9789152362464

carl-johan markstedt simon bogren

Svenska impulser 3 carl-johan markstedt

simon bogren

Hur bygger du upp ett argumenterande tal? Vad kan du ta fasta på när du gör en retorikanalys? Vad ska du tänka på när du läser och skriver texter av vetenskaplig karaktär? Hur kan du fördjupa analysen och tolkningen av skönlitteratur? Vilka förändringar har svenska språket genomgått under historien?

Svenska impulser 3 är ett läromedel i svenska som söker nya vägar till lärande och utveckling, allt inom ramen för en tydlig struktur.

Svenska impulser 3 förstärker och fördjupar dina kunskaper.

Men boken fyller också på, utmanar och leder vidare.

markstedt bogren

ISBN 978-91-523-6246-4

Sanoma Utbildning Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Projektledare: Lilian Andersson Tjäder Redaktion: Lilian Andersson Tjäder, Sandra Fetouni, Isabella Verner Grafisk form: Lena Eklund/Kolofon Illustrationer: Feri Fazeli/Studio Fazeli Bildredaktör: Iréne Berggren Svenska impulser 3 isbn 978-91-523-6246-4 © 2024 Carl-Johan Markstedt, Simon Bogren och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Faktagranskare: Vendela Blomström, universitetsadjunkt, institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet Anna Dahlberg, lärare i svenska Tommy Mattizon, lärare i svenska Andra upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden.

Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Tryck: Interak, Polen 2024

Till eleven Välkommen till Svenska impulser 3 – en bok om muntlig och skriftlig framställning, litteratur och språk. Vi som har skrivit den här läroboken hoppas att det här ska vara en bok som inspirerar och stöttar dig, som fördjupar dina kunskaper och färdigheter, och som utvecklar dig som läsare, talare och skribent. Kort sagt – en bok som ger dig många nya impulser i svenska. Boken ger dig också en grund för vidare studier.

Svenska impulser 3 är indelad i fyra block: • Retorik i teori och praktik. Här får du utveckla dina för­ mågor i att samtala, tala inför grupp och göra retorik­ analyser.

• Mot ett formellt skrivande. I det här blocket får du utveckla din förmåga att läsa och skriva texter av veten­ skaplig karaktär. Det ger dig också vidare kunskaper i informationssökning och kritisk granskning av källor.

• Nycklar till litteraturen. Här får du fördjupa dina kun­ skaper om skönlitteratur och din förmåga att läsa och analysera litteratur i olika genrer.

• Svenskan i ständig förändring. I det här blocket får du kunskaper om språk­släktskap, svenska språkets historia och språk­förändring.

Lycka till med dina studier i svenska!

Carl-Johan Markstedt och Simon Bogren

Innehåll Retorik i teori och praktik

Mot ett formellt skrivande

Seminariet 8

Språk och stil i vetenskapliga texter 82

Vad är ett seminarium? 9 Seminariets spelregler 10 Seminariets upplägg 12 Att lyssna aktivt 14 Opponering 16

Vad är texter av vetenskaplig karaktär? 83 Den formella stilen 84 Skapa sammanhang 90 Skriftspråkets regler 94

Att läsa, granska och sammanfatta 98 Den retoriska arbetsprocessen – ett stöd för tal och analys 20 Om retorik 21 Några nedslag i retorikens historia 24 Den retoriska arbetsprocessen 26 Etos, logos och patos 32 Stilfigurer 36 Hjälpmedel 39

Att läsa sakprosa 99 Exempel på användning av lässtrategierna 104 Att granska och värdera källor 106 Att skriva referat i texter av vetenskaplig karaktär 109 Att göra källhänvisningar 112 Att citera 115 Gå på djupet – Referatet i sitt sammanhang 118

Argumenterande tal 46

Bli säker på pm 124

Vad är ett argumenterande tal? 47 Konsten att argumentera – sju tips 48 Läs ett argumenterande tal 50 Hur bygger du upp ett argumenterande tal? 54 Språket i en argumentation 58 Gå på djupet – Håll ett argumenterande tal 60

Vad är ett pm? 125 Så skriver du ett pm 126 Läs ett pm 132 Gå på djupet – Skriv ett pm 136 tema: Litteratur och motstånd 138

Bli säker på essä 158 Retorikanalys 62 Vad är en retorikanalys? 63 Första fasen – analysen 64 Andra fasen – presentationen 66 Kungens tsunamital 67 Analys av kungens tsunamital 70 Gå på djupet – Gör en retorikanalys 73

Vad är en essä? 159 Så skriver du en essä 160 Läs en essä 166 Gå på djupet – Skriv en essä 171

Nycklar till litteraturen Att analysera skönlitteratur 174 Skönlitteraturens spännvidd 175 Fem tips när du analyserar 178 Att skriva en litteraturanalys – så gör du 180 Komparativ analys – att jämföra texter 182

Att analysera noveller och romaner 184 Inuti berättelserna 185 Handling 186 Karaktärsskildring 186 Miljöskildring 190 Berättarperspektiv 193 Uppbyggnad 198 Språk och stil 200 Tema och motiv 202 Gå på djupet – Analysera en novell 205

Perspektiv och tolkning 262 Litteraturvetenskapliga perspektiv 263 Läs ett utdrag ur Ædnan 264 Feministiskt perspektiv 267 Queerteoretiskt perspektiv 269 Postkolonialt perspektiv 270 Ekokritiskt perspektiv 272 Idéhistoriskt perspektiv 273 Översikt över litterära epoker 274 Gå på djupet – Litteraturseminarium 277

Svenskan i ständig förändring Språkens ursprung och släktskap 280 Språkens ursprung 281 Språksläktskap 283 De indoeuropeiska språken 285

Att analysera poesi 212

Svenska språkets historia 288

Själens och sinnenas språk 213 Mötet med dikten 214 Innehåll 216 Uppbyggnad 218 Versmått 220 Språk 222 Gå på djupet – Analysera två dikter 226

Runsvenska (800-talet till cirka 1225) 289 Fornsvenska (cirka 1225–1526) 292 Äldre nysvenska (1526–1732) 296 Yngre nysvenska (1732–1900) 300 Nusvenska (1900– ) 304 Framtidens svenska 308 Gå på djupet – Språket och människan 310

Att analysera dramatik 230 På teaterscenen 231 Handling 232 Karaktärsskildring 232 Miljöskildring 234 Uppbyggnad 238 Gå på djupet – Analysera en pjäs 241

Facit och lösningsförslag 312 Textkällor 314 Bildkällor 315 Register 316

Retorik i teori och praktik

Seminariet Ett seminarium är en form av förberett och strukturerat samtal, där deltagarna utvecklar och fördjupar sina tankar och kunskaper om exempelvis en text, en film eller ett visst ämne. Seminariet bygger på interaktion och på att alla aktivt deltar i samtalet.

I det här kapitlet får du tips på hur du och dina klasskamrater kan organisera och genomföra seminarier i klassen. Du får lära dig vad den som leder seminariet särskilt behöver tänka på, och läsa om en speciell form av seminarium som kallas för opponering.

8

Retorik i teori och praktik

Vad är ett seminarium?

Ordet seminarium betyder från början plantskola eller växt­ hus, det vill säga en plats där växter planteras, vårdas och får växa sig starka. Hur kommer det sig då att ordet i dag har en annan betydelse, och istället syftar på en särskild under­ visningsform som bygger på samtal och interaktion? Det är inte så märkligt som man kanske kan tro. Faktum är att det ända sedan antikens dagar har gjorts kopplingar mellan od­ ling och jordbruk å ena sidan, och utbildning och under­ visning å andra sidan. ”Begreppet seminarium blev tidigt en metafor för främjande av andlig växt eller kunskapstillväxt i kollektiv miljö”, skriver forskaren Lisa Öberg i Seminarium – en uppfinning med historia (2015).

Redan i början av 1800-talet utvecklades seminariet till en viktig undervisningsform inom högre utbildning.

Tanken var att seminariet skulle komplettera den mer tradi­ tionella föreläsningen, där lärarna talade medan ­studenter­ na var tysta och lyssnade. Istället för att enbart lyssna fick studenterna nu även diskutera och resonera med ­lärarna och varandra om de frågeställningar eller texter som in­ gick i utbildningen. Seminariet blev också ett ­tillfälle för studenterna att muntligt redovisa sina kun­skaper om ett visst ämne.

Poängen med seminariet är alltså att det ska vara ett till­ fälle där tankar och kunskaper får växa, frodas och utvecklas – precis som plantorna i växthuset.

Diskutera 1. Vilka olika typer av samtal har ni haft i skolan tidigare?

2. På vilket sätt kan ett seminarium vara ett tillfälle där tankar och kunskaper kan växa och utvecklas, tycker ni?

Seminariet

9

Argumenterande tal Argumentation handlar om att övertyga andra om en åsikt genom att föra fram så goda argument som möjligt. När du håller ett argumenterande tal kan du dessutom använda rösten och kroppsspråket för att betona viktiga delar av innehållet.

I det här kapitlet får du många handfasta tips på vad du kan tänka på när du ska hålla ett argumenterande tal, och hur du kan göra argumentationen så effektiv och slagkraftig som möjligt.

46

Retorik i teori och praktik

Vad är ett argumenterande tal?

Du har säkert argumenterat i olika sammanhang ­tidigare under din skolgång. Kanske har du även hållit argumente­ rande tal för dina klasskamrater. Då vet du att det är en sär­ skild typ av tal där syftet är att försöka övertyga pub­liken om en viss åsikt, och där de som lyssnar – till skillnad från i en diskussion eller debatt – sällan har möjlighet att ställa frå­ gor eller be om förtydliganden. Dessutom kan du inte för­ vänta dig att dina ­mottagare är inlästa på ämnet, som de hade varit i en diskussion ­eller debatt.

Det betyder att du behöver vara extra tydlig när du gör din planering och formulerar din tes och dina argument, så att det blir enkelt för publiken att följa med i din framställning och i övergångarna mellan talets olika delar.

Till skillnad från när du skriver argumenterande texter kan du dessutom tänka på hur du kan använda ditt kropps­ språk och din röst för att förstärka argumentationen. Om du vill kan du även ta hjälp av ett presentationstekniskt hjälp­ medel, till exempel ett digitalt presentationsprogram, när du håller ditt tal.

Diskutera Här är några påståenden som alla är viktiga för att en talare ska övertyga sin publik. Men vad är egentligen viktigast? Låt var och en först göra sin egen rangordning. Placera det viktigaste först. Jämför sedan med varandra i klassen. a. Att argumenten är logiska och sakliga. b. Att talaren är närvarande och har kontakt med sin publik. c. Att talet innehåller jämförelser som gör det lättare att förstå. d. Att talet innehåller personliga berättelser. e. Att talaren använder kroppsspråket på ett passande sätt.

Argumenterande tal

47

Konsten att argumentera – sju tips Här är sju konkreta tips på vad du särskilt kan tänka på för att din muntliga argumentation ska bli slagkraftig och övertygande:

1. Formulera en angelägen tes Om tesen upplevs aktuell, till exempel genom att den knyter an till en diskussion som pågår i samhället, kommer du ha lättare att engagera publiken. Att tesen uppfattas som angelägen handlar också om att den visar på ett ställningstagande i en fråga där det finns olika åsikter, och därmed är värd att begrunda. En tes som alla håller med om (”En bra skola är viktigt!”) är inte särskilt intressant.

2. Välj varierade, relevanta och hållbara argument Variera din argumentation genom att använda de tre medlen för att övertyga: etos, logos och patos. Du kan också skapa variation genom att belysa ämnet ur olika perspektiv, eller diskutera vilken betydelse ämnet kan ha för individer såväl som för samhället i stort. Se också till att argumenten är relevanta och hållbara, det vill säga att de har med tesen att göra och är sanna.

3. Stärk argumentationen med motargument Genom att lyfta fram och bemöta motargument nyanserar du din argumentation. Du visar att du är medveten om att det finns flera sätt att se på din tes. Kom ihåg att ditt bemö­ tande av motargumentet ska vara välgrundat och relevant.

Du ska visa på svagheten i motargumentet och att det inte är tillräckligt starkt för att omkullkasta tesen. Inom retoriken kallas motargument för refutatio.

4. Använd dig av talets alla delar Se på hela ditt tal som en del av din argumentation. An­ vänd inledningen till att förbereda mottagarna för tesen och sätta in publiken i ämnet. Använd huvuddelen till att lägga fram argumenten i en genomtänkt ordning. Använd avslutningen till att slå fast tesen en sista gång.

48

Retorik i teori och praktik

När du ska hålla ett argu­ men­terande tal behöver du förbereda dig väl. I kapitlet Den retoriska arbets­processen – ett stöd för tal och analys beskrivs en arbetsgång som du kan följa när du planerar ditt tal.

5. Välj verkningsfulla stilfigurer Att stilfigurerna är verkningsfulla innebär att du använder dem på ett genomtänkt sätt och inte bara som ett sätt att smycka talet. Använd retoriska frågor för att skapa engage­ mang, liknelser när du behöver tydliggöra något, antiteser om du vill visa på motsatser och upprepningar för att för­ stärka ditt budskap. Stilfigurer kan vara särskilt verknings­ fulla i inledningen och avslutningen.

6. Visa engagemang Genom att du visar ditt engagemang för ämnet, till exempel med ansiktsuttryck, gester och röst, stärker du ditt etos.

Publiken märker att du bryr dig om ditt ämne och det ger mer tyngd åt din argumentation.

7. Använd hjälpmedel klokt Du behöver inte använda hjälpmedel, men det finns fördelar med att göra det. Ett hjälpmedel kan bidra till att göra tesen angelägen, till exempel genom att du visar aktuella tidningsrubriker eller en bild på en händelse eller situation som många känner igen. Ett hjälpmedel kan även användas för att förtydliga talets disposition, källhänvisa eller betona sådant som du vill att publiken särskilt ska komma ihåg.

Diskutera 1. Är det något eller några av tipsen som ni tycker är särskilt viktiga att tänka på? Varför, i så fall?

2. Vad innebär det egentligen att argumenten är relevanta och hållbara? Varför är det viktigt?

3. Ett av tipsen handlar om att ta upp mot­argument. Vilka skäl till att göra det nämns? Finns det andra skäl till att göra det?

4. På vilka olika sätt kan man visa sitt engagemang när man håller ett argumenterande tal?

Argumenterande tal

49

Retorikanalys En retorikanalys är en analys av till exempel ett tal eller en text.

Syftet är att undersöka olika delar av talet eller texten och dra slutsatser om hur dessa kan tänkas påverka mottagarna. Att göra en retorikanalys är också en övning i kritiskt tänkande.

I det här kapitlet får du lära dig hur du kan gå tillväga när du ska göra en retorikanalys. Du får tips på vad du kan ta med i din analys, och vad du bör tänka på när du presenterar analysen skriftligt eller muntligt.

62

Retorik i teori och praktik

Vad är en retorikanalys?

Som du redan har läst i ett tidigare kapitel kan retoriken til�­ lämpas både praktiskt och teoretiskt. Det innebär att du har lika stor användning av retorikens verktyg och modeller när du håller tal som när du analyserar andras tal. Skillnaden är att du intar olika roller i kommunikationssituationen.

När du använder dig av retoriken praktiskt är det du som är avsändare. Du ska till exempel hålla ett ­argumenterande tal och tar då hjälp av retoriken i arbetet med att ­planera, framföra och utvärdera ditt tal för att det ska bli så ­lyckat som möjligt. När du använder retoriken mer teoretiskt är du istället mottagare. Då använder du dina kunskaper i reto­ rik för att granska och analysera andras tal i syfte att försöka förstå hur kommunikationen fungerar. Du undersöker talets uppbyggnad, innehåll och språk. Du tittar även på talarens framförande och hur talaren använder till exempel rösten och eventuella hjälpmedel.

Författaren Bo Renberg beskriver i boken Retorikanalys (2007) att analysarbetet består av två faser, som är beroen­ de av varandra: 1. Först gör du själva analysen, det vill säga en noggrann under­sökning av talet där du går igenom dess olika delar, gör iakttagelser och drar slutsatser.

2. Därefter presenterar du analysen, alltså sammanställer dina iakttagelser och slutsatser. Din sammanställning kan vara skriftlig eller muntlig.

Det här kapitlet beskriver hur du kan göra retorikanalyser av tal. Men självklart kan du även göra analyser av texter och andra former av kommunikation, till exempel annonser, reklamfilmer och politiska debatter.

Retorikanalys

63

Mot ett formellt skrivande

Språk och stil i vetenskapliga texter I svenskämnet får du läsa och skriva texter av vetenskaplig karaktär.

Genom att arbeta med sådana texter utvecklas din läsförmåga och ditt skrivande, men också ditt analytiska och kritiska tänkande.

Detta har du god nytta av i både arbetsliv och högre studier.

I det här kapitlet får du lära dig vad som kännetecknar språket i texter av vetenskaplig karaktär och vad du bör tänka på när du skriver sådana texter.

82

Mot ett formellt skrivande

Vad är texter av vetenskaplig karaktär?

Vetenskapliga texter är en särskild typ av sakprosa. Det är texter som främst skrivs och läses inom utbildning på ­olika nivåer. Syftet med dessa texter är att utreda och analysera en viss fråga eller ett visst problem. Oftast bygger de på tidigare kunskap inom området. Det innebär att andra källor är grunden för den egna texten. Här är ­exempel på vad som kännetecknar texter av vetenskaplig karaktär: • Saklighet och objektivitet. Innehållet står i centrum och skribenten håller sig i bakgrunden.

• Formell språklig stil.

• Tydlig struktur.

• Genomskinlighet. Syfte och källor redovisas öppet och läsaren kan följa skribentens resonemang.

• Kritiskt förhållningssätt. Skribenten granskar fakta, värderar dess relevans och drar slutsatser utifrån informationen.

Här är två exempel på texter av vetenskaplig karaktär som du får arbeta med i den här boken: • Pm: Inom utbildning är pm ofta detsamma som en kort­ are vetenskaplig text. Syftet kan vara att undersöka och diskutera en viss frågeställning som skribenten formulerar. Arbetet innefattar vanligen läsning av olika texter, sovring, sammanställning och källkritisk granskning. Läs mer om hur du skriver pm i kapitlet ”Bli säker på pm”.

• Essä: En essä är en texttyp av vetenskaplig karaktär som lånar drag av det skönlitterära berättandet, till exempel genom att den kan innehålla miljö- och person­beskriv­ ning­ar. Skribenten tillåts här vara mer personlig än i ­andra vetenskapliga texter. Läs mer om hur du skriver ­essäer i ­kapitlet ”Bli säker på essä”.

En annan text av veten­ skaplig karaktär på gymnasiet är gymnasie­ arbetet. Det är en form av vetenskaplig uppsats och är mer omfattande än ett pm, även om ­syftet i grund och botten är detsamma, det vill säga att utreda en fråga eller ett problem.

Språk och stil i vetenskapliga texter

83

Den formella stilen Språket i texter av vetenskaplig karaktär kan skilja sig åt.

Essän har exempelvis en annan stil än en vetenskaplig uppsats, men gemensamt är att språket ska hålla en formell stil. Vad kännetecknar då en formell stil? Kännetecknen kan delas in i vilken roll skribenten tar i texten, hur textens meningar är uppbyggda, vilka ordval som görs och hur förtätad texten är.

1. Skribentens roll I texter av vetenskaplig karaktär ska innehållet stå i ­fokus. Du som skribent ska därför inte ta plats i texten (med undan­ tag för i en essä där du får synas mer). Din uppgift är att föra fram vad andra har skrivit och utifrån det dra slutsatser. För­ utom att välja ut relevant information från en källa behöver du tänka på att presentera informationen på ett rätt­visande sätt och utan att värdera den. Till exempel är ord som ”tyvärr” och ”lyckligtvis” värderande och bör undvikas. Förstärkande ord, som ”mycket” och ”väldigt”, ger också uttryck för värde­ ringar.

När du sedan ska dra slutsatser är det viktigt att du tydligt visar vad som är information från källorna och vad som är dina egna slutsatser. För att behålla en objektiv stil kan det passa med försiktiga formuleringar som ”En slutsats som kan dras är…”, ”Det verkar vara…” eller ”En trolig förklaring …”. Även i andra resonemang bör du undvika att vara för kate­ gorisk. Istället för att skriva ”Alla anser att det svenska språk­ et är hotat” kan du skriva ”Många anser att det svenska språk­et är hotat”, om det inte finns grund i dina källor för att skriva ”alla” såklart. Att skriva ”ingen” kan också uppfattas allt­för tvärsäkert och ”ett fåtal”, ”vissa” eller ”några” är därför att föredra.

Till den opersonliga stilen hör också att i regel ­undvika ­ordet ”jag”. Du bör heller inte vända dig till läsaren med ord som ”du” eller ”vi”. Ett knep för att undvika pronomen är att istället använda verb i passiv form och exempelvis ­skriva ”Undersökningen genomfördes…” eller ”Det har diskuterats …”.

84

Mot ett formellt skrivande

Diskutera Vilka problem med skribentens roll ser ni i den här texten?

I artikeln förklarar språkvetaren Susanna Karlsson mycket tydligt olika skrivregler. Hon tar upp att språket i sociala medier följer egna regler och jag håller med för jag har själv sett det många gånger. Man har gjort en studie och jämfört språket i olika texter och det är väldigt stora skillnader.

Skriv Skriv om texten med en mer objektiv och opersonlig stil.

Språk och stil i vetenskapliga texter

85

Exempel på användning av lässtrategierna Här följer ett exempel på hur du kan använda ­lässtrategierna när du läser en text av vetenskaplig karaktär. I marginalen ser du vilken strategi som används.

Precis som man med modern DNA-teknik nu kan få veta en hel del om våra förfäders arvsmassa, kan man med hjälp av den historiska språkforskningen avslöja tidigare stadier i människans språk. Mer än hälften av världens befolkning talar idag något av de indoeuropeiska språken, till exempel engelska, spanska, svenska, kurdiska, hindi och ryska. Trots att de indoeuropeiska språken är så spridda, är det en olöst gåta hur det gick till när språken spreds under förhistorisk tid. Med nya kartor över de förhistoriska förflyttningarna kan vi forskare dock börja titta på hur det indoeuropeiska urspråket utvecklats i olika steg. Detta brukar kallas språkstadier.

Verktyg och metoder från den jämförande språk­veten­ skapen gör det möjligt för oss att skala bort språkens avlagringar lager för lager för att avslöja hur de tidigare språkstadierna såg ut. Det här är ett nytt sätt att se på de indoeuropeiska språkens historia, där vi vill bort från den gamla idén om att målet skulle vara att rekonstruera ett enda ”urspråk”. Istället vill vi fokusera på hur de olika lingvistiska språkstadierna sett ut och hur de hänger ihop med varandra. Mycket talar till exempel för att de keltiska och italiska språken har utvecklats ur ett gemensamt förstadium, ett italokeltiskt språkstadium.

Jenny Larsson, I begynnelsen var ordet, 2021

Undersök 1. Ge exempel på fler kärnmeningar i texten.

2. Ge exempel på fler sammanhangssignaler. Vad signalerar de?

3. Ge exempel på ytterligare någon mening med svårläst meningsbyggnad. Peka ut det finita verbet.

4. Ge exempel på ett verb som visar att skribenten särskilt vill betona något.

5. Välj ett ord eller en fras som kan vara svår att förstå och använd någon av strategierna i rutan på s. 102 för att reda ut vad ordet eller frasen betyder.

104

Mot ett formellt skrivande

Identifiera textens struktur: kärnmening som presenterar styckets huvudtanke.

Identifiera textens struktur: sammanhangssignal som uttrycker en motsättning.

Red ut menings­ byggnaden: finit verb som underlättar förståelsen av en vänstertung mening.

Hitta nyckelord: ett begrepp som är centralt för innehållet.

Uppmärksamma verb: "talar för" visar på en försiktig tolkning.

Diskutera 1. Läs utdraget nedan och använd några av de strategier som beskrivs i avsnittet ”Under läsningen”. Anteckna det ni lägger märke till.

2. Diskutera vilka svårigheter som uppstod under läsningen.

3. Beskriv hur användningen av lässtrategierna underlättade förståelsen.

4. Formulera tillsammans textens huvudtanke.

Idag kan a-böjning användas om såväl män som kvinnor. Det går bra att skriva den charmiga mannen, den charmiga kvinnan och – oavsett kön – den charmiga tränaren. Vanligare är dock att använda e-böjning för män: den charmige mannen. Vissa anser också att det känns konstigt att skriva den charmiga mannen. Att svensktalande tycker olika på den här punkten är inte så underligt. Åtminstone sedan 1600-talet har språk­ bruket varierat när det gäller adjektivens a- och e-former.

Traditionellt har alltså -a använts om kvinnor och -e om män. Men det finns undantag som skvallrar om makt­ relationer och manlig dominans på prestigetunga upp­ drag. Adjektiv­ändelsen -e används påfallande ofta i formu­ leringar som den tyske förbundskanslern Angela Merkel, den nyzeeländske premiärministern Jacinda Ardern, den isländske presidenten Vigdís Finnbogadóttir och den senegalesiske general­ sekreteraren Fatma Samoura – trots att det handlar om kvinnor. Att använda e-formen om kvinnor betraktas som fel.

Att den ändå är så vanlig vid den här typen av titlar beror sanno­likt på att vi omedvetet utgår från att det är män som innehar uppdrag som förbundskansler, premiärminister, president och general­sekreterare. E-formen har således kommit att kopplas till titeln i stället för innehavarens kön.

Anders Svensson, Nusvenska, 2020

Att läsa, granska och sammanfatta

105

Bli säker på pm En typ av vetenskaplig text som är vanlig på gymnasiet är den som kallas pm. Ett pm är en kortare och mer koncentrerad variant av en vetenskaplig uppsats. Att lära sig skriva pm är därför en bra förberedelse för vidare studier.

I det här kapitlet får du veta mer om vad ett pm är och vad du ska tänka på när du skriver ett pm. Du får också läsa ett exempel på ett pm. Som avslutning får du i uppgift att skriva ett pm på temat Litteratur och motstånd.

124

Mot ett formellt skrivande

Vad är ett pm?

Pm är en texttyp som används både inom arbetslivet och inom skola och högre utbildning. Ordet pm är egentligen en förkortning av latinets pro memoria som betyder ”för minnet”.

Ett pm kan se ut på olika sätt i olika sammanhang. Gemen­ samt är att ett pm kortfattat redogör för ett visst ämne, sam­ manfattar det viktigaste och presenterar slutsatser utifrån den information som behandlats i texten. I sin lösaste form kan ett pm utgöras av en punktlista eller en sammanställ­ ning av anteckningar. På universitet och högskola kan ett pm även vara en kortfattad beskrivning av ett kommande ­arbete som skribenten ska göra.

I svenskämnet brukar pm definieras som en utredande text med en inledande problemformulering, en utredning och en avslutning i form av en slutsats. När du skriver ett pm be­ höver du använda många olika förmågor. Du behöver kunna: • Läsa och förstå avancerade texter.

• Kritiskt värdera innehållet i källorna.

• Välja ut relevant information.

• Återge informationen korrekt och rättvisande.

• Presentera informationen i en logisk ordning.

• Jämföra informationen och dra självständiga slutsatser baserat på den.

• Skriva med en formell stil.

I kapitlen ”Språk och stil i vetenskaplig text” och ”Att läsa, granska och sammanfatta” har du fått öva på de här förmå­ gorna var för sig. Nu är det dags att se hur de kommer till användning i praktiken.

Diskutera 1. Finns det någon av förmågorna som är viktigare än andra när ni skriver pm? Motivera era val.

2. Vad tror ni att ni själva behöver träna mest på?

Bli säker på pm

125

Så skriver du ett pm Hur du går tillväga för att skriva ett pm varierar givetvis med situationen och förutsättningarna. Löper arbetet på under flera veckor eller ska du skriva ditt pm på endast några tim­ mar? Gemensamt är att du behöver börja med att förstå syf­ tet med uppgiften och därefter ägna mycket uppmärksam­ het åt källorna. Här följer en arbetsgång som du kan utgå från och vid behov anpassa till din uppgift:

Steg 1: Välj ämne och frågeställning I skolan ger kanske din lärare dig ett ämne och en frågeställ­ ning att skriva om, men ibland kan du behöva välja det själv.

Då bör du tänka på att ämnet inte ska vara för omfattande.

Formulera sedan en frågeställning som du ska söka svar på i ditt pm.

Din frågeställning ska vara tydlig, enkel och lätt att förstå.

Den ska också vara möjlig att besvara i ett pm. Frågeställ­ ningen ska inte gå att besvaras med ett ”ja” eller ”nej”, utan vara tydligt utredande. Här är några exempel på frågeställ­ ningar: • Varför har ”ni”-tilltalet blivit vanligare under 2000-talet?

• Vilka likheter finns mellan situationen för jiddisch och situationen för romani i Sverige?

• Vilken roll spelar naturen i Karin Boyes lyrik?

Steg 2: Samla material, läs och sovra En avgörande del av arbetet med ett pm är läsningen av källorna. Det första steget är att välja ut relevanta källor.

Granska källorna kritiskt. Nästa steg är att välja ut relevant information från varje källa, det vill säga den information som hjälper dig att besvara frågeställningen i ditt pm. Det ­kallas för att sovra i materialet.

126

Mot ett formellt skrivande

Steg 3: Gör en disposition Ditt pm ska ha en rubrik, en inledning, en huvuddel och en avslutning.

Rubrik Välj en rubrik som informerar om innehållet i din text och samtidigt väcker läsarens intresse.

Inledning Din inledning ska leda läsaren in i ämnet och ­presentera frågeställningen. Inledningen ska vara kort och lämpligen bestå av endast ett stycke.

Huvuddel I huvuddelen presenterar och sammanfattar du dina källor genom att referera och citera. Kom ihåg att hålla dig objek­ tiv och inte ge omdömen om innehållet i dina källor.

Huvuddelen kan disponeras på olika sätt. Här är några exempel: • Kronologisk disposition. Om frågeställningen handlar om att beskriva en utveckling över tid passar det bäst att börja med den äldsta perioden och avsluta med den nyaste.

• Kontrastiv disposition. Om frågeställningen handlar om att jämföra två fenomen eller ståndpunkter är det lämpligt att presentera dem en i taget.

• Tematisk disposition. Om frågeställningen handlar om att presentera olika aspekter bör du redogöra för en aspekt åt gången.

• Orsak och åtgärder. Om frågeställningen handlar om att förklara orsaker till ett problem och ge förslag på lösning­ ar bör informationen presenteras i just den ordningen.

Dela in texten i stycken markerade med indrag eller blank­ rad. Var noga med att skapa samband mellan styckena med hjälp av referensbindning, tema-rema-principen och sam­ manhangssignaler.

För att skapa en god struktur inom varje stycke passar det utmärkt att följa modellen med kärnmening, utveckling och avslutning, som beskrivs på sidan 90.

Bli säker på pm

127

Avslutning I avslutningen ska du besvara frågeställningen från inled­ ningen. Det gör du genom att sammanfatta informationen från huvuddelen och dra slutsatser. Tänk på att inte lägga till någon ny information i avslutningen.

Slutsatser kan bestå av likheter och skillnader som du har upptäckt i källorna. Du kan också kategorisera informationen från källorna. Att omformulera är ytterligare ett sätt att dra slutsatser. Här är exempel på hur du kan formulera slut­ satser till ett tänkt pm med frågeställningen ”Varför har ’ni’tilltalet blivit vanligare under 2000-talet?”: • Likheter och skillnader: Både Anders Svensson och Lena Lind Palicki menar att tilltalet ”ni” har brett ut sig, sam­ tidigt som det än så länge är långt mer ovanligt än ”du”.

Men medan Svensson menar att ”ni”-tilltalets hierarkiska associationer bromsar förändringen, anar Lind Palicki att en förändring kan ske om en yngre generations språkbruk får större genomslag.

• Kategorisera: Förklaringen till ”ni”-tilltalets uppgång ut­ görs huvudsakligen av två typer: ordets betydelseföränd­ ring och internationaliseringen. För många har betydel­ sen av ordet ”ni” förändrats sedan 1900-talet. En del som använder ”ni”-tilltal har också kommit i kontakt med an­ dra språk där ”ni” används som ett artigt tilltal.

• Omformulera: Anders Svensson och Lena Lind Palicki för­ klarar att yngre personer använder ”ni” i högre grad än äldre. Med andra ord tycks bruket av ”ni”-tilltal till stor del vara en generationsfråga.

Kom ihåg att använda försiktiga formuleringar när du drar slutsatser, som ”troligen”, ”möjligtvis” och ”kan betyda att”.

128

Mot ett formellt skrivande

Steg 4: Skriv ditt pm Språket i ett pm ska vara formellt och följa stilen för texter av vetenskaplig karaktär. Var noga med att hitta rätt ord som beskriver det du är ute efter och variera ordval och meningsbyggnad.

Tänk också på att förtäta din text. När du skriver pm är ut­ rymmet ofta begränsat och du behöver få med mycket inne­ håll med få ord.

Fem sätt att förtäta 1. Stryk obestämd artikel.

2. Undvik att inleda meningar med ”det”.

3. Skapa sammansatta ord.

4. Bygg ut nominalfraserna.

5. Undvik upprepningar.

Foga in källhänvisningarna smidigt i den löpande texten, om du inte har fått andra instruktioner. Till ett pm behövs sällan en källförteckning och därför bör alla uppgifterna om källan finnas med i källhänvisningen. Här är ett exempel på en käll­ hänvisning som passar i ett pm: I artikeln ”Kommer ni igen?” (Språktidningen, 2021:5) granskar Anders Svensson ”ni”-tilltalets återkomst.

Bli säker på pm

129

Steg 5: Granska och bearbeta Även om du har satt sista punkten i din text är arbetet inte avslutat ännu. Läs nu din text igen och granska innehåll, struktur och språk. Låt gärna någon annan läsa texten för att få ytterligare synpunkter. Utgå från mallen på nästa sida.

Bearbeta sedan texten. Nu är du äntligen färdig!

Steg 6: Lämna in texten Om du har en deadline är det viktigt att du håller den.

Steg 7: Respons och reflektion Fundera över vad som fungerade bra och vad du behöver träna mer på framöver. Ta till dig av den respons du får från lärare och eventuellt klasskamrater.

130

Mot ett formellt skrivande

Mall för granskning av pm Innehåll • Är frågeställningen tydlig?

• Håller sig texten till frågeställningen?

• Är det tydligt vilka källor som används och när det växlas mellan källorna? Är källhänvisningarna korrekta och kompletta?

• Är informationen från källorna korrekt, relevant och objektiv?

• Är informationen objektiv, det vill säga utan åsikter eller omdömen från skribenten?

• Bygger slutsatserna tydligt på källorna?

• Är slutsatserna nyanserade, till exempel genom kategorisering eller försiktiga formuleringar?

Struktur • Passar rubriken för texten?

• Är texten tydligt indelad i inledning, huvuddel och avslutning? Är det balans mellan delarna?

• Finns det en frågeställning i inledningen och slutsatser i avslutningen?

• Är styckeindelningen korrekt och konsekvent markerad?

• Följer styckena strukturen med kärnmening, utveckling och avslutning?

• Binds styckena ihop med exempelvis sammanhangs­signaler?

Språk • Följer texten skriftspråkets regler?

• Håller texten en formell stil?

• Är texten tillräckligt förtätad?

• Är texten varierad i ordval och meningsbyggnad?

• Är språket tydligt och klart?

• Finns det en variation av referatmarkörer?

Bli säker på pm

131

Läs ett pm Här är ett exempel på ett pm skrivet av en elev i årskurs 3.

Eleven fick i uppgift att skriva ett pm om förändringar i svenska språket.

Förändringar i nutida svenska I tidningsartiklar i dag kan man ibland se stavningar som ”sen”, ”dan” och ”nån” i stället för de mer korrekta stav­ ningarna ”sedan”, ”dagen” och ”någon”. Det här har dess­ utom blivit vanligare under senare år och tycks alltså peka på att en förändring har skett. Men hur förändras egentligen svenska språket i dag?

Tidningarnas informella stavning är ett exempel på att tal och skrift närmar sig varandra. Det skriver Språkrådet i artikeln ”Hur förändras svenskan?” (Svenska institutets webb­plats, 2020-03-01). Där konstateras att talspråkliga stavnings­former är vanligare i tidningstexter och annan sakprosa i dag än tidigare. Även andra formella text­typer har blivit alltmer informella. Språkrådet menar att detta fenomen är tydligast i elektroniska medier, eftersom chatt, sms och liknande till stor del är skrivet talspråk. Det leder i sin tur till längre, men samtidigt mindre informationstäta, texter. Skriftspråket har med andra ord påverkats av talspråket.

Samtidigt finns det tendenser som befäster skriftspråkets ställning, skriver Språkrådet i samma artikel. Vissa text­typer blir exempelvis mer skriftspråkliga med en högre informa­ tions­täthet och mer kompakta meningar. Skriften påverkar dessutom talspråket genom att vissa ord uttalas mer som de stavas, enligt Språkrådet. Många säger ”hittade” i stället för ”hitta” och ”och” i stället för ”å”. Lars-Gunnar Andersson diskuterar samma fenomen i sin artikel ”För­klaringar bakom språkförändringar” (Göteborgs-Posten, 2021-06-05). Han benämner det ”läsuttal” och noterar att det är vanligast bland ungdomar, som med teknologins hjälp ständigt rör sig mellan tal- och skriftspråk. Skriftspråkets ställning är alltså fortfarande stark.

132

Mot ett formellt skrivande

Rubrik

Inledning med presentation av ämnet och frågeställning.

Huvuddel: första exemplet.

Huvuddel: andra exemplet.

Om mötet mellan tal- och skrift skapar tydliga föränd­ ringar är det svenska språksystemet ändå ganska stabilt, konstaterar Språkrådet i ”Hur förändras svenskan?”. Några mindre förändringar i grammatik och böjning går dock att se. Bland annat böjs predikativ ofta efter betydelsen och inte efter subjektet, som hade varit det grammatiskt korrekta. Ett exempel är när man skriver ”barnet är sjuk” i stället för det korrekta ”barnet är sjukt”. Ytterligare exempel på grammatisk förändring är en ökning av s-plural, främst i lånord. Språkrådet ger exempel som ”fans”, ”shorts” och ”tacos”. De menar också att det finns en större osäker­ het kring skillnaden mellan ”de” och ”dem”, vilket kan göra att distinktionen mellan formerna försvinner i framtiden.

Vissa böjningsformer av substantiv blir också vanligare.

Exempelvis ersätts ofta ”skådespelerska” av ”skådespelare”, som Språkrådet menar bör betraktas som könsneutralt.

Sammantaget går det att upptäcka några mindre för­ ändringar även i språksystemet.

Mer märkbara förändringar sker däremot i ordförrådet.

I artikeln ”Svenskan växer ord för ord” (Språktidningen, 2020:4) granskar Anders Svensson de årliga nyordslistorna från 1986 till 2019. Han lyfter fram tre tydliga trender bland nyorden: engelskans påverkan, dominansen av substantiv och sammansättningar. Lånorden är uteslutande hämtade från engelska och de anpassas sedan i varierande grad till svenska. Av alla nyord härstammar vart sjunde från engelska, konstaterar artikelförfattaren. Substantiven är den helt dominerande ordklassen bland nyorden, även om en del nya adjektiv och verb också förekommer. Att kunna skapa sammansatta ord är ett av svenska språkets kännetecken menar Anders Svensson, vilket också visar sig i att det är det vanligaste sättet att bilda ord på bland nyorden. Han framhåller teleskoporden som en särskilt stark trend bland sammansättningar de senaste åren. Sådana bildas av den första delen av ett ord och den sista delen av ett annat ord.

Som exempel ger Svensson ”hemester” och ”glokal”.

Huvuddel: tredje exemplet.

Huvuddel: fjärde exemplet.

Bli säker på pm

133

Vilka förändringar i svenska språket går då att se i dag?

De största förändringarna tycks finnas i ordförrådet som hela tiden växer, främst i form av nya substantiv, enligt Anders Svensson. Han menar att svenska språket har stora möjligheter att skapa nya ord med hjälp av samman­ sättningar. Det visar att det grammatiska systemet blir ett stöd när språket förändras. Språkrådet beskriver samtidigt att grammatiken står relativt stadig i svenskan. De lyfter ändå fram att ­s-plural blivit vanligare, inte minst i lånord från till exempel engelskan. Även Svensson ger belägg för engelskans starka påverkan på svenska genom att påpeka att vart sjunde nyord sedan 1986 kan härledas till engelskan.

Språkrådet belyser också att talspråkliga former har blivit vanligare i skriven text, medan Lars-Gunnar Andersson visar att skriften även påverkat talet genom det som kallas läsuttal. Sammantaget verkar svenska språkets förändring till största del ske i ordförrådet och i stavningen.

Elev i årskurs 3

134

Mot ett formellt skrivande

Avslutning med samman­fattning och svar på frågeställningen.

Samtala om texten 1. Vilken frågeställning utreder eleven? På vilka olika ställen i texten nämns den?

2. Ge exempel på källhänvisningar och referatmarkörer.

3. Håller sig eleven objektiv? Motivera med stöd i texten.

4. Vilka slutsatser drar eleven i avslutningen? ­Använder eleven någon av strategierna likheter och skillnader, ­kategorisering eller omformulering?

5. Ge exempel på försiktiga formuleringar i avslutningen.

6. Hur gör eleven för att skapa samband mellan styckena?

Används referensbindning eller tema-rema-principen?

7. Hur använder eleven sammanhangssignaler?

8. Granska ett stycke i texten. Hur väl följer eleven modellen med kärnmening, utveckling och avslutning?

9. Ge exempel på meningar med en tydlig formell stil, till exempel med utbyggda nominalfraser, nominaliseringar och allmänakademiska eller ämnesspecifika begrepp.

10. Leta efter exempel på variation i meningsbyggnad, till ­exempel hur meningar inleds och växlingar mellan huvudsats och bisats.

Skriv Skriv om följande meningar från texten med mer förtätad stil: Där konstateras att talspråkliga stavningsformer är vanligare i tidningstexter och annan sakprosa i dag än tidigare.

Att kunna skapa sammansatta ord är ett av svenska språkets kännetecken menar Anders Svensson, vilket också visar sig i att det är det vanligaste sättet att bilda ord på bland ny­ orden.

Lösningsförslag hittar du på s. 312.

Undersök Sök upp och läs de källor som eleven har använt. Diskutera sedan följande: 1. Är källorna väl valda för uppgiften?

2. Har eleven gjort ett relevant urval från källorna?

3. Har eleven förbisett viktig information från källorna?

4. Är informationen korrekt återgiven?

Bli säker på pm

135

Litteratur och motstånd text 1

ur Den otyglade skönheten – 5 saker konsten vet om demokratin av Stefan Jonsson I essäsamlingen Den otyglade skönheten skriver författaren Stefan Jonsson (f. 1961) om vilken betydelse litteratur, ­musik, film och konst har för demokratin. I det här utdraget berät­ tar han hur han varje kväll läser för sin dotter ur Michael Endes roman Den oändliga historien. Den handlar om ett ma­ giskt land som heter Fantásien där det bland annat bor en drake som heter Fuchur. När Stefan Jonsson går på ett för­ äldramöte på dotterns skola visar klassens lärare en informa­ tionsfilm om hur viktigt det är att föräldrar högläser för sina barn. Det får Stefan Jonsson att börja fundera på varför han själv läser för sin dotter, och på vad litteraturen egentligen kan göra med oss.

O

m du läser för mig, kommer jag att kunna 50 000 ord när jag är 17 år. Och om du inte läser för mig kommer jag att kunna bara 15 000 ord. Fatta – vilken skillnad!” säger den lilla tjejen i den läsfrämjande kortfilmen som lärarna visar. Flickan säger också: ”I sagor kan man flyga som ett flygplan utan vingar.”

Filmen utelämnar det viktigaste. Varför läser jag för min dotter om kvällarna, egentligen? Inte är det väl för att hon ska lära sig så många ord som möjligt? Även om det är bra om hon gör det. Inte är det väl heller för att hon ska ­kunna flyga? Även om hon säkert skulle vilja segla i skyn tillsam­ mans med Fuchur. Jag läser för att hon med hjälp av fantasin ska lära sig bemästra verkligheten, se dess förbindelser, sam­ manhang och möjligheter och sedan hitta sin egen rutt.

Därför ska stigarna till Fantásien hållas öppna. Om hon finner dem hos Michael Ende eller på Youtube? Ju fler por­ tar, desto bättre. Det bästa på Youtube och Ende. Mångfal­ den djupt nere och högt uppe i möjligheternas värld har många namn. I bästa fall blir hon ett fritt subjekt som inte

138

L I T T E R AT U R O C H M OT S TÅ N D

ställer sig där andra vill ha henne. Hon ska själv bestämma var hon ska stå.

Inbillningskraften gör det också lättare att bli en demo­ kratisk varelse som noterar verklighetens tillkortakomman­ den när den mäts mot möjligheterna att göra bättre. ”­Fatta – vilken skillnad!” Den lilla människan blir revolutionär, så snart hon förstår skillnaden mellan det samhälle hon är på väg att ärva och det som måste byggas för att världen och mänskligheten ska bestå. Fantasin kommer till användning.

När jag slagit ihop Endes roman för kvällen och dottern är på väg att somna ligger jag dåsig vid hennes sida. Tankar­ na kommer och går, bilderna som driver upp på randen inn­ an man slocknar: jag är tillbaka på föräldramötet och ser hur dotterns klassföreståndare Monika stänger av filmen, tar fram whiteboardpennan och skriver på tavlan:

tillkortakommanden brister, svagheter

L I T T E R AT U R O C H M OT S TÅ N D

139

Nycklar till litteraturen

Fem tips när du analyserar Du har säkert gjort analyser av skönlitterära texter ­tidigare under din skoltid. Då vet du att en analys är en noggrann läsning av en text där du uppmärksammar detaljer och delar av texten samt undersöker hur dessa samspelar med varan­ dra. Genom att analysera texter fördjupar du din ­förståelse för den text du läser.

Ett av skönlitteraturens främsta kännetecken är att den är tolkningsbar. Det betyder att skönlitterära texter går att läsa och förstå på olika sätt. Målet med en analys är därför ­aldrig att finna den rätta och sanna tolkningen. Däremot måste de slutsatser som du drar alltid ha stöd i texten. Det innebär att du underbygger dina resonemang med hänvisningar till ­texten i form av citat eller korta referat. På det sättet visar du att din tolkning är rimlig och relevant.

Den metod som du använder vid en analys är närläsning.

Att närläsa betyder att du läser texten noga och nyfiket, och är uppmärksam både på det som står på raderna och mellan raderna.

178

Nycklar till litteraturen

Här är några tips på vad du kan tänka på när du ska göra en litteraturanalys:

Bestäm syftet med analysen Tänk igenom syftet med din analys. Ska du fokusera på någon särskild aspekt av texten, till exempel berättarperspektivet, eller täcka in flera olika aspekter?

Ska du jämföra flera verk med varandra?

Läs med pennan i hand För gärna anteckningar medan du läser. Anteckna direkt i texten om du får det, eller gör egna anteckningar vid sidan av. Notera sådant som du reagerar på, som väcker frågor eller som är oklart.

Tillägna dig berättelsen För att kunna göra en analys är det viktigt att du har läst och tagit till dig texten. Det innebär att du först måste förstå helheten innan du granskar detaljerna. Använd dig gärna av lässtrategier du har arbetat med tidigare, till exempel att sammanfatta och reda ut oklarheter.

Utgå från texten Som redan nämnts är det viktigt att du tydligt utgår från texten när du gör din analys. Ge rikligt med belägg i form av citat eller korta referat som stöd för dina tolkningar och slutsatser.

Använd litteraturvetenskapliga begrepp Genom att använda relevanta litteraturvetenskapliga begrepp anpassar du ditt språk till analysens syfte, situation och mottagare. Begreppen gör också ditt språk mer precist och för tydligare fram det du vill säga.

Att analysera skönlitteratur

179

Komparativ analys – att jämföra texter När du gör en komparativ analys jämför du två eller flera texter med varandra. Syftet med en sådan analys är att under­­söka likheter och skillnader mellan texterna. Du kan jäm­föra två texter i samma genre, till exempel två dikter, eller två texter från olika genrer, till exempel en novell och en roman. En utgångspunkt för en komparativ analys är oftast att texterna har något gemensamt. Det kan vara ett tema, ett motiv eller att de är skrivna av samma författare. Du kan också välja att fokusera på några aspekter av texterna, till exempel bildspråket och uppbyggnaden i två dikter.

När du gör en komparativ analys är det viktigt att båda texterna får lika stort utrymme i din analys. Tänk också på att du hela tiden är tydlig med vilken text du diskuterar.

Hänvisa till respektive text genom att använda författarens namn eller verkets titel. För att förtydliga jämförelserna mellan de två texterna passar det bra med formuleringar som ”i motsats till”, ”till skillnad från”, ”gemensamt för”, ”en likhet/skillnad är … en annan likhet/skillnad är …”

I analysens inledning presenterar du texterna och klargör syftet. I huvuddelen redogör du för själva analysen. I avslutningen sammanfattar du och drar dina slut­satser, genom att till ex­ empel lyfta fram de mönster i texterna som du har upptäckt.

Huvuddelen av analysen kan disponeras på något av föl­ jande sätt:

Förslag 1 • Analys av första texten • Analys av andra texten • Likheter och skillnader Förslag 2 • Analys och jämförelse av en viss aspekt i båda texterna • Analys och jämförelse av en annan aspekt i båda texterna • Analys och jämförelse av en tredje aspekt i båda texterna På nästa sida får du läsa ett utdrag ur en komparativ analys av romanerna Bonjour tristesse och Främlingen. I inledningen presenteras de två romanerna och syftet med analysen.

Därefter följer huvuddelens första stycke, där båda romanerna jämförs ur en viss aspekt.

182

Nycklar till litteraturen

I Bonjour tristesse (1954) av Françoise Sagan njuter sjutton­ åriga Cécile av lata sommardagar vid franska medelhavs­ kusten. Hon önskar att inget behövde förändras. Samma livssyn finns hos kontorsarbetande Mersault i ­Främlingen (1946) av Albert Camus. Men för båda protagonisterna ­dyker det upp sådant som hotar att störa deras tillvaro. Vad utgör ­hoten för Cécile respektive Mersault?

Ett av hoten mot protagonisternas sätt att leva utgörs av andra karaktärer i berättelserna. Céciles tillvaro med sin pappa och hans älskarinna Elsa i huset vid havet är bekym­ mersfri tills pappans vän Anne dyker upp. Anne står för en ordning och moral som är främmande för Cécile. När ­pappan och Anne senare berättar att de tänker gifta sig för­ står Cécile att det skulle förändra deras liv för gott, ”Jag ­skulle bli en riktig människa, och pappa med mig” (s. 55).

Sam­tidigt tvivlar hon på att det är vad hon vill. I Mersaults liv är det däremot flera människor som manar honom till förändring. Hans chef vill erbjuda honom ett bättre jobb på före­tagets kontor i Paris, men Mersault säger sig inte kun­ na ”finna ­någon orsak att vilja komma in i andra levnads­ förhållanden” (s. 39). När hans flickvän säger att hon vill gifta sig med ­honom är han likgiltig och anser att det inte skulle betyda någonting. För Mersault är det alltså andra människors förväntningar på honom som hotar att förändra hans till­varo, medan det i Céciles fall är andras beslut som hon befarar ska påverka hennes liv i negativ riktning.

Samtala om texten 1. Vilken information om romanerna ges i inledningen?

Hur presenteras analysens syfte?

2. Vilka litteraturvetenskapliga begrepp använder ­skribenten?

3. Hur ger skribenten belägg för sina iakttagelser?

4. Ge exempel på formuleringar som förtydligar jämförelsen mellan romanerna.

Att analysera skönlitteratur

183

[foto]

Att analysera noveller och romaner Hur levandegör en författare av noveller och romaner sina karaktärer? Vilken betydelse har miljön för berättelsen? Vilka motiv använder författaren? Det är exempel på frågor som en analys söker svar på.

I det här kapitlet får du öva dig i att analysera noveller och romaner. Du får lära dig att använda litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg som hjälper dig att tränga djupare in i texterna. Det gör också att du får ut mer av läsningen.

184

Nycklar till litteraturen

Inuti berättelserna Noveller och romaner kan sägas vara en vidareutveckling av äldre tiders epos. Ett epos var en längre berättelse i bunden form som skildrade hjältars stordåd i en avlägsen tid. Sedan lång tid tillbaka har den bundna formen övergetts. I dag kan noveller och romaner skrivas på många olika sätt och handla om i princip vad som helst.

På de kommande sidorna får du förslag på litteraturveten­ skapliga begrepp som du kan använda när du analyserar noveller och romaner. Du kan välja att fokusera på ett av ­begreppen när du gör din analys, eller ta hjälp av flera för att belysa olika aspekter av verket.

Novellens kännetecken • Noveller är korta skönlitterära berättelser.

• Noveller har ofta fokus på en händelse eller situation och utspelar sig under en begränsad tid.

• Noveller har få karaktärer.

• Noveller utspelar sig vanligen på samma plats.

• Noveller börjar ofta in medias res, vilket innebär att läsaren kastas rakt in i handlingen.

Romanens kännetecken • Romaner är längre skönlitterära berättelser.

• Romaner skildrar ett eller flera händelseförlopp som ofta sträcker sig över en längre tid.

• Romaner har vanligen många olika karaktärer.

• Romaner kan utspela sig på flera olika platser.

• Handlingen i en roman kan skildras kronologiskt men det är också vanligt med tillbakablickar och parallellhandling.

Diskutera 1. Tänk på en novell eller roman som ni har läst i skolan.

Hur väl stämmer den in på de kännetecken som nämns i rutorna?

2. Känner ni till noveller eller romaner som avviker från ett eller flera av kännetecknen? Ge exempel.

Att analysera noveller och romaner

185

Språk och stil Hur en författare skriver är avgörande för hur vi uppfattar en text. Det är med språket författaren bygger upp sina värl­ dar och presenterar sina karaktärer och miljöer. När du ana­ lyserar textens stil undersöker du hur språket och innehållet samspelar och vilken effekt det skapar.

De flesta berättelser innehåller dialog, där ­karaktärerna själva har ordet. Dialogen kan vara av mer talspråklig ka­ raktär och författaren kan använda dialekt, slang eller fack­ ord för att ge information om karaktärernas hemvist,­­ålder, yrke eller sociala status. Hur replikerna sägs kan också vara av intresse. Dialog kan återges med direkt anföring (”God morgon”, säger han när han kommer in i köket) ­eller med ­indirekt anföring (Han kommer in i rummet och ­säger god morgon). Genom att variera olika anföringsverb (­säger, ­viskar, utbrister etc.) kan författaren framhäva nyanser i ­dialogen.

I din analys kan du också titta på om författaren är utför­ lig eller sparsmakad i sina beskrivningar av karaktärerna ­eller miljön. Färre detaljer ger mer rum åt läsaren att dra sina egna slutsatser. Du kan också uppmärksamma meningsbyggnaden. Hur ser fördelningen ut mellan långa och korta me­ ningar? Avviker författaren från en korrekt meningsbygg­ nad? Hur påverkar det i så fall din tolkning av texten?

Det är inte bara när det gäller meningsbyggnad som för­ fattare ibland förhåller sig fritt till skriftspråkets normer. För­ fattare kan medvetet använda felaktig stavning, skapa nya ord eller använda skiljetecken på ett avvikande sätt.

200

Nycklar till litteraturen

Här är ett utdrag ur romanen Jag for ner till bror av Karin Smirnoff (f. 1964):

Gamlingarna inom smalångers äldreomsorg åt middag prick fyra.

Veronicabäckström var vegetarian. Hur ordet ens nått byn var ett mysterium.

Jag frågade henne. Sa att det var nalta eljest med äldre personer som inte åt kött.

Voj voj sa hon. Int vill jag djuren nå ont.

Jag rev en morot och en rödbeta. Knäckte i ett par ägg och blandade med mjöl. Sedan stekte jag plättar och ­serverade med lingonsylt och råriven kål med apelsinbitar och ­russin.

Salladen såg precis lika äcklig ut som i smalångerskolans matbespisning men veronicabäckström åt med god aptit.

nalta eljest lite annor­ lunda voj voj finskt uttryck för jämmer och klagan

Karin Smirnoff, Jag for ner till bror, 2018

Samtala om texten 1. Hur återges repliker i texten? Används direkt eller indirekt anföring?

2. Vilka slutsatser kan du dra om karaktärerna utifrån replikerna?

3. På vilka sätt avviker författaren från skriftspråkets regler i utdraget? Vad kan författaren vilja uppnå med att skriva på det här sättet?

Stilfigurer I din analys kan du också undersöka om författaren använder stilfigurer och vilken effekt dessa skapar. Ofta är syftet att frammana en viss stämning, förstärka vissa delar av texten eller styra läsarens associationer i en viss riktning. Läs mer om stilfigurer på s. 36–37.

Att analysera noveller och romaner

201

Innehåll Det första steget i en diktanalys kan vara att fråga sig vad dikten skildrar. Vad är det som sker eller beskrivs i dikten?

Eftersom dikter sällan skildrar längre händelseförlopp är de svåra att återberätta eller sammanfatta på samma sätt som romaner eller noveller. Kanske beskrivs istället en situation, scen eller känsla.

För att lättare få grepp om innehållet kan du dela upp det i delar. Till att börja med kan du undersöka vilka ­person­er som finns med i dikten. Finns det ett ”jag” i dikten? Finns det andra personer? Vilken bild får du av dem? ­Vilken relation har de till varandra? Dikter kan ock­ så sakna en tydlig röst. Hur påverkar det i så fall upp­ levelsen av dikten?

Om dikten har en titel kan du Fundera därefter på var dikten utspelar sig. Skild­ vara säker på att den är vald med omsorg. Var därför upprar dikten en viss plats? Finns det miljöbeskrivning­ märksam på hur diktens titel ar? Vissa dikter utspelar sig inuti diktjaget – i ett samspelar med diktens inneinre landskap. Hur skildras i så fall det? håll. Titeln kan vara en viktig Fundera återigen över dikten i sin helhet. Behand­ nyckel till hur dikten kan läsas las något särskilt tema? Går det att urskilja några och tolkas. tydliga motiv i dikten?

216

Nycklar till litteraturen

Läs följande dikt av Tomas Tranströmer (1931–2015), gärna flera gånger, och arbeta sedan med frågorna:

Namnet Jag blir sömnig under bilfärden och kör in under träden vid sidan av vägen. Rullar ihop mig i baksätet och sover.

Hur länge? Timmar. Mörkret hann falla.

Plötsligt är jag vaken och känner inte igen mig. Klarvaken, men det hjälper inte. Var är jag? VEM är jag? Jag är nånting som vaknar i ett baksäte, snor omkring i panik som en katt i en säck. Vem? Äntligen kommer mitt liv tillbaka. Mitt namn kommer som en ängel. Utanför murarna blåser en trumpetsignal (som i Leonorauvertyren) och de räddande stegen kommer snabbt snabbt ner för den alltför långa trappan. Det är jag! Det är jag!

Men omöjligt att glömma de femton sekundernas kamp i glömskans helvete, några meter från stora vägen där trafiken glider förbi med påslagna ljus.

Tomas Tranströmer

Samtala om texten 1. Vad är det som händer i dikten?

2. Var utspelar sig dikten?

3. Vilken bild får du av diktjaget?

4. Varför kan diktjaget inte glömma ”de femton sekundernas kamp i glömskans helvete”?

5. Vilken betydelse kan det ha att händelsen utspelar sig vid sidan av den stora vägen medan bilarna åker förbi?

Diskutera 1. Jaget i dikten glömmer sitt namn och grips av panik.

Varför är vårt namn så viktigt för vår identitet?

2. Påverkas ens identitet om man byter namn? På vilket sätt?

Att analysera poesi

217

Perspektiv och tolkning När du läser och tolkar skönlitterära texter kan du utgå från olika litteraturvetenskapliga perspektiv. Vilket perspektiv du väljer kommer att styra vilka frågor du ställer till texten och vad du riktar ditt fokus mot. Med hjälp av perspektiven kan du upptäcka nya aspekter i litteraturen.

I det här kapitlet får du fördjupa dig i ett antal perspektiv som är vanliga inom litteraturvetenskapen i dag. Med utgångspunkt i en längre berättande dikt får du också se hur de kan användas i praktiken.

262

Nycklar till litteraturen

Litteraturvetenskapliga perspektiv Varje skönlitterär text är öppen för tolkning och kan bära på flera olika betydelser. Ofta bildar vi oss snabbt en uppfatt­ ning om texten när vi läser den. Andra betydelser ­upptäcker vi först när vi börjar reflektera över texten.

Ett sätt att tränga djupare in i en text är att använda sig av ett litteraturvetenskapligt perspektiv. Det finns olika littera­ turvetenskapliga perspektiv – till exempel feministiskt ­eller idéhistoriskt – som alla har olika utgångspunkter. Perspek­ tiven hjälper oss att ställa intressanta frågor och kan få oss att upptäcka aspekter av texten som vi kanske inte har lagt ­märke till tidigare.

Genom historien har olika perspektiv utvecklats och an­ vänts i olika hög grad. Under första hälften av 1900-talet var det biografiska perspektivet en av de metoder som ­dominerade litteraturforskningen. Med ett biografiskt perspektiv står sambandet mellan författaren och texten i fokus. Då under­ söker man hur författarens uppväxt och liv syns i verket.

I dag anser de flesta litteraturvetare att man ska vara försik­ tig med att dra alltför långtgående slutsatser om verket uti­ från fakta om författaren. Samtidigt kan vissa kunskaper om författarskapet bidra till en ökad förståelse av texten.

När samhället ändras förändras också vårt behov av att förstå vår omvärld. Under de senaste decennierna har det vuxit fram nya forskningsfält som gett oss nya verktyg till att analysera samhället på. Dessa forskningsfält har ­också bidragit med nya perspektiv på skönlitteratur. Det queer­ teoretiska perspektivet och eko­kritiken är två exempel på det.

Litteraturvetenskap Litteraturvetenskapen är den vetenskap som studerar för­ fattar­skap, litterära texter och hur litteratur sprids och värderas. Litteratur­vetenskapens grunder formulerades redan på 300-talet f.Kr. av Aristoteles. Han är den första som delar in litteratur i olika genrer. Sedan Aristoteles tid har litteraturvetenskapen utvecklats mycket och hans klassiska genreindelning har luckrats upp.

Perspektiv och tolkning

263

Ekokritiskt perspektiv När du läser och analyserar skönlitteratur ur ett eko­ kritiskt perspektiv undersöker du hur relationen ­mellan ­människan och naturen gestaltas i det litterära verket. Ibland beskrivs ekokritiken som ett sätt att ”läsa grönt”, vilket syftar på att fokus ligger på hur naturen skildras och hur text­ens k­ araktärer samspelar med den fysiska om­ givningen. Inom ekokritiken finns olika inriktningar, men den gemensamma utgångspunkten är att vi männi­ skor är sammanlänkade med naturen på olika sätt och att vi både påverkar och påverkas av naturen omkring oss.

När du gör ekokritiska läsningar av skönlitteratur kan du ställa följande frågor till texten: • Var utspelar sig berättelsen?

• Hur skildras naturen?

• Vilken betydelse har naturen för handlingen?

• Vilket förhållande har karaktärerna till naturen? Visar de omsorg om naturen? Lever de i samklang med naturen eller måste de kämpa mot naturen på något sätt?

• Kan naturen tolkas symboliskt? Vad symboliserar den i så fall?

• Vilken övergripande bild ger verket av människans relation till naturen?

Ædnan ur ett ekokritiskt perspektiv Naturen skildras som ett hem för det samiska folket. Marken bär på bevis på en lång historia av samiskt liv. Det rättsliga fallet Sandra är engagerad i handlar om rätten att fortsätta bruka marken på samma sätt som tidigare generationer har gjort.

Staten å andra sidan tycks främst se på naturen som en ägodel.

Sandra uttrycker också en längtan efter att minska inverkan på naturen genom att avstå från att använda skoter och istället driva renhjordarna på skidor. Sammantaget förmedlar utdraget en syn på naturen som något viktigt och betydelsefullt i sig.

272

Nycklar till litteraturen

Idéhistoriskt perspektiv Alla skönlitterära verk är i olika grad påverkade och ­formade av den tid då de skapas. Det gäller äldre texter såväl som text­er som skrivs i dag. När du läser skönlitteratur kan det därför vara intressant att sätta texten i relation till den tid då den tillkom och undersöka hur de värderingar, normer och tankesätt som dominerade på den tiden syns i texten. Även historiska händelser kan på olika sätt ge avtryck i litte­ raturen och uppmärksammas i läsningen.

När du tittar på samband mellan litterära verk och de sam­ manhang de tillkommit i använder du ett idéhistoriskt per­ spektiv. Då kan du ställa följande frågor till texten: • När skrevs texten? Under vilken epok?

• Vad är typiskt för mycket av den litteratur som skrevs under den tiden?

• Hur såg samhället ut? Vilka viktiga händelser fick stor betydelse och påverkade samtiden? Hur avspeglar sig detta i texten?

• Vilka idéer, normer och attityder var vanliga vid den här tiden, och hur märks det i texten?

Ædnan ur ett idéhistoriskt perspektiv Ædnan gavs ut 2018. Mellan åren 2015 och 2018 pågick en rättsprocess i tingsrätten och hovrätten mellan Girjas sameby och svenska staten. Utdraget utgår från hur Per och Sandra förhåller sig till fallet. I början av 2000-talet fick Sverige ny lagstiftning som gav nationella minoriteter ökade rättigheter.

Under samma period antog också FN en urfolksdeklaration, som bland annat rör urfolkens rätt att äga och bruka land och naturresurser. Även om Ædnan skrivs i en tid då urfolkens rättigheter uppmärksammas och stöds av lagstiftning och deklarationer, vittnar utdraget ändå om ett motstånd och en oförståelse. Sandras upplevelse av att advokaterna hånskrattar åt samebyns anspråk är ett tecken på det.

Perspektiv och tolkning

273

Svenskan i ständig förändring

Språkens ursprung och släktskap Berättelsen om språket är lika mycket en berättelse om människan. Den handlar om vårt ursprung, hur vi skapar ett samhälle och hur vi ser på oss själva och varandra. Språk är alltså mer än bara ljud, bokstäver och grammatik.

I det här kapitlet får du läsa om var språket kommer ifrån och hur språken är släkt med varandra. Kapitlet ger dig också nycklar till att förstå språkets funktion och vad som gör att språk förändras.

280

Svenskan i ständig förändring

Språkets ursprung När uppstod egentligen språket? Även om forskarna inte kan ge ett exakt svar på den frågan finns det många olika teorier.

En grundläggande förutsättning för utveckling av språket berör människans anatomi. För att kunna producera tal be­ höver människans struphuvud ha utvecklats tillräckligt och hjärnan behöver ha blivit tillräckligt komplex för att hantera ett språk. När det skedde är dock osäkert. Vissa daterar det till 200 000 år sedan, medan andra forskare anser att det snarare handlar om flera miljoner år.

Nästa steg är att hitta svar på när människan kan tänkas ha börjat använda sin talförmåga. En del lyfter fram sociala faktorer som avgörande. När människan började leva i större grupper och behövde samarbeta krävdes en mer avancerad kommunikation. Behovet av ett språk uppstod.

En nyare teori pekar ut redskapens betydelse. Ju mer komplicerade redskap människan skapade, desto större behov av ett språk som beskrev föremålen. Dessutom be­ höv­des ett språk för att lära andra människor att till­verka redskapen. Lärandet hade därmed en viktig roll i utveck­ lingen av språket.

Berättandet tycks också ha spelat en roll i utvecklingen av språket. För att kunna återge en händelse behövs en viss grammatik, till exempel för att kunna skilja mellan nutid och dåtid, vilket gjorde att språkets system blev mer komplext.

Människans kreativa förmåga överlag gjorde dessutom att nya sätt att kommunicera på uppstod.

Oavsett när det hände tycks alltså människans önskan att kommunicera varit en pådrivande faktor i språkets ut­ veckling. I den aspekten är dagens människor kanske inte så olika sina äldre släktingar.

Diskutera 1. Vi använder språket bland annat till att informera, lära ut och underhålla. Vilka fler funktioner fyller språket i dag?

Finns det några funktioner som ni anser är viktigare än andra?

2. Vad tror ni driver på språkets utveckling i dag? Är det samma faktorer som i mänsklighetens tidiga historia?

Språkens ursprung och släktskap

281

Svenska språkets historia Språk är i ständig förändring. De som levde i Sverige för tusen år sedan talade inte som vi gör, och precis som vi talar i dag kommer människor sannolikt inte att tala i framtiden.

I det här kapitlet får du läsa om hur språket har utvecklats från vikingatiden fram till i dag. Du får lära dig vilka förändringar som har skett och läsa utdrag ur texter från varje språkhistorisk period. Sist i kapitlet får du blicka in i framtiden och fundera på hur svenskan kan tänkas fortsätta utvecklas framöver.

288

Svenskan i ständig förändring

Runsvenska (800-talet till cirka 1225) Under lång tid talades ett gemensamt språk i stora delar av Norden. Efterhand började språket i Nordens olika ­delar skilja sig åt mer och mer, för att slutligen betraktas som ­olika språk. Från 800-talet kan man tala om svenska som ett eget språk. Då inleds den period i svenska språkets historia som kallas för runsvenska.

En förändring som skedde under den här perioden var att de dubbla vokalerna (diftongerna) försvann från de ­östnordiska språken, men blev kvar i de västnordiska. Det syns i ord som ”öga” och ”öra” (svenska) i jämförelse med ”auga” och ”eyra” (isländska). I vissa svenska dialekter, till exempel ­gotländska, finns dock diftongerna kvar.

Det skrivsätt som användes vid den här tiden var runor. Så här såg runorna ut:

f

u

þ

o

r

k

h

n

i

a

s

t

b

m

l

R

Genom historien har det funnits flera uppsättningar av ru­ nor, så kallade runrader. Den runrad som du ser här ovan kallas för futharken, efter det ord som bildas av de sex första runorna, och den ­började användas i början av 800-talet.

Runorna ristades in i trä­föremål, smycken och stenar. Run­ stenar kan du fortfarande se på många håll i Sverige i dag.

En utmaning vid läsningen av runinskrifter är att det inte alltid finns något mellanrum mellan runorna. Det kan göra det svårt att avgöra när ett ord slutar och ett annat ­börjar.

Vissa bevarade inskrifter är långa och komplexa, men de flesta är ganska korta. Många följer ett givet mönster, den så kallade resarformeln: Först kommer information om vem som reste stenen över vem (”A lät resa stenen efter B”) och där­ efter information om vem B var (”B var son till …”, ”B reste till …”). Ibland finns även information om vem som Oftast börjar en ristade runorna (”C ristade runorna”).

runinskrift med ett personnamn.

Svenska språkets historia

289

Diskutera Under många år i slutet av 1700-talet och början av 1800-­talet skrev herrgårdsägaren Märta Helena Reenstierna dagbok. Hon beskriver detaljerat lantbrukslivet på Årsta gård i södra Stockholm. Hon kommenterar även samtida händelser och ger en inblick i tidens nöjesliv. En av hennes vänner var författaren Carl Michael Bellman. Här är ett utdrag ur dagboken från 1795: 16 januari Fredag. Liten mildring i kölden. Herr Kindberg for till stan att söka sig condition. Jag skref till mor och sedan klädde mig för att göra visite hos Fröken Lagerbjelke, där jag ej varit sedan före Påsk i fjol. Jag var hos fröken ganska kort och for sedan till Brodern Bellman, som uti 5 veckor legat illa sjuk, att föga hopp syntes till dess restitution, dock var han i dag bättre. Af dess muntra och beskedliga fru blef jag ganska väl undfägnad. Jag uträttade sedan i stan flere små ärender och kom långt före herr Kindberg hem och nystade litet bomullsgarn.

11 februari Onsdag. Rägnade och blef mycket slaskigt före. Jag bakade några saffrans bullar. Efter middagen for min Käre man först till Bagaren Röhl, då han invigde sitt nya slädnät. Sedan han kom hem, for jag till fru Schantz och fru Bellman och blef rätt surprenerad att förnimma, det vår vän Carl ­Michael Bellman natten förut klockan half till Ett genom en stilla Död afsomnat, saknad af fru och sina 3 söner samt många dess vänner. Major Kempensköld och Camrer Lindström voro ock där, och samtelig gräto vi den döda vännens tidiga bortgång.

Märta Helena Reenstierna, Årstadagboken

1. Vad är det för typ av händelser som Reenstierna nämner i sin dagbok?

2. I vilken ordning återger hon dagens olika händelser?

3. Ge exempel på titlar som nämns i utdraget. Vad säger det om hennes umgänge?

4. Har Svenska Akademiens stavningsprinciper (se s. 301) slagit igenom när hon skrev sin dagbok?

5. Ge exempel på franska lånord i utdraget.

302

Svenskan i ständig förändring

condition arbete restitution återhämtning undfägnad bjuden på mat och dryck slädnät ett nät som läggs i slädens främre del och som skyddar ­passagerare och kusk mot snö- och isklumpar surprenerad överraskad

Märta Helena Reenstierna Märta Helena Reenstierna (1753–1841) kallas även för Årstafrun.

Hon skrev dagbok varje dag i nästan 50 år. Länge var hennes skrivande okänt för omvärlden. Först på 1940-talet lämnade en av Märta Helena Reenstiernas släktingar in dagböckerna till Nordiska museet i Stockholm, och därefter gavs delar av dem ut. 2008 återfanns en ring med ett miniatyrporträtt av henne.

Porträttet är det enda bevarade av Årstafrun.

Svenska språkets historia

303

carl-johan markstedt simon bogren

Svenska impulser 3 carl-johan markstedt

simon bogren

Hur bygger du upp ett argumenterande tal? Vad kan du ta fasta på när du gör en retorikanalys? Vad ska du tänka på när du läser och skriver texter av vetenskaplig karaktär? Hur kan du fördjupa analysen och tolkningen av skönlitteratur? Vilka förändringar har svenska språket genomgått under historien?

Svenska impulser 3 är ett läromedel i svenska som söker nya vägar till lärande och utveckling, allt inom ramen för en tydlig struktur.

Svenska impulser 3 förstärker och fördjupar dina kunskaper.

Men boken fyller också på, utmanar och leder vidare.

markstedt bogren

ISBN 978-91-523-6246-4