dykt, hade dykt, ska dyka (olika tidsformer) borde dyka, måste dyka, vill dyka, får dyka (förändrad betydelse)
När du tar tema på ett verb, sägs eller skrivs verbet i följande former: infinitiv preteritum supinum (att) bo (i går) bodde (har) bott
Facit hittar du på s. 348–351.
Olika sidor av språket
Svenskans tempussystem
Svenskans tempus (tidsformer) kan delas in i presenssystemet (NU-fokus) och preteritumsystemet (DÅ-fokus).
Det är viktigt att inte blanda tempus från de olika systemen.
Presenssystemet (NU-fokus)
Före NU NU Efter NU (perfekt) (presens) (futurum) har hoppat hoppar ska hoppa, tänker hoppa kommer att hoppa
Iman har redan gjort läxan. (Före NU)
Hon äter (NU) innan hon ska cykla till träningen. (Efter NU)
Presens uttrycker nutid, allmänna företeelser, vanor och framtid.
Jag pluggar nu. (nutid)
Vargar lever i flock. (allmän företeelse)
Jag äter gröt till frukost varje morgon. (vana)
Vi åker till Göteborg på julafton. (framtid)
Perfekt uttrycker händelser som är före NU och som ibland fortfarande pågår. Perfekt kan också uttrycka något som är avslutat men oberoende av tid. Perfekt består av hjälpverbet har + supinum av verbet som kommer efter.
Jag har duschat och nu sitter jag och äter frukost. (före NU – presens)
Jag har arbetat här sedan 2015. (påbörjat före NU och pågår fortfarande)
Jag har pluggat. (avslutat, oberoende av tid)
Futurum uttrycker framtid och består av infinitiv av verbet som kommer efter.
Jag ska plugga/kommer att plugga
Preteritumsystemet (DÅ-fokus)
Före DÅ DÅ
Efter DÅ
(pluskvamperfekt) (preteritum) (futurum preteriti) hade hoppat hoppade skulle hoppa
Iman hade redan gjort läxan. (Före DÅ)
Hon åt (DÅ) innan hon skulle cykla till träningen. (Efter DÅ)
Preteritum uttrycker förfluten och avslutad tid, används vid vissa fraser som uttrycker en känsla och vid vissa artighetsfraser.
I går pluggade jag. (förfluten tid)
Vad roligt det var att träffa dig! (känsla)
Skulle du kunna hämta mig efter träningen? (artighet)
Pluskvamperfekt uttrycker förfluten tid som inträffar före DÅ.
Pluskvamperfekt består av hjälpverbet hade + supinum av verbet som kommer efter.
Jag hade pluggat hela dagen.
Futurum preteriti uttrycker framtid i DÅ-systemet och består av skulle + infinitiv av verbet som kommer efter.
Jag borstade tänderna innan jag skulle gå till tandläkaren.
Skriv
Skriv
Skriv en kort text för att träna på tempusformerna. Du kan till exempel välja någon av nedanstående uppgifter:
• Hur jag upplevde Sverige när jag kom hit och hur jag upplever Sverige nu.
• Då när jag var barn – nu när jag snart är vuxen.
Texten nedan är skriven med DÅ-fokus (preteritum, pluskvamperfekt och futurum preteriti). Skriv om texten till NUfokus och träna på att använda tempusformerna presens, perfekt och futurum.
När jag stod i duschen med schampo i håret stängdes plötsligt vattnet av. Jag blev tvungen att gå ut ur duschen och hämta vattnet som fanns kvar i vattenkokaren för att kunna skölja ur håret. Samtidigt som jag sköljde ur håret
Olika sidor av språket
insåg jag att jag hade glömt att göra läxan. Jag tittade snabbt på klockan och tänkte att om jag verkligen skyndade mig, så skulle jag nog hinna göra läxan och ta bussen till skolan i tid.
Undersök
Beskriv hur tempusformer uttrycks i ditt förstaspråk. Vilka likheter och skillnader finns?
Andra verbformer
Det finns även andra verbformer, som inte är tempus.
Infinitiv är verbets grundform. Före infinitiv kan du sätta infinitivmärket att. Infinitiv är verbens uppslagsform. I en ordlista står alltid infinitivformen först. (att) se
Imperativ uttrycker uppmaning.
Se!
Ett vanligt fel andraspråkstalare gör är att använda infinitiv istället för presens. Tänk på att infinitiv bara kan användas med olika typer av hjälpverb.
Jag ska/måste/borde prata med honom nu.
Om det inte finns ett hjälpverb, måste meningen stå i presens eller preteritum.
Han pratar med honom nu. Jag pratade med honom i går.
Skriv
Presens eller infinitiv? Fyll i rätt form av verben.
1. Är du snäll och mig mobiltelefonen? (ge)
2. De ofta politiska frågor. (diskutera)
3. När vill du lunch? (äta)
4. Vi borde sovmorgon! (få)
5. Mina syskon är viktiga för mig, trots att vi ofta. (bråka)
Svenska impulser SVA nivå 1
carl-johan markstedt, simon bogren och sofia löwenhielm
Vad gör dig till en trygg och säker talare? Hur skriver du sammanhängande och varierade texter? Vad kännetecknar de litterära epokerna? Hur kan du utveckla din förmåga att läsa, granska och analysera olika slags texter? Vilka strategier kan du använda för att utveckla ditt språk när du arbetar med svenska i tal och skrift?
Svenska impulser SVA nivå 1 är ett läromedel som söker nya vägar till lärande och utveckling, allt inom ramen för en tydlig struktur.
I Svenska impulser SVA nivå 1 får du öva dig i muntlig och skriftlig framställning. Du får läsa och arbeta med skönlitteratur och sakprosa, och lära dig om språklig variation. Du får också reflektera över din flerspråkighet och hur du kan utveckla din svenska på ett effektivt sätt. Svenska impulser SVA nivå 1 förstärker och fördjupar dina kunskaper. Men boken fyller också på, utmanar och leder vidare.
