9789152357446

MARIA BERGHÄLL

e M P AT I M I N I ST E R I E T

är här för att inspirera till en mer med­ mänsklig värld. Hur vi ska lyckas? Det börjar med en individuell resa. En hållbar framtid och en hållbar värld börjar hos var och en av oss. Vad kan du göra idag för att förbättra och förändra långsiktigt?

EMPATIMINISTERIET

Genom storytelling och intervjuer av kända entreprenörer får vi följa med på en personlig resa genom entreprenör­ skapets snåriga värld. Maria Berghäll provar tesen ”six degrees of separation” som ett mått på hur vi människor verkar. Att det är genom medmänsklighet och sårbarhet styrkan föds att bygga stora nätverk och därigenom bli en god entreprenör. Något AI och robotar aldrig kommer att kunna göra.

e M P AT I

m i n isteri et MEDMÄNSKLIGHET I E N D I G I TA L VÄ R L D

M ARIA BERGHÄLL isbn 978-91-523-5744-6

9 789152 357446

har varit verksam som föreläsare sedan 2005 och är en väletablerad inspirations­ föreläsare i Sverige. Hon har även föreläst i Syd­­ amerika, Asien och ute i Europa. Hennes före­läsning om att skapa innovationskraft hos varje medarbetare oavsett bolag har blivit en verklig framgång. Med hennes energi, kunskap och humor får hon med sig publiken från start.

MARIA BERGHÄLL

MARIA BERGHÄLL

e M P AT I

m i n isteri et MEDMÄNSKLIGHET I EN DIGITAL VÄRLD

SANOMA UTBILDNING

MARIA BERGHÄLL

e M P AT I

m i n isteri et MEDMÄNSKLIGHET I EN DIGITAL VÄRLD

SANOMA UTBILDNING

sanoma utbildning Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm Webbplats: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Sanoma Utbildning har funnits sedan 1993 och är ledande inom läromedel i Sverige. Förlaget ger även ut litteratur inom ledarskap och näringsliv.

Till dig som någon gång känt att det finns mer av dig själv än vad som syns.

Fortsätt väx.

Förläggare: Anne Laurella Redaktör: Natalie Del Carmen Nordström Grafisk form och omslag: Lisa Zachrisson Empatiministeriet. Medmänsklighet i en digital värld isbn 978-91-523-5744-6 © 2019 Maria Berghäll och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Tryck: XXXXX 2019

sanoma utbildning Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm Webbplats: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Sanoma Utbildning har funnits sedan 1993 och är ledande inom läromedel i Sverige. Förlaget ger även ut litteratur inom ledarskap och näringsliv.

Till dig som någon gång känt att det finns mer av dig själv än vad som syns.

Fortsätt väx.

Förläggare: Anne Laurella Redaktör: Natalie Del Carmen Nordström Grafisk form och omslag: Lisa Zachrisson Empatiministeriet. Medmänsklighet i en digital värld isbn 978-91-523-5744-6 © 2019 Maria Berghäll och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Första upplagan Första tryckningen kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/ rättsinnehavare.

Tryck: XXXXX 2019

KAPITEL 5 NÄTVERK OCH KULTUR 77

Alla dessa oskrivna regler 78 • Den svenska sociala kulturen 79 • Hitta nya sammanhang och gör skillnad 82 • Förändring skapar synergieffekter 84 • Det handlar om mod 86

Innehåll

KAPITEL 6 VÄRDERINGAR OCH BETEENDEN 89

FÖRORD: VÄLKOMMEN TILL EMPATIMINISTERIET 9

Vad är Empatiministeriet? 10 INLEDNING – DÅ OCH NU 13

Vardagen med Star Wars-droider 14 • Parallellt universum 15 • Jag – en del av generation Y 17 • Världen i obalans 18

Kunskapsluckor skapar fördomar 90 • Hitta och jobba med dina grundvärderingar 91 • Skapa ett eget motto 97 • Näckrosdammen – värderingar, attityder och beteenden 105 • Ifrågasätt, utmana och gå vidare 106 KAPITEL 7 ”WHY JOIN THE NAVY WHEN YOU CAN BE A PIRATE?” 109

Jack Sparrows kreativitetskaos 110 • Generationer och förståelse 112 • Digitalt civilkurage – viktigare än någonsin 114 • Träna upp ditt civilkurage 115

KAPITEL 1 SKIPPA TITELN OCH RIV MUREN 21

Six degrees of separation-teorin 22 • Break the box 23 • Reptilhjärnan och motorvägen 25

KAPITEL 8 EQ – THE NEW BLACK 119

KAPITEL 2 MOD OCH UTVECKLING 29

Personlig utveckling och självledarskap 30 • Valet att lära oss – learning by reflection 38 • Mod och innovationsrace 39 • Förändra dina tankar 45 • Hur kan du gå vidare? 45 KAPITEL 3 LIVSCYKELN OCH FÖRÄNDRING 49

Tid är lika för alla 50 • Livshjulet 52 • Att lägga livspusslet 60 KAPITEL 4 MAY THE FORCE BE WITH YOU 63

Yodapower 64 • Skapa flow 65 • Passion 67

Medmänsklighet i rörelse 120 • Är EQ viktigare än IQ? 126 • Har du hög EQ? 126 • Empati – mellanmänskliga dimensioner av emotionell intelligens 129 • Kan man träna upp sin EQ? 134 • EQ är här för att stanna 135 KAPITEL 9 MÅNGFALD OCH INKLUDERING 139

Vad är mångfald? 140 • Kvinnor är från Venus, män är från Mars … 141 • Medmänsklighet som boomerangeffekt 150 KAPITEL 10 GLOBALT AGERANDE 159

De globala målen 160 • Nya generationer och globalt skifte i fokus 163 • Global kraft 168

6

INNEHÅLL

7

KAPITEL 5 NÄTVERK OCH KULTUR 77

Alla dessa oskrivna regler 78 • Den svenska sociala kulturen 79 • Hitta nya sammanhang och gör skillnad 82 • Förändring skapar synergieffekter 84 • Det handlar om mod 86

Innehåll

KAPITEL 6 VÄRDERINGAR OCH BETEENDEN 89

FÖRORD: VÄLKOMMEN TILL EMPATIMINISTERIET 9

Vad är Empatiministeriet? 10 INLEDNING – DÅ OCH NU 13

Vardagen med Star Wars-droider 14 • Parallellt universum 15 • Jag – en del av generation Y 17 • Världen i obalans 18

Kunskapsluckor skapar fördomar 90 • Hitta och jobba med dina grundvärderingar 91 • Skapa ett eget motto 97 • Näckrosdammen – värderingar, attityder och beteenden 105 • Ifrågasätt, utmana och gå vidare 106 KAPITEL 7 ”WHY JOIN THE NAVY WHEN YOU CAN BE A PIRATE?” 109

Jack Sparrows kreativitetskaos 110 • Generationer och förståelse 112 • Digitalt civilkurage – viktigare än någonsin 114 • Träna upp ditt civilkurage 115

KAPITEL 1 SKIPPA TITELN OCH RIV MUREN 21

Six degrees of separation-teorin 22 • Break the box 23 • Reptilhjärnan och motorvägen 25

KAPITEL 8 EQ – THE NEW BLACK 119

KAPITEL 2 MOD OCH UTVECKLING 29

Personlig utveckling och självledarskap 30 • Valet att lära oss – learning by reflection 38 • Mod och innovationsrace 39 • Förändra dina tankar 45 • Hur kan du gå vidare? 45 KAPITEL 3 LIVSCYKELN OCH FÖRÄNDRING 49

Tid är lika för alla 50 • Livshjulet 52 • Att lägga livspusslet 60 KAPITEL 4 MAY THE FORCE BE WITH YOU 63

Yodapower 64 • Skapa flow 65 • Passion 67

Medmänsklighet i rörelse 120 • Är EQ viktigare än IQ? 126 • Har du hög EQ? 126 • Empati – mellanmänskliga dimensioner av emotionell intelligens 129 • Kan man träna upp sin EQ? 134 • EQ är här för att stanna 135 KAPITEL 9 MÅNGFALD OCH INKLUDERING 139

Vad är mångfald? 140 • Kvinnor är från Venus, män är från Mars … 141 • Medmänsklighet som boomerangeffekt 150 KAPITEL 10 GLOBALT AGERANDE 159

De globala målen 160 • Nya generationer och globalt skifte i fokus 163 • Global kraft 168

6

INNEHÅLL

7

KAPITEL 11 KUNSKAP GENOM NYFIKENHET OCH MOD 171

Propositionell kunskap 172 • Kunskap – vägen till framgång 180 KAPITEL 12 VÅR FRAMTID 185

F Ö RO R D

Framtidsspaning 186 • Transhumanism 188 • Hållbar balans 191

Välkommen till Empatiministeriet

KAPITEL 13 ROBOTAR, DATAISM OCH AI 199

Vår nya samhällsmedborgare 200 • Digitala kollegor 203 • Etiska modeller 204 • Everything we know is wrong 211 • Dataism – en ny filosofi 211 KAPITEL 14 DEN DIGITALA LIVSSTILEN 215

Vad säger forskningen om vår livsstil? 216 • Var det bättre förr? 224 • En digital värld 225 • Sociala medier 226 • Troll och etikkompass 229 • Likes till varje pris 231 KAPITEL 15 DO IT WITH LOVE 235

Den fjärde industriella revolutionen 236 • Förändringskrafter och globalt mindset 239 • Vibe-personer med yes-attityd 240 • No regrets 244 SLUTORD: BOOSTERS AND FANS 246 KÄLLOR 248

8

INNEHÅLL

Den här boken har hamnat helt rätt. Oavsett vilken väg Empatiministeriet har tagit för att hamna i dina händer så är den där den hör hemma precis nu. Resan är påbörjad. Varken du eller jag kan veta vad den ska ge just dig, även om jag som författare har tankar om vad jag vill att boken ska möjliggöra för dig och din omgivning.

Empatiministeriet är skriven av mig, Maria Yolanda Berghäll, en helt ovanlig men speciell mellanmjölksperson med extra tropisk energi. Full av kreativitet och egenpåhittade ord – det är jag.

I den här storyn behöver vi backa till året då J. Lindeberg-tröjor var poppis och jag gick mitt sista år på gymnasiet. Tiden när scenskräcken var som värst. Min dyslexi fick jag hjälp med under andra året på gymnasiet när jag fick gå på ”extra svenska” två gånger i veckan för att lära mig stava, bygga meningar och läsa bättre – det gjorde inte redovisningarna roligare.

Knappt sex månader efter studenten stod jag på en scen i Skåne tillsammans med Carin och Sofie, två av mina gymnasievänner, inför 1 200 personer. Vid 18 års ålder hade vi vunnit EM-guld i företagande med vårt företag. Vilken känsla. Efter 60 minuters föreläsning visste jag vad jag ville göra. Jag svävade på rosa moln.

Det var första gången jag känt mig rik på kunskap.

Min föreläsning ”Från skolbänken till EM-guld i företagande”

9

KAPITEL 11 KUNSKAP GENOM NYFIKENHET OCH MOD 171

Propositionell kunskap 172 • Kunskap – vägen till framgång 180 KAPITEL 12 VÅR FRAMTID 185

F Ö RO R D

Framtidsspaning 186 • Transhumanism 188 • Hållbar balans 191

Välkommen till Empatiministeriet

KAPITEL 13 ROBOTAR, DATAISM OCH AI 199

Vår nya samhällsmedborgare 200 • Digitala kollegor 203 • Etiska modeller 204 • Everything we know is wrong 211 • Dataism – en ny filosofi 211 KAPITEL 14 DEN DIGITALA LIVSSTILEN 215

Vad säger forskningen om vår livsstil? 216 • Var det bättre förr? 224 • En digital värld 225 • Sociala medier 226 • Troll och etikkompass 229 • Likes till varje pris 231 KAPITEL 15 DO IT WITH LOVE 235

Den fjärde industriella revolutionen 236 • Förändringskrafter och globalt mindset 239 • Vibe-personer med yes-attityd 240 • No regrets 244 SLUTORD: BOOSTERS AND FANS 246 KÄLLOR 248

8

INNEHÅLL

Den här boken har hamnat helt rätt. Oavsett vilken väg Empatiministeriet har tagit för att hamna i dina händer så är den där den hör hemma precis nu. Resan är påbörjad. Varken du eller jag kan veta vad den ska ge just dig, även om jag som författare har tankar om vad jag vill att boken ska möjliggöra för dig och din omgivning.

Empatiministeriet är skriven av mig, Maria Yolanda Berghäll, en helt ovanlig men speciell mellanmjölksperson med extra tropisk energi. Full av kreativitet och egenpåhittade ord – det är jag.

I den här storyn behöver vi backa till året då J. Lindeberg-tröjor var poppis och jag gick mitt sista år på gymnasiet. Tiden när scenskräcken var som värst. Min dyslexi fick jag hjälp med under andra året på gymnasiet när jag fick gå på ”extra svenska” två gånger i veckan för att lära mig stava, bygga meningar och läsa bättre – det gjorde inte redovisningarna roligare.

Knappt sex månader efter studenten stod jag på en scen i Skåne tillsammans med Carin och Sofie, två av mina gymnasievänner, inför 1 200 personer. Vid 18 års ålder hade vi vunnit EM-guld i företagande med vårt företag. Vilken känsla. Efter 60 minuters föreläsning visste jag vad jag ville göra. Jag svävade på rosa moln.

Det var första gången jag känt mig rik på kunskap.

Min föreläsning ”Från skolbänken till EM-guld i företagande”

9

blev början på en resa som jag inte hade planerat för. Titeln ”inspirationsföreläsare” etsade sig fast. Sedan 2005 har jag arbetat som föreläsare, moderator och konferencier, mest i Sverige men också i Europa, Asien och Afrika. Jag beskrivs idag som Sveriges mix av Ellen DeGeneres och Oprah Winfrey på scen. Jag tackar publiken för den beskrivningen och känner ingen press alls ...

Under mina år som föreläsare har ämnena medmänsklighet, personlig utveckling och AI-teknik fångat mitt intresse. Dessa teman handlar enligt mig om att utmana oss själva och göra oss redo för framtiden på olika sätt. När jag hörde talas om teorin six degrees of separation blev jag nyfiken. Teorin bygger på en föreställning om att alla personer i världen kan kopplas samman i bara sex led eller färre. Om det stämmer, varför tänker vi så mycket onda tankar om varandra? Varför hakar vi upp oss på religion, etnicitet och titlar?

Den här teorin har ökat min medmänsklighet och intresset för att jobba med människor och att utmana människosläktet på ett positivt sätt. Att teorin visar att vi är sammankopplade hjälper mig att möta olikheter och främlingar på nya sätt. Personligen tycker jag att teorin är viktig att bära med sig nu när vi lever i den fjärde industriella revolutionen, digitaliseringen.

Jag tycker nämligen att vi behöver en organisation som arbetar med förmågan att öka vår emotionella intelligens, våra sociala förmågor och förmågan att känna empati och klara av medmänskliga relationer. Tänk om vi kunde driva igenom att emotionell intelligens ska genomsyra all utbildning i Sverige, vilken framtid vi då skulle kunna skapa.

Empatiministeriet är här för att inspirera till en mer medmänsklig värld. Hur vi ska lyckas? Det börjar med en individuell resa. En hållbar framtid och en hållbar värld börjar hos var och en av oss.

Vad kan du göra idag för att förbättra och förändra långsiktigt?

Lär känna dig själv bättre och ta reda på vilken person du vill vara i en extremt digital tid. Vilken vardag vill du leva i? Vilken värld vill du lämna efter dig?

Välkommen!

Maria Berghäll, Stockholm, september 2019

Vad är Empatiministeriet?

Empatiministeriet började som ett ord som bara kom till mig, det blev sedan arbetsnamnet på boken och så småningom även en organisation som ska jobba med att sprida emotionell intelligens.

10

F Ö RO R D

11

blev början på en resa som jag inte hade planerat för. Titeln ”inspirationsföreläsare” etsade sig fast. Sedan 2005 har jag arbetat som föreläsare, moderator och konferencier, mest i Sverige men också i Europa, Asien och Afrika. Jag beskrivs idag som Sveriges mix av Ellen DeGeneres och Oprah Winfrey på scen. Jag tackar publiken för den beskrivningen och känner ingen press alls ...

Under mina år som föreläsare har ämnena medmänsklighet, personlig utveckling och AI-teknik fångat mitt intresse. Dessa teman handlar enligt mig om att utmana oss själva och göra oss redo för framtiden på olika sätt. När jag hörde talas om teorin six degrees of separation blev jag nyfiken. Teorin bygger på en föreställning om att alla personer i världen kan kopplas samman i bara sex led eller färre. Om det stämmer, varför tänker vi så mycket onda tankar om varandra? Varför hakar vi upp oss på religion, etnicitet och titlar?

Den här teorin har ökat min medmänsklighet och intresset för att jobba med människor och att utmana människosläktet på ett positivt sätt. Att teorin visar att vi är sammankopplade hjälper mig att möta olikheter och främlingar på nya sätt. Personligen tycker jag att teorin är viktig att bära med sig nu när vi lever i den fjärde industriella revolutionen, digitaliseringen.

Jag tycker nämligen att vi behöver en organisation som arbetar med förmågan att öka vår emotionella intelligens, våra sociala förmågor och förmågan att känna empati och klara av medmänskliga relationer. Tänk om vi kunde driva igenom att emotionell intelligens ska genomsyra all utbildning i Sverige, vilken framtid vi då skulle kunna skapa.

Empatiministeriet är här för att inspirera till en mer medmänsklig värld. Hur vi ska lyckas? Det börjar med en individuell resa. En hållbar framtid och en hållbar värld börjar hos var och en av oss.

Vad kan du göra idag för att förbättra och förändra långsiktigt?

Lär känna dig själv bättre och ta reda på vilken person du vill vara i en extremt digital tid. Vilken vardag vill du leva i? Vilken värld vill du lämna efter dig?

Välkommen!

Maria Berghäll, Stockholm, september 2019

Vad är Empatiministeriet?

Empatiministeriet började som ett ord som bara kom till mig, det blev sedan arbetsnamnet på boken och så småningom även en organisation som ska jobba med att sprida emotionell intelligens.

10

F Ö RO R D

11

INLEDNING

Då och nu en tid då ”Snake” var det coolaste spelet på mobil­telefonen, när alla hade en Nokia 3210. Jag minns när internet kom och vi började använda datorer i skolan. De som är födda mellan 1980 och 1993 minns hur det var att ladda ner låtar och så fort någon ringde bröts internet och det tog tio timmar till innan låten var lyssningsbar. Min lillebror är jämngammal med Harry Potter-skådespelarna och köade för att få böckerna i takt med att de släpptes. Han läste böckerna, jag såg filmerna. Generationen efter oss är van vid att allt ska gå snabbt och att internet alltid ska finnas tillgängligt. De är uppvuxna med att dagligen prata med en robot.

JAG KOMMER FRÅN

12

KO L U M N T I T E L

13

INLEDNING

Då och nu en tid då ”Snake” var det coolaste spelet på mobil­telefonen, när alla hade en Nokia 3210. Jag minns när internet kom och vi började använda datorer i skolan. De som är födda mellan 1980 och 1993 minns hur det var att ladda ner låtar och så fort någon ringde bröts internet och det tog tio timmar till innan låten var lyssningsbar. Min lillebror är jämngammal med Harry Potter-skådespelarna och köade för att få böckerna i takt med att de släpptes. Han läste böckerna, jag såg filmerna. Generationen efter oss är van vid att allt ska gå snabbt och att internet alltid ska finnas tillgängligt. De är uppvuxna med att dagligen prata med en robot.

JAG KOMMER FRÅN

12

KO L U M N T I T E L

13

Vardagen med Star Wars-droider – Siri, vi är sugna på en Max-paj, var finns det?

– Låt oss hålla det städat. Öh, jaha. Tack Siri ...

Siri erbjuder hjälp och samtal – och ibland en chans att skratta högt när hon misstolkar saker. Poängen är att vi är här nu, i en tid i mänsklighetens historia då vi lever med AI-teknik som förut bara fanns i George Lucas filmer. Vi har våra egna CP3O, R2D2 och BB-8 som förenklar vardagen, effektiviserar industrier och utmanar läkekonsten. Vissa branscher lever närmre Star Wars-droider än andra, men de finns överallt.

Vilka Star Wars-liknande robotar har du i din vardag? Robotdammsugare, robotgräsklippare, bilar som fickparkerar själva, högtalare som du kan prata med och som spelar den musik du ber om, klockor du kan kommunicera med? Eller du kanske till och med bor i ett smart home?

Sophia är en social, humanoid robot som utvecklats av Hongkongföretaget Hanson Robotics. Sophia aktiverades den 14 februari 2016 och gjorde sitt första offentliga framträdande på South

by Southwest Festival (SXSW) i USA. ”Hon” kan visa fler än 50 ansiktsuttryck och har redan hunnit med en dejt med skådespelaren Will Smith och en mängd framträdanden i nyhetsstudior över hela världen. Hon lär sig mer hela tiden. Målsättningen är att hon ska bli lika medveten, kreativ och kapabel som vilken människa

14

INLEDNING

som helst. I ett Youtubeklipp berättar roboten Sophia att hon i framtiden vill plugga, skaffa familj och lära sig att känna känslor.

I klippet pratar de om att inom 20 år kommer vi att leva sida vid sida med robotarna och lära av varandra. Sophia har redan lärt sig skämt och humor. Hon erkänner att empati är svårt, eftersom det är en känsla som har så många lager.

Parallellt universum Det är lika bra att vi erkänner att de flesta av oss faktiskt lever i ett parallellt universum dagligen – sociala medier. Vi uppdaterar oss själva och andra om våra liv – om våra fantastiska liv – så till den grad att vi har ett Insta-liv och ett vanligt, här-och-nu-liv. Att leva i nuet har många av oss svårt för.

Visst, jag ska inte säga att det var bättre förr när barnen var utomhus mer. Jag och kusinen cyklade Kungens Kurva runt med varsin walkie-talkie i korgen, alltid på jakt efter nästa äventyr. Det var tiden då man kunde lägga tre år på att bygga en koja eller när man oavsett snömängd skottade ihop tillräckligt på baksidan för att kunna spela innebandy och köra straffturnering med lillbrorsan. Nej, jag ska inte säga att det var bättre förr, det var bara lite mindre skärmtid. Jag behövde inte som nioåring ”snappa” allt jag gjorde eller hålla koll på antalet följare på Instagramkontot eller hinna klippa vloggar till mitt eget Youtubekonto. Idag använder 12–15-åringar Youtube dagligen.

Jag ska inte säga att det var bättre förr. Så jag gör inte det, utan ställer frågan: Hur vill vi balansera vårt nuvarande här-och-nu-liv

15

Vardagen med Star Wars-droider – Siri, vi är sugna på en Max-paj, var finns det?

– Låt oss hålla det städat. Öh, jaha. Tack Siri ...

Siri erbjuder hjälp och samtal – och ibland en chans att skratta högt när hon misstolkar saker. Poängen är att vi är här nu, i en tid i mänsklighetens historia då vi lever med AI-teknik som förut bara fanns i George Lucas filmer. Vi har våra egna CP3O, R2D2 och BB-8 som förenklar vardagen, effektiviserar industrier och utmanar läkekonsten. Vissa branscher lever närmre Star Wars-droider än andra, men de finns överallt.

Vilka Star Wars-liknande robotar har du i din vardag? Robotdammsugare, robotgräsklippare, bilar som fickparkerar själva, högtalare som du kan prata med och som spelar den musik du ber om, klockor du kan kommunicera med? Eller du kanske till och med bor i ett smart home?

Sophia är en social, humanoid robot som utvecklats av Hongkongföretaget Hanson Robotics. Sophia aktiverades den 14 februari 2016 och gjorde sitt första offentliga framträdande på South

by Southwest Festival (SXSW) i USA. ”Hon” kan visa fler än 50 ansiktsuttryck och har redan hunnit med en dejt med skådespelaren Will Smith och en mängd framträdanden i nyhetsstudior över hela världen. Hon lär sig mer hela tiden. Målsättningen är att hon ska bli lika medveten, kreativ och kapabel som vilken människa

14

INLEDNING

som helst. I ett Youtubeklipp berättar roboten Sophia att hon i framtiden vill plugga, skaffa familj och lära sig att känna känslor.

I klippet pratar de om att inom 20 år kommer vi att leva sida vid sida med robotarna och lära av varandra. Sophia har redan lärt sig skämt och humor. Hon erkänner att empati är svårt, eftersom det är en känsla som har så många lager.

Parallellt universum Det är lika bra att vi erkänner att de flesta av oss faktiskt lever i ett parallellt universum dagligen – sociala medier. Vi uppdaterar oss själva och andra om våra liv – om våra fantastiska liv – så till den grad att vi har ett Insta-liv och ett vanligt, här-och-nu-liv. Att leva i nuet har många av oss svårt för.

Visst, jag ska inte säga att det var bättre förr när barnen var utomhus mer. Jag och kusinen cyklade Kungens Kurva runt med varsin walkie-talkie i korgen, alltid på jakt efter nästa äventyr. Det var tiden då man kunde lägga tre år på att bygga en koja eller när man oavsett snömängd skottade ihop tillräckligt på baksidan för att kunna spela innebandy och köra straffturnering med lillbrorsan. Nej, jag ska inte säga att det var bättre förr, det var bara lite mindre skärmtid. Jag behövde inte som nioåring ”snappa” allt jag gjorde eller hålla koll på antalet följare på Instagramkontot eller hinna klippa vloggar till mitt eget Youtubekonto. Idag använder 12–15-åringar Youtube dagligen.

Jag ska inte säga att det var bättre förr. Så jag gör inte det, utan ställer frågan: Hur vill vi balansera vårt nuvarande här-och-nu-liv

15

med vårt sociala medier-liv?

Händer det att du tar den lätta vägen genom att ge paddan till din tvååring när ni är på middag? Eller att du tar en paus från nuet genom att plocka upp telefonen och kolla ditt parallella universum?

Jag gör det. Undanmanövern med paddan är fullt förståelig. Men till vilken nivå ska det få ske? Redan vid två års ålder använder fyra av fem internet. En tredjedel av alla svenska två- till treåringar använder surfplattan varje dag (”Svenskarna och internet 2018”, Internetstiftelsen i Sverige).

När vi var små och satt på någon vuxenmiddag och hade tråkigt fick vi höra: ”livet är inte kul jämt, det är bra att ha tråkigt ibland.”

Då kunde konversationen se ut så här: Jag: Jaha. Men vi är ju uttråkade.

Förälder: Men hitta på något då.

Lillebror: *suck* Jag: Vad ska vi hitta på då?

Förälder: Vi ska prata ett tag till så ni får komma på något tillsammans.

Lillebror: *tittar på mig* Jag: Kom, vi går och kollar runt.

Lillebror: Okej!

Så off we go, mission att lösa uttråkigheten, yes yes that is a word.

Det jag också kan minnas är att ibland vann uttråkigheten över oss, framför allt i tidiga tonåren när det enda man ville var att hänga med vänner. Då var det alltid tråkigheten som hade tid på schemat en helt vanlig dag på landet. Sedan var det ganska skönt

16

INLEDNING

att fiska, bada, hänga vid poolen, spela minigolf och spela familjespel med mamma och lillebror. Även om man första timmen inte ville erkänna det. Allra bäst var när man fick ta med kompisarna ut en hel helg och vi fick vara där helt själva!

Jag – en del av generation Y Jag är född 1986 och tillhör generation Y. År 2012 skrev SvD Näringsliv följande om min generation: DE ÄR TOLERANTA och flexibla, men också mer krävande och kritiska än tidigare generationer. Arbetsgivare som vill anställa och företag som vill sälja produkter till Generation Y måste tänka i nya banor.

Vi beskrevs som generationen som tycker att arbetslösheten är det största världsproblemet, följt av svält och den ekonomiska krisen.

Generation Y, det vill säga personer födda 1982–2003, kallas också MTV-generationen eller millennials.

I artikeln framgår att det är mycket som är likartat i hur dessa unga människor från olika delar av världen resonerar och tänker om sig själva. Dåvarande Europachefen för tv-kanalen MTV, Mattias Behrer, menade att vi aldrig tidigare haft en så globalt homogen generation, särskilt i storstäder. Alla har tillgång till samma information, oavsett om man bor i Stockholm, Berlin eller Tokyo.

För mig och andra MTV-kids står, enligt artikeln, familj högst upp på listan över hur man blir lycklig och får ett bra liv. Att gifta sig, skaffa villa, Volvo, vovve och vinkelsoffa. Fyra V:n.

17

med vårt sociala medier-liv?

Händer det att du tar den lätta vägen genom att ge paddan till din tvååring när ni är på middag? Eller att du tar en paus från nuet genom att plocka upp telefonen och kolla ditt parallella universum?

Jag gör det. Undanmanövern med paddan är fullt förståelig. Men till vilken nivå ska det få ske? Redan vid två års ålder använder fyra av fem internet. En tredjedel av alla svenska två- till treåringar använder surfplattan varje dag (”Svenskarna och internet 2018”, Internetstiftelsen i Sverige).

När vi var små och satt på någon vuxenmiddag och hade tråkigt fick vi höra: ”livet är inte kul jämt, det är bra att ha tråkigt ibland.”

Då kunde konversationen se ut så här: Jag: Jaha. Men vi är ju uttråkade.

Förälder: Men hitta på något då.

Lillebror: *suck* Jag: Vad ska vi hitta på då?

Förälder: Vi ska prata ett tag till så ni får komma på något tillsammans.

Lillebror: *tittar på mig* Jag: Kom, vi går och kollar runt.

Lillebror: Okej!

Så off we go, mission att lösa uttråkigheten, yes yes that is a word.

Det jag också kan minnas är att ibland vann uttråkigheten över oss, framför allt i tidiga tonåren när det enda man ville var att hänga med vänner. Då var det alltid tråkigheten som hade tid på schemat en helt vanlig dag på landet. Sedan var det ganska skönt

16

INLEDNING

att fiska, bada, hänga vid poolen, spela minigolf och spela familjespel med mamma och lillebror. Även om man första timmen inte ville erkänna det. Allra bäst var när man fick ta med kompisarna ut en hel helg och vi fick vara där helt själva!

Jag – en del av generation Y Jag är född 1986 och tillhör generation Y. År 2012 skrev SvD Näringsliv följande om min generation: DE ÄR TOLERANTA och flexibla, men också mer krävande och kritiska än tidigare generationer. Arbetsgivare som vill anställa och företag som vill sälja produkter till Generation Y måste tänka i nya banor.

Vi beskrevs som generationen som tycker att arbetslösheten är det största världsproblemet, följt av svält och den ekonomiska krisen.

Generation Y, det vill säga personer födda 1982–2003, kallas också MTV-generationen eller millennials.

I artikeln framgår att det är mycket som är likartat i hur dessa unga människor från olika delar av världen resonerar och tänker om sig själva. Dåvarande Europachefen för tv-kanalen MTV, Mattias Behrer, menade att vi aldrig tidigare haft en så globalt homogen generation, särskilt i storstäder. Alla har tillgång till samma information, oavsett om man bor i Stockholm, Berlin eller Tokyo.

För mig och andra MTV-kids står, enligt artikeln, familj högst upp på listan över hur man blir lycklig och får ett bra liv. Att gifta sig, skaffa villa, Volvo, vovve och vinkelsoffa. Fyra V:n.

17

Vi var den första generationen som växte upp med internet som en självklar del av barndomen. Vi har hela livet varit en kommersiell målgrupp. Det fostrade oss till att bli kritiska. För att nå oss måste företag verkligen paketera de kommersiella budskapen bättre än tidigare. Och vi kunde i tidig ålder uttrycka oss via bloggar, chattforum, Lunarstorm, Smurfa och Skunk och dejta via Spray date.

Världen i obalans Vårt beteende och våra referenser har ju ändrats rätt fort de senaste åren tack vare digitaliseringen. Det kan vara till det bättre men även till det sämre. Jag kan känna att världen är lite i obalans och att det ibland känns som om fientligheten växer och växer.

Under mina år som föreläsare har jag träffat många olika människor, med olika titlar och resurser. Från olika kulturer och med olika religioner. Det har fått mig att reflektera över vår attityd gentemot varandra, inte minst främlingar. Vad är det som gör att vi är rädda för det okända? Varför finns fördomar? Hur behåller vi det som vi borde vara experter på, nämligen medmänsklighet och det som roboten Sophia menar är så svårt – empati? Nu när till och med AItekniken har som målsättning att lära sig den känslan vore det väl bra om vi människor kunde hantera den. I den här boken kommer vi att börja tänka, reflektera och skapa ett klimat mellan oss Homo sapiens som tillåter oss att göra oss redo för framtiden på olika plan.

18

INLEDNING

We are very, very small but profoundly capable of very, very big things.

STEPHEN HAWKING

Vi var den första generationen som växte upp med internet som en självklar del av barndomen. Vi har hela livet varit en kommersiell målgrupp. Det fostrade oss till att bli kritiska. För att nå oss måste företag verkligen paketera de kommersiella budskapen bättre än tidigare. Och vi kunde i tidig ålder uttrycka oss via bloggar, chattforum, Lunarstorm, Smurfa och Skunk och dejta via Spray date.

Världen i obalans Vårt beteende och våra referenser har ju ändrats rätt fort de senaste åren tack vare digitaliseringen. Det kan vara till det bättre men även till det sämre. Jag kan känna att världen är lite i obalans och att det ibland känns som om fientligheten växer och växer.

Under mina år som föreläsare har jag träffat många olika människor, med olika titlar och resurser. Från olika kulturer och med olika religioner. Det har fått mig att reflektera över vår attityd gentemot varandra, inte minst främlingar. Vad är det som gör att vi är rädda för det okända? Varför finns fördomar? Hur behåller vi det som vi borde vara experter på, nämligen medmänsklighet och det som roboten Sophia menar är så svårt – empati? Nu när till och med AItekniken har som målsättning att lära sig den känslan vore det väl bra om vi människor kunde hantera den. I den här boken kommer vi att börja tänka, reflektera och skapa ett klimat mellan oss Homo sapiens som tillåter oss att göra oss redo för framtiden på olika plan.

18

INLEDNING

We are very, very small but profoundly capable of very, very big things.

STEPHEN HAWKING

KAPITEL 1

Skippa titeln och riv muren strukturer för att fungera. Vissa strukturer i vårt samhälle är bra, andra inte. En struktur som vi länge använt oss av i olika former är titlar på oss själva och andra. Idag har vi jobbtitlar som är viktiga och som går hand i hand med våra privata titlar. Är jag chef, gift? Har jag barn? Hur gammal är jag?

Bor jag i en villa? Är jag svensk? Var bor jag rent geografiskt?

Det är viktiga frågor för oss, och svaren på frågorna väger in tungt i vår bedömning av en annan människa. Vi möter en annan person och utifrån kläder, gångstil, tal och attityd så kan vi på bara 20 sekunder bestämma oss för om den här människan är värd att prata med eller inte.

VI MÄNNISKOR BEHÖVER

21

KAPITEL 1

Skippa titeln och riv muren strukturer för att fungera. Vissa strukturer i vårt samhälle är bra, andra inte. En struktur som vi länge använt oss av i olika former är titlar på oss själva och andra. Idag har vi jobbtitlar som är viktiga och som går hand i hand med våra privata titlar. Är jag chef, gift? Har jag barn? Hur gammal är jag?

Bor jag i en villa? Är jag svensk? Var bor jag rent geografiskt?

Det är viktiga frågor för oss, och svaren på frågorna väger in tungt i vår bedömning av en annan människa. Vi möter en annan person och utifrån kläder, gångstil, tal och attityd så kan vi på bara 20 sekunder bestämma oss för om den här människan är värd att prata med eller inte.

VI MÄNNISKOR BEHÖVER

21

Six degrees of separation-teorin Fördomar har vi alla, men gynnar de oss? Min egen teori är att vi alla har minst en sak gemensam. Kan det räcka för att bemöta en främling med empati, under den korta tid vi träffas? Titlar, normer och fördomar – hur ska vi förhålla oss till dem och kan vi ändra dem?

Teorin six degrees of separation har hjälpt mig att se människor på ett annat sätt och i att försöka öka min egen empati, riva murar som vi byggt mellan oss och vara mer nyfiken. Teorin får mig till nya, annorlunda, tidigare otänkbara kontakter, relationer och samtal. Med hjälp av teorin tvingas jag gå utanför min egen trygghetszon och box för att lära mig nytt och förstå andra. Vi ska börja med att förstå teorin och att börja bryta våra egna invanda tankar och boxar. Så hur tar du till vara människor i ditt liv och vilka vägar tar du för att lära känna nya människor?

Six degrees of separation är alltså en teori som påstår att alla personer i världen känner varandra via relationer, i sex steg eller färre. Ett exempel: personen A kan ha en kompis vars far har en kollega som känner B, och då är A och B sammankopplade i fyra steg. På samma sätt ska enligt teorin var och en av oss kunna kopplas ihop med vilken annan människa som helst på jorden med högst sex steg.

När jag föreläser berättar jag om six degrees of separation, oavsett vilken målgrupp jag står inför. Jag nämner teorin när jag

22

S K I P PA T I T E L N O C H R I V M U R E N

pratar om vikten av att vara rädd om de människor man möter och väljer att lära känna, både privat och i yrkeslivet. I yrkeslivet kan du nätverka dig till business och privat kan du lära dig mer om dig själv genom nya miljöer och människor. Själv får jag alltid höra att jag är ”översocial”, en person som ler och säger hej till främlingar.

Många ser mig som fördomsfri – är jag det? Nej, det är jag inte. Jag har fördomar. Kan jag bli av med dem? Ja, det tror jag, om jag tar hjälp av andra.

Vilka människor kan jag lära känna som jag inte känner just i denna sekund? Vilka livshistorier kan jag få äran att ta del av? Det finns så mycket som jag vill lära mig, och jag lär mig bäst genom andra.

Break the box Tänk att vi fortfarande bygger så mycket av vår identitet på en titel eller fler. Kanske behöver vi dem, men jag skulle ändå vilja skaka om dem lite. Eller kasta om i sättet vi presenterar oss. Jag har redan börjat.

När jag föreläser presenterar jag mig aldrig, jag låter publiken sätta titlar på mig istället. Jag skriver upp publikens gissningar på blocket eller tavlan: vem jag är, hur gammal jag är, var jag bor, vad var och en tror om mig, vilka tankar de får när de ser mig och så vidare. Publiken får under 20–60 sekunder möjligheten att dela sina innersta tankar om mig. Jag får en bild av vad dessa människor tycker, tänker och har för motorvägstankar om mig utan att egentligen veta något, bara baserat på kläder, gångstil, attityd och energi. Efter det utmanar jag alla att fundera över sig själva

23

Six degrees of separation-teorin Fördomar har vi alla, men gynnar de oss? Min egen teori är att vi alla har minst en sak gemensam. Kan det räcka för att bemöta en främling med empati, under den korta tid vi träffas? Titlar, normer och fördomar – hur ska vi förhålla oss till dem och kan vi ändra dem?

Teorin six degrees of separation har hjälpt mig att se människor på ett annat sätt och i att försöka öka min egen empati, riva murar som vi byggt mellan oss och vara mer nyfiken. Teorin får mig till nya, annorlunda, tidigare otänkbara kontakter, relationer och samtal. Med hjälp av teorin tvingas jag gå utanför min egen trygghetszon och box för att lära mig nytt och förstå andra. Vi ska börja med att förstå teorin och att börja bryta våra egna invanda tankar och boxar. Så hur tar du till vara människor i ditt liv och vilka vägar tar du för att lära känna nya människor?

Six degrees of separation är alltså en teori som påstår att alla personer i världen känner varandra via relationer, i sex steg eller färre. Ett exempel: personen A kan ha en kompis vars far har en kollega som känner B, och då är A och B sammankopplade i fyra steg. På samma sätt ska enligt teorin var och en av oss kunna kopplas ihop med vilken annan människa som helst på jorden med högst sex steg.

När jag föreläser berättar jag om six degrees of separation, oavsett vilken målgrupp jag står inför. Jag nämner teorin när jag

22

S K I P PA T I T E L N O C H R I V M U R E N

pratar om vikten av att vara rädd om de människor man möter och väljer att lära känna, både privat och i yrkeslivet. I yrkeslivet kan du nätverka dig till business och privat kan du lära dig mer om dig själv genom nya miljöer och människor. Själv får jag alltid höra att jag är ”översocial”, en person som ler och säger hej till främlingar.

Många ser mig som fördomsfri – är jag det? Nej, det är jag inte. Jag har fördomar. Kan jag bli av med dem? Ja, det tror jag, om jag tar hjälp av andra.

Vilka människor kan jag lära känna som jag inte känner just i denna sekund? Vilka livshistorier kan jag få äran att ta del av? Det finns så mycket som jag vill lära mig, och jag lär mig bäst genom andra.

Break the box Tänk att vi fortfarande bygger så mycket av vår identitet på en titel eller fler. Kanske behöver vi dem, men jag skulle ändå vilja skaka om dem lite. Eller kasta om i sättet vi presenterar oss. Jag har redan börjat.

När jag föreläser presenterar jag mig aldrig, jag låter publiken sätta titlar på mig istället. Jag skriver upp publikens gissningar på blocket eller tavlan: vem jag är, hur gammal jag är, var jag bor, vad var och en tror om mig, vilka tankar de får när de ser mig och så vidare. Publiken får under 20–60 sekunder möjligheten att dela sina innersta tankar om mig. Jag får en bild av vad dessa människor tycker, tänker och har för motorvägstankar om mig utan att egentligen veta något, bara baserat på kläder, gångstil, attityd och energi. Efter det utmanar jag alla att fundera över sig själva

23

Reptilhjärnan och motorvägen

Titel enligt Nationalencyklopedin En titel är ett ord som vanligen indikerar en persons yrke, sociala position eller status. De kan användas vid tilltal, men den vanligaste användningen är som en status- eller befattningsmässig beskrivning.

Titlar har använts i de flesta samhällen och kan vara antingen ärvda eller förvärvade. För många titlar har det funnits explicita regler om vem och hur de får användas. Förr var det vanligt att makan till den betitlade maken i sociala sammanhang utrustades med en feminiserad form, exempelvis kunde makan till en konsul kallas konsulinnan. Motsatsen, att maken får en egen form av makans titel, är om inte okänt så åtminstone mycket ovanligt. I de fall en titel är förvärvad hör den ofta ihop med ett yrke, ett uppdrag eller en utbildning.

och delar med mig av vem jag egentligen är bakom alla titlar. Det skapar alltid intressanta samtal om fördomar och hur lika vi egentligen är.

Sista frågan jag kastar ut och som jag vill dela även här med dig är: Måste vi ha titlar? Vad bidrar de med egentligen?

Vad tycker du? När tog du dig utanför din egen trygghetszon senast? Vilka titlar tror du att andra – de som möter dig på bussen eller på gatan – sätter på dig utan att ni ens har pratat med varandra? Vad tänker andra om dig? Vad tänker du om dig själv?

24

S K I P PA T I T E L N O C H R I V M U R E N

Hur lång tid har vi på oss att göra intryck på en annan människa?

Och åt andra hållet: Hur lång tid tar det innan din hjärna placerar in den person du har framför dig i en box? ”Jaha, hen är en sådan.” Åsikterna om det går isär.

Vissa experter säger att det allra första omdömet om en annan människa har vi klart på 39 sekunder. Direkt tar hjärnan med oss ut på en spikrak motorväg. ”Dålig kroppshållning? Jaha, då är du ingen att ta på allvar, tack och hej.” Ett stort tack till våra alldeles egna reptilhjärnor. Men det finns möjligheter att ta kontroll över det här beteendet.

Forskare menar att vår iver att döma andra människor är evolutionärt betingad och har med överlevnadsinstinkt att göra. Om jag är bra på att snabbt bedöma situationen, läsa av och skapa mig en bild, kan jag kanske upptäcka hot. Då överlever jag längre. När vi ”skannar av” en annan människa är det därför två egenskaper vi framför allt letar efter: • •

Värme – är personen trevlig och empatisk?

Status – självförtroende, kan jag lita på den här personen?

Så, mina kära medmänniskor, vi har alltså drygt 30 sekunder vardera att göra intryck på varandra och att välja hur vi bemöter varandra. Under den tiden fyller vår egen hjärna oss med motorvägstankar – tankar och impulser vi inte riktigt kan kontrollera om vi inte medvetet stoppar dem. Under dessa 30 sekunder är det våra erfarenheter, tidigare tolkningar, invanda mönster och fördo-

25

Reptilhjärnan och motorvägen

Titel enligt Nationalencyklopedin En titel är ett ord som vanligen indikerar en persons yrke, sociala position eller status. De kan användas vid tilltal, men den vanligaste användningen är som en status- eller befattningsmässig beskrivning.

Titlar har använts i de flesta samhällen och kan vara antingen ärvda eller förvärvade. För många titlar har det funnits explicita regler om vem och hur de får användas. Förr var det vanligt att makan till den betitlade maken i sociala sammanhang utrustades med en feminiserad form, exempelvis kunde makan till en konsul kallas konsulinnan. Motsatsen, att maken får en egen form av makans titel, är om inte okänt så åtminstone mycket ovanligt. I de fall en titel är förvärvad hör den ofta ihop med ett yrke, ett uppdrag eller en utbildning.

och delar med mig av vem jag egentligen är bakom alla titlar. Det skapar alltid intressanta samtal om fördomar och hur lika vi egentligen är.

Sista frågan jag kastar ut och som jag vill dela även här med dig är: Måste vi ha titlar? Vad bidrar de med egentligen?

Vad tycker du? När tog du dig utanför din egen trygghetszon senast? Vilka titlar tror du att andra – de som möter dig på bussen eller på gatan – sätter på dig utan att ni ens har pratat med varandra? Vad tänker andra om dig? Vad tänker du om dig själv?

24

S K I P PA T I T E L N O C H R I V M U R E N

Hur lång tid har vi på oss att göra intryck på en annan människa?

Och åt andra hållet: Hur lång tid tar det innan din hjärna placerar in den person du har framför dig i en box? ”Jaha, hen är en sådan.” Åsikterna om det går isär.

Vissa experter säger att det allra första omdömet om en annan människa har vi klart på 39 sekunder. Direkt tar hjärnan med oss ut på en spikrak motorväg. ”Dålig kroppshållning? Jaha, då är du ingen att ta på allvar, tack och hej.” Ett stort tack till våra alldeles egna reptilhjärnor. Men det finns möjligheter att ta kontroll över det här beteendet.

Forskare menar att vår iver att döma andra människor är evolutionärt betingad och har med överlevnadsinstinkt att göra. Om jag är bra på att snabbt bedöma situationen, läsa av och skapa mig en bild, kan jag kanske upptäcka hot. Då överlever jag längre. När vi ”skannar av” en annan människa är det därför två egenskaper vi framför allt letar efter: • •

Värme – är personen trevlig och empatisk?

Status – självförtroende, kan jag lita på den här personen?

Så, mina kära medmänniskor, vi har alltså drygt 30 sekunder vardera att göra intryck på varandra och att välja hur vi bemöter varandra. Under den tiden fyller vår egen hjärna oss med motorvägstankar – tankar och impulser vi inte riktigt kan kontrollera om vi inte medvetet stoppar dem. Under dessa 30 sekunder är det våra erfarenheter, tidigare tolkningar, invanda mönster och fördo-

25

mar som bestämmer åt oss. Det krävs engagemang, mod och vilja för att bryta sina invanda mönster. Vi behöver utmana oss själva och våra egna fördomar.

När vi får kontakt med en ny människa digitalt så dömer vi denne på åtta sekunder. Åtta sekunder. I onlinevärlden dömer vi alltså snabbare än live. Jag vill börja bryta mig ur min egen personliga box. Jag hoppas att du också vill börja utmana dina invanda tankar.

It takes courage to grow up and become who you really are.

E.E. CUMMINGS

26

S K I P PA T I T E L N O C H R I V M U R E N

mar som bestämmer åt oss. Det krävs engagemang, mod och vilja för att bryta sina invanda mönster. Vi behöver utmana oss själva och våra egna fördomar.

När vi får kontakt med en ny människa digitalt så dömer vi denne på åtta sekunder. Åtta sekunder. I onlinevärlden dömer vi alltså snabbare än live. Jag vill börja bryta mig ur min egen personliga box. Jag hoppas att du också vill börja utmana dina invanda tankar.

It takes courage to grow up and become who you really are.

E.E. CUMMINGS

26

S K I P PA T I T E L N O C H R I V M U R E N

KAPITEL 2

Mod och utveckling Självledarskap kan tyckas vara endast en trend just nu, men att arbeta med sitt självledarskap kan spela stor roll om du vill skapa ett hüllbart, utvecklande och empatiskt liv.

29

KAPITEL 2

Mod och utveckling Självledarskap kan tyckas vara endast en trend just nu, men att arbeta med sitt självledarskap kan spela stor roll om du vill skapa ett hüllbart, utvecklande och empatiskt liv.

29

Personlig utveckling och självledarskap Vi behöver alla personlig utveckling, och i våra yrkesliv värderas självledarskapet mer och mer: förmågan att våga bidra, komma med idéer, ta ansvar och leda egna processer framåt. Privat kan vi ta hjälp av vårt självledarskap kopplat till träning, kost och planering av tid.

Självledarskap innebär att vilja utvecklas genom att ifrågasätta sina egna antaganden. Det handlar om att ständigt vara nyfiken på och utveckla medvetenheten om tankar, känslor, motiv, drivkrafter och den påverkan man har på andra. Du kan utveckla ditt självledarskap genom att våga ”zooma ut” från dina egna perspektiv. När du ställer dig vid sidan om ser du dina utmaningar på ett nytt sätt. När du fått en överblick kan du ”zooma in” och få grepp om vad som behöver göras och hur du ska agera. Vi behöver i vårt eget självledarskap ta reda på vilka behov vi har i samtliga delar av vårt liv.

I en tid när vi nu ska samexistera med den nya samhällsmedborgaren roboten, är det bra att vi vet vilka behov vi har och var vi passar in. De behov vi har idag förändras hela tiden, och i takt med utvecklingen av vad vår nya samhällsmedborgare kan göra, ändras våra behov av varandra i yrkesliven och kanske till och med i våra privatliv. Vi har nu AI-teknik som kan passa barnen när vi är på jobbet. På vissa arbetsplatser har vi robotar som gör jobb vi själva gjorde för bara några år sedan. Behoven skiftar hela tiden,

30

MOD OCH UTVECKLING

Loading... Please wait

För att kickstarta sig själv behöver man vilja göra det. Var lite nyfiken på din egen uppgradering! Att skapa innovationskraft i dig själv för att kunna ta fram dina företagsamma egenskaper och att börja skapa.

snabbare än någonsin. Det vi kan göra är att försöka bygga hållbara liv och samhällen för alla, genom att kartlägga våra behov.

För det ändamålet kan vi utgå ifrån en välkänd behovstrappa.

Maslows behovstrappa Maslows behovstrappa, eller behovshierarki, är en modell som presenterades 1943 av den amerikanske psykologen Abraham Maslow i artikeln ”A Theory of Human Motivation”. Den publicerades i den vetenskapliga tidskriften Psychological Review 1943.

Modellen förklarar hur människor prioriterar sina olika behov.

Enligt min erfarenhet är behovstrappan ett riktigt bra verktyg när det kommer till att motivera team på arbetsplatser.

31

Personlig utveckling och självledarskap Vi behöver alla personlig utveckling, och i våra yrkesliv värderas självledarskapet mer och mer: förmågan att våga bidra, komma med idéer, ta ansvar och leda egna processer framåt. Privat kan vi ta hjälp av vårt självledarskap kopplat till träning, kost och planering av tid.

Självledarskap innebär att vilja utvecklas genom att ifrågasätta sina egna antaganden. Det handlar om att ständigt vara nyfiken på och utveckla medvetenheten om tankar, känslor, motiv, drivkrafter och den påverkan man har på andra. Du kan utveckla ditt självledarskap genom att våga ”zooma ut” från dina egna perspektiv. När du ställer dig vid sidan om ser du dina utmaningar på ett nytt sätt. När du fått en överblick kan du ”zooma in” och få grepp om vad som behöver göras och hur du ska agera. Vi behöver i vårt eget självledarskap ta reda på vilka behov vi har i samtliga delar av vårt liv.

I en tid när vi nu ska samexistera med den nya samhällsmedborgaren roboten, är det bra att vi vet vilka behov vi har och var vi passar in. De behov vi har idag förändras hela tiden, och i takt med utvecklingen av vad vår nya samhällsmedborgare kan göra, ändras våra behov av varandra i yrkesliven och kanske till och med i våra privatliv. Vi har nu AI-teknik som kan passa barnen när vi är på jobbet. På vissa arbetsplatser har vi robotar som gör jobb vi själva gjorde för bara några år sedan. Behoven skiftar hela tiden,

30

MOD OCH UTVECKLING

Loading... Please wait

För att kickstarta sig själv behöver man vilja göra det. Var lite nyfiken på din egen uppgradering! Att skapa innovationskraft i dig själv för att kunna ta fram dina företagsamma egenskaper och att börja skapa.

snabbare än någonsin. Det vi kan göra är att försöka bygga hållbara liv och samhällen för alla, genom att kartlägga våra behov.

För det ändamålet kan vi utgå ifrån en välkänd behovstrappa.

Maslows behovstrappa Maslows behovstrappa, eller behovshierarki, är en modell som presenterades 1943 av den amerikanske psykologen Abraham Maslow i artikeln ”A Theory of Human Motivation”. Den publicerades i den vetenskapliga tidskriften Psychological Review 1943.

Modellen förklarar hur människor prioriterar sina olika behov.

Enligt min erfarenhet är behovstrappan ett riktigt bra verktyg när det kommer till att motivera team på arbetsplatser.

31

De fem stegen Maslows behovstrappa är utformad som en pyramid med fem nivåer.

1. Grundläggande behov I Maslows modell ses grundläggande behov främst som det som krävs för att överleva, det vill säga mat, vatten, kläder, luft och någonstans att bo. Om inte dessa behov är uppfyllda är det svårt att klara sig.

Hur kan de grundläggande behoven i en arbetssituation tillfredsställas? Exempel som ofta kommer upp är tillgång till vattenautomater, kaffemaskiner och fika på fredagar. Men även respekt är ett återkommande behov, att alla på arbetsplatsen behandlas och möts på ett respektfullt sätt.

det kan också ske vid ekonomisk kris, sjukdom eller arbetslöshet.

Om arbetsplatsen inte jobbar för att den ska kännas trygg blir den anställda i regel mindre benägen att fatta beslut som innebär risker, att vara alltför innovativ och företagsam – egenskaper som efterfrågas hos medarbetare. Det handlar om viljan att pröva på nya saker och åta sig nya arbetsuppgifter. Beslut som fattas i otrygg miljö grundar sig istället på att säkerställa behovet av trygghet och säkerhet. Är du chef eller ledare för ett team? Eller ansvarar du för miljön på ert företag? Kanske sitter du som HR-chef? Se i så fall över den fysiska arbetsplatsen, alltifrån ventilation och viloplatser till övertidskultur och möteskultur. Självklart påverkar även lönenivåerna De fem stegen i Maslows behovstrappa.

2. Behov av trygghet Trygghetsbehov kan delas upp i fyra underkategorier: • personlig säkerhet • ekonomisk säkerhet • hälsa och välmående • socialt skyddsnät, till exempel vid sjukdom.

När de fysiska behoven är tillfredsställda är det behov av trygghet och säkerhet som tar fokus. Dessa behov kan naturligtvis vara svåra att tillfredsställa i extrema situationer, som krig och naturkatastrofer, men också i hem där miljön inte är säker, där till exempel våld eller övergrepp förekommer. Vid trauman kan man drabbas av posttraumatiskt stressyndrom eller andra psykiska sjukdomar, men

32

MOD OCH UTVECKLING

Behov av självförverkligande

Behov av uppskattning

Behov av kärlek och gemenskap Behov av trygghet Grundläggande behov

33

De fem stegen Maslows behovstrappa är utformad som en pyramid med fem nivåer.

1. Grundläggande behov I Maslows modell ses grundläggande behov främst som det som krävs för att överleva, det vill säga mat, vatten, kläder, luft och någonstans att bo. Om inte dessa behov är uppfyllda är det svårt att klara sig.

Hur kan de grundläggande behoven i en arbetssituation tillfredsställas? Exempel som ofta kommer upp är tillgång till vattenautomater, kaffemaskiner och fika på fredagar. Men även respekt är ett återkommande behov, att alla på arbetsplatsen behandlas och möts på ett respektfullt sätt.

det kan också ske vid ekonomisk kris, sjukdom eller arbetslöshet.

Om arbetsplatsen inte jobbar för att den ska kännas trygg blir den anställda i regel mindre benägen att fatta beslut som innebär risker, att vara alltför innovativ och företagsam – egenskaper som efterfrågas hos medarbetare. Det handlar om viljan att pröva på nya saker och åta sig nya arbetsuppgifter. Beslut som fattas i otrygg miljö grundar sig istället på att säkerställa behovet av trygghet och säkerhet. Är du chef eller ledare för ett team? Eller ansvarar du för miljön på ert företag? Kanske sitter du som HR-chef? Se i så fall över den fysiska arbetsplatsen, alltifrån ventilation och viloplatser till övertidskultur och möteskultur. Självklart påverkar även lönenivåerna De fem stegen i Maslows behovstrappa.

2. Behov av trygghet Trygghetsbehov kan delas upp i fyra underkategorier: • personlig säkerhet • ekonomisk säkerhet • hälsa och välmående • socialt skyddsnät, till exempel vid sjukdom.

När de fysiska behoven är tillfredsställda är det behov av trygghet och säkerhet som tar fokus. Dessa behov kan naturligtvis vara svåra att tillfredsställa i extrema situationer, som krig och naturkatastrofer, men också i hem där miljön inte är säker, där till exempel våld eller övergrepp förekommer. Vid trauman kan man drabbas av posttraumatiskt stressyndrom eller andra psykiska sjukdomar, men

32

MOD OCH UTVECKLING

Behov av självförverkligande

Behov av uppskattning

Behov av kärlek och gemenskap Behov av trygghet Grundläggande behov

33

känslan av trygghet, liksom tillgången på information och ledningens tillgänglighet. Konflikter är en stor källa till osäkerhet, försök att lösa dem direkt.

En början kan vara att se till att alla medarbetare har en bra arbetsbeskrivning där det framgår vilka deras arbetsuppgifter är.

3. Behov av kärlek och gemenskap Alla människor vill bli sedda och hörda. Vänskap och familj är viktiga relationer. Enligt Maslow behöver alla känna tillhörighet och acceptans i en social grupp, oavsett storlek. Du bygger din egen tribe, en samhörighet med andra på dina villkor. Du bestämmer över dina relationer.

När det kommer till den yrkesmässiga miljön handlar det om att känna att man är en del av gruppen och är accepterad av kollegor och chefer. Vuxenmobbning på arbetsplatser är inte ovanligt.

Att vara mobbad eller känna sig utanför leder ofta till depression. Var noga med att kommunicera hur du vill att ni på just ert jobb ska ha det så det blir så bra som möjligt. Är du chef och stöter på mobbning bland medarbetarna måste du agera. Ta hjälp av teamet, våga fråga dem. Teambuilding ska inte underskattas. Uppmuntra gärna till sociala aktiviteter även på arbetstid. I start upvärlden, där jag rört mig mycket, finns knappt ett enda kontor utan pingisbord och sällskapsspel i köket. Glöm inte att fira tillsammans när det går bra.

4. Behov av uppskattning För att vi ska känna välbefinnande behöver det individuella självförtroendet och självkänslan matcha varandra. Det är viktigt att

34

MOD OCH UTVECKLING

vi är i balans, att våra båda delar bidrar till vårt välmående. Det är vanligt att vårt självförtroende kan vara väldigt högt i perioder, men det betyder inte att självkänslan är stark och jämn. Det är därför vi ibland behöver uppskattning. Det är okej att be om det ibland, våga fråga de människor du har runt dig. Be dem säga tre saker som de uppskattar med dig. Och glöm inte bort att också ge dig själv hållbar feedback och uppskattning för att låta din självkänsla växa över tid. Enligt Maslow finns det två nivåer av uppskattning.

A. Lägre nivå Behovet av uppskattning kan leda till att man kämpar efter att uppnå status i en grupp och aktivt söker uppmärksamhet.

B. Högre nivå Behov av självrespekt innebär att man behöver känna att man tror på sig själv och är kompetent inom sitt arbetsområde eller som individ. Den högre nivån, som även dominerar över den lägre, kan yttra sig i ett stort frihetsbehov eller ett behov av oberoende.

Det handlar om att hitta sin egen balans mellan de två nivåerna.

För mig personligen är det lätt att känna uppskattning för andra människor. Ibland nästan för lätt. Jag är faktiskt också väldigt duktig på att kommunicera den, såväl till kunder som till vänner och på innebandyplanen. Ibland lämnar jag skriftlig feedback och uppskattning, men för det mesta förmedlar jag den muntligt.

Många kan bli bättre på att uppskatta sina arbetskamrater.

Ansvarar du för välmåendet på din arbetsplats, vilket jag tycker

35

känslan av trygghet, liksom tillgången på information och ledningens tillgänglighet. Konflikter är en stor källa till osäkerhet, försök att lösa dem direkt.

En början kan vara att se till att alla medarbetare har en bra arbetsbeskrivning där det framgår vilka deras arbetsuppgifter är.

3. Behov av kärlek och gemenskap Alla människor vill bli sedda och hörda. Vänskap och familj är viktiga relationer. Enligt Maslow behöver alla känna tillhörighet och acceptans i en social grupp, oavsett storlek. Du bygger din egen tribe, en samhörighet med andra på dina villkor. Du bestämmer över dina relationer.

När det kommer till den yrkesmässiga miljön handlar det om att känna att man är en del av gruppen och är accepterad av kollegor och chefer. Vuxenmobbning på arbetsplatser är inte ovanligt.

Att vara mobbad eller känna sig utanför leder ofta till depression. Var noga med att kommunicera hur du vill att ni på just ert jobb ska ha det så det blir så bra som möjligt. Är du chef och stöter på mobbning bland medarbetarna måste du agera. Ta hjälp av teamet, våga fråga dem. Teambuilding ska inte underskattas. Uppmuntra gärna till sociala aktiviteter även på arbetstid. I start upvärlden, där jag rört mig mycket, finns knappt ett enda kontor utan pingisbord och sällskapsspel i köket. Glöm inte att fira tillsammans när det går bra.

4. Behov av uppskattning För att vi ska känna välbefinnande behöver det individuella självförtroendet och självkänslan matcha varandra. Det är viktigt att

34

MOD OCH UTVECKLING

vi är i balans, att våra båda delar bidrar till vårt välmående. Det är vanligt att vårt självförtroende kan vara väldigt högt i perioder, men det betyder inte att självkänslan är stark och jämn. Det är därför vi ibland behöver uppskattning. Det är okej att be om det ibland, våga fråga de människor du har runt dig. Be dem säga tre saker som de uppskattar med dig. Och glöm inte bort att också ge dig själv hållbar feedback och uppskattning för att låta din självkänsla växa över tid. Enligt Maslow finns det två nivåer av uppskattning.

A. Lägre nivå Behovet av uppskattning kan leda till att man kämpar efter att uppnå status i en grupp och aktivt söker uppmärksamhet.

B. Högre nivå Behov av självrespekt innebär att man behöver känna att man tror på sig själv och är kompetent inom sitt arbetsområde eller som individ. Den högre nivån, som även dominerar över den lägre, kan yttra sig i ett stort frihetsbehov eller ett behov av oberoende.

Det handlar om att hitta sin egen balans mellan de två nivåerna.

För mig personligen är det lätt att känna uppskattning för andra människor. Ibland nästan för lätt. Jag är faktiskt också väldigt duktig på att kommunicera den, såväl till kunder som till vänner och på innebandyplanen. Ibland lämnar jag skriftlig feedback och uppskattning, men för det mesta förmedlar jag den muntligt.

Många kan bli bättre på att uppskatta sina arbetskamrater.

Ansvarar du för välmåendet på din arbetsplats, vilket jag tycker

35

att alla gör oavsett miljö, så se till att en dag i veckan ha fokus på uppskattning. Bestäm dig för att varje dag visa någon form av uppskattning, även om det vissa dagar känns svårt. Självklart ska du sätta dig själv först ibland så att du själv utvecklas. Att ge sig själv eller be om nya arbetsuppgifter kan vara ett verktyg till utveckling. Du kan även träna dig på att sätta nya personliga mål, det är viktigt för självförtroendet. Även en vd för ett stort internationellt bolag behöver ibland ställa sig frågan vad hen behöver för att utvecklas. Balansera mellan att vara trygg i din roll och vara lite rädd. Precis så att du känner dig lagom utmanad.

Jag tycker vi borde införa hemlig vän mer i vuxenlivet. För dig som inte upplevde den övningen i skolan kan jag berätta att den går ut på att under en vecka eller en månad lyfta, uppskatta och vara extra snäll mot en person i klassen. Övningen startar med att alla får dra en lapp med en klasskompis namn på och sedan har alla en hemlig vän att se, höra och lyfta under en tid. Jag tycker det är en fin övning.

5. Behov av självförverkligande Sista nivån i Maslows behovstrappa beskriver något som ständigt förändras och som ser olika ut för oss alla. Men i grunden handlar det om din egen strävan att bli den mest kompletta, äkta och genuina versionen av dig själv och utnyttja din fulla potential. För egen del känner jag att jag uppfyller detta behov när jag står på scen och når ut till andra människor och de når till mig. När är du i ditt esse?

Maslow framhåller att även om alla nivåer i behovstrappan uppfylls är det inte säkert att det automatiskt leder till självförverkligande. Det handlar om hur du mår, hur du ser på dig själv. Hur du

36

MOD OCH UTVECKLING

väljer att behandla dig själv och dina personliga egenskaper.

När det handlar om yrkesroller så är vi som mest produktiva, innovativa och kreativa när vi befinner oss längst upp i trappan och har god självkänsla och gott självförtroende. Det är hit chefen vill ha oss för att se vad vi kan bidra med då. Vi är även som mest motiverade på den här nivån. För den som nått hit brukar det sedan handla om platåer, härifrån kan du välja själv hur du vill utvecklas.

Numera finns en humoristisk variant av trappan med två nya nivåer som utgör grunden för alla de andra: el/batteri och wifi.

Första gången jag såg det skrattade jag till tusen. Men när man kommer ut på en gymnasieskola skrattar man inte lika mycket; skrämmande nog stämmer skämtvarianten rätt väl.

Maslows trappa i modern tappning.

Behov av självförverkligande Behov av uppskattning Behov av kärlek och gemenskap Behov av trygghet Grundläggande behov WiFi Batteri/el

37

att alla gör oavsett miljö, så se till att en dag i veckan ha fokus på uppskattning. Bestäm dig för att varje dag visa någon form av uppskattning, även om det vissa dagar känns svårt. Självklart ska du sätta dig själv först ibland så att du själv utvecklas. Att ge sig själv eller be om nya arbetsuppgifter kan vara ett verktyg till utveckling. Du kan även träna dig på att sätta nya personliga mål, det är viktigt för självförtroendet. Även en vd för ett stort internationellt bolag behöver ibland ställa sig frågan vad hen behöver för att utvecklas. Balansera mellan att vara trygg i din roll och vara lite rädd. Precis så att du känner dig lagom utmanad.

Jag tycker vi borde införa hemlig vän mer i vuxenlivet. För dig som inte upplevde den övningen i skolan kan jag berätta att den går ut på att under en vecka eller en månad lyfta, uppskatta och vara extra snäll mot en person i klassen. Övningen startar med att alla får dra en lapp med en klasskompis namn på och sedan har alla en hemlig vän att se, höra och lyfta under en tid. Jag tycker det är en fin övning.

5. Behov av självförverkligande Sista nivån i Maslows behovstrappa beskriver något som ständigt förändras och som ser olika ut för oss alla. Men i grunden handlar det om din egen strävan att bli den mest kompletta, äkta och genuina versionen av dig själv och utnyttja din fulla potential. För egen del känner jag att jag uppfyller detta behov när jag står på scen och når ut till andra människor och de når till mig. När är du i ditt esse?

Maslow framhåller att även om alla nivåer i behovstrappan uppfylls är det inte säkert att det automatiskt leder till självförverkligande. Det handlar om hur du mår, hur du ser på dig själv. Hur du

36

MOD OCH UTVECKLING

väljer att behandla dig själv och dina personliga egenskaper.

När det handlar om yrkesroller så är vi som mest produktiva, innovativa och kreativa när vi befinner oss längst upp i trappan och har god självkänsla och gott självförtroende. Det är hit chefen vill ha oss för att se vad vi kan bidra med då. Vi är även som mest motiverade på den här nivån. För den som nått hit brukar det sedan handla om platåer, härifrån kan du välja själv hur du vill utvecklas.

Numera finns en humoristisk variant av trappan med två nya nivåer som utgör grunden för alla de andra: el/batteri och wifi.

Första gången jag såg det skrattade jag till tusen. Men när man kommer ut på en gymnasieskola skrattar man inte lika mycket; skrämmande nog stämmer skämtvarianten rätt väl.

Maslows trappa i modern tappning.

Behov av självförverkligande Behov av uppskattning Behov av kärlek och gemenskap Behov av trygghet Grundläggande behov WiFi Batteri/el

37

Valet att lära oss – learning by reflection Vi har valet att lära av andra och valet att ta oss tid att växa som personer. Under min projektledarutbildning med inriktning ledarskap och organisation studerade vi just lärande. Jag hade tidigare inte riktigt tagit mig tid att förstå lärande och hur just jag lär mig, för hur vi lär oss nya saker är såklart olika. För mig har Kolbs lärcirkel fungerat väldigt bra. Har du hört talas om den? Det är en modell och teori om erfarenhetsbaserat lärande och lärstilar som på 1970- och 1980-talen utformades av den amerikanske psykologen David Kolb. Han i sin tur utgick ifrån föregångaren Kurt Lewin (1890–1947), tysk-amerikansk psykolog, och känd för begrepp som aktionsforskning, change agent, fältteori och gruppdynamik. Daniel Kolbs lärcirkel beskriver ett sätt att lära i fyra delar, där kopplingen mellan praktik och teori tydliggörs. De fyra faserna i cirkeln är: 1. Upplevelse Du upplever eller gör någonting utifrån tidigare erfarenheter och kunskaper.

2. Reflektion Du reflekterar och ställer dig frågor utifrån det du upplever och gör.

3. Abstraktion Du sammanfattar flera enskilda upplevelser. Sorterar, kategoriserar och skapar nya begrepp och teorier.

38

MOD OCH UTVECKLING

4. Tillämpning Du experimenterar och tillämpar ny kunskap genom att göra nya saker.

Enligt Kolb kan lärandet börja var som helst i lärcirkeln – men vandringen mellan de olika faserna kräver olika lärstilar. I mina utbildningar och entreprenörskapsprogram har reflektion fått en stående plats i programmens dagliga schema, tillsammans med upplevelsebaserat lärande.

Jag vill att du funderar över hur du lär dig bäst, för i den här boken kommer du att behöva använda dig av samtliga delar i Kolbs lärcirkel. Du kommer att ha användning för upplevelse, reflektion, abstraktion och tillämpning. I företagandet använder jag mig av samtliga delar. Vi kan tillsammans börja med frågeställningar kopplat till företagsamhet: mod och hur vi människor valt att boxa in oss.

Mod och innovationsrace Känner du att du är en modig person? Eller att du är innovativ?

Jag kan känna att jag är både modig och innovativ. Men vad betyder mod för oss kollektivt? Vissa värderingar eller egenskaper kan vara bra att bryta ner inför sig själv, för att få insikt om vad de verkligen betyder.

Vad är mod?

Mod målas ofta upp som tapperhet. Det är lite superhjältekänsla över det hela. För många är brandmän och poliser modiga. Andra

39

Valet att lära oss – learning by reflection Vi har valet att lära av andra och valet att ta oss tid att växa som personer. Under min projektledarutbildning med inriktning ledarskap och organisation studerade vi just lärande. Jag hade tidigare inte riktigt tagit mig tid att förstå lärande och hur just jag lär mig, för hur vi lär oss nya saker är såklart olika. För mig har Kolbs lärcirkel fungerat väldigt bra. Har du hört talas om den? Det är en modell och teori om erfarenhetsbaserat lärande och lärstilar som på 1970- och 1980-talen utformades av den amerikanske psykologen David Kolb. Han i sin tur utgick ifrån föregångaren Kurt Lewin (1890–1947), tysk-amerikansk psykolog, och känd för begrepp som aktionsforskning, change agent, fältteori och gruppdynamik. Daniel Kolbs lärcirkel beskriver ett sätt att lära i fyra delar, där kopplingen mellan praktik och teori tydliggörs. De fyra faserna i cirkeln är: 1. Upplevelse Du upplever eller gör någonting utifrån tidigare erfarenheter och kunskaper.

2. Reflektion Du reflekterar och ställer dig frågor utifrån det du upplever och gör.

3. Abstraktion Du sammanfattar flera enskilda upplevelser. Sorterar, kategoriserar och skapar nya begrepp och teorier.

38

MOD OCH UTVECKLING

4. Tillämpning Du experimenterar och tillämpar ny kunskap genom att göra nya saker.

Enligt Kolb kan lärandet börja var som helst i lärcirkeln – men vandringen mellan de olika faserna kräver olika lärstilar. I mina utbildningar och entreprenörskapsprogram har reflektion fått en stående plats i programmens dagliga schema, tillsammans med upplevelsebaserat lärande.

Jag vill att du funderar över hur du lär dig bäst, för i den här boken kommer du att behöva använda dig av samtliga delar i Kolbs lärcirkel. Du kommer att ha användning för upplevelse, reflektion, abstraktion och tillämpning. I företagandet använder jag mig av samtliga delar. Vi kan tillsammans börja med frågeställningar kopplat till företagsamhet: mod och hur vi människor valt att boxa in oss.

Mod och innovationsrace Känner du att du är en modig person? Eller att du är innovativ?

Jag kan känna att jag är både modig och innovativ. Men vad betyder mod för oss kollektivt? Vissa värderingar eller egenskaper kan vara bra att bryta ner inför sig själv, för att få insikt om vad de verkligen betyder.

Vad är mod?

Mod målas ofta upp som tapperhet. Det är lite superhjältekänsla över det hela. För många är brandmän och poliser modiga. Andra

39

tycker det är modigt att våga något farligt, som att testa bungyjump eller fallskärmshoppning. Åter andra tycker det är dumdristigt. För vissa kan mod vara att tillåta sig att känna rädsla och övervinna den genom exponering – att visa den för sig själv och andra.

Man brukar skilja på fysiskt och moraliskt mod. Fysiskt mod är förmågan att övervinna smärta och kroppsliga plågor, medan moraliskt mod är att våga riskera anseende och prestige.

För mig betyder mod att våga tro på sig själv och sin egen förmåga att utvecklas och komma på idéer. Som företagare får jag ofta höra att jag är modig som driver eget. Det kanske är sant, det är lite mer osäkert än att vara anställd. Men oavsett om du är företagsam och innovativ som anställd eller om du driver eget företag eller projekt på fritiden så behöver du mod. Efter 14 år i miljöer som präglas av entreprenörskap är jag inte rädd för ”galna” projekt.

Jag tänker sällan ”nej, det här går inte”, utan möter 99 procent av alla idéer med nyfikenhet och en stor portion möjlighetstänkande.

Alla idéer som innehåller våld, droger eller sexuella tjänster går dock bort. Jag har stött på mängder av underbara idéer under mina workshops genom åren. Vi är bra påhittiga!

Till dig som sitter hemma och funderar på en förändring i ditt liv: börja smått. Våga be om hjälp om det behövs. Sätt dina känslor i rörelse. Ta ett första steg. Är det en idé du bär på? Börja testa hur du kan gå från idé till verklighet. Även här, våga be om hjälp. Annars kanske du en dag går förbi ett fönster och får syn på den där produkten som du ritade upp på en servett en gång men inte gjorde något av. Idéer är universella. De finns runt oss och bestämmer sig för att landa ibland. När en idé landar – ta hand om den och försök ge den näring.

40

MOD OCH UTVECKLING

Odd Molly och skateboard – intervju med Per Holknekt PER HOLKNEKT en man som inte bara är en extremt framgångsrik

entreprenör och föreläsare, utan också gammal världsmästare i skateboard och mannen som skapade skate-modet.

Hur kom det sig att du blev modeskapare?

– Jag köpte en skateboard till en kompis. Det var en slump, en liten energi i rörelse. Nyfikenheten gjorde mig till världsmästare och sedan var allt igång. Intresset växte till en skateboardfabrik, en klädfabrik, en av världens största skateboardtidningar ...

41

tycker det är modigt att våga något farligt, som att testa bungyjump eller fallskärmshoppning. Åter andra tycker det är dumdristigt. För vissa kan mod vara att tillåta sig att känna rädsla och övervinna den genom exponering – att visa den för sig själv och andra.

Man brukar skilja på fysiskt och moraliskt mod. Fysiskt mod är förmågan att övervinna smärta och kroppsliga plågor, medan moraliskt mod är att våga riskera anseende och prestige.

För mig betyder mod att våga tro på sig själv och sin egen förmåga att utvecklas och komma på idéer. Som företagare får jag ofta höra att jag är modig som driver eget. Det kanske är sant, det är lite mer osäkert än att vara anställd. Men oavsett om du är företagsam och innovativ som anställd eller om du driver eget företag eller projekt på fritiden så behöver du mod. Efter 14 år i miljöer som präglas av entreprenörskap är jag inte rädd för ”galna” projekt.

Jag tänker sällan ”nej, det här går inte”, utan möter 99 procent av alla idéer med nyfikenhet och en stor portion möjlighetstänkande.

Alla idéer som innehåller våld, droger eller sexuella tjänster går dock bort. Jag har stött på mängder av underbara idéer under mina workshops genom åren. Vi är bra påhittiga!

Till dig som sitter hemma och funderar på en förändring i ditt liv: börja smått. Våga be om hjälp om det behövs. Sätt dina känslor i rörelse. Ta ett första steg. Är det en idé du bär på? Börja testa hur du kan gå från idé till verklighet. Även här, våga be om hjälp. Annars kanske du en dag går förbi ett fönster och får syn på den där produkten som du ritade upp på en servett en gång men inte gjorde något av. Idéer är universella. De finns runt oss och bestämmer sig för att landa ibland. När en idé landar – ta hand om den och försök ge den näring.

40

MOD OCH UTVECKLING

Odd Molly och skateboard – intervju med Per Holknekt PER HOLKNEKT en man som inte bara är en extremt framgångsrik

entreprenör och föreläsare, utan också gammal världsmästare i skateboard och mannen som skapade skate-modet.

Hur kom det sig att du blev modeskapare?

– Jag köpte en skateboard till en kompis. Det var en slump, en liten energi i rörelse. Nyfikenheten gjorde mig till världsmästare och sedan var allt igång. Intresset växte till en skateboardfabrik, en klädfabrik, en av världens största skateboardtidningar ...

41

MARIA BERGHÄLL

e M P AT I M I N I ST E R I E T

är här för att inspirera till en mer med­ mänsklig värld. Hur vi ska lyckas? Det börjar med en individuell resa. En hållbar framtid och en hållbar värld börjar hos var och en av oss. Vad kan du göra idag för att förbättra och förändra långsiktigt?

EMPATIMINISTERIET

Genom storytelling och intervjuer av kända entreprenörer får vi följa med på en personlig resa genom entreprenör­ skapets snåriga värld. Maria Berghäll provar tesen ”six degrees of separation” som ett mått på hur vi människor verkar. Att det är genom medmänsklighet och sårbarhet styrkan föds att bygga stora nätverk och därigenom bli en god entreprenör. Något AI och robotar aldrig kommer att kunna göra.

e M P AT I

m i n isteri et MEDMÄNSKLIGHET I E N D I G I TA L VÄ R L D

M ARIA BERGHÄLL isbn 978-91-523-5744-6

9 789152 357446

har varit verksam som föreläsare sedan 2005 och är en väletablerad inspirations­ föreläsare i Sverige. Hon har även föreläst i Syd­­ amerika, Asien och ute i Europa. Hennes före­läsning om att skapa innovationskraft hos varje medarbetare oavsett bolag har blivit en verklig framgång. Med hennes energi, kunskap och humor får hon med sig publiken från start.

MARIA BERGHÄLL