KJELL HJELM
Omvårdnad
NIVÅ 1
Sanoma Utbildning
Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm
Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm
www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se
Order/Läromedelsinformation
Telefon 08-587 642 10
Redaktör och bildredaktör: Maria Sandum
Grafisk form: Anna Markevärn/Anna Markevärn Art Direction
Layout: Gyllene Snittet bokformgivning AB
Omslagsfoto: johner.se/Maskot Bildbyrå AB
Omvårdnad – nivå 1
ISBN: 978-91-523-6684-4
© 2025 Kjell Hjelm & Sanoma Utbildning AB, Stockholm
Alla rättigheter förbehållna. Ingen text- och datautvinning är tillåten.
Första upplagan
Första tryckningen
Kopieringsförbud!
Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.
Tryck: Livonia Print, Lettland 2025
Förord
Omvårdnad Nivå 1 ger dig grundläggande kunskaper i omvårdnad.
Oavsett om du planerar att arbeta inom vård och omsorg eller hälsooch sjukvård behöver du både teoretiska och praktiska kunskaper för att kunna göra ett gott arbete.
Alla människor behöver känna trygghet för att må bra. I boken betonas därför hur viktigt det är med en god kommunikation, ett gott bemötande och ett väl fungerande samarbete. En av omvårdnadspersonalens viktigaste uppgifter är att bygga trygga relationer till sina medmänniskor.
Det finns många olika benämningar på personer som får omvårdnad. Inom den sociala omsorgen är person, kund, vårdtagare, hyresgäst och boende vanliga benämningar, medan man i sjukvården i huvudsak använder begreppet patient. I boken använder jag för enkelhetens skull oftast begreppet person.
I verksamheterna används begreppen vård och omsorg och omvårdnad synonymt med varandra, till exempel i orden vård- och omsorgspersonal och omvårdnadspersonal. I boken förekommer därför båda begreppen i varierande utsträckning.
Boken följer en struktur som innehåller både teoretiska och praktiska delar. Studierna underlättas av sammanfattningar, frågor av kortsvarskaraktär, studieuppgifter och berättelser. Det finns också utrymme för reflektion och diskussion tillsammans med studiekamraterna.
Jag hoppas att du kommer få stor behållning av dina studier och att boken ger både inspiration och gedigna kunskaper på vägen mot ditt framtida yrke.
Kjell Hjelm
Sammanfattning 179
Studieuppgifter 181
8:5 Hjälpmedel vid elimination 184
Sammanfattning 186
Studieuppgifter 187
KAPITEL NIO
Mat, dryck och vila 188
9:1 Nutritionslära 191
9:2 Vårt behov av vätska 194
9:3 Måltiden 197
9:4 Nedsatt aptit 201
9:5 Hjälp med att äta och dricka 203
9:6 Specialkost 205
9:7 Vila och sömn 208
Sammanfattning 211
Studieuppgifter 213
9:8 Näringsrekommendationer 216
Sammanfattning 217
Studieuppgifter 217
KAPITEL TIO
Rehabilitering och habilitering i vård- och omsorgsarbete 218
10:1 Rehabilitering 221
10:2 Habilitering 228
Sammanfattning 230
Studieuppgifter 231
10:3 Vilka grupper är aktuella för habilitering? 233
Sammanfattning 238
Studieuppgifter 239
KAPITEL ELVA
Lagar och andra bestämmelser 240
11:1 Författningshierarki 243
11:2 Hälso- och sjukvårdslag (2017:30), HSL 246
11:3 Smittskyddslag (2011:168) 248
11:4 Dataskyddsförordningen, GDPR 250
11:5 Andra lagar och regelverk som styr omvårdnadsarbetet 252
Sammanfattning 256
Studieuppgifter 257
11:6 Myndigheter inom patientsäkerhetsområdet 260
Sammanfattning 262
Studieuppgifter 263
KAPITEL TOLV
Biståndsbedömning, vårdplanering, dokumentation och rapportering 264
12:1 Personcentrerad vård 267
12:2 Biståndsbedömning 269
12:3 Individuell vårdplanering 271
12:4 Dokumentation 273
12:5 Rapportering 276 Sammanfattning 278 Studieuppgifter 279
12:6 Att uppmärksamma förändringar i människors hälsotillstånd 281
12:6 SBAR – en metod för strukturerad kommunikation
KAPITEL TRETTON
Omvårdnad och omsorg vid vanliga sjukdomstillstånd 286
13:1 Diabetes
13:2 Stroke
13:3 Parkinsons sjukdom
13:4 Kärlkramp och hjärtinfarkt
13:5 Hjärtsvikt
13:6 Intresseorganisationer
KAPITEL FJORTON
Omvårdnad i livets slutskede
14:1 Palliativ vård – lindrande vård
14:2 Döden förr och nu
14:3 Omvårdnad den sista tiden
14:4 Förhållningssätt till döden
Omvårdnadsarbete
I det här kapitlet ges en kort introduktion till vad omvårdnadsarbete innebär. Centrala begrepp förklaras och de vanligaste yrkena inom området presenteras.
Avsnitt
1:1 Vård, omsorg och omvårdnad
1:2 Omvårdnadsarbete
1:3 Vård- och omsorgsyrken
Viktiga begrepp
• Vård
• Omsorg
• Social omsorg
• Socialt arbete
• Omvårdnad
• Holistiskt synsätt
• Kontaktmannaskap
• Sekretess
• Tystnadsplikt
Syfte
• Eleverna utvecklar förmåga att använda centrala begrepp inom omvårdnad.
1:1
Vård, omsorg
och omvårdnad
Vård är ett gammalt ord som kommer från fornsvenskans ord varper som betyder akt, vakt, väktare eller hägn. Ordet vårda fick betydelsen bry sig om eller ansvara för. Idag finns ordet vård i begrepp som sjukvård, tandvård, fotvård och kriminalvård.
Socialstyrelsens definition av vård och omsorg: ”Åtgärder och insatser till enskilda personer gällande socialtjänst, stöd och service till funktionshindrade samt hälso- och sjukvård enligt gällande lagar.”
Omsorg, social omsorg, socialt arbete och omvårdnad
Omsorg
Ordet omsorg härstammar från tyska språkets ord sorgen vilket ungefär betyder sörja för eller beskydda. Med andra ord har orden omsorg och vård en snarlik betydelse.
Social omsorg
Inom socialtjänsten används begreppet social omsorg. Ordet social kommer från det latinska uttrycket socialis, som kan översättas med gemenskap, sällskap eller samhälle.
Varje kommun har ansvar för sina medborgare. Social omsorg innebär att kommunerna ger stöd och hjälp till barn, familjer, äldre och personer med funktionsnedsättningar som av olika skäl har svårigheter i sitt dagliga liv. Social omsorg omfattar även personer som hamnat i missbruksproblem, arbetslöshet eller ekonomiska svårigheter samt nyanlända som behöver hjälp att komma in i det svenska samhället.
Social omsorg ska underlätta den dagliga livsföringen så att människor kan leva ett så normalt liv som möjligt. Det kan handla om att ha ett arbete och att kunna delta i föreningsliv, exempelvis en idrottsklubb eller kulturförening.
Socialt arbete
Det är svårt att ge en exakt definition av begreppet socialt arbete men det handlar om att spåra, kartlägga, förebygga och hjälpa personer att övervinna sociala problem. Exempel på socialt arbete är att ge stöd till personer med missbruksproblem, ekonomiska svårigheter eller till personer som är hemlösa. Socialt arbete bedrivs av kommuner, frivilligorganisationer, religiösa samfund och stiftelser.
Omvårdnad
Begreppen omvårdnad, vård och omsorg liknar varandra. Ordet omvårdnad har dock en bredare betydelse än begreppet vård och omsorg. Omvårdnad innebär att omvårdnadspersonalen möter personen utifrån ett helhetsperspektiv och att personens alla behov uppmärksammas. Det handlar om fysiska, psykiska, sociala, kulturella, andliga och existentiella behov, det vill säga alla de delar som utgör en människa.
Omvårdnad är ett praktiskt arbete men också ett vetenskapligt forskningsområde kopplat till sjuksköterskans profession.
KAN DU NU?
Förklara begreppen: a) Vård b) Omsorg c) Omvårdnad
1:2 Omvårdnadsarbete
Arbetsuppgifterna inom omvårdnad varierar beroende på verksamhetens syfte. Omvårdnadspersonal erbjuder hjälp och stödinsatser till äldre och sjuka samt till personer med funktionsnedsättningar som inte klarar sin dagliga livsföring på egen hand. Det förväntas att personalen stödjer, lyssnar på och hjälper personen. I omvårdnadsarbetet ingår också att uppmärksamma behov hos närstående. Det ställer stora krav på personlig lämplighet och på att arbetsuppgifterna utförs på ett professionellt sätt. Med professionellt sätt menas att arbeta utifrån gällande lagar, författningar, allmänna råd och riktlinjer. Man ska till exempel följa basala hygienrutiner och kunna dokumentera olika omvårdnadsåtgärder. Omvårdnadspersonal ska arbeta utifrån ett etiskt förhållningssätt. Det innebär att uppträda vänligt och ödmjukt med respekt för personens självbestämmande och integritet.
Holistiskt synsätt
Alla människor är olika och därför ska personal som arbetar inom omvårdnad betrakta personen som vårdas utifrån ett holistiskt synsätt, det vill säga ett helhetsperspektiv. I det holistiska synsättet ingår att ta hänsyn till:
Fysiska behov – människan är en biologisk varelse med kroppsliga behov som behöver tillgodoses. Sådana behov kan vara mat, dryck, sömn, elimination (toalettvanor) och personlig hygien. Det kan också handla om beröring, omläggning av sår samt smärtlindring vid kroppslig smärta.
Psykiska behov – känslor är individuella och omvårdnadspersonal behöver vara lyhörd för olika psykiska behov. Det är minst lika viktigt att lyssna på och samtala med personen som att hjälpa till med fysiska behov. En del personer har psykiatriska diagnoser som till exempel depressionstillstånd. Då behöver personalen lyssna, notera och om nödvändigt rapportera till sjuksköterska eller läkare hur personen mår så att rätt hjälp kan erbjudas.
Sociala behov – människan är i grunden en social varelse, även om de sociala behoven varierar mellan olika individer. För många människor betyder familjen och vännerna mest av allt. I sociala möten speglar vi oss genom andra, får bekräftelse och lär känna oss själva bättre. Dessa
behov varar livet ut. Även här gäller det att vara lyhörd för personens önskemål. Man kan till exempel försöka hjälpa till med att förmedla de sociala kontakter som personen önskar.
Kulturella behov – dagens mångkulturella samhälle innebär att människor med olika traditioner och seder lever sida vid sida.
Människor från olika delar av världen möts och kulturer utvecklas och förändras över tid. Den kulturella identiteten varierar och påverkas av många faktorer, som till exempel nationalitet, etnicitet, kön och socioekonomisk status. Så långt det är möjligt ska vi försöka tillgodose personens individuella och kulturella behov.
Andliga och existentiella behov – behöver inte handla om en gudstro utan utgår från vår livsåskådning och olika livsfrågor som till exempel förlåtelse, meningen med livet eller vad som händer efter döden. Oavsett livsåskådning kan vi alla behöva stunder av stillhet och möjlighet att samtala om livsfrågor. Om en person är troende måste vi respektera hens trosuppfattning och de vanor och seder som följer med den.
Ohälsa och sjukdom påverkar hela individen. En person som till exempel får en allvarlig cancerdiagnos, kommer förutom att få fysiska symtom, sannolikt att reagera med psykiska besvär. Ett allvarligt sjukdomsbesked kan leda till känslor av ilska och sorg. Det kan i sin tur påverka personens sociala liv, genom att relationen till närstående blir ansträngd. Skuldkänslor hos både den sjuka personen och dennes närstående är vanliga och kan leda till att den sjuka personen drar sig
undan och undviker sociala kontakter. Existentiella tankar, till exempel frågor som rör meningen med livet är också vanliga i samband med allvarlig sjukdom. Det finns inga generella svar kring hur en människa reagerar vid ohälsa och sjukdom utan omvårdnadspersonalen måste i alla lägen vara uppmärksam och lyhörd för den enskilda individens uttryck och behov.
Läs berättelsen om Martin i bilagan i slutet av boken.
Omvårdnadsuppgifter
Omvårdnadspersonalens arbetsuppgifter och arbetsområden varierar och kan innefatta alltifrån städning till vård i livets slutskede.
• Omsorgsuppgifter handlar om det dagliga arbetet i personens bostad, exempelvis personlig hygien, påklädning och städning.
• Sociala uppgifter handlar till exempel om att hjälpa personen att hålla kontakt med närstående och vänner eller att följa med till läkare, fotvård eller frisör. Du kan föreslå en promenad till en god vän, att gå till ett café och dricka en kopp kaffe eller att se en konstutställning.
En viktig social uppgift för personalen är att kunna sitta ner och prata en stund med personen.
• Vård och omsorgsuppgifter samt medicinska uppgifter, exempelvis såromläggning, sondmatning och att dela medicin från dosett. Dessa uppgifter kräver oftast ett särskilt tillstånd, en så kallad delegering utfärdad av en sjuksköterska.
• Administrativa uppgifter. I personalens arbete ingår ofta administrativa uppgifter som till exempel social dokumentation, bokning av besökstider hos frisör, fotvård eller myndigheter. Det kan också innebära att hålla kontakt med närstående eller med god man. Omvårdnadspersonal kan även ha som uppgift att lägga arbetsscheman och att ordna med vikarier vid sjukdom eller annan ledighet. Du får lära dig mer om de olika arbetsuppgifterna längre fram i boken.
Kontaktmannaskap
I hemtjänsten, inom LSS verksamheter och på särskilda boenden arbetar man ofta med kontaktmannaskap. Det innebär att personen får en kontaktperson utsedd i personalgruppen. Ett av huvudsyftena med kontaktmannaskapet är att öka omsorgskvaliteten och tryggheten
hos personen och de närstående. Kontaktpersonen har ett övergripande ansvar för en eller flera personer och har kontakt med till exempel närstående, arbetskamrater, enhetschef, biståndshandläggare, sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut och vårdcentral. Kontaktpersonen ansvarar även för att personal, som ersätter vid ledighet, är väl informerad om personen.
Att arbeta i andra personers hem
För att vården och omsorgen ska fungera i personens hem är det viktigt att det finns ett välfungerande samarbete mellan hälso och sjukvården och den sociala omsorgen i kommunen. Omvårdnadspersonal som arbetar i en persons hem behöver vara lyhörd och respektera personens önskemål. Planering och genomförande av hjälpinsatserna ska ske tillsammans med personen.
Kontinuitet
Många personer som är i behov av vård och omsorg känner att det är viktigt med kontinuitet. Även hälso och sjukvårdslagen betonar vikten av kontinuitet i vården. Målet ska vara att så få personer som möjligt är inblandade i personens stöd och hjälpinsatser, bland annat eftersom stor personalomsättning kan leda till stress och otrygghet. Har personen ett stort vård och omsorgsbehov kan två personal hjälpas åt att utföra alla hjälpinsatser.
Sekretess och tystnadsplikt
All personal som arbetar inom vård och omsorg omfattas av lagstiftning gällande sekretess och tystnadsplikt. Det innebär att uppgifter om en person som vårdas eller om dennes närstående, inte får föras vidare. Detta gäller oavsett om informationen sprids muntligt, skriftligt eller på annat sätt.
Det kan till exempel gälla uppgifter om sjukdom, behandling, medicinering, att personen är inskriven på en vårdinrättning eller privata omständigheter som familjeförhållanden, adressuppgifter med mera. Dessa uppgifter får inte heller lämnas till närstående utan personens godkännande. Brott mot tystnadsplikten kan vara straffbart enligt brottsbalken och ge böter eller fängelse.
Det är endast personal som är direkt involverad i omvårdnadsarbetet kring en person som får ta del av uppgifter rörande personen. Det är till exempel inte tillåtet att söka efter uppgifter om en person i ett journalsystem om man inte deltar i vården av personen. Om man olovligen gör efterforskningar i informationssystem, till exempel ett journalsystem, kan man bli dömd för dataintrång enligt brottsbalken.
Tänk på att bestämmelser om sekretess och tystnadsplikt även gäller för elever som deltar i arbetet under APL.
Undantag
Det finns undantag då tystnadsplikt och sekretess kan brytas, till exempel då polis, domstol, åklagare, kronofogde eller skattemyndighet behöver göra en utredning. I regel handlar det om allvarligare brott som kan ge minst ett års fängelse. Hälso och sjukvårdspersonal kan i vissa fall behöva lämna ut upplysningar till myndigheter, till exempel uppgifter som behövs vid en rättsmedicinsk undersökning. Upplysningar kan också behöva lämnas för ett ärende som rör när en student kan komma att behöva stängas av från högskoleutbildning eller polisprogrammet eller för att pröva lämpligheten för körkort, traktorkort eller taxiförarlegitimation.
Tystnadsplikten kan även brytas om man misstänker att ett barn far illa. Anställda på vissa myndigheter och i vissa verksamheter, till exempel hälso och sjukvården, tandvården, förskolan, skolan och socialtjänsten, är skyldiga enligt lag att genast anmäla om de i sitt arbete misstänker att ett barn far illa. Anmälan görs till socialtjänsten.
Om du är osäker på om en uppgift får lämnas ut är det viktigt att ta reda på vad som gäller. Tala med en läkare eller sjuksköterska om du känner dig osäker. I kommuner och regioner finns i regel jurister som kan svara på frågor gällande tystnadsplikt och sekretess.
Läs mer om lagar som behandlar sekretess och tystnadsplikt i Vill du veta mer? i slutet av kapitlet.
KAN DU NU?
Förklara begreppet holistiskt synsätt.
Vad innebär sekretess och tystnadsplikt inom vård och omsorg?
1:3 Vård- och omsorgsyrken
Som personal ingår du i ett arbetslag eller team som samlar olika kompetenser runt personen som vårdas. Kunskaper och erfarenheter från olika yrkesgrupper är viktiga. Sammansättningen av yrkesgrupper kan se olika ut beroende på var du arbetar. För att vården ska utformas på bästa sätt bör omvårdnadspersonal vara samarbetsvillig, prestigelös och lyhörd. Oavsett vilka kompetenser som ingår i arbetslaget måste du kunna fatta egna beslut kring hur vård och omsorgsarbetet ska planeras och utföras. Det behövs stor självkännedom och personlig mognad vid arbete inom vård och omsorg.
Yrkesgrupper inom vård- och omsorgsarbete
Undersköterska – har läst en gymnasial yrkesutbildning. Genom fortsatta studier på yrkeshögskolan kan undersköterskor specialisera sig inom till exempel demensvård, barn och ungdom eller operation. Idag är undersköterska Sveriges vanligaste yrke. År 2023 fanns det cirka 128 000 undersköterskor inom områdena hemtjänst, hemsjukvård och äldreboende. Till detta kommer ett stort antal undersköterskor som arbetar i andra verksamheter inom vården och omsorgen samt hälsooch sjukvården. Från och med den 1 juli 2023 är undersköterska en skyddad yrkestitel. För att få använda titeln undersköterska inom vård och omsorg krävs ett behörighetsbevis från Socialstyrelsen. (Källa SCB)
Sjukvårdsbiträde/vårdbiträde – är personal som arbetar inom vård och omsorg men som saknar eller har en kortare utbildning.
Personlig assistent – ger assistans åt personer som har en funktionsnedsättning. Det kan handla om stöd vid olika former av personliga behov som till exempel skötsel av hygien eller vid arbete och fritidsaktiviteter.
Legitimerad sjuksköterska – har minst treårig högskoleutbildning.
Sjuksköterskans kompetens rymmer omvårdnadens teori och praktik, forskning, utveckling, utbildning och arbetsledning. Sjuksköterskor kan specialisera sig inom till exempel vård av äldre, intensivvård och anestesi.
Legitimerad läkare – blir man efter 11 terminers universitetsstudier och 18 månaders allmäntjänstgöring, så kallad ATtjänstgöring. Läkaren ställer diagnos, behandlar och botar sjukdomar, men arbetar också med förebyggande åtgärder, information och forskning. Läkare kan specialisera sig inom till exempel geriatrik, medicin och kirurgi.
Legitimerad arbetsterapeut – har högskoleutbildning och bedömer förmågor hos personer som drabbats av skada eller sjukdom. Genom träningsprogram och utprovning av hjälpmedel är målet att personen ska kunna klara av sitt vardagsliv i så stor utsträckning som möjligt.
Legitimerad fysioterapeut/sjukgymnast – Har högskoleutbildning och arbetar med kroppens rörelse i varierande former. Arbetet kan ske i förebyggande, behandlande, rehabiliterande eller i lindrande syfte. De arbetar med rådgivning och olika typer av träningsprogram.
Legitimerad logoped – har högskoleutbildning. Bedömer, tränar samt ger råd beträffande språkliga förmågor. Logopeden arbetar också med personer som har dysfagi, det vill säga sväljsvårigheter.
Legitimerad dietist – har högskoleutbildning och arbetar med kostfrågor.
Dietisten bedömer bland annat nutritionsstatus och utarbetar individuella kostråd, till exempel vid undernäring eller övervikt.
Kurator – har högskoleutbildning. Arbetar med samtal och krishantering men ger också stöd till närstående. En kurator hjälper ibland till i kontakter med arbetsgivare och myndigheter, till exempel Försäkringskassan.
Legitimerad psykolog – har genomgått en femårig universitetsutbildning samt har gjort ett års praktik efter psykologexamen. Psykologen gör psykologiska bedömningar och ger olika typer av psykologiska behandlingar.
Biståndshandläggare – personal i kommunen som utreder och bedömer personers behov av hjälpinsatser (bistånd), till exempel hemtjänst, LSS verksamheter eller särskilt boende. Biståndshandläggare har vanligtvis socionomexamen men kan även vara beteendevetare.
God man – en person som utses av tingsrätten för att sköta en persons ekonomi.
Kvinnor och män
En majoritet av de anställda inom vård och omsorg är kvinnor.
Läkaryrket och skötare inom psykiatrin utgör några av undantagen.
Ungefär 9 procent av undersköterskorna och 11 procent av sjuksköterskorna är män. Det finns dock platser i landet där könsfördelningen mellan undersköterskorna är jämnare. (källa SCB)
En jämnare könsfördelning har flera fördelar. Många personer vill själva kunna påverka vem som ska utföra vissa stödinsatser, till exempel om en kvinna inte vill bli duschad av en man och vice versa. Fler män i vården skulle även kunna ses som ett steg i riktning mot ökad jämlikhet mellan könen.
KAN DU NU?
Vilken är skillnaden i utbildning mellan ett sjukvårdsbiträde, en undersköterska och en sjuksköterska?
Sammanfattning
1:1 Vård, omsorg och omvårdnad
• Med vård menas att ta hand om eller ansvara för en person. Begreppet omvårdnad har en bredare betydelse kopplat till ett helhetsperspektiv gällande personen som vårdas.
• Omsorg har ungefär betydelsen beskydda och social omsorg handlar om att samhället ger stöd till människor som av olika skäl har svårigheter i den dagliga livsföringen. Med socialt arbete menas att spåra, kartlägga, förebygga och övervinna sociala problem i samhället.
1:2 Omvårdnadsarbete
• Omvårdnadspersonalens arbetsuppgifter varierar och kan innefatta vård- och omsorgsuppgifter, medicinska uppgifter samt sociala och administrativa uppgifter.
• Omvårdnadspersonalen ska arbeta utifrån ett professionellt och etiskt förhållningssätt. De ska ha ett holistiskt synsätt vilket innebär att de ska ta hänsyn till både fysiska, psykiska, sociala, kulturella samt andliga behov hos personen de vårdar.
• Sekretess och tystnadsplikt gäller för all personal inom vård och omsorg. Det innebär att uppgifter om en person som vårdas inte får föras vidare till personer som inte är direkt involverade i dennes vård.
1:3 Vård- och omsorgsyrken
• Det finns ett flertal vård- och omsorgsyrken med olika inriktningar. Den gemensamma uppgiften är att ge hjälp- och stödinsatser till äldre och sjuka samt till personer med funktionsnedsättningar som inte klarar sin dagliga livsföring.
• Det är vanligt att omvårdnadspersonal ingår i arbetslag eller team där olika kompetenser samlas runt personen som vårdas.
• Med några få undantag domineras vård- och omsorgsyrkena av kvinnor.
Studieuppgifter
1:1 Vård, omsorg och omvårdnad
1. Ge två exempel på sammanhang där ordet vård förekommer.
2. Förklara innebörden av begreppet social omsorg.
3. Vilken yrkesgrupp har omvårdnad som specialitet?
1:2 Omvårdnadsarbete
1. Vad menas med följande behov?
a) fysiska
b) psykiska
c) sociala
d) kulturella
e) andliga och existentiella
2. Ge ett par exempel på omvårdnadsuppgifter.
3. Vad innebär sekretess och tystnadsplikt för personal inom vård och omsorg?
4. Vilka får läsa en persons journal?
1:3 Vård- och omsorgsyrken
1. Varför sker arbetet runt en vårdtagare ofta i team?
2. Ge exempel på yrkesgrupper som kan ingå i ett arbetslag eller ett team.
3. Vilka arbetsområden har en fysioterapeut?
4. Ge exempel på när en kurator kan behöva anlitas.
5. Hur ser könsfördelningen ut inom vård- och omsorgsarbete?
REFLEKTERA OCH DISKUTERA
1. Social omsorg handlar mycket om att få människor att leva ett så normalt liv som möjligt. Vad innebär ett så normalt liv som möjligt för dig?
2. Reflektera över varför det är viktigt med sekretess och tystnadsplikt inom vård och omsorg.
3. Vad anser du behövs för att locka fler män till vård- och omsorgsarbete?
ÖVA
Ta ett stort papper och rita hur ett arbetslag/team kan se ut inom sjukvården. Sätt personen som vårdas i mitten och rita därefter de personer som arbetar runt denna person. Skriv personernas kompetenser och sammanfatta vad som ingår i deras kompetensområde.
TA REDA PÅ
1. Gå in på din kommuns hemsida och se hur Social- och omsorgskontoret är organiserat. Notera att kommunens organisation kan variera beroende på kommunens storlek.
2. Ta reda på om det finns privat- och/eller frivilligorganisationer som bedriver socialt arbete i din kommun.
3. a) Hur arbetar din kommun med jämställdhet inom vård- och omsorgsområdet?
b) Hur försöker kommunen rekrytera fler män?
Vill du veta mer?
Avsnitt
1:4 Lagar som behandlar sekretess och tystnadsplikt
Viktiga begrepp
• Offentlighets- och sekretesslagen
1:4 Lagar som behandlar sekretess och
tystnadsplikt
Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
25 kap. 1 § Sekretess gäller inom hälso- och sjukvården för uppgift om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. Detsamma gäller i annan medicinsk verksamhet, exempelvis rättsmedicinsk och rättspsykiatrisk undersökning, insemination, befruktning utanför kroppen, fastställande av könstillhörighet, abort, sterilisering, omskärelse och åtgärder mot smittsamma sjukdomar. Första stycket gäller inte om annat följer av 7, 8 eller 10 § eller 26 kap. 6 §. För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år. Lag (2012:459).
Patientsäkerhetslagen (2010:659)
6 kap. 12 § Den som tillhör eller har tillhört hälso- och sjukvårdspersonalen inom den enskilda hälso- och sjukvården får inte obehörigen röja vad han eller hon i sin verksamhet har fått veta om en enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Som obehörigt röjande anses inte att någon fullgör sådan uppgiftsskyldighet som följer av lag eller förordning. Tystnadsplikt som gäller för en uppgift om en patients hälsotillstånd gäller även i förhållande till patienten själv, om det med hänsyn till ändamålet med hälso- och sjukvården är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas till patienten. För det allmännas verksamhet gäller offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).
Socialtjänstlagen (2025:400)
15 kap. 1 § Bestämmelser om sekretess i det allmännas verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar finns i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Där finns även sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess.
Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade
29 § Den som är eller har varit verksam inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som avser insatser enligt denna lag får inte obehörigen röja vad han därvid erfarit om enskildas personliga förhållanden.
Patientdatalagen (2008:355)
4 kap. 1 § Den som arbetar hos en vårdgivare får ta del av dokumenterade uppgifter om en patient endast om han eller hon deltar i vården av patienten eller av annat skäl behöver uppgifterna för sitt arbete inom hälso- och sjukvården.
KAN DU NU?
För vilken typ av uppgifter gäller sekretess inom hälso- och sjukvård?
Sammanfattning
1:4 Lagar som behandlar sekretess och tystnadsplikt
• Till de lagar som behandlar sekretess och tystnadsplikt hör: offentlighets- och sekretesslagen, patientsäkerhetslagen, socialtjänstlagen, lag om stöd och service till vissa funktionshindrade samt patientdatalagen.
Studieuppgifter
1:4 Lagar som behandlar sekretess och tystnadsplikt
1. Vad säger patientdatalagen angående att ta del av dokumenterade uppgifter om en patient som man inte deltar i vården av?
2. Hur länge gäller sekretessen för uppgifter i en allmän handling?
Kommunikation och förhållningssätt
I omvårdnadsarbete möter vi människor som på grund av sjukdom eller andra orsaker är särskilt beroende av en fungerande kommunikation. Det här kapitlet syftar till att öka förståelsen för hur viktigt det är. Kapitlet ger dig också kunskaper och verktyg för att uppnå ett lyckat samtal samt kunskap om hur sinnena kan stimuleras på olika sätt.
Avsnitt
2:1 Kommunikation
2:2 Sätt att kommunicera
2:3 Information eller samtal
2:4 Svårigheter vid kommunikation
2:5 Det goda samtalet
Viktiga begrepp
• Kommunikation
• Verbal kommunikation
• Kroppsspråk
• Skriftlig kommunikation
• Envägskommunikation
• Tvåvägskommunikation
• Flervägskommunikation
• Dubbla budskap
• Fackspråk
• Minoritetsspråk
Syfte
• Eleverna utvecklar förmåga att kommunicera och möta patienter och brukare med ett lyhört, respektfullt, reflekterande och empatiskt förhållningssätt.
2:1 Kommunikation
Ordet kommunikation kommer från latinets communicatio som betyder ömsesidigt utbyte. Kommunikation innebär att människor gör saker gemensamt och känner delaktighet. Begreppet kommunikation har således en djupare mening, där människor utbyter tankar, upplevelser och värderingar. Alla människor behöver känna sig betydelsefulla, sedda och bekräftade och därför är det viktigt att se och lyssna uppmärksamt på sina medmänniskor. En god kommunikation är avgörande för att samarbete och interaktion ska kunna fungera på en arbetsplats.
All omvårdnadspersonal ska kommunicera så tydligt som möjligt och sträva efter ömsesidig förståelse. Det är nödvändigt att personalen kan förstå, tala, läsa och skriva svenska.
I Skolverkets examensmål för Vård och omsorgsprogrammet betonas språkets betydelse.
”Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga till muntlig och skriftlig kommunikation, eftersom det skapar en grund för ett gott samarbete samt för att kunna ge korrekt och komplex information till patienter och andra personer. Ett rikt och nyanserat språk är dessutom ett redskap för reflektion och lärande.”
ur Examensmålen för Vård- och omsorgsprogrammet
Bristande kommunikation kan leda till missförstånd, att människor mår dåligt samt att den medicinska säkerheten äventyras. Faktum är att de flesta konflikter som uppstår mellan människor beror på bristande kommunikation.
Det leder inte sällan till avvikelser och anmälningar i omvårdnaden. Arbetsplatser som arbetar med att förbättra kommunikationen blir därför mer framgångsrika och uppnår bättre resultat.
KAN DU NU?
Förklara innebörden i begreppet kommunikation.
2:2 Sätt att kommunicera
Varje gång två människor möts sker någon sorts kommunikation. Kommunikationen kan vara ordrik, ordfattig eller helt sakna ord.
Verbal kommunikation
Verbal kommunikation handlar om att använda talade ord. Samtal är ett bra kommunikationssätt som främjar kontakten mellan människor. Omvårdnadspersonal står inför många situationer där samtal behöver inledas. Exempel på vanliga samtal är välkomstsamtal, samtal med syfte att lösa ett problem och samtal med närstående. Dessutom behöver omvårdnadspersonal kontinuerligt samtala med sina kollegor för att säkerställa en trygg och säker vård.
Språkets betydelse
Ett språk innehåller tusentals ord och uttryck. Människor har varierande uttryckssätt och tolkar orden olika. Det beror bland annat på ålder, erfarenheter, kön, bakgrund och yrke. Ett ord kan vara värdeladdat, det vill säga ha en positiv eller negativ betydelse. Hur ordet uppfattas varierar från person till person men ju bättre språket behärskas, desto fler nyanser kan uppfattas. Värdeladdade ord kan ibland leda till att missförstånd uppstår och de bör därför användas med försiktighet inom omvårdnadsarbete.
Ett exempel: Omvårdnadspersonalen talar om patientens möjligheter, istället för att fokusera på risker och svårigheter.
Kroppsspråk
Det finns ett ordspråk som lyder: ”En blick säger mer än tusen ord”.
Med det menas att en stor del av människors kommunikation sker genom kroppsspråket, exempelvis i form av blickar, nickningar och leenden. Kommunikation sker också genom kroppshållning, mimik, gester, röst och tonfall. För spädbarn som saknar verbalt språk är kroppsspråket livsviktigt eftersom de inte kan förmedla känslor av hunger, smärta eller oro på andra sätt.
Tonfallet har större betydelse än de ord som sägs när vi kommunicerar.
När tonfallet uttrycker en sak och orden något annat är det tonfallet som avgör hur budskapet tolkas.
Skriftlig kommunikation
Mycket av dagens kommunikation sker skriftligt, exempelvis via brev, mejl, sms, sociala medier och andra digitala plattformar. Inom omvårdnadsarbete är det rutin att använda sig av skriftlig kommunikation. För att en god och säker vård ska kunna säkerställas måste all omvårdnadspersonal kunna läsa och förstå den dokumentation som finns skriven, dessutom ska omvårdnadspersonalen skriftligen dokumentera olika händelser.
Teckenspråk
Döva, det vill säga personer som inte hör, använder teckenspråk för att kommunicera. Det är en kommunikation som sker med hjälp av händer, ansikte och överkropp. Signalerna som sändaren förmedlar uppfattas av mottagarens ögon. Munrörelser och blickar är också viktiga eftersom de kan förstärka kommunikationen och förmedla grammatiska skillnader i gesterna. Det finns cirka 160 teckenspråk runt om i världen och i Sverige används det svenska teckenspråket.
KAN DU NU?
Ge ett par exempel på samtal inom omvårdnadsarbetet.
2:3 Information eller samtal
Kommunikation kan ske på olika sätt och hur vi kommunicerar beror på situationen. Det är viktigt att vara medveten om när och hur de olika sätten användas.
Envägskommunikation
När information ges till en eller flera personer sker envägskommuni kation. Kommunikationen är enkelriktad och personen som ger informationen har inget större utrymme till att lyssna eller ge tid för mottagarens reaktioner och eventuella frågeställningar. Exempel på envägskommunikation är informationsmöten, föreläsningar och när skriftliga meddelanden sätts upp på en anslagstavla. Envägskommunikation är en nödvändig kommunikationsform som ofta används i hierarkiskt styrda organisationer, det vill säga en grupp eller organisation där medlemmarna har en rangordning, till exempel inom vården och försvaret.
När exempelvis en svårt skadad person tas om hand av ett traumateam på ett akutsjukhus finns det inte tid och utrymme för långa samtal eller diskussioner. En specialistläkare utdelar då korta och tydliga instruktioner till övrig personal, detta för att vården ska bli så effektiv som möjligt. Givetvis kan specialistläkaren rådgöra med kollegor, men utrymmet för ifrågasättande är ofta begränsat.
Tvåvägskommunikation
Då två eller flera personer har ett samtal och ges möjlighet att reagera på varandras budskap, ge svar och ställa frågor, sker en tvåvägskommunikation
Inom omvårdnad är det vanligt med tvåvägskommunikation. Omvårdnadspersonalen bör sträva efter vad man kallar det goda samtalet, en samtalsform som bottnar i ett ömsesidigt utbyte och förståelse. För att uppnå det goda samtalet så behöver omvårdnadspersonalen ha ”stora öron”, det vill säga ett aktivt lyssnande, närvaro och uppmärksamhet på kroppsspråk. Läkaren Astrid Seeberger skriver i sin bok Den skamlösa nyfikenheten, att personen som vårdas behöver bli ”sedd, bekräftad och lyssnad på samt betraktad som en hel människa”. För att detta ska kunna uppnås krävs ”nyfikenhet, tålamod
och tid”. Genom det goda samtalet kan omvårdnadspersonal bättre informera och förstå personen som vårdas och därmed minska känslor av ensamhet, ångest och oro.
Flervägskommunikation
När flera människor kommunicerar via varandra sker en flervägskommunikation.
Den här typen av kommunikation är också vanlig inom omvårdnadsarbetet, inte minst när budskap går från person till person. Eftersom ett stort antal personalkategorier kan vara inblandade i en persons vård är det viktigt att vara tydlig och rak i kommunikationen så att inte missförstånd uppstår. Muntlig information som förs vidare i flera led innebär ofta en risk att det uppstår missförstånd och sakfel. Därför är det särskilt viktigt att uppgifter rörande personer som vårdas dokumenteras noggrant.
Läs berättelsen om Lena och Hewar i bilagan i slutet av boken.
KAN DU NU?
Ge två exempel på envägskommunikation. Vilka risker finns när muntlig information förs vidare i flera led?
2:4 Svårigheter vid kommunikation
Dubbla budskap
Dubbla budskap innebär att de ord som uttrycks inte stämmer överens med det ansiktsuttryck och/eller kroppsspråk som budbäraren har.
Ett exempel på en sådan situation är när en person uttrycker elakheter eller sarkasm följt av ett leende. Ett annat exempel är när omvård nadspersonal under ett samtal med personen som vårdas, uppträder rastlöst och gång på gång tittar på klockan samtidigt som det sagts att det finns gott om tid.
Otydligt budskap
Formuleringar kan vara inlindade eller ogenomtänkta och är vanliga orsaker till missförstånd. Ju rakare och tydligare formulering, desto lättare har mottagaren att ta till sig budskapet. I regel är det också bra att vara kortfattad, i synnerhet om budskapet innehåller en instruktion. Vid frågor är det bättre att svara ”ja” eller ”nej” än ”kanske”. Om det inte går att besvara en fråga är det bättre att be att få återkomma med ett svar.
Förstärkande och kraftfulla uttryck bör undvikas om budskapet innehåller kritik. Risken är att mottagaren hamnar i försvarsställning eller blir blockerad och då går inte budskapet fram.
Exempel: en kollega har gjort ett misstag och du vill berätta det. Undvik att utbrista: ”Måste du alltid göra så!?” och ersätt istället med: ”Den här gången blev det fel. Det är bättre om du till nästa gång gör så här istället”.
Funktionsnedsättning
Vissa funktionsnedsättningar kan leda till försvårad kommunikation.
Omvårdnaden av personer med afasi, det vill säga språksvårigheter, ställer stora krav på omvårdnadspersonalen. Det är viktigt att personen får gott om tid att förstå och göra sig förstådd. Var noga med att lyssna och visa en vilja till att försöka förstå vad personen vill uttrycka.
I samtal med en person som har en hörselnedsättning bör fokus ligga på ett så tydligt tal som möjligt. Det är också viktigt att tala långsamt.
För många personer med hörselnedsättning är det viktigt att se ansiktet på den som talar eftersom det är lättare att tolka budskapet genom att läsa på läpparna.
Personer med synnedsättning behöver få veta vem som talar och därför ska ett möte alltid inledas med en presentation. Om flera personer talar samtidigt behöver namnet på personen som talar nämnas. Då är det lättare att följa med i samtalet.
Fackspråk, förkortningar och slang
Fackspråk inom omvårdnad består ofta av medicinska termer på latin och grekiska. Eftersom flera personalkategorier arbetar inom vård och omsorg kan termerna variera beroende på profession.
Exempel på fackspråk
Gastroskopi – inspektion av magsäcken, matstrupen och övre delen av tarmen
Palliativ vård – vård som syftar till att lindra, exempelvis smärta, när bot inte längre är möjligt
Förkortningar. Det förekommer många förkortningar inom omvårdnad både på yrkestitlar och på olika ingrepp. Personen som vårdas känner oftast inte till dessa och det är därför viktigt att vara tydlig och undvika förkortningar i samtal och dokumentation.
Slang är ord som uppstår lokalt eller inom en viss social grupp, till exempel bland ungdomar. Det är också vanligt med slang inom vissa yrkesgrupper. Inom sjukvården förekommer ”medicinsk slang”, ord som används i vardagligt tal mellan omvårdnadspersonalen. Det är viktigt att vara kritisk till hur dessa uttryck används och att inte använda slang i dokumentation.
Personer som vårdas ska heller inte utsätts för ett svårbegripligt språkbruk eftersom det kan leda till misstolkningar och känslor av otrygghet. Använd därför ord och uttryck som personen förstår och känner sig trygg med.
Språk
Sverige var för bara 100 år sedan ett land där majoriteten av befolkningen levde på landsbygden. I byar och småstäder, från norr till söder, blomstrade olika former av dialekter. I och med den snabba urbaniseringen då människor sökte sig till städernas industrier suddades allt fler skillnader i dialekter ut. Trots det förekommer fortfarande många dialektala skillnader.
Sverige har fem officiella minoritetsspråk : finska, meänkieli, romani, jiddisch och samiska. Andra språk som är vanliga i Sverige, exempelvis arabiska, persiska och spanska, räknas inte som officiella minoritetsspråk eftersom de inte talats i landet under en längre tid. Ett språk behöver ha talats i Sverige i cirka 100 år för att klassificeras som ett officiellt minoritetsspråk.
Språk och dialekter är en viktig del av människans identitet och den som av en eller annan anledning tappat delar av sitt språk, exempelvis
på grund av stroke eller demenssjukdom, behöver särskild uppmärksamhet.
Omvårdnadspersonal måste vara uppmärksam på situationer då tolk behöver tillkallas.
Exempel på slang
Syrra i stället för sjuksköterska
Smärtis i stället för smärtlindring
Exempel på förkortningar
USK i stället för undersköterska
SSK i stället för sjuksköterska
UVI i stället för urinvägsinfektion
Avstånd, närhet och beröring
Omvårdnadspersonal kommer ofta fysiskt nära personer som vårdas.
Det är viktigt att komma ihåg att alla människor behöver få sitt revir respekterat, det vill säga ha en fri zon runt omkring sig. Hur stort reviret ska vara är en individuell uppfattning, så omvårdnadspersonalen måste vara lyhörd för vad personen önskar. Det går inte att säga vad som är rätt eller fel när det gäller mänskliga avstånd. Zonerna som presenteras i nästa stycke kan användas som en fingervisning om hur man ska förhålla sig. Undvik att komma en person för nära utan dennes tillåtelse. Vissa människor uppskattar närhet och beröring även om man inte är nära vänner medan andra upplever detsamma som obehagligt.
Mänskliga avstånd brukar delas in i olika zoner:
• Intimzon innebär att vara mycket nära, ungefär en halvmeter från sin medmänniska. Det här korta avståndet har man till sin partner, övriga familjemedlemmar eller mycket nära vänner.
• Personlig zon, betyder att man har sin medmänniska på ungefär en armlängds avstånd. Detta avstånd har vi till våra vänner.
• Umgängeszon är ett vanligt avstånd mellan kollegor eller mellan personal och personer som vårdas. Man har då sin medmänniska på ett avstånd från mellan en till drygt två meter.
• Offentlig zon på drygt tre meter eller mer har vi till främlingar och människor vi inte känner oss bekväma med. Men det kan också handla om situationer där en chef ska tala med sina medarbetare eller när en lärare håller en föreläsning.
Avstånd vid infektionssjukdomar
Den omfattande Covid 19pandemin hade en avgörande påverkan på omvårdnaden i landets alla kommuner och regioner. Under vårvintern 2020 bröt pandemin ut med full kraft och omvårdnaden behövde snabbt ställas om. Flera åtgärder sattes in för att förhindra smittspridningen, såsom social distansering, isolering av personer inom särskilda riskgrupper och besöksförbud för närstående. Personal började också använda skyddsutrustning som till exempel munskydd och visir.
Åtgärderna ökade det fysiska, psykiska och sociala avståndet mellan personal, äldre, sjuka och närstående. Personers behov av kommunikation och mänsklig kontakt kunde inte längre tillfredsställas på vanligt sätt. Olika lösningar i form av digital teknik, till exempel videosamtal, fick fungera som alternativa kommunikationsvägar. Men digitala lösningar kan inte på samma sätt tillfredsställa mänskliga behov av närhet. Personer med demenssjukdomar och personer som får vård i livets slutskede har ofta ett omfattande omvårdnadsbehov och är beroende av en fungerande kommunikation. Det krävs noggrann planering och uppfinningsrikedom så att dessa personers grund läggande behov av kommunikation tillfredsställs.
KAN DU NU?
Förklara begreppet dubbla budskap.
Vilka är de officiella minoritetsspråken i Sverige?
2:5 Det goda samtalet
Det goda samtalet – genomförande
Omvårdnadspersonal måste kunna kommunicera väl. Nedan följer råd om hur det goda samtalet bör genomföras:
• Förberedelser – om samtalet är med en person som vårdas och/eller närstående är det viktigt att känna till personens bakgrund, livssituation och intressen. Man kan då bättre förstå personens önskemål, behov, handlingar och reaktioner.
• Avsätt tid – ett väl genomfört samtal tar ofta tid i anspråk. Ibland kan det vara bra att innan samtalet inleds, tala om hur mycket tid som finns till förfogande och när samtalet behöver avslutas.
• Rum – försök åstadkomma avskildhet. Särskilt viktigt är det om ämnet är känsligt eller allvarligt. Sitt helst bredvid personen men respektera personens intimavstånd och undvik att komma för nära.
• Öppna frågor – inled dina frågor med ord som: Hur? Vad? Vilken? och När? Exempel på öppna frågor är: Hur skulle du beskriva din situation? Vilken uppfattning har du i frågan? eller Vad känner du inför framtiden? Öppna frågor leder till att frågeställaren kan leda samtalet framåt genom att ställa motfrågor. Frågor av kortsvarskaraktär som kan besvaras med ja eller nej bör i möjligaste mån undvikas eftersom de i regel försvårar flytet i samtalet.
• Aktivt lyssnande – uppmärksamhet och engagemang är centrala delar i samtalet. Låt den som talar få tala till punkt och stressa inte under samtalet. Låt det få bli tyst utan att bli nervös. Syftet med samtalet är att förstå den andre så tveka inte att ställa frågor. Ett aktivt lyssnande innebär en strävan efter förståelse och klarhet. Därför är den icke-verbala kommunikationen, exempelvis hummanden, nickningar och ögonkontakt också viktig.
Samtal för att lösa svårigheter
Det är viktigt att själv bidra till att lösa svårigheter som kan ha uppstått efter en konflikt. Det kan till exempel vara ett missförstånd mellan dig och en kollega. Det finns fyra punkter du bör hålla dig till när du inleder samtalet. Det gör du genom att beskriva:
• själva händelsen så objektivt som möjligt utan att värdera det som sagts eller gjorts.
• dina tankar kring händelsen
• dina känslor kring händelsen
• vad du vill ska ske.
Därefter ber du din kollega uttrycka sina tankar om händelsen och om det du sagt. Låt din kollega få tala till punkt och sammanfatta gärna hur du uppfattade vad hen sa. Led samtalet framåt och visa att du vill lösa konflikten. Avsluta gärna med att kortfattat sammanfatta hur du uppfattade innehållet i samtalet. Stäm av om du uppfattat allting rätt.
Är situationen fortfarande infekterad kan det vara bra att boka en ny tid lite senare på dagen eller så snart som möjligt.
Exempel
Efter en pressad omvårdnadssituation hos en sjuk patient upplever du att din kollega uppträder irriterat och anklagande mot dig. Du beslutar dig för att ta det lugnt och vänta en stund. Lite senare ber du vänligt om ett enskilt samtal med kollegan. Ni går till ett avskilt rum där ni sätter er bredvid varandra i varsin fåtölj. Du inleder samtalet så här:
Du: Patienten X är ju svårt sjuk och det är inte första gången det blir lite besvärligt med omvårdnaden. Jag tänker att vi saknade rätt utrustning för den här situationen och jag kände en viss frustration över att vi inte var tillräckligt förberedda. Det fick mig att inte lyssna tillräckligt på dina förslag. För att undvika missförstånd mellan oss skulle jag vilja att vi gemensamt planerar omvårdnaden bättre nästa gång. Hur tänker du kring det jag sagt?
Kollegan: Vad skönt att du tog upp det här. Ja, det blev en pressad situation eftersom vi inte var tillräckligt förberedda. Det gjorde att jag kände mig stressad. Jag blev besviken på dig när du inte lyssnade på mina förslag till lösningar. Jag förstår nu att även du blev stressad och att du kanske blev blockerad. Stämmer det?
Du: Ja, jag blev stressad och kunde inte tänka så lösningsfokuserat. Det gjorde att jag slutade lyssna på dina förslag. Jag ville inte att patienten skulle bli orolig på grund av att vi inte var tillräckligt förberedda.
Kollegan: Jag förstår, jag kände ju likadant. Jag håller med dig om att vi behöver planera omvårdnaden bättre nästa gång. Jag tycker vi sätter oss en stund innan och går igenom vilken utrustning vi behöver.
Du: Ja, det bestämmer vi. Tack för att du tog dig tid till det här samtalet!
Kollegan: Tack själv!
KAN DU NU?
Varför är det viktigt att ställa öppna frågor? Vad bör man tänka på när man ska hålla ett samtal som syftar till att lösa svårigheter/klara upp missförstånd/reda ut konflikter?
Sammanfattning
2:1 Kommunikation
• God kommunikation är en förutsättning för att samarbete och interaktion ska fungera på en arbetsplats.
2:2 Sätt att kommunicera
• Människor kommunicerar på olika sätt; via tal, kroppsspråk och skrivna ord.
• Ett språk kan innehålla tusentals ord och uttryck och hur dessa tolkas beror bland annat på ålder, erfarenheter, kön, bakgrund och yrke.
2:3 Information eller samtal
• Envägskommunikation sker till exempel när en person föreläser för en samling med människor. Tvåvägskommunikation sker när två eller flera människor samtalar med varandra. Flervägskommunikation sker när flera personer deltar i ett informationsutbyte till exempel när ett budskap går från person till person.
2:4 Svårigheter vid kommunikation
• Det finns olika omständigheter som kan hindra en god kommunikation, till exempel dubbla budskap, formuleringar, fackspråk och slang, dialekter och minoritetsspråk samt olika former av funktionsnedsättningar.
2:5 Det goda samtalet
• Omvårdnadspersonal bör alltid eftersträva det goda samtalet som samtalsform.
Studieuppgifter
2:1 Kommunikation
1. Ge ett par exempel på varför kommunikation är så viktigt inom omvårdnad.
2. Ge något exempel på konsekvenser av en dåligt fungerande kommunikation.
3. Varför är skriftlig dokumentation viktigt inom omvårdnadsarbete?
2:2 Sätt att kommunicera
1. Vad menas med verbal kommunikation?
2. Vad menas med värdeladdade ord och varför bör de användas med försiktighet inom omvårdnadsarbete?
3. Ett språk kan innehålla tusentals ord och uttryck. Ge exempel på vad som gör att människor tolkar ord och uttryck på olika sätt.
4. Vad menas med: ”En blick säger mer än tusen ord”?
2:3 Information eller samtal
1. Vilka för- och nackdelar finns det med envägskommunikation respektive tvåvägskommunikation?
2. Vilka problem kan uppstå vid flervägskommunikation? Hur kan du förhindra att de uppstår?
3. Vad betyder det att personalen ska ha ”stora öron”?
2:4 Svårigheter vid kommunikation
1. Ibland kan det vara svårt att formulera sig. Ge ett par exempel på vad man bör tänka på för att undvika missförstånd.
2. Förklara begreppet dialekt.
3. Vad menas med afasi?
4. Motivera varför omvårdnadspersonalen bör undvika fackord och slanguttryck i kontakten med personer som vårdas.
5. Ge ett par exempel på hur funktionsnedsättningar kan påverka kommunikationen.
2:5 Det goda samtalet
1. Hur bör man förbereda det goda samtalet?
2. Vad innebär aktivt lyssnande?
3. Vilka fyra punkter bör du hålla dig till när du inleder ett samtal för att lösa en svårighet, till exempel en konflikt med en kollega?
REFLEKTERA OCH DISKUTERA
1. Du kommer till en person som det är svårt att få kontakt med och du har problem med att få igång ett samtal. Reflektera över vad du kan göra för att få igång samtalet.
2. Reflektera kring följande värdeladdade ord och vilken betydelse de har för dig:
a) Vilka tycker du är positivt respektive negativt laddade ord?
b) Vad tror du det beror på?
c) Diskutera gärna med dina studiekamrater.
• En individ av manligt kön: man herre gubbe grabb karl kille
• En individ av kvinnligt kön: kvinna fröken dam tjej tant tös
• En person som känner sig mycket fysiskt, psykiskt och socialt trött: matt sliten utsjasad slutkörd utbränd utarbetad
ÖVA
Arbeta tillsammans med en kamrat. Föreställ er varsin situation där det uppstått en konflikt mellan er.
Läs igenom avsnittet Samtal för att lösa svårigheter på sidan 40. Öva sedan genom att diskutera och reda ut konflikten mellan er.
Läs gärna exemplet i avsnittet för idéer om hur ni kan samtala.
Avsnitt
2:6 Sinnesstimulering
Viktiga begrepp
• Sinnesstimulering
• Estetik
• Taktil stimulering
2:6 Sinnesstimulering
Det finns andra sätt att nå fram till en människa än med ord eller kroppsspråk. Med hjälp av musik, dofter, ljus, ljud och beröring kan man aktivera sinnena och uppmuntra till både aktivitet och avkoppling.
Detta kallas sinnesstimulering.
Kultur i omvårdnaden
Kulturen har stor betydelse för människor i alla åldrar och behovet av kultur finns kvar även om en person blir gammal eller sjuk. Kultur kan vara musik, teater, dans, litteratur, konst, trädgårdsarbete, arkitektur eller andra aktiviteter som ger sinnesstimulering. Kultur öppnar upp för möten och kontakt mellan människor. Ett aktivt kulturliv är en självklarhet för många människor.
I regionernas verksamheter, till exempel vid sjukhusen, har kulturen varit uppmärksammad under årtionden. Regionerna köper in konst, till exempel tavlor och skulpturer, i syfte att göra miljön mer estetiskt tilltalande. Ibland byggs konsten in i fastighetens olika delar, till exempel i hissar, trapphus och väggar. I Region Stockholm finns över 60 000 konstföremål utplacerade vid sjukhus och andra vårdinrättningar. Regionerna arbetar också med andra kulturella inslag i vården, till exempel sjukhusbibliotek, sjukhusclowner och utställningar.
I många kommuner har vården och omsorgen inlett samarbeten med exempelvis kultur och fritidsförvaltningar, föreningsliv och skolor. Det ger möjlighet till ett bredare och mer varierat utbud, till exempel genom att musikgrupper, körer och teatersällskap besöker verksamheterna.
Inom äldreomsorgen är det vanligt med så kallade kultur eller aktivitetsombud, vars uppgift är att främja idéer och utveckla de kulturella aktiviteterna. Det är vanligtvis personal med ett särskilt intresse för kulturella frågor som blir utsedda till kultur eller aktivitetsombud. Kulturella aktiviteter är i många fall en del av de lokala värdighetsgarantierna som kommunerna upprättat för äldreomsorgen.
Exempel på kulturella aktiviteter inom äldreomsorgen:
• Bakning – är ett enkelt sätt att skapa hemtrevnad och delaktighet.
• Utflykter – till exempel besök vid trädgårdar, muséer eller slott.
• Pubkvällar – arrangeras i vissa verksamheter så att de boende kan träffas och dricka ett glas vin, en öl eller något alkoholfritt alternativ.
• Målning/teckning – akvarellfärger eller block och pennor är enkla redskap för att komma igång. Ordna gärna en vernissage.
• Bingo och tipspromenader– bidrar både till spänning och gemenskap i verksamheten.
• Musikstunder – till exempel någon som ackompanjerar med gitarr eller piano så att personal och boende kan sjunga tillsammans.
• Läsa tidningen – många uppskattar att få tidningen uppläst och att få prata om det som händer i samhället. Tänk på att läsa tydligt och se till att personer som behöver hörselhjälpmedel har dem tillgängliga och påkopplade.
All personal kan bidra till att den kulturella tillvaron vid verk samheterna upplevs som betydelsefull. Personalen behöver vara lyhörd för vad den enskilda individen önskar och inte bara fokusera på gemensamma aktiviteter. Det kan handla om att sitta en stund tillsammans med en person och läsa ur en bok eller lyssna på musik. Dagens musikstreamingtjänster underlättar sökandet efter just den musik som personen önskar. På en surfplatta kan man titta på klipp eller videor med musik, artister och tvprogram som kan väcka minnen och leda till samtal.
Estetik
Estetik betyder läran om det sköna och med det menas att något är vackert. För många människor är estetik en stor del av livet. Det kan handla om det egna utseendet, kläder, smycken, konst, inredning, trädgård, växter eller mat. Personalen kan göra mycket för att tillfredsställa personens estetiska behov, till exempel hjälpa till med klädinköp, boka tid hos frisör eller ordna så att personen får tillgång till egna möbler, prydnadssaker eller tavlor. Vid måltider är det viktigt att duka fint och att maten är trevligt upplagd.
Sinnesrum
Inom kommuner och regioner, till exempel vid större sjukhus, finns ofta tillgång till olika former av sinnesrum. De är ofta avsedda för barn, äldre och personer med olika former av funktionsnedsättningar.
Sinnesrummens syfte är att man ska bli inspirerad av färg och form eller musikaliska upplevelser. I kommunernas äldreomsorg byggs ofta trädgårdar med växter som doftar eller kan ätas.
Beröring
Beröring är en viktig del i omvårdnaden. Genom att lägga en hand på en axel, hålla en hand eller ge en kram förmedlas värme och trygghet.
I många fall, särskilt i omvårdnaden av personer med demens, är beröring ett medel för kommunikation.
Fysisk och behaglig beröring kan frigöra signalsubstansen oxytocin, som får människan att känna välbehag, lugn och ro. Det kan leda till att blodtrycket sjunker och att personen blir mer trygg, öppen och social. Fysisk beröring kan därför öppna upp för samtal och kontakt.
Oxytocin tycks i ett längre perspektiv påskynda läkning och tillfrisknande.
Motsatsen till dessa mekanismer är om fysisk beröring upplevs obehaglig.
Exempelvis kan strykningar över ömtålig hud upplevas smärtsam vilket kan leda till utsöndring av stresshormonet adrenalin som bidrar till att höja blodtrycket. Det kan skapa känslor av stress, oro och otrygghet.
Hur beröringen ska gå till varierar beroende på individens behov. Det är viktigt att ta reda på hur personen önskar bli bemött och berörd.
Respektera alltid om personen signalerar en viss distans.
Taktil stimulering
Taktil stimulering innebär att medvetet och systematiskt beröra huden med strykningar och olika tryck eller enbart hålla händerna stilla.
Metoden används utifrån personens behov och villkor. Den som ger taktil stimulering använder händerna och masserar huden med mjuka och lugna strykningar. Det är viktigt att behandlingen sker med respekt, lyhördhet och med omtanke och intresse för mottagaren.
Den som får taktil stimulering upplever ofta att spänningar släpper och smärta lindras. Senare följer mer positiva effekter såsom förbättrad sömn samt minskad oro och ångest. Successivt kan även självkänslan och koncentrationsförmågan förbättras. Beröringen ger ett ökat välbefinnande och förbättrar personens kroppsuppfattning.
Taktil stimulering förekommer på flera håll inom vård och omsorgsarbetet. För personer med förvirringstillstånd eller demenssjukdomar samt personer med andra funktionsnedsättningar har taktil stimulering visat god effekt, exempelvis genom att bidra till ett ökat socialt samspel. Beröringen blir ett sätt att kommunicera när andra sinnen inte fungerar.
Sammanfattning
2:6 Sinnesstimulering
• Sinnesstimulering handlar om att med hjälp av till exempel musik, konst och beröring kommunicera med en annan människa.
• Beröring frigör oxytocin som bidrar till ett ökat välbefinnande. Taktil stimulering är en form av beröring som kan ha positiva hälsoeffekter.
Studieuppgifter
2:6 Sinnesstimulering
1. Ge ett par exempel på sinnesstimulering.
2. Vilka positiva effekter kan taktil stimulering ha?
OMVÅRDNAD NIVÅ 1 är avsedd för Vård- och omsorgsprogrammet men passar också för andra utbildningar samt kompetensutveckling inom omvårdnad.
Boken ger eleven grundläggande kunskaper i omvårdnad vilket inbegriper både praktiska färdigheter och teoretiska kunskaper liksom en förståelse för vikten av att ha ett professionellt och etiskt förhållningssätt i sitt yrkesutövande.
Ur innehållet:
• En introduktion till omvårdnadsarbete
• Kommunikation, bemötande och förhållningssätt
• Lagar och andra bestämmelser som styr omvårdnadsarbetet
• Basala hygienrutiner
• Arbetsställningar och förflyttningsteknik
• Biståndsbedömning, vårdplanering, dokumentation och rapportering
• Vård och omsorg vid några vanliga sjukdomstillstånd
• Omvårdnad i livets slutskede
Varje kapitel i boken är indelat i två delar – Det här måste du kunna! och Vill du veta mer? Den första delen innehåller det viktigaste som eleverna behöver kunna medan den andra delen erbjuder fördjupning för de som önskar förkovra sig ytterligare. I kapitelstarten presenteras ämnets syfte samt viktiga begrepp. Kapitlen är indelade i avsnitt som avslutas med korta kontrollfrågor. Sist i kapitlen finns sammanfattningar i punktform samt studieuppgifter.
Kjell Hjelm är legitimerad vårdlärare och har en bakgrund som sjuksköterska inom äldreomsorgen och ambulanssjukvården. Han har de senaste åren arbetat som enhetschef inom områdena äldreomsorg och hemsjukvård samt som skolledare med särskilt ansvar för inriktningen vård och omsorg.