Jag vill tillägna denna bok mina föräldrar, min bror och hela min familj. Och till de som inte är med oss längre .Tack fader Rogelio Ponseele för allt du gjorde för vår gemenskap under kriget iEl Salvador.Ett speciellt tack till dig Per och våra barn. Och till alla som har följt mig och stöttat mig.Ett stort tack till er alla.
Låtoss
Låtoss njutasolenssammanfattning om liveresultat
Ingentingärsjälvklartoch omöjligt
sådandag somigårigen
Låtoss njutaflummigheten idenna världens evigafattiga vår
Låtoss glädjasomenframtoning
Av en kort sommarens första dödliga kyss
Låtoss njutaden dramatiska tidensom kastar ossatt ta en bräcklig ställningomvärldens situation
Ingentingärsom förut
Skymningenärsamhälletsansikte
Skymningen är samhällets ansikte
Magert ochisolerad ienrad radikala ursäkter ochutan någon framtid
Medan vi isamhället fortsätter att leva nästan som vanligt men inte långt därifrån
fannsenskymtav en tärd solnedgång ochGud hadesomnatpåenkvinnas mjukanakna överkroppsom hade förlorat
sitt livhär på denhärligajordenien omänskligmisärGudsegensargade kroppviladelugnt ikvinnans överkropp som en omedvetetsyndigtnöje
allt kanupplevasbisarrt men mänskligt
Kriget kan vara en av de sju dödssynderna
men det är inte Girighet och Missunnsamhet
är bisarra och mänskligheten är avskyvärd
Vi människor är de största hycklarna men mänsklig acceptans finns inte
Jag fick varavad somhelst
Jagfickvaravad somhelst
tillsammans med min ensamhet
Vi höll oss på den plats vi ville ha
Oavsett vädret
Vi skröt om vårt tillstånd och vi var ensamma motvärlden
Och jag var alltid en vanlig människa idenna ordlösa tillvaro
Ingenting fick vara perfekt
där alla fick vara så ytliga och perfekta
Jag och min ensamhet åldrades
tillsammans ienvärld av kontrovers
Och fylld av skam för att vara annorlunda i utseendet
och ekonomiska förhållanden
”Allt var så perfekt”
”allt blev perfekt och ofullständigt”
Kärlekenblevanalfabet
Kärleken blev analfabet den hade bestämtsig för atthålla tyst framför dinödmjukhet
Ochvarje förflutetblevnärvarande medlidandet somtog migtill attupptäcka en glädje ochenrodnad ikärlekensom hade vaknat upp iett enkeltleende
Ochviskulle aldrig ta avstånd från en kärlek utan ord
Tillfälligtbristen på ordoch sång togmig ännu närmare digalltannat behövdes inte utan baradin värme
Minsmärta
Jagvill aldrig tala om minsmärta till någon
Detfanns dagar ochsolnedgångar somtog hand om mig
Jagvill säga till digatt imorgon blir havet mycketmer blåare än idag
kanske du också kanhitta dinsanna kärlek
glöm inte helleratt flygaövervärlden
Detfinns alltid något möjlighetatt börja från början idag är en dag somman ska glömma
rädslanför dödenoch inte vänta något från någon
Ensamhet
Minensamhetblevett problem för andra än migsjälv
Förmig blev minensamhetett skydd Itiden ochdet varmitteget poem
Imin ensamhet hittar jagfridoch ibland tror jagatt jagkan samtala medengud
Ochjag kanockså betraktahavet från mitt fönsteroch världenser ännumindreutäninnan
Detfinns ettuniversum somblir ett medmig
Hemmetfinns inte längrekvar
Jaghar öppnat mångadörrari mitt liv ochlikamångahar jagstängteftermig -efteråthar jagskakatminaskor-
Ensamheten harpräglat mitt liv ettval jaghar gjortsjälv efter en ensambarndom
Iminaungaårförlorade jagallt till ochmed minrädsla attvaraensam
Sombarnfickjag aldrig riktiga
julklappar utan onödiga plastleksaker utan pedagogiskt syfte tycktemin mor
Hemmetfinns inte längre kvar
Denomedvetna poesinbeskriver världen vi leveri och därigenom skaparviförutsättningaroch vägar till en efterlängtad demokrati. Den omedvetnapoesinger oss
attinte blunda för ett cyniskt samhälle. Meningenmed poesin är att fortsätta väcka känslor om rättvisa. Sluta aldrig vara kritisk. Framtoningarskapar poesi till alla och möjlighet även hopp.
. Elena NordinSvensk -Salvadoransk Poet
Debuterade som poet2019 med en dikti en antologi (Poeter.se)Hon föddes 1968 iElSalvador
Allt är inte Svartvitt