Sanoma Utbildning Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Projektledare/Redaktör: Tove Helander/Polyfakt Omslagsbild och illustrationer: Anna Björnström
Psykiatri 1 Lärarhandledning ISBN 978-91-523-5750-7 © 2019 Ann-Marie Göransson och Sanoma Utbildning AB, Stockholm
Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Abonnenten har rätt att skriva ut lärarhandledningen för eget bruk samt att distribuera kopieringsunderlagen som en del i den egna undervisningen. All annan kopiering liksom allt annat mångfaldigande är förbjudet. Den som bryter mot laget om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning och skadestånd till upphovsman/ rättsinnehavare.
INNEHÅLL INTRODUKTION 2 Snabbguide till lärarhandledningen 2 Ett kapitel – från början till slut 4 Kursövergripande tips och material 9 kopieringsunderlag – kursövergripande 14
KAPITEL 9 Ångestsyndrom 183 Utgångspunkter i kapitlet 184 Didaktiska förslag 185 Exempel på bedömningsfrågor 189 kopieringsunderlag – kapitel 9 193
KAPITEL 1 Att läsa psykiatri 17 Utgångspunkter i kapitlet och i boken 17 Didaktiska förslag 18 Exempel på bedömningsfrågor 21 kopieringsunderlag – kapitel 1 23
KAPITEL 10 Posttraumatisk stress och utmattningssyndrom 207 Utgångspunkter i kapitlet 208 Didaktiska förslag 209 Exempel på bedömningsfrågor 213 kopieringsunderlag – kapitel 10 217
KAPITEL 2 Psykiatrins historia 34 Utgångspunkter i kapitlet 34 Didaktiska förslag 35 Exempel på bedömningsfrågor 39 kopieringsunderlag – kapitel 2 44 KAPITEL 3 Orsaker till psykisk ohälsa 60 Utgångspunkter i kapitlet 61 Didaktiska förslag 62 Exempel på bedömningsfrågor 66 kopieringsunderlag – kapitel 3 71 KAPITEL 4 Psykisk ohälsa – risker och förebyggande åtgärder 80 Utgångspunkter i kapitlet 81 Didaktiska förslag 81 Exempel på bedömningsfrågor 85 kopieringsunderlag – kapitel 4 89
KAPITEL 11 Depressioner och bipolär sjukdom 228 Utgångspunkter i kapitlet 229 Didaktiska förslag 229 Exempel på bedömningsfrågor 233 kopieringsunderlag – kapitel 11 238 KAPITEL 12 Självmord och självmordsförsök 249 Utgångspunkter i kapitlet 250 Didaktiska förslag 250 Exempel på bedömningsfrågor 254 kopieringsunderlag – kapitel 12 258 KAPITEL 13 Tvångs- och samlarsyndrom 270 Utgångspunkter i kapitlet 271 Didaktiska förslag 271 Exempel på bedömningsfrågor 275 kopieringsunderlag – kapitel 13 279
KAPITEL 5 Psykiatrisk yrkeskompetens 100 Utgångspunkter i kapitlet 101 Didaktiska förslag 101 Exempel på bedömningsfrågor 105 kopieringsunderlag – kapitel 5 109
KAPITEL 14 Personlighetssyndrom 290 Utgångspunkter i kapitlet 291 Didaktiska förslag 291 Exempel på bedömningsfrågor 295 kopieringsunderlag – kapitel 14 298
KAPITEL 6 Psykiatrisk behandling 121 Utgångspunkter i kapitlet 121 Didaktiska förslag 122 Exempel på bedömningsfrågor 126 kopieringsunderlag – kapitel 6 129
KAPITEL 15 Psykoser 314 Utgångspunkter i kapitlet 315 Didaktiska förslag 316 Exempel på bedömningsfrågor 321 kopieringsunderlag – kapitel 15 325
KAPITEL 7 Psykisk ohälsa hos barn och unga 141 Utgångspunkter i kapitlet 142 Didaktiska förslag 142 Exempel på bedömningsfrågor 147 kopieringsunderlag – kapitel 7 151
KAPITEL 16 Psykiska funktionsnedsättningar 342 Utgångspunkter i kapitlet 343 Didaktiska förslag 344 Exempel på bedömningsfrågor 348 kopieringsunderlag – kapitel 16 352
KAPITEL 8 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar hos barn och unga 166 Utgångspunkter i kapitlet 166 Didaktiska förslag 166 Exempel på bedömningsfrågor 169 kopieringsunderlag – kapitel 8 172
SLUTSIDA 367 Här i innehållsförteckningen kan du klicka på kapitelnamnen och kopieringsunderlagen för att komma dit.
Introduktion Lärarhandledningen till boken Psykiatri 1 ska ses som en bred samling av undervisningsmaterial där jag som författare har försökt dela med mig av mina erfarenheter av att möta ungdomselever och vuxenstuderande. Syftet har varit att skapa ett lättanvänt och praktiskt komplement till annat material. På så sätt hoppas jag att i några avseenden underlätta din vardag som lärare. Tanken är att lärarhandledningen både ska presentera olika idéer som du som lärare kan vidareutveckla och dessutom ge konkreta förslag kring användningen av Psykiatri 1. Därför finns rikligt med kopieringsunderlag som du kan välja bland. Till lärarmaterialet hör även ett bildspel som du kan använda vid genomgångar och samtal i undervisningsgruppen. Här i introduktionen beskrivs hur lärarhandledningen är upplagd. Först presenteras en snabbguide av innehållet i lärarhandledningen. Därefter beskrivs de olika avsnitt som återkommer i varje kapitel lite mer utförligt.
Snabbguide till lärarhandledningen Lärarhandledningen innehåller 16 kapitel. Varje kapitel utgår direkt från motsvarande kapitel i boken Psykiatri 1. Det innebär att lärarhandledningen bygger på att du har tillgång till boken. Lärarmaterialet består av två dokument: • Lärarhandledningen (som du läser just nu). Den består dels av texter till dig som lärare, dels av kopieringsunderlag som du kan välja att distribuera till de studerande. • Bildspel i form av en Power Point-presentation.
Navigering Klickbara internlänkar i handledningen är markerade med understrykning. Om du sedan vill komma tillbaka till den plats där du var använder du till exempel verktyget ”Föregående vy” i din pdf-läsare.
INTRODUKTION
LÄRARHANDLEDNING – PSYKIATRI 1
2
De olika kapitlen i lärarhandledningen är uppbyggda på likartat sätt med följande avsnitt: KAPITELINNEHÅLL
Lärarmaterial: Startsida med överblick av kapitlet
Lärarmaterial:
Typ av material
Här hittar du syfte, centralt innehåll och de kunskapskrav som är relaterade till kapitlet.
Här beskrivs innehåll och fokus i kapitlet i boken.
Utgångspunkter i kapitlet
Lärarmaterial: Didaktiska förslag
Lärarmaterial: Exempel på bedömningsfrågor
Elevmaterial: Kopieringsunderlag
(material som kan kopieras till de studerande eller distribueras digitalt)
INTRODUKTION
Här beskrivs olika didaktiska förslag som du kan välja på. Det finns också hänvisningar till relevanta kopieringsunderlag och bildspel. Klickbara internlänkar till detta material är markerade med understrykning. Om du sedan vill komma tillbaka till den plats där du var använder du till exempel verktyget ”Föregående vy” i din pdf-läsare. Här finns exempel på bedömningsfrågor och ”typsvar” som är relaterade till olika kunskapskrav i kapitlet. Frågorna finns som kopieringsunderlag (Kunskapsredovisning).
I kopieringsunderlaget finns material som kan distribueras till de studerande, till exempel: •• Uppgifter och frågor •• Case och situationsspel •• Ord & begrepp – utvidgade förklaringar •• Flervalsfrågor med facit •• Kunskapsredovisning.
LÄRARHANDLEDNING – PSYKIATRI 1
3
Ett kapitel – från början till slut Kapitlets startsida Varje kapitel inleds med en kort introduktion och en sammanställning som beskriver: • vilket syfte och centralt innehåll som kapitlet utgår från • vilka avsnitt som ingår i kapitlet • vilka kunskapskrav som är relaterade till kapitlets innehåll.
Utgångspunkter i kapitlet I detta avsnitt redogörs kortfattat för vad kapitlet i boken handlar om. Väsentliga utgångspunkter klargörs och avgränsningar motiveras. Det finns även referenser till andra kapitel i boken som berör ett likartat innehåll. I de fall då det kan finnas olika tolkningar av det centrala innehållet tydliggörs de val som har gjorts i Psykiatri 1. En väsentlig tolkning är att ”vanliga former av psykiska funktionsnedsättningar”(Gy 2011) inkluderar såväl vanliga psykiatriska tillstånd som långvariga psykiska funktionsnedsättningar. I avsnittet finns även tankar kring hur aktuella förhållanden kan påverka de studerandes förkunskaper om psykiatri. Vikten av evidensbaserad kunskap framhålls som en motvikt till de föreställningar som ibland diskuteras i olika medier.
Didaktiska förslag De didaktiska förslagen innehåller tips och idéer om undervisningsupplägg för att utveckla kunskaper i enlighet med kursens kunskapskrav. En hel del övningar tränar samtidigt förmågor som är väsentliga inom vård och omsorg, till exempel förståelse, självkännedom och samarbetsförmåga. Enligt Skolverket ska undervisning ge både stöd och stimulans. Det förutsätter undervisningssätt och uppgifter som är anpassade till de studerandes för mågor och förutsättningar. För att vara i linje med dessa krav finns uppgifter som bygger på olika sätt att ta till sig kunskaper och som har varierande grad av komplexitet. Tanken är inte att de studerande ska arbeta med alla dessa uppgifter, utan att du som lärare ska ha möjlighet att göra ett lämpligt urval i relation till den aktuella undervisningsgruppen, den enskilda studerande och andra förutsättningar.
INTRODUKTION
LÄRARHANDLEDNING – PSYKIATRI 1
4
Sammanställning av de didaktiska förslagen Nedan finns en sammanställning och kortfattad presentation av de didaktiska förslag som ingår i lärarhandledningen.
Frågor och uppgifter I samtliga kapitel finns olika typer av frågor och uppgifter. Det är till exempel: • frågor som utgår från bokens faktainnehåll • frågor kring kapitlets ord & begrepp • uppgifter som innebär att tillämpa kunskaper • uppgifter som kräver reflektion och diskussion • uppgifter som utgår från APL eller praktik • ämnesövergripande uppgifter (se tabell nedan). KAPITEL
UPPGIFT/ OMRÅDE
FÖRSLAG PÅ SAMVERKANDE ÄMNEN
KAPITEL 1
Att klargöra kunskapskraven
Psykiatri – andra vård- och omsorgsämnen
KAPITEL 2
Det historiska Nobelpriset Samhällets historia – psykiatrins historia Kulturens påverkan på psykiatrin
Psykiatri – andra vård- och omsorgsämnen Psykiatri – historia Psykiatri – historia och samhällskunskap
KAPITEL 4
Begreppen hälsa – ohälsa
Psykiatri – andra vård- och omsorgsämnen
KAPITEL 5
Psykiatrisk omvårdnad och omsorg Etisk hållning
Psykiatri – andra vård- och omsorgsämnen
KAPITEL 8
Anpassningar och stödåtgärder vid NPF
Psykiatri – andra vård- och omsorgsämnen
KAPITEL 10
PTSD – traumatiska kriser
Psykiatri – psykologi
KAPITEL 11
Uppgift utifrån film, skönlitteratur och berättelser
Psykiatri – svenska
KAPITEL 14
Vad är en bra personlighet?
Psykiatri – historia
KAPITEL 16
Case utifrån erfarenheter från APL eller praktik
Psykiatri – svenska
Kursövergripande uppgifter kring APL och skönlitteratur presenteras här i introduktionen.
INTRODUKTION
LÄRARHANDLEDNING – PSYKIATRI 1
5
Berättelser och case För att skapa förståelse och knyta symtom, vård och behandling till konkreta situationer finns berättelser, Människor berättar, i boken och case här i lärarhandledningen. Till flertalet berättelser och till samtliga case finns frågor och uppgifter som kopieringsunderlag.
Film, skönlitteratur och personliga berättelser på webben I flertalet kapitel ges förslag på filmer och skönlitteratur som kan åskådliggöra innehållet. Det finns även referenser till olika personers skildringar av psykisk ohälsa på webben. Läsning av skönlitterära böcker är en tidskrävande uppgift. Det kan därför vara lämpligt att göra detta i samverkan med andra ämnen. Ett alternativ är att denna typ av uppgifter sträcker sig över stora delar av kursen. Förslag på uppgifter med utgångspunkt i skönlitterära skildringar presenteras här i introduktionen.
Situationsspel Situationsspel är övningar som är tänkta att genomföras i grupp för att konkretisera olika situationer som kan uppstå i mötet med vårdtagare, brukare och kollegor. Samtidigt ger situationsspelen tillfälle till att träna samverkan och kommunikation. Det kan dock vara problematiskt att gestalta personer med psykisk ohälsa. Därför handlar flera av spelen istället om situationer där ”vårdpersonal” informerar ”kollegor” eller ”studerande” om olika vårdtagare och brukare. Det finns situationsspel med varierande komplexitet. Några kräver hög grad av förmåga att samverka i grupp och att arbeta utifrån instruktioner.
Information från personer med erfarenhet av psykisk ohälsa Det finns förslag kring att personer med erfarenhet av psykisk ohälsa och psykiatri ska informera undervisningsgrupper. Det kan ske genom gästföreläsningar och intervjuer som de studerande genomför. Dessa förslag kan vara svåra att genomföra. Därför finns alternativ som bygger på kunskaper och erfarenheter som skildras i boken eller som kan sökas på webbplatser. På nästa sida följer en sammanställning över de förslag som handlar om kontakt med yrkesföreträdare och organisationer.
INTRODUKTION
LÄRARHANDLEDNING – PSYKIATRI 1
6
FÖRSLAG PÅ YRKESFÖRETRÄDARE ELLER ORGANISATIONER
KAPITEL
UPPGIFT/ OMRÅDE
KAPITEL 4
Psykiska hälsorisker och förebyggande åtgärder på skolan Likabehandlingsarbete
Intervju med EHT Personal på skolan och elevskyddsombud
KAPITEL 7
Självskadebeteende och anorexi Förebyggande åtgärder vid psykisk ohälsa hos unga
SHEDO, UMO, BUP eller EHT
KAPITEL 8
Information om adhd, add och Aspergers syndrom
Specialpedagog
KAPITEL 9
Kunskapsskapande intervju kring ångestsyndrom Att förebygga och leva med ångest
EHT eller någon från psykiatrin EHT eller någon från psykiatrin
KAPITEL 10
Att leva med PTSD
EHT, personal på skolan
KAPITEL 11
Att förebygga och leva med depression och bipolär sjukdom
Representant för anhörigförening EHT, eller någon från psykiatri
KAPITEL 12
Att förebygga självmord Anhörigas sorg
EHT Person från till exempel SPES
KAPITEL 16
Erfarenheter av att återhämta sig från psykisk ohälsa
Person från till exempel Schizofreniförbundet
Övningar I lärarhandledningen finns även övningar där de studerande ska träna begrepp och faktabaserade kunskaper på ett mer aktivt sätt.
Redovisningar Vad som kan vara lämpliga redovisningsformer påverkas av ett flertal faktorer, till exempel de studerandes förmåga och erfarenheter, kursens schemamässiga upplägg, tillgången till klassrum och teknisk utrustning. I lärarmaterialet presenteras några idéer, men i flertalet fall anges inte redovisningssättet i kopieringsunderlaget till de studerande.
Exempel på bedömningsfrågor I lärarhandledningen ges exempel på bedömningsfrågor samt ”typsvar” som är relaterade till olika kunskapskrav. Frågorna utgår från uppgifter i boken samt de case och uppgifter som finns i lärarhandledningen. Sammantaget finns en mängd olika bedömningsfrågor för att du som lärare ska kunna göra ett urval. Typsvaren försöker klargöra essensen i olika svar. Tanken är inte att, vare sig språkligt eller innehållsmässigt, direkt återge möjliga svar från de studerande.
INTRODUKTION
LÄRARHANDLEDNING – PSYKIATRI 1
7
Typsvaren utgår från min tolkning, som läromedelsförfattare, av de kunskaps krav som är relevanta för kapitlet. Detta är ett sätt att tolka kunskapskraven, men denna uppfattning har på inget sätt mer relevans än andra tolkningar. Den ska enbart ses som en inspirationskälla när det gäller frågor och hur de kan bedömas.
Kopieringsunderlag Kopieringsunderlag innehåller följande material: • olika frågor och uppgifter • case och hänvisningar till berättelserna, Människor berättar, i boken • situationsspel • ord & begrepp – med utvidgade förklaringar till de begrepp som är relevanta i det aktuella kapitlet • flervalsfrågor • facit till flervalsfrågorna för att de studerande ska ha möjlighet att ”rätta” sina egna eller någon annan studerandes svar • kunskapsredovisning som omfattar samma frågor som presenteras i avsnittet Exempel på bedömningsfrågor i lärarmaterialet. Observera att uppgifter och övningar där det inte behövs något skriftligt material till de studerande bara presenteras i lärarmaterialet (avsnitten Didaktiska förslag).
Bildspel Det finns två typer av Power Point-bilder. Några är tänkta att användas i samband med introduktionen av ett nytt kapitel i boken. Dessa består av några frågeställningar och en bild som kan vara en intresseskapande infallsvinkel till kapitlets innehåll. Det finns även Power Point-bilder som i första hand syftar till att ge en överblick av faktamaterial.
INTRODUKTION
LÄRARHANDLEDNING – PSYKIATRI 1
8
KAPITEL 1
Att läsa psykiatri Kapitel 1 i boken Psykiatri 1 är en introduktion till kursen och läroboken. Avsnitt i kapitlet
1:1 Vad är psykiatri? 1:2 Vad är psykisk ohälsa? 1:3 Psykiatri 1 – kursen och boken
Kapitlet kan användas för att få en överblick av psykiatriämnet. Här i lärarhandledningen finns en sammanställning över kursens syfte, det centrala innehållet och kunskapskraven.
Utgångspunkter i kapitlet och i boken Kapitlet syftar framförallt till att introducera ämnet, skapa nyfikenhet och underlätta lärande av innehållet i kursen Psykiatri 1. Det finns en presentation av hur boken är kopplad till det centrala innehållet och kunskapskraven i kursen (enligt Gy 2011). Dessutom åskådliggör kapitel 1 strukturen i samtliga kapitel i boken. Inledningsvis finns en kortfattad redogörelse för psykiatri som vetenskap och skolämne. Skillnaden mellan psykiatri och psykologi klargörs, eftersom dessa områden ofta blandas samman. Även olika begrepp för att beskriva psykisk ohälsa introduceras (i kapitel 4 i boken finns mer utförliga förklaringar av dessa termer). Enligt det centrala innehållet ska kursen Psykiatri 1 avgränsas till att handla om vanliga psykiatriska funktionsnedsättningar. Därför finns en diskussion kring vad som kan rymmas inom denna definition samt en sammanställning av vilka psykiatriska tillstånd som tas upp i boken. Förutom att ge kunskaper ska Psykiatri 1 utveckla förmågan att möta per soner med psykisk ohälsa på ett professionellt sätt. I kapitlet och i boken finns därför berättelser där personer med kunskaper om psykisk ohälsa redogör för sina upplevelser och erfarenheter. Dessa personliga beskrivningar illustrerar även att psykisk ohälsa kan drabba alla människor och att det är lika naturligt som fysiska sjukdomar. I kapitlet lyfts det fram att ämnet psykiatri ska vila på evidensbaserad kunskap. Men vad som anses vara evidensbaserad vård och behandling förändras allteftersom forskning leder fram till nya rön och synsätt.
KAPITEL 1
LÄRARHANDLEDNING – PSYKIATRI 1
17
Didaktiska förslag Som lärare uppfattar jag att introduktionen av en ny kurs bör inriktas på att väcka intresse för ämnet. Samtidigt ska kursens syfte, det centrala innehållet och kunskapskraven presenteras. Att som lärare berätta om egna erfarenheter av möten med människor som mår psykiskt dåligt engagerar ofta de studerande. Ett alternativ är att utgå från bokens berättelser, Människor berättar. Även case (till exempel de som finns här i lärarhandledningen), bokens illustrationer och bilder samt skön litteratur kan användas för att skapa förståelse för psykisk ohälsa och psykiatri. Film kan också bidra till kunskap och inlevelse. I flera kapitel i lärarhand ledningen tipsas om olika filmer. Men i samband med introduktionen kan det vara en fördel att arbeta med bokens innehåll. Därför finns inga didaktiska förslag kring film för kapitel 1.
Uppgifter: Människor med psykisk ohälsa Syftet med dessa uppgifter är att de studerande ska få viss insikt i hur det är att uppleva psykisk ohälsa, inte att komma fram till några rätta svar. Uppgifterna ger också möjlighet till att bekanta sig med boken.
Berättelser och case Det finns två olika typer av uppgifter med utgångspunkt i Människor berättar. De har samma fokus, men kräver olika grad av självständigt arbete. I upp gifterna Människor med psykisk ohälsa utgår de studerande från berättelser som du som lärare föreslår. Uppgifterna Människor med olika psykiatriska diagnoser innebär att de studerande på egen hand söker information i boken. Motsvarande uppgifter har också knutits till några case som presenteras här i lärarhandledningen. Vilka berättelser som är lämpliga utgångspunkter varierar mellan olika undervisningsgrupper. Här kommer några förslag som kan vara gångbara: Berättelsen om Marie (sidan 44), berättelsen av Hanna (sidan 133), berättelsen av Lasse (sidan 199), berättelsen av Mathilda (sidan 216), berättelsen av Linus (sidan 283) och berättelsen av Johan (sidan 299).
Bilder i boken I anknytning till ovanstående uppgifter ingår även att hitta bilder i boken som åskådliggör människor som mår psykiskt dåligt.
Kopieringsunderlag: Uppgifterna: Människor med psykisk ohälsa, Människor med olika psykiatriska diagnoser och Människor med psykisk ohälsa (case) samt sammanställningen Olika case.
KAPITEL 1
LÄRARHANDLEDNING – PSYKIATRI 1
18
Uppgifter kring kursens syfte och centrala innehållet Det är vanligt att flera studerande har kunskaper om och föreställningar kring vad psykisk ohälsa och psykiatri innebär. Det kan bero på att många människor har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och att området diskuteras i en mängd sammanhang. Det är positivt att utgå från vad de studerande redan vet. Samtidigt är det väsentligt att klargöra att kursinnehållet ska vara evidensbaserat och bygga på Skolverkets ämnesplan. Nedanstående uppgifter försöker knyta samman dessa olika aspekter.
Uppgifter och förslag på arbetsgång • Kursens syfte och centrala innehåll presenteras. • Därefter arbetar de studerande individuellt med uppgift 1 i reflektera och diskutera på sidan 19 i boken. • Varje enskild studerande redovisar i mindre arbetsgrupper vilka kunskaper hen har om psykisk ohälsa och psykiatri. • De studerande gör en sammanställning av gruppens ”samlade kunskaper” kring psykisk ohälsa och psykiatri. • Gruppen undersöker vilka ”kunskaper” som är evidensbaserade och tar bort felaktiga föreställningar från sammanställningen. • Därefter jämför gruppen sin sammanställning med kursen syfte och centrala innehåll. • Gruppen kan sammanställa sina reflektioner med hjälp av kopierings underlaget: Kursens syfte och centralt innehåll – sådant vi redan kan. • De olika grupperna redovisar sina kunskaper om psykisk ohälsa och psykiatri. Dessutom presenterar de sina jämförelser mellan dessa kun skaper och kursens syfte samt centrala innehåll.
Kopieringsunderlag: Uppgifter kring kursens syfte och det centrala innehållet samt sammanställningen Kursens syfte och centralt innehåll – sådant vi redan kan.
Bildspel: Det finns material i bildspelet som kan användas i samband med redovisningen.
Att klargöra kunskapskraven Värdeorden och även andra begrepp i kunskapskraven är återkommande i olika vård- och omsorgskurser. Därför kan det vara en fördel att flera ämnen samverkar för att förtydliga och förklara kunskapskraven. Det är positivt om även svenskämnet kan ingå i ett sådant samarbete. Efter att ha arbetat mer generellt med kunskapskraven kan de studerande knyta samman föregående uppgifter om kursens syfte och centrala innehåll med kunskapskraven i Psykiatri 1.
KAPITEL 1
LÄRARHANDLEDNING – PSYKIATRI 1
19
Förslag på arbetsgång • De studerande utgår från sina sammanställningar av kursens syfte, centralt innehåll och sådant vi redan kan. • De studerande reflekterar över och diskuterar vilka kunskaper som de behöver utveckla under kursens gång för att uppnå kunskapskraven. • De studerande kan arbeta i mindre arbetsgrupper och redovisa sina synpunkter i undervisningsgruppen. Ett alternativ är att varje enskild studerande reflekterar över och individuellt redovisar vilka kunskaper hen behöver utveckla.
KAPITEL 1
LÄRARHANDLEDNING – PSYKIATRI 1
20
Exempel på bedömningsfrågor Kapitel 1 är i mindre utsträckning direkt relaterat till kunskapskraven i kursen. Därför finns enbart ett fåtal frågor kring faktainnehållet i kapitlet. I enlighet med vanligt förekommande kunskapskrav handlar frågorna i stor utsträckning om att beskriva. Flera av frågorna, eller likartade frågor, finns även i andra kapitel i lärarhandledningen. Till frågorna finns ”exempel på typsvar” som är relaterade till kunskaps kraven för olika betyg (se förklaring i introduktionen till lärarhandledningen). Bedömningsfrågorna och typsvaren nedan ska ses som exempel som du som lärare kan använda på olika sätt. Se det hela som en inspirationskälla när det gäller frågor och hur de kan bedömas.
kopieringsunderlag: Kunskapsredovisning. Detta blad omfattar samma bedömningsfrågor som presenteras här.
Exempel på typsvar
1. Förklara vad som är skillnaden mellan psykologi och psykiatri. Betyget E Eleven beskriver översiktligt …
Betyget C Eleven beskriver utförligt …
Betyget A Eleven beskriver utförligt och nyanserat …
•• psykiatri handlar om psykisk ohälsa •• psykologi handlar om det friska
•• psykiatri handlar om psykisk ohälsa •• psykologi handlar om både sådant som är förknippat med psykisk hälsa och psykisk ohälsa
•• psykiatri handlar om psykisk ohälsa •• psykologi studerar handlingar, känslor och tankar oavsett om de är förknippade med psykisk hälsa eller psykisk ohälsa
Exempel på typsvar
2. Vad kännetecknar en psykisk sjukdom?
KAPITEL 1
Betyget E Eleven beskriver översiktligt …
Betyget C Eleven beskriver utförligt …
Betyget A Eleven beskriver utförligt och nyanserat …
•• psykiska sjukdomar är svårare psykisk ohälsa
•• psykiska sjukdomar är så allvarliga former av psykisk ohälsa att en diagnos kan ställas
•• psykiska sjukdomar är allvarliga former av psykisk ohälsa, symtomen är så svåra att en diagnos kan ställas
LÄRARHANDLEDNING – PSYKIATRI 1
21
Exempel på typsvar
3. Vad är psykiska funktionsnedsättningar? Betyget E Eleven beskriver översiktligt …
Betyget C Eleven beskriver utförligt …
Betyget A Eleven beskriver utförligt och nyanserat …
•• att man har svårt att klara saker på grund av psykisk ohälsa
•• att man har nedsatt förmåga på grund av psykisk ohälsa
•• att man på grund av psykisk ohälsa har nedsatt förmåga, t.ex. att sköta sin hygien, laga mat och ta hand om sin ekonomi
Exempel på typsvar
4. Vad kännetecknar ett empatiskt förhållningssätt? Betyget E Eleven beskriver översiktligt …
Betyget C Eleven beskriver utförligt …
Betyget A Eleven beskriver utförligt och nyanserat …
•• att man har förståelse
•• inlevelse i och förståelse för en vårdtagarens upplevelser och situation
•• inlevelse i och förståelse för en annan människas upplevelser och situation och att visa detta i sitt förhållningssätt
Exempel på typsvar
5. Ge exempel på myndigheter som granskar att psykiatrisk vård är evidensbaserad.
KAPITEL 1
Betyget E Eleven ger enkla förslag …
•• Socialstyrelsen
Betyget C Eleven ger välgrundade förslag …
Betyget A Eleven ger välgrundade och nyanserade förslag …
•• Socialstyrelsen •• SBU= Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
LÄRARHANDLEDNING – PSYKIATRI 1
22
KAPITEL 1
REFLEKTERA OCH DISKUTERA
Människor med psykisk ohälsa – i bokens berättelser Utgångspunkt För att du lättare ska få förståelse för hur man kan uppleva psykisk ohälsa finns Människor berättar i boken. I dessa rutor berättar olika personer om sina upplevelser och erfarenheter av psykisk ohälsa. Ett exempel är Julias berättelse på sidan 14 i boken. Men det finns även många andra. I boken finns också illustrationer och bilder som på olika sätt anknyter till den typ av psykisk ohälsa som beskrivs i kapitlet. Även dessa kan ge dig en känsla av hur det är att må psykiskt dåligt på olika sätt.
Arbetsgång •• Kom överens med din lärare om vilka berättelser (Människor berättar) du ska arbeta med. •• Reflektera över frågorna som finns här nedanför. Tanken är inte att du ska hitta några rätta svar. I denna uppgift är det din uppfattning och dina reflektioner som är det viktigaste.
Frågor kring berättelserna 1. Vad upplever och känner personerna i de olika berättelserna? 2. Vilka symtom uppfattar du att de olika personerna har? Tanken är inte att du i nuläget ska läsa om symtomen. Men en del symtom kan du nog ändå redan känna igen, till exempel, oro, ångest, nedstämdhet och tvång.
Uppgifter kring bilderna i boken 1. Granska bilderna i de kapitel där du har läst olika berättelser. 2. Välj någon bild som på ett bra sätt visar vad personen i de olika berättelserna upplever. Bilderna behöver inte visa en person. De kan på något sätt symbolisera personens upplevelser, tankar och känslor.
KOPIERING TILLÅTEN
© SANOMA UTBILDNING AB
PSYKIATRI 1
23
KAPITEL 1
REFLEKTERA OCH DISKUTERA
Människor med olika psykiatriska diagnoser – i bokens berättelser Utgångspunkt För att du lättare ska få förståelse för hur man kan uppleva psykisk ohälsa finns Människor berättar i boken. I dessa rutor berättar olika personer om sina upplevelser och erfarenheter av psykisk ohälsa. Ett exempel är Julias berättelse på sidan 14 i boken. Men det finns även många andra. I boken finns också illustrationer och bilder som på olika sätt anknyter till den typ av psykisk ohälsa som beskrivs i kapitlet. Även dessa kan ge dig en känsla av hur det är att må psykiskt dåligt på olika sätt.
Arbetsgång •• Läs sammanställningen av olika vanliga psykiatriska diagnoser på sidan 12 i boken. •• Välj ett par av dessa diagnoser. Diskutera ditt val med din lärare. •• Slå upp introduktionssidan i de kapitel som handlar om dessa diagnoser. Där presenteras Människor berättar. •• Välj någon eller några berättelser i de olika kapitlen. •• Läsa berättelserna. •• Reflektera över frågorna som finns här nedanför. Tanken är inte att du ska hitta några rätta svar. I denna uppgift är det din uppfattning och dina reflektioner som är det viktigaste.
Frågor kring berättelserna 1. Vad upplever och känner och personerna i de olika berättelserna? 2. Vilka symtom uppfattar du att de olika personerna har? Tanken är inte att du i nuläget ska läsa om symtomen. Men en del symtom kan du nog ändå redan känna igen, till exempel, oro, ångest, nedstämdhet eller tvång.
Uppgifter kring bilderna i boken 1. Granska bilderna i de kapitel där du har läst olika berättelser. 2. Välj någon bild som på ett bra sätt visar vad personen i de olika berättelserna upplever. Bilderna behöver inte visa en person. De kan på något sätt symbolisera personens upplevelser, tankar och känslor.
KOPIERING TILLÅTEN
© SANOMA UTBILDNING AB
PSYKIATRI 1
24
KAPITEL 1
REFLEKTERA OCH DISKUTERA
Material som behövs: Bladen Olika case
Människor med psykisk ohälsa – i olika case Utgångspunkt Du kan få kunskap om och förståelse för personer med psykisk ohälsa genom att utgå från olika case (beskrivningar av en person).
Arbetsgång •• Kom överens med din lärare om vilka case du ska arbeta med. •• Reflektera över frågorna som finns här nedanför. Tanken är inte att du ska hitta några rätta svar. I denna uppgift är det din uppfattning och dina reflektioner som är det viktigaste.
Frågor kring case 1. Vad upplever och känner personerna i dessa case? 2. Vilka symtom uppfattar du att de olika personerna har? Tanken är att du ska utgå från symtom som du kan känna igen redan nu, till exempel, oro, ångest, nedstämdhet eller tvång.
KOPIERING TILLÅTEN
© SANOMA UTBILDNING AB
PSYKIATRI 1
25
KAPITEL 1
Olika case Case Jens När Jens var lite mer än 8 år fick han en onaturlig rädsla för hundar. Rädslan började i samband med en händelse när hans lillasyster var ett halvår. Mamman och Jens var ute och körde systern i barnvagn. Två stora hundar kom rusande emot dem. Mamman blev vettskrämd och försökte springa undan med barnvagnen. Jens blev stående ensam kvar när hundarna närmade sig. Ägaren lyckades dock kalla hundarna till sig innan de kom fram till Jens. Därefter har rädslan utvecklats alltmer. Jens har svårt att gå till skolan, kompisar eller fritidsaktiviteter. Det innebär att någon av föräldrarna måste skjutsa honom till olika ställen. Även hemma oroar sig Jens för att några hundar ska smita in i huset. Därför måste de alltid ha dörrarna låsta och fönstren stängda. Om några månader ska Jens börja högstadiet, men det blir svårare och svårare för honom att vara utanför hemmet. Mestadels sitter Jens inomhus och spelar datorspel.
Case Johanna Johanna, som är 16 år gammal, började på samhällsprogrammet för lite mer än ett halvår sedan. Under hela sitt liv har Johanna varit blyg, men i grundskolan fungerade det ganska bra. Johanna känner sig utanför, alltmer otrygg och osäker på vad andra tycker om henne. Att stå i centrum ger henne nästan panik. Därför försöker hon låta bli att svara på några frågor. Hon får ofta yrsel och hjärtklappning av rädsla att göra bort sig. Bara tanken på att redovisa inför den nya klassen gör att hon får svårt att andas och en känsla av att svimma. Samtidigt har Johanna höga krav på sig själv och känner även förväntningar från sina föräldrar. Till sist orkar Johanna inte mer och vägrar gå till skolan.
KOPIERING TILLÅTEN
© SANOMA UTBILDNING AB
PSYKIATRI 1
26
KAPITEL 1
Case Amira Första året på gymnasiet förändrades Amira. Till skillnad från tidigare blir hon ofta irriterad och tycker det mesta är jobbigt. I jämförelse med de ”snygga tjejerna” känner hon sig ful och fel. Amira försöker därför bli extra bra i skolan. Samtidigt får hon allt svårare för att koncentrera sig. Därför kan hon inte prestera så bra på proven. Det gör att hon känner sig hopplös och värdelös. Hemma får Amira allt oftare aggressionsutbrott och gråtattacker, utan någon egentlig anledning. Det leder till konflikter med både mamman och lillebror. Dessa ständiga bråk gör att Amira mår ännu sämre. Amira får svårt att sova, fastän hon ständigt är trött. Ibland förstår hon inte hur hon ska kunna ta sig upp ur sängen, men hon tvingar sig. Men en dag vägrar Amira gå upp och blir bara liggande. Då tar hennes mamma kontakt med vårdcentralen. Där får Amira tid hos en läkare.
Case Elsa För ett halvår sedan blev Elsa (68 år) beviljad stöd från hemtjänsten. Hon har svårt att klara av vardagen i sitt hem. Hon vill inte stiga upp, inte klä sig och hon bryr sig inte om frukost. Ibland grubblar Elsa över att hennes son dog i en bilolycka vid 20 års ålder. Elsa uppfattar att det är hennes fel och får enorma skuldkänslor och känner sig värdelös. Elsa klagar ofta på att hon inte ens kan gråta för att alla tårar har tagit slut. Under stora delar av sitt liv har Elsa levt ensam. Maken och Elsa skiljde sig när sonen bara var fem år gammal och hon har inte kontakt med några släktingar eller vänner. En gång i månaden har Elsa tid hos en psykiatrisjuksköterska på den psykiatriska öppenvårdsmottagningen. Sjuksköterskans uppgift är att kontrollera Elsas medicinering som psykiatern ordinerat.
Case Sture Sture, som är 62 år, bor i en tvårumslägenhet. I samband med att hans mor dog för 10 år sedan blev han deprimerad. Därför kunde han inte arbeta. Sture var först sjukskriven under en tid. De senaste sex åren har han haft sjukersättning. Redan innan modern dog samlade Sture på olika saker, värdelösa mynt, tidningar och gamla broschyrer. Efter mammans död tilltog samlandet, framförallt samlar han på tidningar och gosedjur. Hans största nöje är att gå runt i secondhand butiker och köpa olika saker. Lägenheten har blivit alltmer överfull. Allt ligger huller om buller. Eftersom Sture har svårt att hålla ordning i röran blandas gamla matrester med tidningar, räkningar och förpackningar. I vardagsrummet är golvet överfullt och i sovrummet har Sture tagit bort sängen för att få plats med alla saker.
KOPIERING TILLÅTEN
© SANOMA UTBILDNING AB
PSYKIATRI 1
27
KAPITEL 1
REFLEKTERA OCH DISKUTERA
Använd gärna bladet: Kursens syfte och centralt innehåll – sådant vi redan kan
Uppgifter kring kursens syfte och det centrala innehållet Utgångspunkt I dessa uppgifter ska du fundera över vad du redan vet om psykiatri och psykisk ohälsa. Därefter ska du jämföra dina kunskaper med kursens syfte och centrala innehåll. Du kommer att arbeta både individuellt och i en mindre arbetsgrupp med uppgifterna.
Arbetsgång 1. Arbeta först individuellt med uppgift 1 i reflektera och diskutera på sidan 19 i boken. Sådant du redan vet kan till exempel handla om en diagnos, psykiska symtom, ett läkemedel, någon annan behandling eller om vilka grupper som drabbas av psykisk ohälsa. 2. Arbeta därefter i grupper med 4–5 studerande. Redovisa dina kunskaper om någon form av psykisk ohälsa och psykiatri för studie kamraterna i gruppen. 3. När alla i gruppen har redovisat, gör ni tillsammans en samman ställning av de kunskaper om psykisk ohälsa och psykiatri som ni har kommit fram till. 4. Er uppgift är nu att granska (undersöka) om era kunskaper är evidens baserade, det vill säga om kunskaperna utgår från vetenskapliga bevis. Detta är naturligtvis ingen lätt uppgift! Men om ni kan hitta ”era kun skaper” i boken eller på någon av de webbplatser som ni hittar på sidan 342 i boken kan ni vara ganska säkra på att kunskapen är evidensbaserad. Ett tips på hur ni kan arbeta: •• •• •• ••
Ni har skrivit att: ”ångest är vanligt hos ungdomar”. Gå till webbplatsen för 1177 Vårdguiden. Där finns en sökruta. Skriv in ”Ångest är vanligt hos ungdomar”. Ni kommer då till en sida som handlar om ångest. Där står bland annat att ”det är vanligt att barn och tonåringar känner oro, rädsla och ångest”. •• Ni kan därmed vara säkra på att detta är evidensbaserad kunskap. 5. Efter denna granskning kan ni i arbetsgruppen ändra er samman ställning och stryka det som inte är evidensbaserade kunskaper. 6. Därefter jämför ni er sammanställning med kursens syfte och det centrala innehållet i kursen. Ni kan använda bladet: Kursens syfte och centralt innehåll – sådant vi redan kan.
KOPIERING TILLÅTEN
© SANOMA UTBILDNING AB
PSYKIATRI 1
28
KAPITEL 1
Kursens syfte och centralt innehåll – sådant vi redan kan Kursens syfte
Kursens centrala innehåll
•• Kunskaper om den historiska utvecklingen inom verksamhetsområdet samt om betydelsen av evidensbaserad kunskap. •• Kunskaper om orsaker till att psykisk ohälsa uppstår samt faktorer som påverkar psykisk hälsa och ohälsa. •• Kunskaper om olika psykiska funktionsnedsättningar samt förmåga att tillämpa dessa kunskaper i praktisk verksamhet. •• Kunskaper om omvårdnadsoch omsorgsprocessens olika steg och innehåll vid olika psykiska funktions nedsättningar samt förmåga att tillämpa dessa kunskaper i praktisk verksamhet. •• Förmåga att möta och kommunicera med patienter, brukare och närstående på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt samt förmåga att reflektera över sitt eget förhållningssätt i mötet med dem.
Psykiatrins historiska utveckling vad gäller organisation, människosyn, kunskap, utveckling och användning av olika behandlingsformer samt behov av evidensbaserad kunskap.
KOPIERING TILLÅTEN
Sådant vi redan kan
Förklaringsmodeller till att psykisk ohälsa uppstår. Hur individens fysiska, psykosociala och socioekonomiska situation samt könstillhörighet påverkar psykisk hälsa och ohälsa. Identifikation av psykiska hälsorisker och förebyggande av psykisk ohälsa. Orsak, symtom, skattnings instrument, behandling, vård och omsorg, omvårdnad, återhämtning samt prevention vid vanliga psykiska funktionsnedsättningar. Professionell hållning, balanspunkter, överföring– motöverföring, närhet–distans, empati–sympati samt hållpunkter för ett bra samtal.
© SANOMA UTBILDNING AB
PSYKIATRI 1
29
KAPITEL 1
Ord & begrepp – utvidgade förklaringar I slutet av boken finns en alfabetisk lista med kortfattade förklaringar till de ord och begrepp som är marginalord. Här får du utvidgade förklaringar till de ord och begrepp som är centrala i just detta kapitel. Evidensbaserad kunskap = Kunskap som utgår från (bygger på) vetenskapliga bevis (evidens betyder bevis). Förhållningssätt = Det sätt som du möter andra personer på. Det handlar inte bara om vad du säger och gör, utan om hela din inställning till personen. Empatiskt förhållningssätt = Att försöka leva sig in i och förstå en annan människas upplevelser och situation och visa det genom sitt förhållningssätt. Lyhört förhållningssätt = Att verkligen lyssna på och försöka förstå vad en annan person uttrycker och menar. Respektfullt förhållningssätt = Att vara hänsynsfull och bry sig om en annan person. Du kan vara respektfull genom att visa förståelse för och ta hänsyn till personens behov och önskningar.
Socialstyrelsen = En statlig myndighet som hanterar frågor kring hälso- och sjukvård samt socialtjänst. SBU = Statens beredning för medicinsk utvärdering. SBU är en myndighet som utvärderar olika metoder inom vård och omsorg. Brukare = Är ungefär samma sak som vårdtagare. Ordet brukare används när en person får stöd av kommunens socialtjänst, till exempel av hemtjänsten. Klient = Ett annat ord för vårdtagare eller patient. Ordet används när en person får psykologisk behandling. Skötare = En undersköterska med fördjupade kunskaper i psykiatri. Psykiater = En läkare med specialistutbildning i psykiatri.
Avidentifierad = Att ta bort namn och andra personuppgifter för att man inte ska kunna identifiera en person. När du berättar om dina erfarenheter av vård och omsorg måste du alltid avidentifiera dina beskrivningar.
KOPIERING TILLÅTEN
© SANOMA UTBILDNING AB
PSYKIATRI 1
30
KAPITEL 1
STUDIEUPPGIFTER
Flervalsfrågor Kryssa för det eller de alternativ som är riktiga. Observera att mer än ett alternativ kan vara rätt. 01. Vad innebär det att skolämnet psykiatri är tvärvetenskapligt? att innehållet i psykiatrikurser utgår från evidensbaserade kunskaper att innehållet i psykiatrikurser och kurser i psykologi är väldigt lika att innehållet i psykiatrikurser påverkas av olika vetenskaper att innehållet i psykiatrikurser påverkas av både psykologi och vårdvetenskap 02. Vad är skillnaden mellan psykiatri och psykologi? psykiatri handlar om psykisk ohälsa och psykologi om allt beteende, oavsett om det är förknippat med hälsa eller ohälsa psykiatri handlar om personer med psykisk ohälsa och psykologi om psykiskt friska personer psykiatri handlar om olika psykiatriska diagnoser och psykologi om mindre allvarliga psykiska problem psykiatri handlar om att ge behandling till psykiskt sjuka personer och psykologi om att ställa psykiatriska diagnoser 03. Vad kännetecknar en psykisk sjukdom? nedsatt förmåga att uppleva sig som frisk psykisk ohälsa där symtomen är så allvarliga att en diagnos kan ställas nedsatt förmåga att hantera (klara av) vardagslivet på grund av psykisk ohälsa psykisk ohälsa där det behövs läkemedelsbehandling
KOPIERING TILLÅTEN
© SANOMA UTBILDNING AB
04. Vad kännetecknar ett empatiskt förhållningssätt? att vårdpersonalen upplever samma sak som vårdtagaren att vårdpersonalen behandlar vårdtagaren som de själva skulle vilja bli behandlade att vårdpersonalen lyssnar på och tar hänsyn till vårdtagarens behov att vårdpersonalen har inlevelse i vård tagarens upplevelser och förstår vad situationen innebär för vårdtagaren 05. Vad är evidensbaserad kunskap? kunskap som utgår från vetenskapliga bevis kunskap som används inom vård och omsorg kunskap som används inom psykiatrin kunskap som leder till ett empatiskt förhållningssätt 06. Vad är en psykiater? en psykolog som ger behandling till psykiskt sjuka personer en läkare som arbetar inom psykiatrin en läkare med specialistkompetens i psykiatri en psykiatrisjuksköterska med specialist kompetens i psykiatri
PSYKIATRI 1
31
KAPITEL 1
FA STUDIEUPPGIFTER
CI
T
Flervalsfrågor Kryssa för det eller de alternativ som är riktiga. Observera att mer än ett alternativ kan vara rätt. 01. Vad innebär det att skolämnet psykiatri är tvärvetenskapligt? att innehållet i psykiatrikurser utgår från evidensbaserade kunskaper att innehållet i psykiatrikurser och kurser i psykologi är väldigt lika ■■ att innehållet i psykiatrikurser påverkas av olika vetenskaper ■■ att innehållet i psykiatrikurser påverkas av både psykologi och vårdvetenskap 02. Vad är skillnaden mellan psykiatri och psykologi? ■■ psykiatri handlar om psykisk ohälsa och psykologi om allt beteende, oavsett om det är förknippat med hälsa eller ohälsa psykiatri handlar om personer med psykisk ohälsa och psykologi om psykiskt friska personer psykiatri handlar om olika psykiatriska diagnoser och psykologi om mindre allvarliga psykiska problem psykiatri handlar om att ge behandling till psykiskt sjuka personer och psykologi om att ställa psykiatriska diagnoser 03. Vad kännetecknar en psykisk sjukdom? nedsatt förmåga att uppleva sig som frisk ■■ psykisk ohälsa där symtomen är så allvarliga att en diagnos kan ställas nedsatt förmåga att hantera (klara av) vardagslivet på grund av psykisk ohälsa psykisk ohälsa där det behövs läkemedelsbehandling
KOPIERING TILLÅTEN
© SANOMA UTBILDNING AB
04. Vad kännetecknar ett empatiskt förhållningssätt? att vårdpersonalen upplever samma sak som vårdtagaren att vårdpersonalen behandlar vårdtagaren som de själva skulle vilja bli behandlade att vårdpersonalen lyssnar på och tar hänsyn till vårdtagarens behov ■■ att vårdpersonalen har inlevelse i vård tagarens upplevelser och förstår vad situationen innebär för vårdtagaren 05. Vad är evidensbaserad kunskap? ■■ kunskap som utgår från vetenskapliga bevis kunskap som används inom vård och omsorg kunskap som används inom psykiatrin kunskap som leder till ett empatiskt förhållningssätt 06. Vad är en psykiater? en psykolog som ger behandling till psykiskt sjuka personer en läkare som arbetar inom psykiatrin ■■ en läkare med specialistkompetens i psykiatri en psykiatrisjuksköterska med specialist kompetens i psykiatri
PSYKIATRI 1
32
KAPITEL 1
KUNSKAPSREDOVISNING – PSYKIATRI 1
Att läsa psykiatri 1. Förklara vad som är skillnaden mellan psykologi och psykiatri. 2. Vad kännetecknar en psykisk sjukdom? 3. Vad är psykiska funktionsnedsättningar? 4. Vad kännetecknar ett empatiskt förhållningssätt? 5. Ge exempel på myndigheter som granskar att psykiatrisk vård är evidensbaserad.
KOPIERING TILLÅTEN
© SANOMA UTBILDNING AB
PSYKIATRI 1
33
Psykiatri 1 ger kunskap om vanliga former av psykisk ohälsa. Frågor om psykisk ohälsa och vad psykiatrin kan bidra med blir allt viktigare i vårt samhälle. Kursen Psykiatri 1 ska ge förståelse för och kompetens att möta människor med psykisk ohälsa. I boken kommer därför också de verkliga experterna till tals, det vill säga personer som har egna erfarenheter av psykisk ohälsa och deras anhöriga. Även olika yrkesgrupper inom psykiatrin delar med sig av sina erfarenheter. Lärarhandledningen: • har uppföljning och frågor till berättelserna i boken samt case att arbeta med. • är indelad i kapitel som motsvarar bokens. Till varje kapitel får du som lärare didaktiska förslag med tips, idéer och bedömningsexempel. • har kopieringsunderlag som du kan distribuera till dina studerande. Bland dem hittar du begreppsförklaringar, olika övningsuppgifter, situationsspel, flervalsfrågor samt kunskapsredovisning. • ger dig också tillgång till ett bildspel i form av en PowerPoint-presentation med material för exempelvis kapitel introduktion och genomgångar. Läromedlet Psykiatri 1 vänder sig i första hand till studerande på Vård- och omsorgsprogrammet, men kan med fördel även användas vid andra utbildningar där grundläggande kunskaper i psykiatri behövs.
Författaren, Ann-Marie Göransson, har lång erfarenhet som lärare i psykiatri och psykologi. Hon har dessutom varit skolledare och själv arbetat inom psykiatrin.
ISBN 978-91-523-5750-7
ISBN 978-91-523-5750-7
9 789152 357507