9789152362495

maria heimer carl-johan markstedt cecilia peña

maria heimer

carl-johan markstedt cecilia peña

ANTOLOGI

sanoma utbildning

Sanoma Utbildning

Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm

Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se

Order/Läromedelsinformation

Telefon 08-587 642 10

Projektledare: Per Olsson

Redaktion: Per Olsson, Lilian Andersson Tjäder

Grafisk form: Lena Eklund/Kolofon

Illustrationer: Feri Fazeli/Fazeli form och illustration

Svenska impulser 8 Antologi isbn 978-91-523-6249-5

© 2022 Maria Heimer, Carl-Johan Markstedt, Cecilia Peña och Sanoma Utbildning AB, Stockholm

Första upplagan

Första tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Tryck: Interak, Polen 2023

Förord

Välkommen till Svenska impulser 8 antologi – en textsamling fylld av läsupplevelser! I den här antologin får du läsa texter som handlar om vitt skilda ämnen och möta karaktärer som upplever både fantastiska och smärtsamma saker. Du får exempelvis läsa om hur härligt och svårt det kan kännas att vara kär och hur det kunde vara att gå i nomadskola. Du får möta personer som har tagit stora, livsomvälvande beslut och du får en inblick i hur det kan vara att leva i krigstider.

Bokens texter är indelade i fem olika teman. Varje tema består av sju texter, både skönlitterära och sakprosa. Du kommer att få läsa noveller, dikter, utdrag ur serieromaner, men också självbiografiska berättelser och artiklar.

Vi som arbetat med Svenska impulser 8 antologi har valt texter som vi hoppas och tror ska engagera dig och dina klasskompisar och ge upphov till meningsfulla diskussioner.

Vi hoppas också att de får dig att tänka nya tankar och att de ibland ruskar om dig ordentligt – precis som riktigt bra texter ska göra.

Vilken blir just din favorit?

Många inspirerande lässtunder önskar Maria, Carl-Johan och Cecilia

Innehåll I en annan tid 7

1. ur Percy Jackson och de grekiska gudarna av Rick Riordan 9

2. ur Kungadottern av Elisabeth Östnäs 15 Historiska romaner – typiska kännetecken 22

3. Boktryckarkonsten, Tekniska museet, Stockholm 24

4. ur Utvandrarna av Vilhelm Moberg 30

5. ur Frågor jag fått om Förintelsen av Hédi Fried 40

6. ur Vi kommer snart hem igen av Jessica Bab Bonde och Peter Bergting 46

7. ur Sommar i P1 med Gloria Ray Karlmark 58

Sexualitet, samtycke och relationer 65

1. ur Viktigast av allt – om kroppen, känslor och sex av Nathalie Simonsson 67

2. ur Hjärtestorm av Annette Herzog och Katrine Clante 76

3. ur Himlabrand av Moa Backe Åstot 82

4. ur Vem har sagt något om kärlek? av Elaf Ali 91

5. ur Hjärtans fröjd av Per Nilsson 98

6. ur Queera tider – hbtqi då och nu av Edward Summanen 108

7. Tre dikter av Lena Sjöberg, Erik Lindorm och Rupi Kaur 114

Vägval 121

1. ur En stark nolla av Sara Lövestam 123

2. Stadsodlare köper mat för 1500 kronor – i månaden av Marika Anjou och Sara Johari 131

3. ur Så nära att det bränns av Christina Lindström 136

4. ur Jag kan ha fel och andra visdomar från mitt liv som buddhistmunk av Björn Natthiko Lindeblad, Caroline Bankler och Navid Modiri 141

5. Den sista vägen av Rachel Korn 149

6. Chippet i Hannes kropp öppnar dörrar och mäter hälsan av Towe Boström 161

7. ur Den blomstertid nu kommer av Marie-Chantal Long 166

Minoritetsspråk 173

1. ur Sommar i P1 med Ann-Helén Laestadius 175

2. ur Som om jag inte fanns av Kerstin Johansson i Backe 180

3. ur @Stoltjude: om judiskt liv i Sverige av Samuel Adler, Daniel Leviathan och Micael Bindefeld 188

4. ur Pojken och krukan nedtecknad av Bagir Kwiek och Monica Hirsch 194

5. ur Ædnan av Linnea Axelsson 198

6. ur Populärmusik från Vittula av Mikael Niemi 202

7. ur Katarina Taikon – romsk medborgarrättskämpe och författare av Maria Heimer 210

Betydelsefulla författare från Sverige, Norden och övriga världen 217

1. ur Bilbo – en hobbits äventyr av J.R.R. Tolkien 219 Fantasy – typiska kännetecken 230

2. ur Tordyveln flyger i skymningen av Maria Gripe 232

3. ur Paradiset av Abdulrazak Gurnah 246

4. ur Så har jag det nu av Meg Rosoff 254

5. ur Om det var krig i Norden av Janne Teller 262

6. Peerdekadoes av Bart Moeyaert 270

7. Fulet av John Ajvide Lindqvist 276

Text- och bildkällor 288

I en annan tid

Det kan vara svårt att föreställa sig hur livet såg ut för människor som levde för hundratals eller tusentals år sedan. Men tack vare berättelser och andra slags texter skrivna av författare, forskare och andra som intresserar sig för det förflutna kan vi följa med tillbaka i historien och få en glimt av hur livet kunde se ut då. Kunskaper om vad som hänt i historien och hur människor i olika tider haft det ger oss möjlighet att förstå och förändra vår egen tid.

I det här kapitlet får du läsa utdrag ur historiska romaner och sakprosatexter som alla skildrar livet under olika tidsperioder. Du får läsa om grekiska gudar, vikingatiden, boktryckarkonsten, utvandringen till Amerika, Förintelsen och medborgarrättsrörelsen i USA.

Texter som ingår i I en annan tid

1. ur Percy Jackson och de grekiska gudarna av Rick Riordan 9

2. ur Kungadottern av Elisabeth Östnäs 15

Historiska romaner – typiska kännetecken 22

3. Boktryckarkonsten av Tekniska museet i Stockholm 24

4. ur Utvandrarna av Vilhelm Moberg 30

5. ur Frågor jag fått om förintelsen av Hédi Fried 40

6. ur Vi kommer snart hem igen av Jessica Bab Bonde och Peter Bergting 46

7. ur Sommar i P1 med Gloria Ray Karlmark 58

Utvandrarna vilhelm moberg

I fyra storslagna romaner berättar Vilhelm Moberg (1898–1973) om den största folkvandringen i Sveriges historia – emigrationen till Amerika, då över en miljon människor lämnade Sverige.

I Mobergs berättelser får läsaren följa en familj från Korpamoen i Småland, som på grund av svält och missväxt i hemlandet lämnar allt de har och bosätter sig i Amerika. I den första

romanen, Utvandrarna, kliver familjen på segelfartyget Charlotta som ska ta dem till det nya landet i väster. Det blir en lång och svår resa för Karl Oskar, hans fru Kristina och deras familj och vänner som också valt att följa med. Drängen Robert, som är Karl Oskars bror, och pigan Elin försöker lära sig det nya språket, samtidigt som fartyget långsamt närmar sig land.

Före läsningen

Utvandrarna handlar om de svenskar som utvandrade till Nordamerika för att fly missväxt och svält. Vilka andra folkgrupper känner ni till som har flytt från sina hemländer? Av vilka anledningar har de flytt?

Emigrationen

Under drygt hundra år, från 1821 till 1930, utvandrade ungefär 1,2 miljoner människor från Sverige till Nordamerika i hopp om att få ett bättre liv. Det var inte bara svenskar som emigrerade utan även andra européer. Totalt 33 miljoner människor lämnade Europa.

Varje dag stod det nu passagerare framme i fören och tittade efter Amerika – som om de hade trott att det landet var en liten prick, som de kunde fara förbi, om de inte såg upp. De som hade almanackor och som satte kors för dagarna sade att det var midsommar om några dagar. Kanske skulle de hinna Amerikas strand till midsommarhelgen.

– Ska vi läsa i engelska språkboken? frågade Elin.

– Om du vill’at, så.

Hon var lika ivrig som han att lära sig engelska ord. Han misstänkte att hon inte längre litade på att den heliga ande skulle utgjutas över henne vid landstigningen, så att hon med en gång kunde tala hela språket. Och han hade flera gånger sagt henne, att den helige Andes utgjutelse över apostlarna på den första pingstdagen skedde långt före Amerikas upptäckt, då engelska språket ännu inte var uppfunnet. Så därför kunde ingen säkert veta, om det kunde läras ut på samma sätt som de grekiska, elamitiska, syriska och koptiska språken, som apostlarna lärde sig på en enda dag, till på köpet på en helgdag.

I språkboken hade nu Robert och Elin hunnit kapitlet: Sökande anställning. Det var ett viktigt ställe. Från första dagen de kom in i Amerika skulle de båda försörja sig själva, och den som skulle försörja sig själv måste skaffa sig en tjänst eller en syssla.

Robert hade slutligen bestämt, att de skulle uttala de engelska orden som de stavades första gången i boken – de skulle inte bry sig om den där stavningen inom parentes, som bara förvillade och trasslade till språket för dem.

Kan Ni säga mig var jag kan få arbete? – Could you tell me where to get work? – Vad kan ni göra? – What can you do?

Här skulle den arbetssökande svara att han var snickare, skräddare, skomakare, sadelmakare, svarvare, spinnare, vävare, murare, och uppassare eller idkade något annat hantverk. Men Robert hade hoppat över det där: Inte angick det honom vad sadelmakare hette på engelska, när han inte kunde göra några sadlar. Han höll sig för sin del till en enda mening:

Jag är van vid lantarbete. – I am used to farm work.

utgjutas – ta över idkade – sysslade med

Undan för undan avhöljer sig landet morgontöcknets täcke. Sakta uppstiger de nakna stränderna, det är höga, valliknande stränder. Och snart visar sig framför dem en bebodd landsträcka som skjuter rakt ut emot deras fartyg som en väldig udde. Där avtäcker dimman så småningom mängder av sammangyttrade hustak, där står långa räckor av hus, och högt över taken reser sig kyrkors torn och spiror, som är alldeles lika kyrktornen därhemma. Framför dem ligger en stad, större än någon de hitintills sett. När dagsljuset bryter in ser de sin hamn: New York. […]

Det dröjer nu inte länge förrän alla Charlottas passagerare har församlat sig ute på däck. De som inte kan kravla sig upp av egen kraft blir burna: nu ser de Amerika, och alla vill de se. De ser hus, kyrkor, vallar, skeppsbryggor, gator och vägar, människor och fordon. Men utvandrarnas ögon saknar någonting – de söker också något mer, något som Amerikas strand ännu icke har uppvisat. Deras ögon har letat efter det under hela infarten, och slutligen finner de det på det utskjutande landet där för ut: Bakom det stora huset med det runda tornet drar sig morgondiset undan och avhöljer en dunge av träd, av stora lövbärande, lummiga träd, ett grästäckt stycke mark. Hittills har de endast sett mörka stränder, här skiner en ljus strand mot dem. Där borta växer buskar och träd, löv och gröna grenar, örter och gräs: Där ligger äntligen ett stycke av den gröna jorden.

Den långvariga överfarten med alla stormar, alla plågor, sjukdomar och besvär, all instängdhet på skeppet under dryga dagar –den hade tärt hårt utvandrarnas livsmod och lynne. Skörbjugg och skeppsfeber hade nedsatt deras krafter och minskat deras livslust, av det enahanda livet ombord hade de blivit betryckta, och många

avhöljer – klär av morgontöcknets – morgonstundens sammangyttrade – sammanslagna räckor – rader

dryga – långa

lynne – humör

skörbjugg – en sjukdom orsakad av C-vitaminbrist betryckta – oroliga

Karl-Oskar och Kristina på fartyget Charlotta tillsammans med sina barn. Ur filmatiseringen av Utvandrarna, 2021.

gungat. Han blev yrslig i huvudet ett slag och snubblade på foten. Aldrig en enda gång ute på havet hade han känt denna svindel för ögonen. Först när han stod här på land igen kom hisnandets känsla över honom, så att han blev ostadig i sina ben. Han kunde inte fatta det: Kanske hade han hunnit vänja sig av med att gå på fasta marken, kanske han fick börja från början igen med det, liksom med hela sitt liv. Men i det nya, okända land, där han nu trädde in, var han tvungen att stå stadigt på benen, så mycket visste han.

Midsommaraftonen år 1850 angjorde briggen Charlotta av Karlshamn skeppsbryggan i New York, efter jämnt tio veckors segling från inskeppningsorten. Osäkra, ostadiga och vacklande blev invandrarnas första steg på Amerikas jord.

briggen – segelfartyg med två master

New Yorks hamn i mitten av 1800-talet. Till höger i bild Brooklyn Bridge.

Samtala om texten

1. Varför är det viktigt för Robert och Elin att de lär sig uttala de engelska meningarna felfritt?

2. Vad vill de kunna säga på engelska? Vad säger det om deras tankar om vad som kommer att vara betydelsefullt för dem i det nya landet?

3. Vilken bild ger utdraget av den långa resan över havet?

4. Hur reagerar passagerarna när de äntligen ser land? Vilka tankar och känslor väcks hos dem?

5. Varför är det så viktigt för Kristina att hon kan gå i land på egna ben, utan att behöva bli buren?

6. Karl Oskar känner större svindel när han kliver i land än han gjort under hela resan över havet. Varför gör han det, tror du?

7. Handlingen utspelar sig år 1850. Ge exempel på tidsmarkörer i utdraget, som visar att texten utspelar sig i en avlägsen tid.

Diskutera

Även om utvandrarna visste att de tog stora risker när de lämnade hemlandet, valde de ändå att ta chansen.

1. Ska man alltid ta chanser, tycker ni?

2. På vilket sätt kan en chansning innebära en risk? Utgå från exempel.

Undersök

Arbeta i par och ta reda på mer om de svenskar som utvandrade till Amerika. Gå till pålitliga källor, som ne.se, popularhistoria.se och isof.se (Institutet för språk och folkminnen).

1. Karaktärerna i Utvandrarna kom från Korpamoen i Småland. Vilka andra områden i Sverige utvandrade många ifrån?

2. Robert och Elin funderade mycket på vilka jobb de skulle kunna få i det nya landet. Vilka yrken fick svenskarna i Amerika?

3. Många utvandrare anlände – precis som Karl Oskar och hans familj –till New York, men de flesta reste vidare. Var bosatte sig många av de svenska utvandrarna? Varför just där?

Sexualitet, samtycke och relationer

I tonåren händer det mycket i din kropp. Det bubblar av olika känslor och frågor inuti dig. Kanske funderar du över vem du är och vem du kommer att bli? Kanske har du blivit kär och undrar hur du kan ta reda på om känslorna är besvarade? Kanhända grubblar du över vad andra ska tycka om den du är kär i? I det här kapitlet får du läsa ett antal texter som på olika sätt handlar om sexualitet, samtycke och relationer. Du får bland annat läsa om vilka förväntningar omgivningen kan ha på vem man ska bli ihop med, vad som menas med samtycke och hur det kan kännas att vara kär i någon men inte våga berätta om det.

Texter som ingår i Sexualitet, samtycke och relationer

1. ur Viktigast av allt – om kroppen, känslor och sex av Nathalie Simonsson 67

2. ur Hjärtestorm av Annette Herzog och Katrine Clante 76

3. ur Himlabrand av Moa Backe Åstot 82

4. ur Vem har sagt något om kärlek? av Elaf Ali 91

5. ur Hjärtans fröjd av Per Nilsson 99

6. ur Queera tider – hbtqi då och nu av Edward Summanen 108

7. Tre dikter av Lena Sjöberg, Erik Lindorm och Rupi Kaur 114

Viktigast av allt

– om kroppen, känslor och sex

nathalie simonsson

Samtyckeslagen är en relativt ny lag i Sverige, men vad innebär egentligen samtycke och hur vet man att det finns samtycke?

Det är några frågor som Nathalie Simonsson, författare och sexualupplysare, ger svar på i den här texten. Hon förklarar också vad sexuella trakasserier och sexuella övergrepp är och vad man kan göra om man själv eller någon i ens närhet blir utsatt för det. Texten är hämtad ur faktaboken Viktigast av allt – om kroppen, känslor och sex, som förutom samtycke och sexuella trakasserier

även handlar om respekt och att våga säga ifrån.

Före läsningen

Vad tänker ni på när ni hör ordet samtycke? Vad betyder det?

Respekt

ALLA HAR RÄTT att bestämma över sin egen kropp och ingen får göra något med en som man inte vill. Det är en enkel regel som borde vara självklar.

Respekt handlar om att stå upp för den rättigheten. Att ingripa och markera, om man märker att någon blir illa behandlad. Att lyssna, fråga och bry sig om. Om alla respekterade andras känslor,

Svårt att säga ifrån

Undersökningar visar att den som blir utsatt för sexuella trakasserier – en blick, en kommentar eller en hand på rumpan – ofta försöker låtsas som ingenting. Man kanske tittar åt ett annat håll eller bara fortsätter att gå. Det är vanligt att le och skratta, fast det känns jobbigt.

Många tycker att det känns pinsamt att säga något och oroar sig för att andra ska tycka att man förstör stämningen, är jobbig eller överkänslig. Att man vill bli omtyckt och vara en i gänget, men också konflikträdsla, är anledningar till att man väljer att vara tyst.

Trakasserier är dessutom ofta diskreta. Det kan kännas svårt att förklara för andra vad som faktiskt har hänt. Det är vanligt att tvivla på sin egen känsla och tänka att man missförstod situationen. Kanske fanns det andra som såg och hörde vad som hände, men inte sa något. Då blir det ännu svårare att själv markera.

Att bli utsatt för trakasserier kan göra att man känner sig pinsam, löjlig och ensam. Kanske gör känslan att man inte vill att andra ska veta vad som har hänt.

Om man blir utsatt av en lärare, chef, tränare eller assistent är den personen antagligen äldre och har mer makt. En del oroar sig för att få sämre betyg eller att inte få spela match. Det är också vanligt att känna oro för att inte bli trodd.

Gaaahhhhh!!!

Säg ifrån – om du kan. Du kan säga vad som helst: Nej! Sluta! Rör mig inte! Det där är inte okej! Skrik rakt ut, stirra eller morra om du inte kommer på några bra ord. Att öva på att säga stopp, eller skrika nej, kan göra det lättare att agera i en verklig situation.

Sätt ord på det som händer.

Säg till exempel: "Du trycker dig emot mig. Jag vill att du slutar" eller "Du kallar mig hora. Det är inte okej".

Man kan också skicka ett meddelande, eller be en vuxen eller en kompis om hjälp. Den som säger ifrån gör det tydligt för sig själv och den andra att det som händer inte är okej. Det kan kännas skönt efteråt. Du behöver inte förklara varför det är fel. Det räcker att du säger stopp.

Samtala om texten

1. Vilka exempel på sexuella trakasserier och övergrepp ges i texten?

2. Vilka av exemplen kan kopplas till ett kränkande språkbruk?

3. Vad innebär normalisering? Vad kan normalisering leda till?

4. Vad innebär samtyckeslagen? Hur skiljer sig den från den tidigare sexualbrottslagstiftningen?

5. Hur kan du ta reda på vad någon annan vill eller inte vill? Vilka tecken ska du vara uppmärksam på? Hur kan du på ett tydligt sätt visa någon annan vad du vill eller inte vill?

6. Varför kan det vara svårt att säga ifrån om man blir utsatt för sexuella trakasserier?

7. Vilka exempel på hur man kan säga ifrån föreslår författaren? Vilka fler förslag kommer du på?

Diskutera

Om alla respekterade andras känslor, vilja och gränser, skulle ingen behöva bli utsatt för kränkningar och sexuella trakasserier, skriver bokens författare.

1. Vad innebär det att visa respekt för andras känslor, vilja och gränser? Ge flera förslag.

2. Vad kan man göra om man upplever att någon i ens närhet inte gör det, utan använder ett kränkande språkbruk eller trakasserar någon sexuellt?

Skriv och skapa

Dela in er i par. Skapa en affisch med information om hur alla bör vara mot varandra för att förhindra sexuella trakasserier och övergrepp. Skriv på ett positivt sätt, till exempel:

– Fråga om lov först innan du fotar eller filmar någon annan.

Sätt sedan upp era affischer på olika ställen i skolan.

Minoritetsspråk i Sverige

Det finns fem nationella minoritetsspråk i Sverige: jiddisch, romani chib, samiska, finska och meänkieli. Dessa språk har alla talats väldigt länge i Sverige. Samtidigt minskar antalet personer som talar flera av språken. Att de är erkända som nationella minoritetsspråk innebär att Sverige har lovat att anstränga sig extra mycket för att skydda och bevara dem. I det här kapitlet får du läsa ett antal texter som antingen handlar om en människa som talar ett minoritetsspråk eller som är skrivna av någon som tillhör en minoritet.

Texter som ingår i Minoritetsspråk

1. ur Sommar i P1 med Ann-Helén Laestadius 175

2. ur Som om jag inte fanns av Kerstin Johansson i Backe 180

3. ur @Stoltjude: om judiskt liv i Sverige av Samuel Adler, Daniel Leviathan och Micael Bindefeld 188

4. Pojken och krukan nedtecknad av Bagir Kwiek och Monica Hirsch 194

5. ur Ædnan av Linnea Axelsson 198

6. ur Populärmusik från Vittula av Mikael Niemi 202

7. Katarina Taikon – romsk medborgarrättskämpe och författare av Maria Heimer 210

Sommar i P1

ann-helén laestadius

Författaren Ann-Helén Laestadius har skrivit både barn- och ungdomsböcker och vuxenromaner som utspelar sig i norra Sverige. Hennes debutroman SMS från Soppero handlar om Agnes, som har sina rötter i Soppero, men som bor i Solna. Hennes mamma är same, men hon har inte lärt Agnes samiska. Agnes bestämmer sig för att lära sig språket i smyg, så att hon kan skicka sms på samiska till Henrik i Soppero. Romanen Tio över ett utspelar sig i Kiruna och handlar om Maja som oroar sig över sprängningarna i gruvan och flytten av staden. I sitt sommarprat, som du nu ska få läsa ett utdrag ur, berättar Ann-Helén Laestadius om sitt samiska ursprung och sin uppväxt i Kiruna.

Före läsningen

I sommarpratet berättar Ann-Helén Laestadius om nomadskolan. Vad är en nomadskola?

IIett fotoalbum finns svartvita bilder av min mamma från nomadskolan. Hon ler brett och har kolt och samisk mössa på sig. Alla barnen ler och har koltar på sig. Man kan lätt luras och tro att det är en lycklig bild. Men det är ingen lycklig tid. Det är en av de svåraste prövningarna som renskötarbarn i Sverige tvingas gå igenom. En svart period i svensk skolhistoria som få känner till. Jag

börjar höra talas om nomadskolan i tonåren. Lite sådär i förbifarten hör jag om hur mamma och hennes syskon tvingades gå i en skola där de inte fick prata sitt språk. Där blev barnen slagna. Hårtestar drogs loss från deras huvuden. De var helt utlämnade, långt ifrån sina trygga platser och hem. Staten inrättade nomadskolorna på 30­talet. Renskötarbarnen skulle inte få gå i den vanliga svenska skolan, utan fick en lägre utbildning som man menade var anpassad för deras nivå. Samer ansågs vara av en lägre stående ras. Renskötarbarnen togs ifrån sina familjer och placerades på internat på nomadskolorna och där inleddes hjärntvätten, som skulle få konsekvenser för deras barn, barnbarn och barnbarnsbarn.

Tänk att plockas från sitt hem, från sin familj och att hela tiden få höra att man är mindre värd, att man bara är en lapp. Och samiskan förbjöds. Hjärtats och familjens språk måste hållas tillbaka. De grät om nätterna, längtade hem. De återförenades med familjerna på lov eller helger och hade kanske blåmärken. Min mormor hörde till dem som vågade klaga hos myndigheterna, men det var klart att ingen lyssnade. Hon var ju bara en lapp. Så hennes barn fortsatte att skickas iväg och komma hem med sargade själar.

Jag hör om det här lite vid sidan om i samtal som inte är menade för mig. Jag vill inte veta. Det är för svårt, men kanske borde jag ha frågat, för fantasierna blir ännu värre och så får jag dåligt samvete som alltid. Jag är tonåring och har inte vänt ryggen till det samiska, men inte heller basunerat högt ut att jag är same. Det är inte ett eget val, jag hamnar där för att allt är så tyst och ingen riktigt förklarar varför man byter språk till svenska om man går på stan i Kiruna. Varför vägskyltar på samiska förstörs. Varför det pratas om ”lappjävlar”. Och jag duckar utan att veta varför. Men till slut förstår jag. Det sker gradvis. Jag är nästan vuxen innan jag inser vilka konsekvenser statens skolpolitik haft och vilken ödesdiger inverkan rasbiologerna haft. En efter en börjar pusselbitarna att falla på plats och jag förstår att det fanns en vilja att skydda. Mamma lärde mig inte samiska för att skydda mig, och jag hade ju dessutom

utlämnade – lämnade utan skydd sargade – skadade basunerat – ropat ödesdiger – mycket allvarlig

Ann-Helén Laestadius inför sitt sommarprat.

oturen att vara född på sjuttiotalet när man trodde att tvåspråkighet var raka motorvägen till halvspråkighet. Och vi bodde ju ändå i Sverige, så svenska borde ju vara första språket. Men ändå. Varför skavde det och kändes så fel?

Det här fanns inte att läsa om i böcker, inte i tidningar, ingenstans. Det var bara inbyggt i systemet att samer inte var värda att lyssna på eller få chansen att berätta själva. Men jag började skriva tidigt, så fort jag knäckte läskoden vid sex års ålder började jag skriva mina berättelser. Planen att berätta om det samiska på riktigt dröjde förstås tills jag var betydligt äldre. 2007 vann jag en manustävling med temat Att vara ung same idag och boken SMS från Soppero om Agnes i Solna och Henrik i Soppero blev början på mitt författarskap, som fram till idag har blivit en serie på fyra böcker om många samer. Och sedan kom tornedalingen Maja i Tio över ett.

Och mamma, du vet, du gav mig inte språket, men du gav mig berättandet. Det är tack vare dig och dina historier om livet från förr som jag skriver. Jag tänker att det ändå är du som drabbades hårdast, som fick genomlida nomadskolan och sen inte kunde ge dina barn ditt eget språk. Men var inte ledsen. Det var inte ditt fel, och det var nog så att det var meningen att jag skulle skriva böckerna om Agnes och Maja.

Samtala om texten

1. Vad var nomadskolan för något? Varför var dessa skolor en svart period i svensk skolhistoria?

2. Vad menar Ann-Helén Laestadius med att barnen kom hem från nomadskolan med ”sargade själar”?

3. Varför berättades det inte öppet i familjen om mammans tid i nomadskolan, tror du?

4. Varför visar Laestadius inte fullt ut att hon är same under sina tonår?

5. På vilket sätt var det otur att vara född på sjuttiotalet, menar hon?

6. Vad var det som gjorde att Laestadius bestämde sig för att skriva böcker om samer?

Diskutera

På 1970-talet ansåg man att det var ett problem om barn växte upp med två språk. Idag vet vi att det finns många fördelar med att vara flerspråkig.

1. Varför tror ni att synen på flerspråkighet har förändrats så mycket sedan 1970-talet? Vilka fördelar finns det med att kunna fler än ett språk?

2. Har ni erfarenheter av att växa upp med flera språk, eller känner ni någon som har det? Berätta för varandra om era erfarenheter och ge exempel på hur, när och med vilka de olika språken främst används.

Undersök

Ann-Helén Laestadius nämner rasbiologerna i sitt sommarprat. En av de mest kända rasbiologerna i Sverige var Herman Lundborg som 1922 blev den första chefen för Statens institut för rasbiologi i Uppsala. Arbeta i par och ta reda på följande:

1. Vad innebär rasbiologi?

2. Vilka uppgifter hade det rasbiologiska institutet i Uppsala?

3. Vilka kopplingar fanns det mellan det rasbiologiska institutet i Uppsala och nazismens genomslag i Tyskland?

4. Vad blev Herman Lundborg mest känd för under sin tid som chef?

5. Lundborgs forskning kritiserades starkt under 1930-talet, vilket ledde till att institutet till slut lades ned. Vad var det man fördömde?

Här är två förslag på källor som ni kan använda: popularhistoria.se levandehistoria.se

Aprilskämt, hedersförtryck, förälskelse, lögner, magiska föremål, dilemman, utanförskap, desinformation, livsomställningar och Förintelsen. Om detta – och mycket annat! – handlar texterna

i Svenska impulser 8 antologi.

Svenska impulser 8 antologi är en tematisk antologi som innehåller både skönlitteratur och sakprosa. Här får du läsa noveller, romanutdrag, dikter och grafiska berättelser, men också artiklar, självbiografiska berättelser och sommarprat. Bokens fem teman är:

• I en annan tid

• Sexualitet, samtycke och relationer

• Vägval

• Minoritetsspråk

• Betydelsefulla författare från Sverige, Norden och övriga världen

Svenska impulser 8 antologi är ett komplement till Svenska impulser 8 grundbok, men kan också användas fristående.

ISBN 978-91-523-6249-5

www.sanomautbildning.se