9789152355664 by Smakprov Media AB

KOLL PÅ

LÄRARGUIDEN

Jonathan Lindström Lisa Wahlbom

Sanoma Utbildning Postadress: Box 38013, 100 64 Stockholm Besöksadress: Rosenlundsgatan 54, Stockholm www.sanomautbildning.se info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Redaktörer: Ingela Bengtsson, Kristina Hoas, Maria Renck, Ulrika Wendéus Grafisk form: Helen Miller Crafoord/Cosmos Art Illustrationer: Jonathan Lindström

Bildförteckning Omslag: Drottning Kristina av David Beck (1650)/Nationalmuseum s. 37, 38 Bridgeman Images/TT s. 60 Fredrik Sandberg/TT s. 68 Eric Cornelius/Nationalmuseum s. 92, 109 Olaus Magnus Historia om de

nordiska folken

s. 102 Miguel Herranz/Skoklosters slott s. 119 Uppsala universitets konstsamling s. 121 Livrustkammaren s. 126 Kirill Egerov/oceandiscovery.org s. 143, 171 Kaj Eriksson/kanoner.nu s. 147 Gustavianum Uppsala universitetsmuseum s. 159 f.d. Bonniers förlagsarkiv

Tack till Emelie Dahlén som har bidragit med kopieringsunderlag och pedagogiska synpunkter i den här lärarguiden.

Kopieringsförbud! Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen! De sidor som är märkta ”Kopiering tillåten!” får kopieras. I övrigt gäller att kopiering, utöver lärarens rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnarens huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. Tryck: Livonia Print, Lettland 2021

s. 198 Erich Lessing/TT s. 209, 212 Skoklosters slott s. 215, 230, 235, 247 Kungliga biblioteket s. 252, 263 Nationalmuseum s. 260 f.d. Bonniers förlagsarkiv/TT s. 264 Nationalmuseum s. 266 Armémuseum

Välkommen! Det här är lärarguiden till Koll på Historia 5 om Vasatiden och Stormaktstiden. I Koll på Historia 5 kommer ni att få läsa om både stora händelser som införandet av arvkungariket, boktryckarkonsten och protestantismen. Men också vardagliga händelser som att en gosse i Göteborg år 1695 blev biten i huvudet av en apa som var på rymmen och att Gustav Vasa nästan slet håret av sin dotter Cecilia när hon blev påkommen med en kille på rummet. Det har hon själv berättat om i ett brev. Innehållet i våra böcker, både om människor, och exempel på händelser, är hämtade från verkliga källor som till exempel brev, dokument och domstolsprotokoll (utom de skönlitterära texterna). Vår tanke är att det är viktigt att tidigt se och möta källorna till kunskapen, spåren från tiden. Genom att eleverna möter historiska källor tänker vi att de tillägnar sig en historisk medvetenhet och ett kritiskt tänkande. Här i lärarguiden hittar du stöd till din undervisning. Till varje uppslag finns kompletterande fakta, metodiska tips med förslag på lärarledda uppgifter, kopieringsunderlag med extra uppgifter och tester till varje kapitel. Vi har också lagt in förstoringsglaset där det passar bra att diskutera källor och källkritik och längst bak hittar du lärarblad som vi kallar Koll på källan. Allt för att du som lärare ska kunna förklara historiska skeenden och händelser på ett tydligt och pedagogiskt sätt. Att ta del av människoöden och händelser från vår historia ger oss kunskap, men hjälper oss också att förstå vår samtid. Inte minst lär vi oss att allt kan vara annorlunda och att ingenting kan tas för givet. Vi hoppas att du och dina elever kommer att bli lika fascinerade av denna epok som vi är! Varmt välkomna in i Vasatiden och Stormaktstiden! Jonathan Lindström Elisabeth Wahlbom

Innehåll Det här är Koll på Historia 5 6

ARBETSBLAD 2: LÄS MER – Gustavs privata brev 78

Historiskt intressanta platser i Sverige 8

ARBETSBLAD 3: Vasaquiz 79

Hitta mer information 10

LÄRARBLAD 1: Högläsningstext – utdrag ur Kungagubben – En bok om Gustav Vasa 80

Språkutvecklande arbete i SO 11 Att förhålla sig till kursplanen 18 Centralt innehåll 20 Bedömningsunderlag 22 Kapitlens syften 24

LÄRARBLAD 2: Glaserade äpplen 87 TEST: Har du koll på Vasasläkten styr? 88 Facit 89

3. Vasatidens människor 90

1. En ny tid – VASATIDEN 27

Olaus Magnus bok – Livet på 1500-talet 91

Förändringar 29

Bergsmän, kvinnor och barn 100

Reformationen 31

Tro och folktro 103

Europa under 1500-talet 34

Ordlista: Vasatidens människor 105

Norden på 1500-talet 37

ARBETSBLAD 1: LÄS MER – Kors och tvärs med Vasatidens människor 106

Missnöje med unionen 39 Gustav Eriksson Vasa blir arg 42 Ordlista: En ny tid – Vasatiden 44

Bondefamiljerna 93 Människor i staden 97

ARBETSBLAD 2: Vem säger vad? 107 TEST: Har du koll på Vasatidens människor? 108 Facit 110

ARBETSBLAD 1: Vasakryss 45 ARBETSBLAD 2: LÄS MER – Drottning Elisabet i England 46

4. Runt Östersjön 111

ARBETSBLAD 3: Vem säger vad? 47

Hamnstaden Stockholm 112

TEST: Har du koll på en ny tid – Vasatiden? 48

Handel på Östersjön 115

Facit 50

Makten över Östersjön 117 Krig kostar pengar och liv 120

2. Vasasläkten styr 51 Släkten Vasa 52

Vasatiden går mot sitt slut 122 Ordlista: Runt Östersjön 125

Gustav Vasas äventyr 55

ARBETSBLAD 1: LÄS MER – Krigsskeppet Mars Makalös 126

Hur kan vi veta något? 58

ARBETSBLAD 2: Vykort från Vasatiden 128

Reformation i Sverige 61

ARBETSBLAD 3: Östersjöquiz 129

Koll på folket 64

TEST: Har du koll på runt Östersjön? 130

Bönderna gör uppror 66 Barnen Vasa 69 Johan, Sigismund och Karl 72 Ordlista: Vasasläkten styr 76 ARBETSBLAD 1: LÄS MER – Gustav Vasa i Dalarna 77

Facit 132

5. STORMAKTSTIDEN 133

Ordlista: Kristinas tid 208

Krig i Europa 134

ARBETSBLAD 2: Förklara orden med en bild 210

Hur kan vi veta något? 137

LÄRARBLAD 1: Kristinas aforismer 211

Regalskeppet Vasa 139

TEST: Har du koll på Kristinas tid? 212

Valloner och kanoner 141

Facit 214

ARBETSBLAD 1: Kryss om Kristinas tid 209

Trettioåriga kriget 144 Vid fronten 148 I krigsänkornas land 150 Gustav II Adolf stupar 152 Ordlista: Stormaktstiden 155 ARBETSBLAD 1: LÄS MER – Skeppsbyggen i Stockholm 156

8. Häxor och Karlar 215 Tre kungar hette Karl 216 Sverige är som störst – Skånska kriget 219 Reduktion och envälde 222 Häxförföljelser 225

ARBETSBLAD 2: LÄS MER – Vasa bärgas 157

Förföljelserna tar slut 227

ARBETSBLAD 3: Planera ditt bruk 158

Ordlista: Häxor och Karlar 230

ARBETSBLAD 4: Stormaktskryss 159

ARBETSBLAD 1: LÄS MER – Loshultskuppen 231

LÄRARBLAD 1: Gustav II Adolfs middag 160

ARBETSBLAD 2: LÄS MER – Gråkappan 232

LÄRARBLAD 1: Högläsningstext – utdrag ur Nu seglar Vasa! 161

ARBETSBLAD 3: LÄS MER – I provinserna 233

TEST: Har du koll på stormaktstiden? 170

LÄRARBLAD 1: Högläsningstext – utdrag ur Fiendeland 236

Facit 172

6. Ordning och reda 173 Axel Oxenstierna styr Sverige 174

ARBETSBLAD 4: Quiz om häxor och Karlar 235

LÄRARBLAD 2: Högläsningstext – utdrag ur Mor är ingen häxa 241 TEST: Har du koll på häxor och Karlar? 246 Facit 248

Ståndssamhället och riksdagen 176 Vägar, post och tidningar 178 Kartor över land och stad 181 Ordning i staden 183 Kolonier – nära och långt borta 185 Nya Sverige – en koloni i Amerika 187 Ordlista: Ordning och reda 189 ARBETSBLAD 1: Ny på barnhuset 190 ARBETSBLAD 2: Quiz om ordning och reda 191 TEST: Har du koll på ordning och reda? 192 Facit 194

7. Kristinas tid 195 En flicka! 196 Vid Kristinas hov 199 Jord och gårdar till adeln 203 Kristina abdikerar 206

9. Slutet för stormakten 249 Slottet brinner! 250 Det stora nordiska kriget 253 Karolinerna

256

Stormaktstidens slut 259 Ordlista: Slutet för stormakten 262 ARBETSBLAD 1: Kryss om slutet för stormakten 263 ARBETSBLAD 2: Sortera meningarna i kronologisk ordning 264 TEST: Har du koll på slutet för stormakten? 265 Facit 267

Koll på källan 268 LÄRARBLAD 1: Koll på källan – Vilka frågor kan man ställa till en källa? 268 LÄRARBLAD 2: Koll på källan – Ett rättegångs protokoll från 1630 270

DET HÄR ÄR

Koll på Historia 5 KOLL PÅ KOLL PÅ HISTORIA

KOLL PÅ

Jonathan Lindström Lisa Wahlbom

LÄRARGUIDEN

GRUNDBOKEN

Jonathan Lindström Lisa Wahlbom

45 KRIG, KRIG,

KRIG!

AKTIVITETSBOKEN

KOLL PÅ HISTORIA

AKTIVITETSBOKEN

KOLL PÅ

DIGER-

DÖDEN – så skyddar du dig!

Jonathan Lindström Lisa Wahlbom

Heliga Birgitta på världsturné

Vikingarnas

BÄSTA RESTIPS!

Drottningen

överger kungariket!

Reformationen – FÖR OCH EMOT

Grundboken

Aktivitetsboken

Koll på Historia består av en grundbok, en aktivitetsbok och en lärarguide. Det finns också digital färdighetsträning kopplat till läromedlet i den digitala övärlden Bingel.

Grundboken Grundboken har nio kapitel varav fyra om Vasatiden och fem om stormaktstiden. Varje kapitel inleds med ett uppslag som kan bilda underlag för ett gemensamt samtal i klassen där eleverna får en introduktion till kapitlet. Här presenteras kapitlets mål för eleverna samt några centrala historiska begrepp. Därefter följer ett antal uppslag som är avslutade helheter inom kapitlets tema. De historiska begreppen förklaras också här i sitt sammanhang. Grundboken är rikt illustrerad, till stor del med bildmaterial från den aktuella perioden, vilket bidrar till att öka elevernas intresse och förståelse för stoffet.

Aktivitetsboken Aktivitetsboken följer grundbokens upplägg, så att varje uppslag i grundboken behandlas på en eller två sidor i aktivitetsboken. I aktivitetsboken kan eleverna arbeta vidare på egen hand med uppgifter som hjälper dem att befästa kursplanens förmågor i historia.

Lärarguiden

Några övningar i aktivitetsboken är märkta med ett förstoringsglas. Det visar att eleven måste fundera själv och dra egna slutsatser för att kunna lösa uppgiften, eftersom svaret inte alltid står i grundboken.

Facit till aktivitetsboken finns på: sanomautbildning.se.

Bingel I Bingel finns en digital ö-värld med en ö per årskurs. Varje ö är fylld med färdighetsträning och följer samma progression som Sanoma Utbildnings läromedel. Eleven arbetar först med läromedlet och ”binglar” sedan motsvarande kapitel i Bingel. På så sätt befäster eleven sina kunskaper på ett stimulerande och lustfyllt sätt. Bingel är adaptivt, vilket betyder att nivån på övningarna anpassas efter hur det går för eleven. Läraren kan se i lärarvyn vad varje enskild elev har gjort och hur det har gått. Utifrån detta kan läraren skräddarsy uppgifter och skicka ut dem till eleven. Ju fler övningar eleverna gör, desto fler ping-ping tjänar de. Dessa kan sedan användas för att köpa utrustning till en avatar eller spela olika spel. Läs mer om Bingel på bingel.se.

Lärarguiden För lärarens planering finns lärarguiden med metodiska tips, bakgrundsfakta och ytterligare övningar och kopieringsunderlag till eleverna.

Introduktion till varje kapitel I lärarguiden introduceras varje kapitel i grund boken på följande sätt:

Syfte med kapitlet

introducera uppslaget. De lärarledda uppgifterna är utformade så att de är enkla att genomföra och inte kräver så mycket förberedelser.

Ord och begrepp I en ruta har vi samlat de ord och historiska begrepp från uppslaget som läraren kan behöva förklara och diskutera med klassen för att eleverna ska få nödvändig bakgrundskunskap. Detta stärker elevernas ordförråd och skapar möjligheter att arbeta språk utvecklande i undervisningen. Mer om språkutvecklande arbete i SO kan du läsa på s. 11–17.

I 2–4 meningar beskrivs kapitlets syfte. Detta kan du som lärare använda som utgångspunkt för din planering av arbetsområdet. Syftet finns även presenterat på ett enklare sätt för eleverna på första uppslaget till grundbokens olika kapitel.

Frågor till text och bild

Startförslag

Fakta

Inför ett nytt arbetsområde är det viktigt att fånga elevernas intresse och få dem att börja reflektera utifrån sina egna erfarenheter. Vi ger förslag på olika samtalsämnen eller praktiska uppgifter som ger klassen en gemensam bas att utgå ifrån.

Här har vi samlat faktatexter till läraren för att inspirera och ge mer kunskap som kan användas i undervisningen.

TIPS! Vi ger idéer till aktiviteter som levandegör kapitlet för klassen, ofta i form av något som kan genomföras som ett grupparbete och ibland löpa parallellt med det övriga arbetet med kapitlet.

Spår från tiden Alla exempel och personer har vi hittat i olika källor. På vissa ställen i kapitlen passar det särskilt bra att diskutera källor och källkritik. Där har vi lagt ett förstoringsglas som symbol.

Fördjupning till varje uppslag

Frågorna ger eleverna möjlighet att knyta an till egna kunskaper och erfarenheter. Genom reflektion kan eleven utveckla sin kompetens och konstruera ny kunskap.

Kopieringsunderlag till varje kapitel I slutet av varje kapitel har vi samlat kopieringsunderlag:

Ordlista Några av de centrala historiska begreppen i kapitlet förklaras i en ordlista.

Arbetsblad Här finns övningar som ger eleverna möjlighet till fortsatt självständigt arbete och att praktiskt tillämpa de faktakunskaper som de fått i grundboken.

Lärarblad

Lärarguiden presenterar och fördjupar varje uppslag ur grundboken på följande sätt:

Till några av de lärarledda uppgifterna finns lärarblad som stöd.

Centralt för uppslaget

Test – Har du koll på …?

Här anges vilka historiska kunskaper som uppslaget utgår ifrån och som undervisningen bör behandla.

Till varje kapitel finns ett test med titeln ”Har du koll på …?” som omfattar två eller tre sidor. Här testas elevernas kunskaper utifrån målen för kapitlet.

Lärarledda uppgifter

Facit

Här finns förslag på hur en lektion kan inledas för att samla klassen, fånga elevernas intresse och

Sist i varje kapitel finns ett facit med svaren till arbetsbladen och testet.

Kapitlens syften EN NY TID

Vasatiden

I kapitlet får du lära dig:

ORD & BEGREPP:

• om den tid och stil som kallas renässansen

reformationen, renässansen, Kalmarunionen, avlatsbrev, protestanter, katolska kyrkan, Osmanska riket, tullavgifter, legoknektar, Stockholms blodbad, historiemåleri

• hur Europa förändrades under 1500-talet, bland annat genom upptäcktsresorna och reformationen

• vad som hände när Sverige ville lämna Kalmarunionen • varför Gustav Eriksson Vasa spelar en viktig roll i Sveriges historia.

Vasatidens människor

Mycket var sig likt

Tryckerierna spelade en stor roll i förändringen av Europa. Med tryckta böcker kunde idéer spridas både snabbare och billigare.

Kompassen var viktig för sjöfarten.

1550

1540 1526: Bibeln på svenska.

1560

1570

1580

1590

1570talet: kaparprinsessan Cecilia Vasa.

1560: Gustav Vasas död.

1543: Nils Dackes död.

1563–1570: nordiska sjuårskriget.

1520: Stockholms VASATIDEN blodbad.

Livet på 1500-talet Människorna som levde under Vasatiden blev kära, glada och arga precis som vi, men de levde annorlunda än vad vi gör i dag. De flesta bodde på landet och var bönder som försörjde sig på jordbruk och boskapsskötsel. Under 1500-talet började ny mark odlas upp i öde skogsbygder. Bland samerna, som tidigare mest livnärt sig på jakt och fiske, blev renskötseln allt viktigare. Även bergsbruket, med gruvor för koppar, silver och järn, fanns på landsbygden. De som arbetade med gruvbrytning kallades bergsmän och bergsmännen kom från olika länder.

Sofonisba Anguissola (1532–1625) var en italiensk målare och en av de första kända kvinnliga konstnärerna i historien. Hon blev en känd porträtt målare under renässansen och fick arbete vid hovet i Madrid, Spanien. Det här är ett självporträtt.

1591: Sveriges första barnbok.

1600

1610

I städerna bodde knappt sju procent av befolkningen. Där levde de som blev rika på handel och hantverk, men också många arbetare som slet hårt. Där fanns också en hel del fattiga och utslagna.

1600: Linköpings blodblad.

1558–1583: livländska kriget.

I olika källor kan vi få en glimt av hur barn, kvinnor och män hade det under 1500-talet. Men flest spår finns efter de rika, och efter männen.

En bild i Olaus Magnus bok visar midsommarfirandet i Norden. År 1611 är Vasatiden slut

VASATIDEN 1611: Karl IX död.

VASATIDENS MÄNNISKOR

1. En ny tid – VASATIDEN s. 27

3. Vasatidens människor s. 90

• Få kunskap om de förändringar som gör att vi talar om 1500-talet som en ny tid, men också att mycket var sig likt sedan tidigare. • Förstå vad reformationen i Europa innebar samt vad som hände när Sverige ville lämna Kalmar unionen och hur Gustav Vasa tog makten.

• Få kunskaper om barns, kvinnors och mäns levnadsförhållanden på landet och i staden under Vasatiden. • Förstå varför bergsbruket var viktigt. • Förstå hur människorna påverkades av tro och folktro.

Vasasläkten styr

I kapitlet får du lära dig:

ORD & BEGREPP:

• om olika källor till Vasatidens historia

arvrike, krönika, sägen, jordebok, dombok, tänkebok, socken, fogde, Dackeupproret, adelsman, kröna, Sturemorden, Linköpings blodbad

• om Gustav Vasas tid som kung och hur man senare har sett på honom

• vad reformationen var och vilka följder den fick

Runt Östersjön

• om dem som ärvde tronen efter Gustav Vasa.

Gustav Vasa var kung i Sverige mellan år 1523 och 1560. Sedan blev hans söner och sonsöner också kungar. Gustavs släktnamn var Vasa. Därför kallas tiden när de regerade i Sverige för Vasatiden. Vasatiden sträcker sig från 1520 till 1611.

9 KUNG KARL IX

6 ANNA

KUNG SIGISMUND

Vädersolstavlan

4 CECILIA

KATARINA JAGELLONICA

3 KATARINA

2 KUNG JOHAN III

För att ta reda på hur gammal tavlan är har forskare tagit prov på årsringarna i träet som den är målad på. Då fick de reda på att tavlan är målad på 1600 talet. Forskarna tror att den riktiga tavlan från 1500talet blev så förstörd av fukt och trämask att man gjorde en noggrann kopia i stället. I dag hänger tavlan i Storkyrkan i Gamla stan i Stockholm.

2 2

KARIN MÅNSDOTTER

1 KUNG ERIK XIV

Senare Vasakungar bestämde att även döttrar kunde ärva kronan, för att släkten skulle ha större chans att hålla sig kvar på Sveriges tron.

KATARINA FRÅN TYSKLAND

MARGARETA LEIJONHUFVUD

KUNG

GUSTAV VASA

KATARINA STENBOCK

Vasatidens två delar Gustav Vasas tid 1520–1560 När Gustav tog makten hade Sverige ont om pengar efter krigandet mot Danmark. Gustav ordnade upp ekonomin i riket, fast på ett mycket hårdhänt sätt. Han genomförde reformationen i Sverige och Finland och tog hand om kyrkans egendom. Han såg till att ta kontroll över riket och blev en mycket mäktig kung.

VASASLÄKTEN STYR

Stadens hus Det du ser är det vi i dag kallar Gamla stan i Stockholm. I staden fanns hus av tegel, sten och trä. Många tak var täckta av grästorv. Det hände att getter betade på taken.

Storkyrkan

Slottet

Storkyrkan var den viktigaste kyrkan i staden. Där var Olaus Petri präst. Han är också begravd i kyrkan.

Kungens slott kallades Tre kronor. Där brukade kungafamiljen bo när de var i Stockholm. De tre kronorna var symbolen för Sverige.

Titta, vädersolar, ett tecken, en varning från Gud!

Hamnstaden Stockholm

Vasasönerna styr Sverige 1560–1611 Den andra delen av Vasatiden är tiden då Gustavs söner och en sonson styr Sverige. De bråkade, avsatte varandra och var med i långa krig, först mot Danmark och sedan mot Ryssland. Krigen handlade om att få kontroll över handeln på Östersjön, som var mycket viktig för landets inkomster.

Gustav Vasa, tre fruar och nio barn (med nummer) samt ett barnbarn.

import, vinst, Öresundstullen, Livland, spannmål, Nordiska sjuårskriget, Älvsborg, marinarkeolog, legosoldat, bondesoldat, ståthållare, krigsöverste, kapare, plundra

• exempel på hur människorna drabbades av krigen.

Den där aprilmorgonen syntes märkliga ringar på himlen. Stadens invånare blev förskräckta! Var det ett tecken från Gud att han skulle straffa dem? Den kända prästen Olaus Petri i Stockholm såg det som en varning till kungen, som hade tagit för mycket av kyrkans rikedomar till sig själv. Som en påminnelse lät Olaus måla Vädersolstavlan. Ringarna på himlen kallas för vädersolar. I dag vet vi att vädersolar är solljus som bryts i iskristaller i luften och syns som ljusringar på himlen.

Gustavs första fru Katarina kom från en fin tysk adelsfamilj. Detta var viktigt för Gustav som behövde mäktiga släktingar och vänner. De fick en son, Erik, men drottningen dog efter bara några år. Gustav och hans andra fru Margareta fick många barn. Både Margareta och den tredje frun, Katarina Stenbock, tillhörde svenska adelssläkter, precis som Gustav Vasa själv.

5 MAGNUS

Gustav Vasa var gift tre gånger och fick många barn. Han bestämde att Sveriges kung inte längre skulle väljas av adelsmännen som under medeltiden. Sverige skulle bli ett arvrike. Det betydde att när kungen dog skulle hans äldsta son automatiskt bli kung och ärva kungakronan efter honom.

ORD & BEGREPP:

• om Stockholms roll som centrum för makt och handel i det svenska riket

• hur kampen om inkomster från handeln ledde till våldsamma krig

8 ELISABET

7 SOFIA

I kapitlet får du lära dig:

• om Sveriges export och import och vilka varor som fraktades på Östersjön

• vad Dackeupproret var och varför det bröt ut

Släkten Vasa

Människorna hade kul på 1500talet också. Den här väggbonaden visar en bröllopsfest på landet. Man dansade både långdanser och pardans med hoppsteg.

I boken står det också om tama älgar som drack öl på fester.

STORMAKTSTIDEN VASATIDEN ➞ ➞

1530 1523: Gustav Vasa kröns till kung.

Många städer runt Nordsjön och Östersjön hade samarbetat om handeln sedan 1100-talet. Handelsförbundet kallades Hansan. Nu ville även andra länder ta del av inkomsterna från handeln. Den här konkurrensen ledde till många och långa krig.

VASATIDEN ➞

år 1520

I boken kan man läsa att svalorna övervintrade under isen och kunde fångas med nät.

När 1500-talet började fanns Kalmarunionen kvar och de nordiska länderna styrdes från Danmark. I Sverige var många människor missnöjda med detta.

MEDELTIDEN

• exempel på hur Vasatidens människor tänkte och trodde.

Men när Olaus Magnus skrev boken var han i Rom. Han hade fått fly från Sverige, eftersom han ville fortsätta att vara katolik och det tillät inte Gustav Vasa efter reformationen. Boken, med sina texter och bilder, är en viktig källa till vår kunskap om 1500-talet.

Men för de flesta i Norden fortsatte livet ungefär som under medeltiden. De flesta levde av jordbruk och fortsatte att betala skatt till kungen. Kristendomen fortsatte att spela en stor roll för hur människor tänkte och levde.

De här lösa bokstäverna kallas för typer.

omyndig, svedjebruk, reseberättelse, borgare, stadens råd, folktro, bergsman

• varför bergsbruket var viktigt och om arbetet i gruvorna

Olaus Magnus gjorde ju en fin karta över hur människorna trodde att Norden såg ut. Han skrev också en bok, Historia om de nordiska folken, som kom ut 1555. Den handlar om både stad och landsbygd, arbete och helg. I boken kan man till exempel läsa om hur järn framställdes, om seder som midsommarfirande och om troll.

Ofta kallas tiden runt 1500-talet för renässansen. Renässans är både en tidsperiod och en stil som visar sig i konstverk, böcker, byggnader och klädmode. Ordet betyder återfödelse och syftar på att tiden före medeltiden återföddes, närmare bestämt romarriket och antikens Grekland.

1500-talet var en tid då mycket förändrades. Tack vare bättre skepp och långa upptäcktsresor fick européerna kunskap om nya världsdelar och handeln ökade. Även i Norden märktes detta då både fler utländska varor och nya idéer kom hit. Östersjön blev ett viktigt handelsområde.

ORD & BEGREPP:

• hur människor levde och försörjde sig under Vasatiden

Olaus Magnus bok

Renässansen

Förändringar

I kapitlet får du lära dig: • vad källorna kan berätta om barn, kvinnor och män

Den här målningen visar Stockholm morgonen den 10 april år 1535. Det är den äldsta målningen som finns av Stockholm. Tavlan är en bra källa. Den kan berätta för oss hur en större stad såg ut under 1500-talet. Stockholm var Sveriges viktigaste stad, eftersom Gustav Vasa samlat makten dit och ofta själv bodde där. I staden bodde ungefär 8 000 människor. Med hamn vid Östersjön hade Stockholm också blivit en stor handelsstad. Sedan medeltiden fanns det tyska köpmän i Stockholm och under Vasatiden fortsatte människor att invandra till staden. Förutom köpmän kom rådgivare till kungen, soldater, präster, hantverkare, konstnärer, drängar, pigor och tiggare.

Under 1500talet var barnadödligheten hög och drabbade både rika och fattiga. Gustav Vasas barnbarn, prinsessan Isabella, var bara två år när hon dog. Hennes sarkofag (kista av sten) finns i Strängnäs domkyrka.

VASASLÄKTEN STYR

Stadens försvar

Hamnen

Pålar i vattnet skyddade hamnarna mot fiendebåtar. Öppningarna stängdes med bommar på nätterna.

På de här små båtarna fraktades järn på Mälaren, från Bergslagen till Stockholm, för att säljas. Järnet bars upp till Järntorget där det vägdes. Köpmännen måste betala tull till kungen för järnet. Sedan bars järnet ner till hamnen på andra sidan staden, den sida som vetter mot Östersjön. Där lastades järnet på stora skepp som seglade ut på havet till utländska hamnar.

RUNT ÖSTERSJÖN

2. Vasasläkten styr s. 51

4. Runt Östersjön s. 111

• Få kunskap om Gustav Vasa och övriga Vasasläkten samt olika händelser som är för knippade med dem, som reformationen i Sverige och Dackeupproret. • Få inblick i hur kungens makt ökade och att han tog ett fastare grepp om skatter och styre av landet. • Få kunskaper om olika källor till Vasatidens historia och vad vi kan få veta genom dem.

• Få kunskap om Östersjöns betydelse som handelsområde och om Stockholms roll som centrum för makt och handel. • Förstå att den växande sjöfarten på världshaven efterfrågade varor som producerades i Östersjöområdet. • Förstå hur konkurrensen om inkomster från handeln ledde till krig och hur detta drabbade människorna.

Stormaktstiden 5

I kapitlet får du lära dig:

ORD & BEGREPP:

• hur stormaktstiden började under Gustav II Adolfs tid

stormaktstiden, adel, riksråd, rikskansler, kyrkböcker, bouppteckning, ägor, barocken, regalskepp, vallon, bruk, styckebruk, legoknekt

• exempel på källor till stormaktstidens historia • om regalskeppet Vasa

Kristinas tid

David Klöcker Ehrenstrahl var hovmålare och målade av kungafamiljen och adeln. Här har han målat barn som leker krig.

�

VASATIDEN

Stormakt med liten befolkning

Kristina växer upp

I Sverige brukar tiden mellan år 1611 och 1720 kallas för stormaktstiden. Genom krig och erövringar blev Sverige ett land med stor makt i Europa. Mycket av området runt Östersjön tillhörde då Sverige. Men även om Sverige var stort till ytan hade landet inte mer än 1 miljon invånare. Det var få jämfört med till exempel Frankrike som hade 16 miljoner invånare.

Kristina skulle uppfostras till att styra Sverige som en kung. Hon fick därför lära sig rida, jaga och skjuta. Hon studerade historia, politik och flera språk. Hon undervisades tillsammans med sin kusin Karl Gustav. När Kristina var bara fem år gammal dog hennes pappa i trettioåriga kriget. Axel Oxenstierna och riksrådet fick därför styra Sverige tills hon blivit vuxen. Redan när Kristina var 13 år fick hon börja hjälpa till att styra Sverige. När hon fyllde 18 år blev hon myndig och fick styra landet själv.

Gustav II Adolf var bara 17 år när hans pappa Karl IX dog och Sverige låg i krig med flera grannländer. För att få bli kung tvingades Gustav Adolf lova att riksrådet skulle få vara med och bestämma mycket i Sverige. Riksrådet bestod av höga adelsmän med rikskanslern Axel Oxenstierna som ledare. Adeln ville inte att den nya kungen skulle bli lik sin argsinta pappa Karl IX, som hade bestämt allt och låtit halshugga flera adelsmän.

På 1600-talet blev naturvetenskapen allt viktigare. Forskare började undersöka världen och naturen själva. De gjorde egna experiment och observationer med teleskop och mikroskop. Men samtidigt bedrevs en jakt på häxor, och tusentals människor avrättades i häxförföljelser i Europa.

1610 Ja, inte var det jag som hade stor makt.

STORMAKTSTIDEN

1630

1640

1650

1660

Axel Oxenstierna grundade Postverket 1636.

Vasa sjönk 1628.

Kristina blev drottning över ett stort men fattigt land. Det var hungersnöd i Sverige. Missväxt hade gjort att människor svalt och tvingades koka mat på löv och kvistar. Men drottningens kröning år 1650 skulle ändå bli en stor fest. Det var viktigt att visa länderna i Europa hur mäktigt Sverige var.

En flicka!

Drottning Kristina abdikerade 1654.

Gustav Il Adolf dog 1633. Hans häst blev uppstoppad.

Karl X erövrade Skåne 1658.

1670

1680

Karl XI tog tillbaka jord från adeln.

1690

Kvinnor anklagades för att vara häxor.

1700 Slottet Tre kronor brann 1697.

Drottningen tågade in i Stockholm med hästar, vagnar, soldater, trumpetare och pukslagare. Hon färdades längs den nya, raka Drottninggatan som hade fått sitt namn efter henne. Kanoner sköt salut och krutröken låg som en dimma över staden. Folket på stadens gator bjöds på helstekt oxe och vin som rann ur fontäner.

”Jag var helt luden och hade en grov och stark röst, vilket allt inbillade barnmorskorna att jag var en gosse.” Gustav II Adolf.

1700-TALET

1620

Det här klänningslivet hade Kristina på sig när hon var två år. Nu finns det på Livrustkammaren i Stockholm.

Kristina blir drottning

STORMAKTSTIDEN �

år 1600

missväxt, kröning, hov, hovdam, filosof, experiment, observation, teleskop, mikroskop, tyngdlagen, adelstitel, astronomi, abdikera

• varför adeln blev rikare och mäktigare under Kristinas tid • exempel på olika uppfattningar om drottning Kristina.

Vetenskap och häxor

1600-talet var en orolig tid med många krig i Europa och kungarna byggde upp stora, dyra arméer. Krigen betalades med skatter från befolkningen och med plundring i andra länder. Yrkessoldater, som kallades legoknektar, drev runt i Europa och slogs för den som betalade mest. Kungarna tävlade om att vara mäktigast, medan vanliga människor drabbades hårt av krigen.

ORD & BEGREPP:

• hur Kristina uppfostrades till drottning • hur naturvetenskapen utvecklades under 1600-talet

Gustav II Adolf och riksrådet

Krig i Europa

I kapitlet får du lära dig: • om Kristinas intresse för hovliv och för vetenskap

• vilken roll Sverige spelade i trettioåriga kriget och hur kriget drabbade människor.

Så beskriver Kristina att det gick till när hon föddes på Stockholms slott år 1626. Barnmorskorna ropade att det hade fötts en pojke. Äntligen hade Sverige fått en prins som kunde ärva kronan. Men när Kristina bars fram till kung Gustav II Adolf kunde han se att hon var en flicka. Han log och sa: ”Hon blir slug med tiden, för hon har lurat oss alla!”

�

1720

1710

Kristinas kröningsfest höll på i många dagar. En dag skulle det vara djurhetsning. Ett lejon skulle slåss mot en björn! Men djuren ville inte slåss. Lejonet gick i stället och la sig för att vila. Prästen Jonas Petri som stod i publiken skrev sedan om händelsen i sin dagbok.

År 1720 är stormaktstiden slut.

Karl XII sköts 1718.

Ulrika Eleonora STORMAKTSTIDEN TORMAKTSTIDEN drottning 1718–1720.

KRISTINAS TID

5. Stormaktstiden s. 133

7. Kristinas tid s. 195

• Få kunskap om några utmärkande drag för stormaktstiden med mäktiga regenter, satsningar på militär upprustning och många och långa krig som påverkade människor både vid fronterna och i hemlandet. • Förstå hur vi får kunskaper om tidsperioden genom olika källor.

• Få kunskap om vad som utmärker Kristinas tid som Sveriges regent samt om hennes abdikation. • Förstå varför adeln blev rikare och mäktigare under perioden. • Förstå att naturvetenskapen utvecklades. • Reflektera över bilden av drottning Kristina vid olika tider och i olika sammanhang.

Ordning och reda

I kapitlet får du lära dig:

ORD & BEGREPP:

• varför Axel Oxenstierna var viktig för Sverige

tronföljare, myndig, rikskansler, län, landshövding, ämbetsverk, ämbetsman, ståndssamhälle, högadel, riksråd, riksdag, postiljon, postmästare, geometrisk karta, lantmätare, barnhus, kolonisation

• hur det svenska riket organiserades

• vad ett ståndssamhälle är • vilka som var representerade i riksdagen • olika exempel på svensk kolonisation under 1600-talet.

Axel Oxenstierna styr Sverige Efter Gustav Adolfs död fick adelsmannen Axel Oxenstierna ta över ansvaret för Sverige under flera år tills kronprinsessan Kristina blev myndig. Han var rikskansler. Det var den högsta posten i riksrådet och ungefär som att vara statsminister, utrikesminister och finansminister på en gång. Axel ville att Sverige skulle bli ett modernt och välordnat land. Riket höll på att bli för stort för att en kung eller rikskansler skulle kunna hålla reda på allt själv. Axel började därför organisera om i Sverige.

Axel Oxenstierna.

Häxor och Karlar

• om häxförföljelserna.

Ulrika Eleonora den äldre.

Tåget över Bält Karl X Gustav ville att Sverige skulle fortsätta växa som stormakt. Därför startade han nya krig.

Karl XII.

När drottning Kristina hade abdikerat, blev hennes kusin Karl Gustav kung över Sverige. Den här senare delen av stormaktstiden brukar kallas den karolinska tiden (1654–1718). Det är för att tre kungar i rad hette Karl: Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII. De var far, son och sonson. Karl X Gustav hade idéer om hur han skulle säkra landets inkomster och tillgången på soldater, så att Sverige kunde fortsätta som stormakt. Bland annat tyckte han att kungen skulle ha mer makt. Men han dog efter bara några år och det blev hans son och sonson som fick genomföra förändringarna.

ORDNING OCH REDA

Medan kungen krigade i Polen passade Danmark på att anfalla Sverige för att ta tillbaka områden som Sverige vunnit i tidigare krig. Karl Gustav beslutade sig därför för att lämna Polen och gå mot Danmark. Det visade sig då att de svenska trupperna hade stor nytta av det ovanligt kalla vintervädret. Vintern år 1658 var så kall att isen lagt sig över sunden Lilla Bält och Stora Bält. Nu inleddes en djärv operation. Hästar och tusentals soldater marscherade från Jylland över isen mot ön Fyn och sedan från Fyn till Själland. Marschen över isarna kallas tåget över Bält.

Tre kungar hette Karl

Kristina som barn.

snapphane, häxeri, vittnesmål, sägen, reduktion, envälde, indelningsverket, rote, kyrkböcker, klockare, folkbokföring, släktforskare, livegen, godsägare

• hur Karl XI förändrade styret av Sverige

Ulrika Eleonora den yngre.

Hedvig Eleonora.

Till chefer för de nya ämbetsverken tillsatte Axel Oxenstierna fem riksämbetsmän. De kom från den rikaste adeln och hörde till riksrådet. Innan kungen fattade beslut om till exempel nya lagar eller skatter var han tvungen att fråga riksrådets medlemmar om vad de tyckte. Axel såg till att även en mjölnarson kunde adlas och bli ämbetsman.

På det här familjeporträttet finns alla Karlarna med. I mitten står Maria Euphrosyne som var hovdam.

Karl XI.

Axel Oxenstierna delade upp landet i elva län med varsin landshövding. Landshövdingen skulle se till att skatterna kom in och att länet styrdes som det var beslutat i Stockholm.

Riksrådet

ORD & BEGREPP:

• om när och hur Sverige blev som störst • vilka snapphanarna var och vad de ville uppnå

Karl X var död när tavlan målades

Landshövdingar och ämbetsmän

Axel ordnade även nya ämbetsverk i Stockholm. De skulle sköta krig, skatter, lagar, domstolar och handel. Till ämbetsverken behövdes många ämbetsmän. De finaste jobben fick bara adelsmän ha. Men Axel tyckte att Sveriges adelsmän var för få och för lata. Därför såg han till att begåvade unga män med enklare bakgrund blev adlade och kunde få arbete på ämbetsverken. Även duktiga soldater kunde bli adlade och få höga tjänster inom armén.

I kapitlet får du lära dig: • hur Sverige slöt avtal med andra stormakter i Europa

Under en period på 1600talet anklagades många kvinnor för att vara häxor. Människor trodde då att häxorna reste till Blåkulla på kvastar och att de ibland tog med sig barn.

Soldaterna lade plankor över issprickorna. Ibland brakade hästar och människor genom isen och försvann ner i djupet men kungen låg nerbäddad i en släde och klarade sig bra. Danskarna hade inte räknat med att svenskarna skulle våga gå över isen. Svenskarna besegrade danskarna i striderna och fick landområden både i Danmark och i Norge.

HÄXOR OCH KARLAR

Hästar och tusentals soldater marscherade från Jylland över isen mot ön Fyn.

HÄXOR OCH KARLAR

6. Ordning och reda s. 173

8. Häxor och Karlar s. 215

• Få kunskap om hur landet organiserades på olika sätt under Axel Oxenstierna och styrdes av riksråd, riksdag och landshövdingar. • Få inblick i hur kommunikationer, städer och landsbygd organiserades. • Få inblick i att Sverige skaffade kolonier både i norr och på andra sidan haven.

• Få kunskap om senare halvan av 1600-talet – den tid då stormakten Sverige blev som störst. • Förstå hur kungens makt stärktes på adelns bekostnad genom reduktionen och vilken roll kyrkobokföringen fick. • Känna till att Sverige stöttade andra länder i krig. • Veta vilka Snapphanarna var. • Få inblick i häxförföljelsernas orsaker och skeenden.

Slutet för stormakten

Vikingatiden I kapitlet får du lära dig:

ORD & BEGREPP:

• om Karl XII:s tid som kung

tsar, stora nordiska kriget, Osmanska riket, sultan, religionsfrihet, karoliner, rote, mönstring, rysshärjningarna, pestepidemi

• om det stora nordiska kriget

• hur karolinerna och deras familjer levde • hur Sverige förlorade sin stora makt.

Det finns både teckningar och läxböcker kvar från Karl XII:s barndom. Här har han skrivit upp namnen på några djur på latin och svenska och ritat dem.

Slottet brinner!

Karl XII var känd för att leva enkelt, ha enkla kläder och inte bära peruk som var på modet. Men en gång när han red hem till Sverige bar han den här peruken för att inte bli igenkänd.

På eftermiddagen den 7 maj år 1697 började det kungliga slottet Tre kronor i Stockholm att brinna. Karl XI hade dött en månad tidigare och låg i en kista på slottet. Hans kista bars ut och räddades undan elden. Kungafamiljen sprang ut, men änkedrottningen Hedvig Eleonora blev så chockad att hon måste bäras ut. Elden fortsatte hela kvällen och natten. Mängder av gamla böcker, målningar och möbler förstördes. En del bars ut och annat räddades genom att det slängdes ut genom fönstren. Folk från hela staden samlades och såg på. Elden gick inte att stoppa. Tornspiran med tre kronor rasade i marken och slottet brann ner. Var det ett tecken på att Sveriges stormaktstid var på väg att ta slut?

102

SLUTET FÖR STORMAKTEN

Musik var en viktig del av kriget. Soldaterna blev på gott humör och instrumenten kunde även skicka signaler.

En ung kung Karl XI:s son, Karl XII, ärvde tronen när han var 14 år. Vid 15 års ålder förklarades han myndig och blev enväldig kung. Han hade tränat för uppgiften, men på sammanträdena med riksrådet var han ofta tyst och hade ont i magen. Ibland kräktes han. Men eftersom det var ett envälde var det han som själv skulle bestämma allting.

Karl XII

När han inte styrde landet passade han på att festa och busa. Ingen vågade säga till honom. Han ryckte peruken av gamla adelsmän och red omkring i staden på nätterna med sina kamrater och krossade fönster. En gång lät han hämta hundar, kalvar och får för att träna sabelhugg. Han halshögg djuren och slängde ut huvudena genom fönstret ner på gatan. Karls farmor, Hedvig Eleonora, var bekymrad.

SLUTET FÖR STORMAKTEN

103

9. Slutet för stormakten s. 249 • Få kunskap om stormaktstidens sista årtionden – Karl XII och karolinerna, det stora nordiska kriget och slutligen anfallet mot Norge och kungens död. • Förstå vilka konsekvenser krigen fick för landet och människorna.

EN NY TID

Vasatiden Grundboken s. 6–17

Syftet med kapitlet

TIPS!

Syftet med kapitlet är att eleverna ska få kunskap om de förändringar som gör att vi talar om 1500talet som en ny tid, men också att mycket var sig likt sedan tidigare. Eleverna ska förstå vad reformationen i Europa innebar samt vad som hände när Sverige ville lämna Kalmarunionen och hur Gustav Vasa tog makten.

Tidslinje: Bygg upp en tidslinje för Vasatiden i klassrummet genom att hänga upp en tvättlina eller ett långt snöre. Förutom linan behövs även klädnypor och lappar, till exempel en halv A4 som viks på mitten, hängs över linan och fästs med klädnypa. Gör i ordning två lappar där det står Stockholms blodbad 1520 och Vasatidens slut 1611. De utgör början och slutet på tidsperioden. Fäst lapparna en liten bit in på tidslinjen från vardera hållet. På de tomma ändarna kan ni sätta upp lappar med händelser och personer som ligger före eller efter Vasatiden. Använd tidslinjen när ni läser om Vasatiden och sätt upp fler lappar så snart ni stöter på händelser och personer som ni vill ha med. Genom att arbeta med tidslinjen utvecklar eleverna en känsla för kronologin. Jobba därför hela tiden med begreppen före och efter när ni sätter upp nya lappar. Efter att ni har läst om Vasatiden kan du plocka ner alla lappar. Be en elev i taget att ta en lapp och fritt berätta om händelsen eller personen som står på lappen och sedan sätta upp den på linan så att det blir rätt tidsföljd.

Startförslag 1. Knyt an till förra årets kurs. Fråga eleverna vad de minns och hur kursen avslutades. Gör en gemensam tankekarta eller lista över det eleverna minns. Hjälp eleverna att fylla i eventuella luckor. 2. Vad vill eleverna veta om Vasatiden? Låt dem formulera två frågor i par eller gruppvis. Gör en sammanställning av frågorna i ett dokument och låt det sitta uppe synligt i klassrummet. Återkoppla till dokumentet under arbetets gång. Det är även bra att stämma av mot doku mentet i slutet av kursen och se till att undervisningen har täckt in alla frågor som eleverna ställt.

Spår från tiden I det här kapitlet får ni ta del av spår som kartor, målningar och ögonvittnesskildringar.

Grundboken s. 6–17

EN NY TID – VASATIDEN

Löpsedel: Boken beskriver flera viktiga förändringar som sker både i och utanför Sverige under Vasatiden. Vilken förändring är viktigast? Låt eleverna diskutera i grupper om fyra. Tänker de lika eller är de av olika åsikter? Ge sedan eleverna ett blankt A3-ark och låt dem göra var sin löpsedel som synliggör den förändring som de anser är viktigast. De ska även kunna motivera sina val. En löpsedel visar tidningens viktigaste nyheter. Texten på en löpsedel ska väcka uppmärksamhet och göra så att vi vill läsa mer. Här finns stora rubriker och kort information om vad som hänt. Sätt upp löpsedlarna så att alla kan läsa varandras. Låt sedan eleverna kort presentera och motivera sin löpsedel inför klassen. Har någon av eleverna ändrat ståndpunkt efter att ha hört sina klasskompisars åsikter och argument? Olika medier: I samband med att ni läser om Stockholms blodbad på s. 14–15 i grundboken, kan ni titta på serien om Stockholms blodbad som finns längst ner på uppslaget. Läs även sammandraget av Olaus Petris ögonvittnesskildring (se fakta s. 41) högt för eleverna. Vilken av skildringarna gör starkast intryck? Samtala om varför Gustav Vasa ville att händelsen skulle beskrivas

EN NY TID – VASATIDEN

med bilder och inte i skrift. Hur skulle information om en sådan händelse spridas i dag? Vilka medier skulle användas? Låt eleverna använda dagens tekniker för att föra informationen om blodbadet vidare. Dela in eleverna i grupper och låt dem välja den teknik som de är mest intresserade av. Exempel på elevarbeten skulle kunna vara ”Blodbadspodden”, extrainsatta nyheter angående Blodbadsterrorn, Blodbadsstudion, första sidan på en morgontidning dagen efter att blodet flöt eller en influencers skildring av halshuggningarna på Stortorget. När eleverna är klara redovisar de sina arbeten för resten av klassen. Diskutera om det är det skrivna ordet eller bilden som har störst genomslagskraft i dag. Boktips: I boken Stockholms blodbad av Cecilia Sidenbladh följer den tolvåriga Svante Ulfsson Trana med som page när en släkting till Gustav Vasa, adelsmannen herr Joakim Brahe, i november 1520 beger sig till Stockholm och kung Kristians kröning. Festligheterna får en förfärlig upplösning och Svante blir vittne till Stockholms blodbad. Låna boken på ert bibliotek och läs den högt för klassen.

Grundboken s. 6–17

EN NY TID

Vasatiden

I kapitlet får du lära dig:

ORD & BEGREPP:

• om den tid och stil som kallas renässansen

reformationen, renässansen, Kalmarunionen, avlatsbrev, protestanter, katolska kyrkan, Osmanska riket, tullavgifter, legoknektar, Stockholms blodbad, historiemåleri

• hur Europa förändrades under 1500-talet, bland annat genom upptäcktsresorna och reformationen

• vad som hände när Sverige ville lämna Kalmarunionen • varför Gustav Eriksson Vasa spelar en viktig roll i Sveriges historia.

Renässansen Ofta kallas tiden runt 1500-talet för renässansen. Renässans är både en tidsperiod och en stil som visar sig i konstverk, böcker, byggnader och klädmode. Ordet betyder återfödelse och syftar på att tiden före medeltiden återföddes, närmare bestämt romarriket och antikens Grekland.

Mycket var sig likt Men för de flesta i Norden fortsatte livet ungefär som under medeltiden. De flesta levde av jordbruk och fortsatte att betala skatt till kungen. Kristendomen fortsatte att spela en stor roll för hur människor tänkte och levde.

Förändringar De här lösa bokstäverna kallas för typer.

När 1500-talet började fanns Kalmarunionen kvar och de nordiska länderna styrdes från Danmark. I Sverige var många människor missnöjda med detta.

Påven i Rom tappade sin makt i delar av norra Europa och många lämnade påvens kyrka. Förändringen av kyrkan kallas för reformationen. Många kungar blev nu mäktiga ledare över sina riken och i vissa länder styrde de även över kyrkan. Tryckerierna spelade en stor roll i förändringen av Europa. Med tryckta böcker kunde idéer spridas både snabbare och billigare.

MEDELTIDEN

Kompassen var viktig för sjöfarten.

VASATIDEN ➞

år 1520

STORMAKTSTIDEN VASATIDEN ➞ ➞

1530 1523: Gustav Vasa kröns till kung.

1550

1540 1526: Bibeln på svenska.

1543: Nils Dackes död.

1560

1520: Stockholms VASATIDEN blodbad.

Förändringar s. 6–7 Uppslaget berättar om hur upptäcktsresor, reformationen, boktryckarkonsten och renässansstilen markerar en ny tid, samtidigt som de flesta människor levde på samma sätt som under medeltiden. Här beskrivs också att Hansans makt och Kalmarunionen var två saker som många ville ändra på.

Lärarledda uppgifter En ny tidsperiod markerar en förändring i samhället och påverkar människorna som lever där. Samtala om vilka förändringar som sker under 1500-talet och som uppslaget berättar om. Fotot av bokstavstyperna illustrerar en viktig förändring. Samtala om vad bilden föreställer och varför just den bilden får illustrera förändringar. Vad känner eleverna till om Gustav Vasa? Undersök vilka förkunskaper som finns.

Grundboken s. 6–7

1570

1580

1590

1570talet: kaparprinsessan Cecilia Vasa.

1560: Gustav Vasas död. 1563–1570: nordiska sjuårskriget.

1591: Sveriges första barnbok.

1600

1610 1600: Linköpings blodblad.

1558–1583: livländska kriget.

År 1611 är Vasatiden slut

VASATIDEN 1611: Karl IX död.

ORD OCH BEGREPP Vasatiden, upptäcktsresor, påve, reformationen, tryckerier, renässansen, Kalmarunionen, Hansan

Frågor till text och bild • Hur kommer det sig att denna tidsperiod i svensk historia har fått namnet Vasatiden? • Varför har författarna valt rubriken ”Förändringar”? • Vad föreställer den övre bilden på s. 6 i grundboken? • På vilket sätt kunde kompassen hjälpa sjöfarare? • Hur levde de flesta människorna i Sverige? • Under den här tiden var det inte så vanligt att en kvinna fick bli konstnär, som Sofonisba Anguissola. Varför var det så, tror ni? (Se fakta s. 30)

EN NY TID – VASATIDEN

FAKTA Medeltiden – en kort återblick Under medeltiden framträdde Sverige alltmer som ett land med ganska tydliga gränser och med en kung och en gemensam lag för hela riket, även om de olika landsdelarna ännu var ganska löst sammanfogade och Sverige långt ifrån det enade land som det är i dag. Ett skäl till den här utvecklingen var att landet kristnades och år 1164 tillsattes en ärkebiskop som löd direkt under påven. Det betydde att kyrkan och övriga kristna länder såg Sverige som ett eget land. Kyrkan var med och organiserade Sverige. Hela riket delades in i socknar och i varje socken byggdes en sockenkyrka. Dessutom fanns det inom kyrkan lärda människor som både kunde läsa och skriva. Kyrkans organisation och de lärda var något som kungarna kom att dra nytta av för att stärka sin makt över riket. Man kan börja skönja fyra samhällsgrupper (stånd) som levde under ganska olika villkor. Träldomen avskaffades genom ett formellt beslut år 1335. Bönderna betalade skatt till både kungen och kyrkan. I de framväxande städerna fanns borgare, de finaste stadsborna. De livnärde sig som köpmän eller hantverkare och betalade skatt och andra avgifter till kungen. Kyrkans folk hade däremot skattefrihet. Hit räknades ärkebiskopen, biskoparna, prästerna, munkarna och nunnorna. De fick inkomster genom gårdar och annat som skänktes till dem, genom tiondet som alla betalade till kyrkan och den skatt som betalades av de bönder som arbetade på kyrkans gårdar. Den fjärde gruppen, stormännen, eller adeln som de kallades mot slutet av medeltiden, betalade inte heller skatt till kungen. I stället var de skyldiga att förse honom med krigare när han så begärde, till exempel vid krig. Krigaren skulle vara vältränad och ha både rustning och häst. Adeln ägde mycket mark och fick skatt från bönder som arbetade på deras gårdar. De krigade och var med och styrde Sverige. Det var ur adelns led som kungarna valdes.

Vasatiden i tidslinjen Vi har alltså valt att ha år 1520 som startpunkt för Vasatiden, eftersom det gör att vi kan använda Stockholms blodbad som en dramatisk inledning till perioden. Man brukar annars mer noga räkna

EN NY TID – VASATIDEN

Gustav Vasas utnämning till svensk kung år 1523 som startpunkt. Vasatiden sträcker sig sedan fram till år 1611, då den sista av Gustav Vasas kunga söner, Karl IX, dör. Under sin regeringstid genomförde Gustav Vasa många förändringar som ledde till att Sverige blev ett självständigt land med stark kungamakt, central förvaltning och effektivare skatteväsen, ett starkare försvar och ett enhetligare skriftspråk. Han och hans söner lät exempelvis bygga eller bygga om många slott eller borgar. Ett skäl var att de behövde moderniseras för försvarets skull. Många av Vasatidens slott finns kvar än i dag (till exempel Kalmar slott, Örebro slott, Vadstena slott och Gripsholms slott i Mariefred). Gustav Vasa bröt också med påven och beslagtog kyrkans rikedomar. Det var ett led i reformationen, som också innebar att han lät översätta Bibeln till svenska så att vanligt folk kunde läsa och förstå den. Med tanke på Gustav Vasas betydelse för Sveriges självständighet är det intressant att det också var under hans tid som den svenska flaggan med gult kors på blå botten (i formen en efterlikning av den danska flaggan) blev en symbol för Sverige.

Sofonisba Anguissola Sofonisba Anguissola föddes år 1532 och växte upp i en adelsfamilj i staden Cremona i Italien, där hon och hennes systrar fick studera måleri. Normalt brukade adelsflickor inte få göra egna yrkeskarriärer, men Sofonisbas pappa tillät det eftersom hans dotter var mycket skicklig och betraktades som ett underbarn. Eftersom hon var kvinna fick hon inte studera kroki, det vill säga måla av nakenmodeller, eftersom det ansågs oanständigt. Det kan vara en av förklaringarna till att hon enbart ägnade sig åt porträttmåleri, där hon målade av människor med kläderna på. Hennes pappa var så stolt över henne att han skrev brev till den världsberömde konstnären Michelangelo. Sofonisba fick resa till Rom och visa Michelangelo sina målningar – och han gillade dem! Sofonisba blev en förebild för andra kvinnor som också började måla och hon fick i uppdrag att undervisa drottningen av Spanien. Sofonisba är också känd för att måla av kvinnor som intellektuella människor, som när hon målade av sina systrar som spelade schack. Hon dog år 1625, 93 år gammal.

Grundboken s. 6–7

Reformationen

Flera kyrkor Kritiken mot kyrkan ledde fram till reformationen. Ordet reformera betyder att omforma. Idén om att göra om kyrkan spreds snabbt över Europa med hjälp av böcker som trycktes i de nya boktryckerierna. De som lämnade påvens kyrka kallade sig protestanter, eftersom de protesterade mot påven. De grundade nya kyrkor. Den gamla kyrkan, påvens kyrka, kallas för katolska kyrkan.

Under 1500-talet styrde den katolska kyrkan mycket av människornas liv. Men runtom i Europa var det fler och fler som tyckte att påven och biskoparna misskötte sig. De levde lyxliv och slösade med kyrkans pengar. Och de verkade inte bry sig så mycket om vare sig Gud eller vanliga människor längre. Det hade också blivit vanligt att kyrkan sålde avlatsbrev. Avlat var ett sätt att betala böter för att få förlåtelse för sina synder. Det här gav kyrkan mycket pengar, som bland annat användes till att renovera påvens kyrka, Peterskyrkan, i Rom.

Många kungar i norra Europa höll med Martin Luther. Men de ville också bryta påvens makt och ta över kyrkans rikedomar. Därför gjorde de sig själva till chefer över kyrkan i sina länder. Uppdelningen av kyrkan ledde till splittring och krig i flera länder.

Martin Luther (1483–1546).

Martin Luther protesterar

Boktryckarkonsten

Den tyska munken Martin Luther var en av dem som fick nog. Enligt Martin Luther hade påvens makt, helgon och reliker fått för stor betydelse i kyrkan under medeltiden. Han var också kritisk till handeln med avlatsbreven. Luther protesterade mot påven och skrev ner vad han ville ändra på inom kyrkan. Det här är några av de saker som Martin Luther tyckte.

U Bibelns ord är viktigare än vad

Katharina von Bora (1499–1552) var från början nunna. Hon och flera andra nunnor i hennes kloster påverkades av Martin Luthers nya tankar. De flydde från klostret genom att gömma sig i en vagn. Senare gifte sig Katharina von Bora och Martin Luther. Tillsammans fick de sex barn.

Lösa bokstäver

Så här gick det till i tryckeriet 1. Tryckaren plockade ihop lösa typer, det vill säga bokstäver, till ord och meningar. 3. I tryckpressen tryckte man sedan papper efter papper mot de färgade typerna.

påven i Rom säger. den på sitt eget språk, inte bara på latin. språket.

2. När en boksida var färdigplockad färgades typerna med bläck.

U Bibeln ska översättas så att alla kan läsa U Gudstjänsten måste hållas på det egna

Johan Gutenberg i Tyskland utvecklade boktryckarkonsten på 1400talet. Nu kunde man snabbt trycka texter i många exemplar i stället för att sitta och skriva av dem långsamt för hand. Böcker blev billigare.

LÄTTAS

U Varje människa ska kunna uttrycka sin

kristna tro på sitt eget språk.

U Avskaffa klostren. U Präster ska få gifta sig och skaffa familj.

4. Boksidorna fick torka och syddes ihop till böcker. 5. Färdiga böcker packades i tunnor. På 1500talet packade man allt från sill till böcker i tunnor.

VASATIDEN

Reformationen s. 8–9 Uppslaget beskriver bakgrunden till reformationen och vad Martin Luthers kritik gällde. Här förklaras även hur nya protestantiska kyrkor fick stöd av kungar som ville minska påvens makt. I text och bild beskrivs hur Johan Gutenberg utvecklade boktryckarkonsten som bidrog till förändringarna.

VASATIDEN

och varje bokstav hade formats för hand. Hur lång tid skulle det ta att förse en hel klass med böcker? Det är en svindlande tanke som är bra att ha med sig för att förstå hur fantastisk den nya trycktekniken faktiskt var.

ORD OCH BEGREPP reformationen, avlatsbrev, renovera, Martin Luther, munk, gudstjänst, kloster, protestanter, katoliker, boktryckarkonsten

Lärarledda uppgifter Berätta om Martin Luther och avlatsbreven för eleverna (se fakta s. 32). Martin Luther tar ställning mot avlatsbreven, men påven tjänar pengar på försäljningen. Kan man köpa förlåtelse? Är det moraliskt riktigt att köpa sig fri från ansvar? Låt eleverna diskutera i par eller mindre grupper. Titta närmare på boken ni läser just nu, Koll på Historia 5 Grundboken. Hur många sidor har den? Hur många bokstäver tror eleverna att det är i medeltal på en sida? Be eleverna tänka sig hur det skulle vara om alla exemplar vore handskrivna

Grundboken s. 8–9

Frågor till text och bild • • • •

Varför fick Martin Luther nog? Varför flydde Katharina von Bora i en vagn? Varför höll många kungar med Martin Luther? Varför är boktryckarkonsten en av historiens viktigaste uppfinningar? • Vilket ord bildar de lösa typerna på s. 9 i grundboken? • Hur trycks böcker i dag, tror ni?

EN NY TID – VASATIDEN

FAKTA

Teckningen med några av Luthers åsikter s. 8 i grundboken

Martin Luther och hans reformation

Den egna tron och Gud är viktigare än påven i Rom! Enligt påvekyrkan var påven ofelbar och Guds ställföreträdare på jorden. Han var den som förstod och bestämde vad Gud önskade. Men Luther menade att alla människor var syndare med fel och brister – även påven. Endast Gud var ofelbar. För Luther var också Bibeln grunden för kristen tro. Påvar och kyrkomöten skulle inte sätta sig över Bibeln för alla människor stod lika nära Gud. Översätt Bibeln från latin till vanliga språk så att alla kan läsa den! Luther tyckte att alla hade rätt att själva förstå och tolka Bibeln. För påvekyrkan var det viktigt att kyrkfolket oavsett varifrån man kom talade samma språk, latin, som ansågs extra fint. Kyrkan hade ju vuxit fram i Rom, huvudstaden i Romarriket 1 000 år tidigare, där man talade latin. Prästerna ska prata i kyrkan så att folk förstår, inte på latin! För Luther var det viktigt att alla förstod vad som sades i kyrkan. Han förenklade också gudstjänsten och de kyrkliga ceremonierna. Präster ska få gifta sig! Luther tyckte inte att det var nödvändigt för präster att vara ogifta. Inom påvekyrkan fick inte prästerna gifta sig. All deras koncentration skulle gå till Gud. Ett annat skäl var att undvika att splittra upp kyrkans egendom genom arv till änkor och barn när prästerna dog. Kyrkan ska inte sälja avlatsbrev! Enligt Luther kunde människan bara få syndernas förlåtelse, det vill säga slippa lida straff för sina synder och komma till himlen, genom att hon verkligen ångrade sig och ville bättra sig när hon hade syndat (gjort orätt). Det gick inte att köpa sig fri. Påvekyrkan menade att helgonen hade gjort så mycket gott att det uppstått ett överflöd, något man kunde få ta del av om man köpte avlatsbrev.

Ute i Europa hade kritiska röster börjat höjas mot påvens makt och hans kyrka. Många engagerade sig i den här kampen. Man ville reformera kyrkan och göra den mer tidsenlig. Det är den här stora kristna proteströrelsen som spräckte kyrkan som avses när man talar om reformationen. Reformationens huvudperson var den tyska munken Martin Luther. Han föddes år 1483 och växte upp i en tysk bergsmansfamilj (pappan arbetade alltså med gruvor och metaller). Från början hade han tänkt utbilda sig till jurist, men när han var 21 år råkade han ut för ett hemskt åskväder, blev livrädd och lovade i denna stund att bli munk. I klostret ägnade han mycket tid till att fördjupa sig i och fundera kring Bibelns texter. Han började också alltmer tvivla på påvekyrkan. Påvekyrkan hade under medeltiden vuxit sig stark och blivit en del av samhället. Påven hade inte bara religiös makt, utan var också en rik och mäktig världslig härskare. Han utsåg pålitliga biskopar, helgonförklarade lämpliga personer, lade sig i vilka kungarna skulle gifta sig med och de som inte skötte sig bannlyste han, det vill säga de uteslöts ur kyrkan. Det Luther vände sig mot var fusket vid påvevalen och korruptionen. Framför allt var han kritisk mot avlatshandeln där människor kunde köpa ett dokument som påstods ge dem syndernas förlåtelse. Påven fick på så sätt pengar att bygga om Peterskyrkan, påvens stora kyrka i Rom. År 1517 sägs Luther ha spikat upp ett plakat med sin kritik på slottskyrkans ytterdörr i Wittenberg. Luthers åsikter ogillades och dessutom riskerade påven både pengar och makt om de spreds. Så Luther bannlystes. Men han lät sig inte tystas, utan eldade inför publik upp brevet med bannlysningen. Sedan tvingades han hålla sig gömd hos mäktiga, rika vänner.

EN NY TID – VASATIDEN

Grundboken s. 8–9

Boktryckarkonsten De tidigaste tryckexperimenten gick ut på att man överförde de vackra bokstavsformerna från de handskrivna böckerna till den släta sidan av ett träblock, men spegelvänt. Träet omkring bokstavsformerna skars bort och tryckfärg sattes på de utstående bokstäverna, ungefär som när man gör potatistryck. Träblocket pressades därefter mot ett papper så att det blev ett rättvänt avtryck. Metoden gjorde att samma sida kunde tryckas flera gånger, men det tog mycket lång tid att få en boksida färdig. Nästa steg blev att skära ut enskilda bokstäver i små träbitar som kunde användas flera gånger. Bokstäverna placerades sedan i olika kombinationer så att de bildade meningar. Men metoden var också tidskrävande. Det här förbryllade guldsmeden Johannes (även Johan/Johann) Gutenberg som på 1440-talet började experimentera med att gjuta bokstavsformer, så kallade typer, i metall. För att kunna gjuta typer måste varje bokstav först ristas in spegelvänt i spetsen på en stålstav så att man fick en stämpel. Stämpeln slogs sedan in i en ganska tjock kopparplåt med en hammare tills man fått en rättvänd nedsänkning av bokstaven i plåten. I den

Grundboken s. 8–9

nedsänkningen hälldes sedan smält metall (framför allt bly). När metallen stelnat hade man fått en spegelvänd upphöjning av bokstaven, en typ. De gjutna typerna fick sedan skaft så att man kunde greppa dem. Gutenberg kom också på att man kunde göra en tryckpress som gjorde det möjligt att trycka typerna mot pappret med ett jämt och starkt tryck. Typerna plockades ihop på en så kallad sätthake till en rad ord och meningar, och flyttades sedan över till en träram där de bildade hela boksidor. Typerna i ramen fick tryckfärg på sig och så trycktes papper mot dem med tryckpressens hjälp. Arken med tryck hängdes sedan på tork, ramen byttes mot en ram med nya boksidors typer och så trycktes arkens tomma baksidor så att man fick tryck på båda sidor. Det här betydde att man kunde trycka mer på en dag än vad en skrivare hade kunnat kopiera under ett helt år. När samtliga boksidor hade tryckts, veks och syddes de ihop och försågs med skyddande omslag i läder. Gutenbergs tryckmetod användes långt inpå 1800talet då sättningen med lösa typer effektiviserades. Först på 1970-talet ersatte datorsättning av texter denna tryckmetod.

EN NY TID – VASATIDEN

Protestanter

Europa under 1500-talet

Katoliker

De mäktigaste länderna i Europa på 1500-talet var Spanien och det Tysk-romerska riket. Det Tysk-romerska riket var mycket större än dagens Tyskland.

Muslimer

Från Spanien och Portugals kuster begav sig skepp ut på långväga expeditioner. Mäktiga kungafamiljer och handelsmän bekostade de långa färderna. Sjöfararna seglade till både Kina, Indien och Amerika. Mot slutet av 1500-talet grundades det engelska ostindiska kompaniet för att handla med siden och kryddor i Indien. Efter ett krig mellan England och Spanien, blev England den ledande sjömakten. Nu började även engelsmännen grunda kolonier i Amerika.

Ortodoxa kristna Kristna och muslimer Samisk religion Samisk religion och protastanter

Drottning Elisabet I av England tackade nej till att bli svenska kung Eriks fru. Hon var en mäktig drottning och ville styra sitt rike själv och gifte sig därför aldrig. Hon var populär och hennes trupper vann ett stort sjöslag mot Spanien.

Platser med stor judisk befolkning

När Gustav Vasa blev kung i det svenska riket, tog han makten även över kyrkan.

I Ryssland hade tsar Ivan den förskräcklige makten i slutet av 1500talet. Då var Sverige och Ryssland i krig. Båda ville ha hamnar runt Östersjön för att få in tullavgifter från handels skeppen.

Att vara eller inte vara, det är frågan!

Religioner i Europa På kartan kan du se vilka religioner som var stora i Europa under 1500-talet. Kristendomen var den största religionen men reformationen gjorde att kyrkan delades. Norden blev ett protestantiskt område. Skillnaderna mellan protestantiska och katolska områden finns kvar än i dag.

William Shakespeare i England skrev teater pjäser som är så bra att de fortfarande spelas. Kvinnor fick inte vara skådespelare. Därför spelade män även de kvinnliga rollerna.

I öster fanns de ortodoxa kyrkorna. Kyrkorna i öster och väster hade delat på sig sedan länge och på 1500-talet var skillnaderna stora, till exempel hur gudstjänsterna gick till. I sydöstra Europa och västra Asien hade ett stort rike brett ut sig som hette Osmanska riket. Det styrdes av muslimska turkar. I det Osmanska riket levde många olika folk. De flesta var muslimer, men där fanns också många ortodoxa kristna och många judar. Även i Europa bodde många judar. De kristna behandlade ofta judarna illa, eftersom de tyckte att judarna hade fel religion. Judarna fick sällan äga mark och därför bodde många av dem i städerna. För att slippa förföljelsen, flyttade ett stort antal judar till östra Europa.

Här i Tyskromerska riket bodde Martin Luther som startade reformationen.

Karl V var mäktigast i Europa. Han var kejsare över både Spanien och det Tyskromerska riket. I riket ingick bland annat dagens Tyskland, norra Italien, Österrike och Nederländerna. Men han tröttnade på att vara kejsare och gick i kloster.

Suleyman den store styrde det väldiga Osmanska riket och krigade till sig massor av land. Han skrev dikter också. Hans rike heter i dag Turkiet.

Längst i norr fanns samerna. Många samer hade kvar sin gamla religion med flera olika gudar.

I Italien bodde många konstnärer. Här bodde vetenskapsmannen och konstnären Leonardo da Vinci som bland annat målade MonaLisa. När han gjorde skissen till en helikopter var han 400 år före sin tid.

VASATIDEN

Europa under 1500-talet s. 10–11

VASATIDEN

Lärarledda uppgifter Utgå från kartan på s. 11 i grundboken. Förklara att den visar Europas religiösa indelning och inte ländernas gränser. Samtala om vilka religioner som fanns i Europas länder under 1500-talet. Samtala om de kända personerna som finns avbildade på uppslaget. Känner eleverna igen några av dem? Vad vet de i så fall om personerna? Berätta gärna mer om 1500-talets ”kändisar” (se fakta s. 35–36). Mona Lisa av Leonardo da Vinci är en av världens mest kända målningar. Känner eleverna igen den? Sök upp en bild av Mona Lisa på nätet, och visa den för eleverna. Titta särskilt på Mona Lisas berömda leende. Leendet tycks förändras beroende på var i tavlan man riktar sin blick. Riktar man den

EN NY TID – VASATIDEN

mot Mona Lisas mun blir leendet inte så framträdande, men ser man henne i stället i ögonen tycks hon le mer. Eleverna kan även måla självporträtt i samma stil som Mona Lisa.

Uppslaget handlar om upptäcktsresor och om religionerna i Europa. Kartan visar religionernas utbredning efter reformationen. Några av 1500-talets mäktiga länder samt inflytelserika kvinnor och män presenteras.

Hej! Jag heter Nikolaus Kopernikus och är från Polen. Jag sa att det är jorden som snurrar runt solen. Påven och alla andra sa att det var tvärtom!

ORD OCH BEGREPP expedition, sjöfarare, ostindiska kompaniet, ortodoxa kyrkan, Osmanska riket, kristna, judisk befolkning, samer, muslimer

Frågor till text och bild • • • •

Vilka religioner känner ni till? Vilka religioner fanns i Sverige under 1500-talet? Vilken religion var störst i södra Europa? Drottning Elisabet I av England gifte sig aldrig. Varför var det så, tror ni? • Kvinnor fick inte vara skådespelare på 1500-talet. Varför tror ni det var så? • Varför, tror ni, tröttnade Karl V på att vara kejsare? (Se fakta s. 35) • Hur tror ni det var för Nikolaus Kopernikus att hävda något som både Påven och de flesta andra inte tyckte? (Se fakta s. 36)

Grundboken s. 10–11

FAKTA Alltmer enväldiga kungar Reformationen och möjligheten att stödja sig på pengar från de allt rikare köpmännen i städerna gjorde att 1500-talets kungar kunde frigöra sig från beroendet av kyrkan. De blev också ofta mindre beroende av adeln eftersom de kunde hyra soldater i stället för att vara helt beroende av adelns krigartjänster. Många kungar blev alltmer enväldiga. Det innebar också att deras riken blev mer självständiga stater. Kungarna skulle vara belästa och språkkunniga. De satsade mycket pengar på konst och arkitektur för att förhärliga sig själva och sin tid vid makten. Gustav Vasa, men framförallt hans söner, visar drag av detta – och det fanns många gelikar bland monarkerna runtom i Europa. Några nämns i det följande. Också den politiska kartan skrevs om. Spanien och Portugal framstod som nya stormakter. England, Frankrike och det under 1500-talet självständiga Holland väntade på sin tur som stora handelsnationer. Nationalstaten tog form på många håll i Europa, i Sverige skedde det under Gustav Vasa.

Karl V, tysk-romersk kejsare Karl V var sin tids mäktigaste härskare. När hans pappa dog år 1506 ärvde han Nederländerna där han också växte upp. Dessutom blev han kung över Spanien och dess kolonier år 1516 efter sin morfar. När sedan hans farfar, som var tysk-romersk kejsare, dog år 1519 ärvde han även det Tysk-romerska riket. Det väldiga rike som blev resultatet var löst sammanfogat och försvagat av inre stridigheter. Allvarligast var splittringen i det Tysk-romerska riket, som var uppdelat på en mängd olika småfurstar under kejsarens styre. Här inspirerade Martin Luthers tankar bönderna att med våld vända sig mot adeln och kyrkan, tyngda som de var av höga skatter och förtryck. Men Luther själv tog avstånd från de upproriska bönderna. I stället uppmanade han furstarna att ta till vapen och slå ner upproren. När bondeupproren slogs ner blev Luther popu lär bland många furstar i norra Tyskland, något

Grundboken s. 10–11

som Karl V uppfattade som ett hot. Spänningarna växte mellan honom och furstarna, och ledde till ett inbördeskrig. Trots att Karl V vann kriget kunde inte Luthers läror stoppas eller kejsarmakten stärkas. Vid ett möte i staden Augsburg i södra Tyskland år 1555 bestämdes att religionsfred skulle råda. Det innebar att furstarna runtom i det tyska riket själva fick bestämma om invånarna i deras områden skulle omfattas av den lutherska läran eller inte. Efter dessa motgångar tappade Karl lusten att regera och abdikerade (avsade sig tronen) år 1556. Det väldiga riket delades i en spansk del som hans son fick ta över (senare även kung över Portugal och Nederländerna) och en tysk del som hans bror tog över. Själv drog han sig tillbaka till ett kloster och dog ett par år senare.

Elisabet I, drottning i England År 1558 blev Elisabet I drottning i England endast 25 år gammal. Med henne kom England att få ett ökat inflytande runt om i världen. Det berodde särskilt på att hon gynnade sjöfarten, vilket ledde till en konflikt med Spanien. År 1588 skickade den spanske kungen (Karl V:s son Filip II) den spanska armadan (flottan) till England för att hindra engelska skepp från att plundra spanska skepp. Den spanska armadan med sina 130 stora skepp mötte den engelska flottan med sina 150 mindre, men betydligt mer rörliga och välutrustade skepp (fler kanoner) i ett sjöslag i engelska kanalen. Nästan hela den spanska armadan gick under. En oturlig storm, dålig proviant och ont om vatten ombord bidrog till detta. Sjöslaget räknades som en stor seger för Elisabet och England, som nu började växa fram som en viktig sjöfararnation. Elisabet var eftertraktad. Flera europeiska kungar friade till henne, bland annat Gustav Vasas son Erik XIV. Men hon förblev ogift fram till sin död år 1603.

William Shakespeare Under Elisabets regeringstid blomstrade engelskt kulturliv. Där fanns William Shakespeare (1564–1616) som skrev många teaterpjäser som man än i dag sätter upp på teatrar och gör film av. Shakespeares pjäser kunde vara både roliga (komedier) och sorgliga (tragedier). De handlade

EN NY TID – VASATIDEN

ofta om historiska händelser och personer, men många gånger fantasifullt skrivna och utbroderade. Några kända pjäser är Hamlet, Romeo och Julia, Richard III, Macbeth, Som ni behagar och En midsommarnattsdröm.

Suleyman I, sultan i Osmanska riket Suleyman den store var turkisk sultan (muslimsk härskartitel) i det Osmanska riket från 1520 fram till sin död 1566 (ungefär samtidig med Gustav Vasa). Han var känd för att vara en rättvis och god härskare. Men i Europa fanns en stor rädsla för turkarna. Det Osmanska riket var nämligen det största muslimska riket närmast Europa. Det sträckte sig under Suleymans tid från Persiska viken i öster, längs med Röda havets kuster i söder ända bort till Algeriet i Afrika i väster och nästan ända upp till Wien i Österrike i nordväst. Ekonomin och kulturen blomstrade i Osmanska riket. Suleyman var också en mycket framgångsrik krigare, och ett tag såg det till och med ut som om turkarna skulle erövra Europa när de nådde fram till Wien och belägrade staden. I Suleymans rike fick de besegrade folken behålla sina religioner och sedvänjor. Dessutom fick de olika folken ganska stor självständighet.

Ivan, tsar i Ryssland Det ryska riket var avlägset för de flesta européer, trots att man kunde ana att det med sina väldiga resurser en dag skulle kunna bli en stormakt. Riket styrdes av tsarer (kejsare), av vilka Ivan den förskräcklige på 1500-talet var den förste att använda titeln. Ivan var mycket mäktig inom sitt rike och ägde allt land, handeln och hantverket. Han var känd för sitt våldsamma humör och lät också tortera och avrätta många bönder och adelsmän. Dessutom råkade han slå ihjäl sin egen son vid ett vredesutbrott, därav tillägget ”den förskräcklige”. Ivan krigade mycket mot Sverige för att få tillgång till handeln och hamnarna i Östersjön, men misslyckades med att nå Östersjön. Däremot gick hans erövringar i andra väderstreck bra. Han utvidgade sitt rike söderut till Kaspiska havet och österut in i Sibirien.

EN NY TID – VASATIDEN

Nikolaus Kopernikus Nikolaus Kopernikus (1473–1543) kom från Polen, men studerade bland annat medicin och astronomi i Italien. Han började med att ägna sig åt medikamenter som bland annat innehöll skalbaggar, guld, enhörningshorn och socker. Men sin stora insats gjorde Kopernikus inom astronomin. Under medeltiden hade man tänkt sig att jorden var orörlig i universums mitt, och att solen och planeterna rörde sig i banor kring jorden. Man hade då tänkt sig att de rörde sig i cirklar. Kopernikus tänkte i stället ut det som sedan kom att kallas den kopernikanska världsbilden, nämligen att jorden och de andra planeterna kretsar kring solen som är orörlig i universums mitt. Han byggde då på idéer från gamla grekiska vetenskapsmän och kanske också på arabiska forskares matematik. Med den kopernikanska modellen blev det lite lättare att beräkna planeternas banor. Strax före sin död i hjärnblödning gav Kopernikus ut en bok om den nya världsbilden, som vetenskapsmän runt om i Europa vartefter kom att acceptera trots att kyrkan stretade emot. Hans observationer stred nämligen mot vad som stod i Bibeln. I Bibeln står det att solen rör sig på himlen och alla kyrkans lärda hade hittills hållit sig till den gamla modellen som av Gud var given.

Leonardo da Vinci I Florens och Milano verkade den italienske konstnären Leonardo da Vinci (1452–1519). Han är mest känd för sitt porträtt av Mona Lisa. Från 1516 arbetade han även vid det franska hovet. Men da Vinci var inte bara konstnär utan även arkitekt, naturforskare och uppfinnare. Bland hans skisser till uppfinningar märks en ubåt, en dykarklocka, något som liknar en helikopter och olika vapen som kulsprutor, tidsinställda bomber och stridsvagnar. Innan astronomen Nikolaus Kopernikus kom på att solen var i centrum hade Da Vinci kommit på att jorden inte kunde vara i centrum. Redan den grekiske astronomen Aristarchos från Samos föreslog på 200-talet f.Kr. att jorden gick i en bana runt solen, men då var det ingen som brydde sig.

Grundboken s. 10–11

Norden på 1500-talet Den här kartan är gjord av den svenska prästen Olaus Magnus på 1500-talet. Det var den bästa karta någon gjort över Norden. För första gången kunde man se att Sverige och Norge låg på en halvö som satt ihop med resten av Europa. Tidigare trodde många att Sverige var en ö i havet. I Europa tyckte man att Sverige var en avkrok långt upp i norr. Kartan gjorde Sverige mer känt i Europa. På den tiden bestod det svenska riket av Sverige och Finland med svensk, finsk och samisk befolkning. I det danska riket ingick även Norge, Island och Färöarna.

I norr fanns samerna.

Många sjöfarare trodde att det fanns sjömonster i havet som kunde krossa skeppen.

Kartan visar inte bara hur Olaus Magnus trodde att Nordens karta såg ut. Den visar också hur människorna uppfattade världen, och vad de trodde på. Om du tittar närmare på kartan ser du många spännande detaljer.

Under Vasatiden fanns det många svenska krigsskepp. Ängeln, Turken, Bruna Lejonet, Elefanten, Lilla Svanen och Flygande Draken är namnen på några av skeppen.

VASATIDEN

Norden på 1500-talet s. 12–13 Uppslaget beskriver Nordens riken med hjälp av Olaus Magnus detaljrika karta, vilken även ger en god inblick i hur 1500-talets människor tänkte om världen.

VASATIDEN

jämför likheter och skillnader. Låt eleverna göra landskapskartor i samma stil som Olaus Magnus karta. Kanske kan ni skriva ut landskapskartor, med tydliga detaljer, att utgå ifrån.

ORD OCH BEGREPP Olaus Magnus, avkrok, halvö, sjömonster

Lärarledda uppgifter

Frågor till text och bild

Samtala om Olaus Magnus karta. Vad är bra/mindre bra med kartan som källa? Uppmärksamma eleverna på kartans alla detaljer (se fakta s. 38). Förklara att illustratören inte visste hur allt såg ut utan hittade på en del – renarna ser ut som hästar och sälarna i Bottenviken liknar grisar. Låt eleverna orientera sig på kartan: Peka ut de nordiska länderna och Östersjön, Vänern och Vättern. Notera bergskedjan (Skanderna) mellan Norge och Sverige samt Öland och Gotland. Norr om Siljan finns en kung och riksvapnet. Hur ser det ut där ni bor? Kan man se någon ort som ligger i närheten? Låt eleverna leta efter ortnamn de känner igen. Ta fram en modern karta över Norden och

• Varför ser inte Olaus Magnus karta ut som en sverigekarta för i dag? • Kartan visar mer än bara ländernas konturer. Vad får vi mer veta? • Hur tror ni att människor på 1500-talet upplevde kartan?

Grundboken s. 12–13

EN NY TID – VASATIDEN

FAKTA Olaus Magnus Nordenkarta Kartan som visas i grundboken skapades av den svenska prästen Olaus Magnus och är den äldsta detaljerade Nordenkartan som har bevarats. För första gången visas tydligt hur avlång den skandi naviska halvön är. Dessutom ges en någorlunda rättvisande bild av landkonturerna. Kartan har också försetts med en mängd små figurer som kan berätta en del om livet i Norden. Av naturliga skäl är ländernas okända inre återgivet på ett mycket fantasifullt sätt, medan kusterna som man kände till tämligen bra överensstämmer med verkligheten. Olaus har låtit rita ut kompassrosor och väderstreck, de tunna raka linjerna i haven, för att man lättare ska kunna orientera sig. Ute i Atlanten finns väldiga sjömonster, en del av dem krossar skepp. Många sjöfarare trodde att det fanns sådana i havet. På land finns floder och sjöar liksom den skandinaviska fjällkedjan utritad. Dessutom finns städer och mindre orter markerade, ofta i rött. Man kan till exempel se Visby på Gotland och Åbo i Finland. Namn på bland annat landskap och hav finns utsatta.

EN NY TID – VASATIDEN

Det framgår av riksvapnet (senare färglagt i fel färg, inte den rätta blå bakgrunden) ovanför Siljan – med en kung sittandes på en tron med en spira, en krona och ett riksäpple – att Sverige var ett kungarike. En motsvarande kung finns på Jylländska halvön i Danmark och (skymd av bildtexten) en i Polen längst ner till höger. Vid Uppsalas plats finns ärkebiskopens vapen med kors, mitra (biskopsmössa) och kräkla (stav). Olaus blev utsedd till svensk katolsk ärkebiskop i exil nere i Rom, så han ville gärna ha med det vapnet på kartan. Danska ärkebiskopens vapen i Lund finns däremot inte med. I norr finns det gott om renar. Men illustratören verkar inte ha varit säker på hur renar ser ut, utan har ritat hästar med horn på. Vid Ume träsk, som visas som en stor sjö mitt på kartan, blir några renar anfallna av vargar. Närmare kusten blir en ren mjölkad. Långt upp i norr drar renarna både vagnar och slädar och de är också riddjur. Mellan två träd bajsar en järv. Längst upp i Bottenviken pågår säljakt. En man har med båt blivit placerad på ett isflak och försöker stöta sin långa harpun i grisliknande sälar på flak intill. Inte heller sälarna var illustratören säker på hur de såg ut. Här och där syns också samernas bostäder, kåtor. På havet finns is, bland annat mellan Norrlandskusten och Finland. På den far folk över med släde.

Grundboken s. 12–13

Missnöje med unionen I början av 1500-talet hade de tre nordiska länderna, Danmark, Norge och Sverige-Finland, varit i union med varandra i mer än hundra år. Den nordiska unionen, Kalmarunionen, hade ända från början styrts från Danmark. Men många svenska adelsmän och biskopar var missnöjda. De ville att Sverige skulle lämna unionen, ha en egen kung och vara ett självständigt land. Början av 1500-talet blev en orolig tid då många svenska adelsmän tog upp kampen mot den danska kung Kristian. Det blev många strider mellan svenska adelsmän och danska soldater.

Kristina Gyllenstierna – Stockholms försvarare Kristina Gyllenstierna var gift med den svenska riksföreståndaren Sten Sture. Han var emot unionen och dödades i striderna mot danskarna. Kristina tog över ledningen i Sverige och försvarade Stockholm i flera månader. Den danska kungen Kristian bad Kristina att släppa in honom i staden. I ett brev lovade han att ingen skulle bli skadad eller straffad. Kristina öppnade stadsportarna. Det blev början till en händelse som kallas Stockholms blodbad.

Serien om Stockholms blodbad

Stockholms blodbad I november år 1520 ställde den danska kung Kristian till med en stor fest på slottet i Stockholm. Kristian ville fira att han hade tagit tillbaka makten över Sverige och nu var kung över unionen mellan Danmark, Norge och Sverige igen efter många strider. Många svenska adelsmän och biskopar var inbjudna till festen, som höll på i flera dagar. Kristian bjöd alla sina gäster på mat och dryck, torneringar och gyckelspel. Men festen slutade inte roligt. Kristian var fortfarande arg på dem som inte ville att Sverige skulle vara med i unionen. Nu skulle han ta en gruvlig hämnd. På festens tredje dag lät Kristian låsa slottets port. Gästerna blev fångar. Alla som bodde i staden befalldes att hålla sig inomhus. Sedan släpades svenska biskopar, adelsmän och borgare ut från slottet till Stortorget. Där skulle de avrättas. Först halshöggs biskopen Mattias. Sedan halshöggs biskopen Vincentius och två adelsmän. Avrättandet fortsatte hela dagen och även nästa dag. Nästan hundra människor miste livet. Blodet från de halshuggna rann i grändernas rännstenar. Den här händelsen har fått namnet Stockholms blodbad och brukar räknas som slutet på medeltiden i Sverige.

Här fortsätter serien

Fest på Stockholms slott. Gästerna fångas in. Biskoparna halshuggs. Huvudena samlas i tunnor.

Gustav Vasa lät år 1524 göra en tecknad serie om Stockholms blodblad. Först kom en stor bild på Stockholm.

Tunnor, kistor och kroppar bränns. Till sist jagar Gustav Vasa bort danskarna.

VASATIDEN

Missnöje med unionen s. 14–15 Uppslaget handlar om konflikterna mellan Danmark och Sverige kring Kalmarunionen och särskilt om händelserna som kommit att kallas Stockholms blodbad.

Lärarledda uppgifter Berätta den dramatiska historien om Stockholms blodbad för eleverna (se fakta s. 40). Människorna i staden befalldes att stanna inomhus medan avrättningarna pågick. Samtala om vilken stämning det var och hur det såg ut i staden när invånarna kom ut ur sina hus. Om man besöker Stortorget i Gamla Stan i Stockholm, finns det olika stadsvandringar som berättar mer om blodbadet.

Grundboken s. 14–15

VASATIDEN

ORD OCH BEGREPP biskop, riksföreståndare, Kalmarunionen, tornering, gyckelspel, halshugga, rännsten Stockholms blodbad

Frågor till text och bild • Kristina Gyllenstierna gjorde ett misstag. Vilket? • Gästerna på Kristians fest blev lurade. På vilket sätt? • Vad är bra/mindre bra med Blodbadsplanschen som källa? Vad kan vi få reda på? Vem ville att den skulle göras och i vilket syfte? Hur trovärdig är den som källa? • Varför ritades det en tecknad serie om Stockholms blodbad, tror ni? • Varför, tror ni, brukar Stockholms blodbad räknas som slutet på medeltiden i Sverige?

EN NY TID – VASATIDEN

FAKTA Bakgrunden till Stockholms blodbad – unionstiden År 1397 hade de nordiska länderna slutit ett förbund, som brukar kallas för Kalmarunionen, efter ett möte i Kalmar mellan den danska drottningen och stormännen från Danmark, Norge och Sverige (Finland var svenskt). Från början var det lugnt inom unionen. Men från 1430-talet började svenskarna att bråka med Margaretas efterträdare, och de kommande 90 åren präglades av inbördes strider. Först gjorde svenska bönder och bergsmän uppror (Engelbrekt) mot kungen. De tyckte att de fick betala för mycket skatt till danskarna. Sedan bråkade de svenska stormännen om vem som skulle bestämma i Sverige när den danska unionskungen inte var där. Vissa stormän tyckte att unionen ledd av den danska kungen var bra. Andra var unionsmotståndare och tyckte att Sverige borde lämna unionen och ha en egen kung. Sverige var alltså delat i två läger. Formellt sett var det den danska unionskungen som var kung i Sverige. Men det fanns en svensk riksföreståndare som styrde över Sverige och som ofta fungerade som kung när den danska kungen inte var i landet. Men riksföreståndarna började ta sig mer och mer friheter och strunta i de danska kungarnas krav. Till slut hade riksföreståndarna blivit ett hot mot de danska kungarna och flera försök gjordes att inta Sverige under perioden 1471–1520. År 1520 lyckades den danska kungen, Kristian II, besegra unionsmotståndarna och deras arméer och inta Sverige och Stockholm. Två månader senare kröntes han till Sveriges kung och den nordiska unionen inrättades ännu en gång.

Riksföreståndaren Sten Sture avsätter Gustav Trolle Flera av de riksföreståndare som styrde Sverige under den danska kungen ville hellre bestämma själva och inte lyda honom. De började bli alltmer självständiga och fungera som svenska kungar. Från år 1512 till år 1520 hette den svenska riksföreståndaren Sten Sture (den yngre). Sten Sture tyckte mycket illa om unionen och den danska

EN NY TID – VASATIDEN

kungen. Han behandlade därför de svenskar som var danskvänliga och ville ha kvar unionen hårt. En som råkade illa ut var den svenska ärkebiskopen Gustav Trolle. Trolle var danskvänlig och ledare för dem som var för unionen. Han var en mäktig man och därmed en farlig fiende till Sten Sture. Därför kallade Sten Sture år 1517 till ett möte i Stockholm. Mötets syfte var att minska Gustav Trolles makt och avsätta honom som ärkebiskop. På mötet beslutades att Trolle skulle avsättas. Alla närvarande undertecknade beslutet genom att sätta sina sigill på det.

Kristian anfaller Sverige Danska kung Kristian II var fast besluten att återfå kontrollen över Sverige och återupprätta unionen i Norden. Han tog avsättningen av sin vän Gustav Trolle som förevändning för att anfalla Sverige. På vintern 1520 gick han därför in i Västergötland med sin armé. Unionsmotståndarna och deras trupper ledda av riksföreståndaren Sten Sture besegrades, och Sten Sture sårades dödligt. Sten Sture dog i en släde på väg upp till Stockholm. När danskarna tog sig till staden hade därför hans änka Kristina Gyllenstierna tagit över Stockholms försvar. Sten och Kristina hade flera barn, och bara några dagar efter Stens död födde hon deras sjätte barn. Kristina ville se till att hennes sjuårige son Nils Sture skulle kunna växa upp och ta över riksföreståndarskapet efter sin pappa. Hon försvarade staden med hjälp av krigare och två stora kanoner som kallades ”Djävulen” och ”Djävulens moder” som var riktade mot Kristians krigsflotta på vattnet utanför staden. Kristian skrev ett brev till henne, där han lovade att varken hon eller hennes anhängare skulle straffas om de gav upp. Efter flera månader gick Kristina med på det och släppte in den danska kungen. Kristian var på topphumör och kramades och pussades.

Stockholms blodbad Den 4 november 1520 blev Kristian krönt i Storkyrkan i Stockholm och hyllad som Sveriges kung. Gustav Trolle återinsattes som ärkebiskop. Kröningen, som förrättades av Trolle, följdes av en fest på slottet. Mat och dryck flödade, och som sig bör var både danska och svenska stormän inbjudna liksom deras fruar, biskopar och borgare. Festen höll på i flera dagar. Men plötsligt hade Kristian

Grundboken s. 14–15

låst slottets portar och gästerna blivit fångar! En snabb rättegång startade mot Sten Stures anhängare. Det var ärkebiskopen Gustav Trolle som läste upp anklagelserna. Sten Stures anhängare anklagades för att några år tidigare ha avsatt och fängslat ärkebiskopen. Uppemot ett hundratal personer avrättades sedan på Stortorget.

Biskop Brask och hans brasklapp En som slapp undan att bli avrättad var Linköpingsbiskopen Hans Brask. Detta trots att hans sigill fanns på beslutet om Gustav Trolles avsättning. Det sägs – det är alltså inte helt säkert, utan är en historia nedtecknad långt efter händelsen – att han ska ha försvarat sig med att han gömt en liten lapp med texten ”Härtill är jag nödd och tvungen” under sigillvaxet. För att se om det stämde bröt man itu hans sigill på brevet. Lappen hittades, och sågs som ett bevis på att han egentligen inte stod bakom beslutet att avsätta Gustav Trolle. Begreppet brasklapp kommer från denna händelse. I dag är en brasklapp något man säger i förväg för att gardera sig mot utgången.

Blodbadsplanschen Några år efter blodbadet, år 1524, lät Gustav Vasa några konstnärer i Antwerpen (i nuvarande Belgien) göra träsnitt som visade scener ur blodbadet. Han ville att människor skulle komma ihåg det förfärliga blodbadet som den danska kungen hade ställt till med, och få dem att förstå att det var rätt av Gustav Vasa att jaga i väg Kristian och befria landet. Med hjälp av träsnitten trycktes planscher som sedan kunde spridas. Planscherna har dessvärre förstörts. Men det gjordes kopior på 1600-talet som har bevarats, och det är ett utsnitt ur en sådan kopia som visas i grundboken. Men om kopiorna skiljer sig från originalet, och i så fall hur mycket, är svårt att säga. På utsnittet kan man se hur en biskop med mitra (biskopsmössa) på huvudet knäböjer, ber och väntar på bödelns svärdshugg. Framför biskopen ligger ett redan huvudlöst lik och i bakgrunden håller soldaterna undan folkhopen. Blodbadet gjorde knappast Kristian populär vare sig i Sverige eller i utlandet, och Gustav Vasa gjorde vad han kunde för att sprida kunskapen om det.

Grundboken s. 14–15

Spår från blodbadet – Stortorget och ögonvittnesskildringar Stortorget finns kvar än i dag. Men husen runt omkring har rivits eller reparerats och fått nya fasader sedan blodbadets tid. Torget har också fått nya gatstenar och en stor brunn. Men än i dag är torget en stor, lite ojämn fyrkant och när man står där går det att föreställa sig vad som hände en gång i tiden. Tack vare några nedskrivna ögonvittnesskildringar och brev där händelsen beskrevs vet man vad som skedde. En av dessa källor är prästen Olaus Petris ögonvittnesskildring. Han hade stått gömd vid Stortorget och sett blodbadet. Ögonvittnesskildringar är bra källor, eftersom det är en förstahandskälla. Det är personen som sett något som också har skrivit ner det han eller hon sett. Det är alltså ingen andrahandsskildring eller hörsägen som återges där mycket kan bli förvanskat. I Olaus fall dröjde det några år innan han skrev ner händelsen, så han kan ha glömt detaljer.

Olaus Petris ögonvittnesskildring Här ett sammandrag av Olaus Petris ögonvittnesskildring av Stockholms blodbad: ”Kungen … lät blåsa med trumpeter och utropa, att ingen skulle gå ut av sitt hus utan alle skulle bliva därinne, där de voro.” Olaus blev förskräckt när han såg sin chef biskop Mattias från Strängnäs ledas ut på torget och halshuggas. Sedan hörde han Skarabiskopen Vicentius tala ”mäktiga hårda ord emot konungen” och ”att Gud skulle hämnas över sådant övervåld och orätt”. Adelsmannen Erik Johansson Vasa halshöggs också. Han var pappa till Gustav Vasa. Han hade kommit sent till slottet på onsdagen och bråkat för att bli insläppt. Det ångrade han säkert nu. Olaus såg också hur Stockholms borgmästare och fjorton rådmän dödades ”som får, som tagas utur fårahagen och föras in på slaktbänken till att avlivas”. Till och med tjänare och en bonde som kallades kung Erik av Närke avrättades. En stockholmare som hette Lambrect och som stod och rakade en kund i sin butik drogs också ut och halshöggs. Det sägs att sammanlagt 94 människor dödades. Olaus berättar: ”Det var en ynkelig och jämerlig syn huru bloden med vatten och träck (smuts), som så års vara plägar (brukar), lopp i rännstenarna ned av torget.”

EN NY TID – VASATIDEN

Gustav Eriksson Vasa blir arg

Dalkarlarna följde med Gustav söderut och slogs mot danskarna. Eftersom missnöjet mot danskarna var stort i hela Sverige, ville fler och fler bönder slåss mot Kristian. De lyckades jaga bort de danska soldaterna. Men kungens borgar var för svåra att erövra för en bondearmé. Gustav bad då den rika handelsstaden Lübeck i Tyskland om hjälp.

Efter blodbadet reste kung Kristian hem till Danmark. Nu trodde han att Sverige skulle vara med i unionen för gott, eftersom han hade dödat så många av sina fiender. Men efter blodbadet var många svenska adelsmän, biskopar och bönder ännu argare på honom än förut. En av dem som var arg hette Gustav Eriksson Vasa. Han var son till en av adelsmännen som halshöggs vid blodbadet. Han var även släkt med Kristina Gyllenstierna som blev lurad av Kristian att släppa in honom i Stockholm.

Lübeckarna tyckte att Kristian hindrade deras handelsskepp på Östersjön. Därför hjälpte de nu Gustav. De skickade krigsskepp och vältränade legoknektar. Legoknektar var yrkessoldater som krigade för lön. Nu kunde borgarna också erövras.

Gustav Eriksson Vasa var i Södermanland när han fick höra att hans pappa hade halshuggits på Stortorget. Gustavs systrar och mamma hade tagits som fångar av Kristian. Kristian hade också bestämt att allt det som Gustavs familj ägde nu tillhörde kungen. Gustav förstod att Kristian var ute efter honom och att hans liv var i fara. Därför flydde han till Dalarna. Tidigare hade dalkarlarna gjort flera uppror mot kungar som de inte tyckte om. Kanske kunde de hjälpa honom att få bort Kristian?

Den 6 juni år 1523 valdes Gustav Vasa till Sveriges kung i Strängnäs. Den 24 juni red han in i Stockholm. De danska soldaterna i staden hade gett upp. Kriget var vunnet och unionen med Danmark var slut. Jag åkte inte skidor. Jag gick med snöskor.

Utanför domkyrkan i Strängnäs spelas en teater som handlar om hur Gustav Vasa valdes till kung.

Gustav vinner och unionen tar slut I Mora i Dalarna höll Gustav ett tal till dalkarlarna för att få med dem på ett uppror, men dalkarlarna sa nej. Då gav sig Gustav av mot Norge för att inte bli infångad av den danska kungens män. Men dalkarlarna ångrade sig och skyndade efter Gustav. De hann ikapp honom i Sälen och Gustav följde med dem tillbaka till Mora. Där blev han vald till dalkarlarnas ledare.

VASATIDEN

Gustav Eriksson Vasa blir arg s. 16–17 Uppslaget beskriver hur Gustav Eriksson Vasa får stöd från dalkarlarna och från Lübeck för att besegra danskarna. Genom segern över Danmark upphör unionen och Gustav Vasa utropar sig till kung.

Lärarledda uppgifter Ta reda på vad eleverna känner till om Gustav Vasa. Säkert vet många vad Vasaloppet är. Sammanställ elevernas kunskaper i en tankekarta. Berätta att Gustav Vasa befriade Sverige från danskarna och gjorde Sverige till ett självständigt land. Samtala om hur Sverige hade sett ut i dag om han inte hade gjort det. Om vi hade bott i ett stort land som hette Norden, vilket språk hade vi talat? Hur hade landet styrts och var hade huvudstaden legat?

EN NY TID – VASATIDEN

ORD OCH BEGREPP dalkarlar, uppror, legoknekt, snöskor, domkyrka

Frågor till text och bild • • • •

Varför blev Gustav Vasa arg? Varför flydde han? Varför, tror ni, ångrade sig dalkarlarna? Hur är personerna på s. 17 i grundboken klädda? Vilka tror ni att det är? Varför spelar man än i dag en teater om Gustav Vasa i Strängnäs?

Grundboken s. 16–17

FAKTA Gustav Vasa i Dalarna Gustav Vasa hette egentligen Gustav Eriksson, men var av stormansätten Vasa. ”Gustav Vasa” kallades han först från 1600-talet. Gustav tillhörde dem som blev inbjudna till Kristian II:s kröningsfest, men han valde att stanna kvar på familjens gård Räfsnäs utanför Strängnäs. Bara någon vecka efter Stockholms blodbad fick han veta vad som hänt. Hans pappa, två morbröder och flera andra manliga släktingar tillhörde de avrättade och hans mamma, mormor och tre systrar hade kastats i fängelse. Kristian II hade också tagit över familjens gods och gårdar, och hans soldater sökte efter Gustav i hela landet. Det var i detta läge som Gustav flydde till Dalarna för att söka hjälp. Han ville störta Kristian II från tronen. Kanske kunde dalkarlarna (bönder och bergsmän) hjälpa honom? De hade tidigare ställt sig bakom Engelbrekt och Sten Sture. Dessutom hade de lärt sig att uppror lönade sig och var stolta över sitt landskap. Efter en månad på flykt stod Gustav utanför Mora kyrka och uppmanade dalkarlarna att hjälpa honom att slåss mot danskarna. Men de som hade samlats var tveksamma och ville först rådgöra med sina grannbyar innan det blev fråga om väpnad kamp. När Gustav inte fick deras stöd bestämde han sig för att lämna Sverige och bege sig till Norge. Några dagar senare nådde de hemska nyheterna om kung Kristians härjningar i Stockholm och södra Sverige fram till Mora. Dalkarlarna ångrade då att de inte direkt hade gett sitt stöd till Gustav och skickade i väg ortens två bästa skidåkare, Lars och Engelbrekt, för att hämta tillbaka honom. I Sälen hann de ifatt Gustav och övertalade honom att återvända till Mora för att leda kampen mot kung Kristian.

Grundboken s. 16–17

Vasaloppet Långt senare har det sagts att Lars och Engelbrekt, som hann ikapp Gustav, gjorde ett stordåd. Det är inte säkert att de åkte skidor. De kan ha gått med snöskor. Deras färd från Mora till Sälen, cirka 9 mil, ligger till grund för Vasaloppet. Det är samma sträcka som man åker i dag, men Vasaloppet går i stället från Sälen till Mora. Vasaloppet är alltid den första helgen i mars. Alla som åker får blåbärssoppa och bullar vid flera vätskekontroller för att orka åka den långa sträckan. Tack vare Vasaloppet är nu Mora och Sälen känt på många håll runt om i världen.

Gustav blir kung I Mora valdes Gustav Vasa till dalkarlarnas ledare och år 1521 började de föra krig mot danskarna. Upproret spred sig snabbt. Men Gustavs armé bestod framförallt av bönder och de var illa utrustade och hade svårt att erövra borgar och städer där danska yrkessoldater höll stånd. Så han skrev till handelsmännen i Lübeck och bad om tränade legoknektar (yrkessoldater). Han lovade att i gengäld ge dem pengar och tullfrihet vid deras handel med Sverige. Eftersom handelsmännen i Lübeck var oroade över Kristians planer på att bygga upp ett nordiskt handelskompani som skulle konkurrera ut dem, gick de med på att hjälpa till. De tyska legoknektarna var effektiva. Kriget var snart över och Sverige blev ett fritt land. Den 6 juni 1523 valdes Gustav Vasa till Sveriges kung vid ett möte i Strängnäs. Med på mötet var adelsmän, biskopar, en del borgare och bönder samt representanter från Lübeck. Långt senare, år 1916, bestämdes att den 6 juni skulle vara svenska flaggans dag som minne av att Gustav Vasa valdes till kung. Men det var först år 1983 som det bestämdes att den 6 juni skulle vara Sveriges officiella nationaldag.

EN NY TID – VASATIDEN

ORDLISTA: En ny tid – Vasatiden Förändringar s. 6–7

Europa under 1500-talet s. 10–11

Vasatiden: de 90 år som släkten Vasa styrde Sverige

expedition: en resa som gjordes för att upptäcka och ta reda på mer om något

återfödelse: när något föds på nytt, förnyelse

koloni: ett område som ett land tog över och bestämde över

Kalmarunionen: ett avtal mellan Danmark, Norge och Sverige om att länderna skulle samarbeta och styras av en gemensam kung Hansan: ett förbund som skötte handel i och mellan länderna runt Östersjön

ortodoxa kyrkan: en kristen inriktning som fanns i Europas östra delar judar: ett folk som ursprungligen kommer från Israel och som tillhör religionen judendom förföljelse: när någon blir jagad eller mobbad

Reformationen s. 8–9

samer: det ursprungsfolk som bor i norr (Sapmi)

reformationen: när kyrkan i Europa förändrades och kristendomen delade upp sig i ytterligare en inriktning

Norden på 1500-talet s. 12–13

katolska kyrkan: den kristna inriktning som var störst i Europa under medeltiden

halvö: stor udde, en ö som gränsar mot vatten i flera riktningar, men som sitter ihop med annat land

påven: katolska kyrkans ledare avlatsbrev: ett brev som man kunde köpa av kyrkan och som innehöll förlåtelse för alla fel man hade gjort

Missnöje med unionen s. 14–15

protestanter: de kristna som protesterade mot katolska kyrkan och dem som styrde den

riksföreståndare: den som styrde eller regerade i ett land (rike)

helgon: en kristen person som anses helig kan bli utsedd till helgon efter sin död reliker: en del av en helig persons kropp eller något som tillhört honom/henne reformera: att omforma och förändra något till det bättre typer: små metallbitar med bokstäver på som kunde sättas ihop och bilda ord och som användes när man skulle trycka böcker

ORDLISTA: EN NY TID – VASATIDEN

biskop: hög ledare inom kyrkan

Gustav Eriksson Vasa blir arg s. 16–17 dalkarl: en man från landskapet Dalarna legoknekt: någon som arbetar som soldat och krigar för lön

Arbetsblad 1

Vasakryss

9 11

12 13

1. Hjälpte sjöfarare att ta ut rätt kurs.

10. En sådan ritade Olaus Magnus.

2. Unionen mellan Sverige, Norge och Danmark.

11. Ursprungsfolk i norra Sverige.

3. Kristians fest brukar kallas Stockholms …

12. Det betyder renässansen.

4. Gammalt handelsförbund runt Östersjön.

13. Lösa bokstäver som används för att trycka

5. Dansk kung som startade Stockholms blodbad.

böcker.

6. Vanlig religion i Osmanska riket.

14. Kallades de som lämnade katolska kyrkan.

7. Engelsk drottning som aldrig gifte sig.

15. Kallas förändringen av kyrkan på 1500-talet.

8. Sådana sålde kyrkan för att ge människor

16. Hette Luther i förnamn.

förlåtelse för sina synder.

17. Skrev William Shakespeare.

9. I det landskapet samlade Gustav Eriksson Vasa ihop ett uppror.

ARBETSBLAD 1 – EN NY TID – VASATIDEN

personer i basboken. Ta hjälp av uppslagsböcker också. Fråga er bibliotekarie om hon h bra faktabok om kläder och mode genom tiderna.

Arbetsblad 2 LÄS MER – Drottning Elisabet i England kkk År 1558 blev Elisabet drottning i England, bara 25 år gammal. Elisabet fick en fin utbildning och kunde flera språk – både latin, franska och grekiska. Hon tyckte om nöjen och vackra kläder. Elisabet hade en kusin som hette Maria Stuart. Hon var katolik och drottning i Skottland. Maria blev avsatt efter ett uppror, men rymde senare till England. Det sägs att Maria låg bakom flera mordförsök mot Elisabet, eftersom hon ville bli Englands drottning. Till slut tröttnade Elisabet och lät halshugga Maria. Den spanska kungen, Filip II, var katolik och ville att Maria Stuart skulle bli Englands drottning. När hon blev halshuggen blev han och många andra katoliker i Europa upprörda. Nu bestämde sig Filip för att anfalla England med sin stora krigsflotta – den spanska armadan.

kkkkkkkkkkkkkkkkkk

kkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkk

I slutet av maj år 1588 seglade 130 spanska krigsskepp mot England. Armadan hade aldrig förlorat ett sjöslag, så Filip var nog ganska säker på att vinna kampen mot England och göra landet katolskt. Men drottning Elisabets flotta var modernare. Drottningens skepp tvingade bort armadan ur Engelska kanalen och Filip var besegrad. England blev den största sjömakten146 i Europa och började Vasatiden · Kopiering tillåten – Bonnier Utbildning kolonisera andra världsdelar. Drottning Elisabet gjorde England till en stormakt. Många kungar och furstar friade till henne men hon gifte sig aldrig.

kkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkkk 1. Varför ville Filip besegra England?

2. Vad var den spanska armadan?

3. Vad hände i Engelska kanalen?

4. Vad blev en konsekvens av sjöslaget?

ARBETSBLAD 2 – EN NY TID – VASATIDEN

Kol l p å Gus t av Va s a

Uppdrag:

Arbetsblad 3

Gustav Vasas liv var händelserikt. Historikerna tror att han föddes år 1496 och de vet att han dog år 1560. Men vad hände däremellan? Det är er uppgift att ta reda Vem säger vad? på! Para ihop rätt person med rätt uttalande.

R D P

1. Med min teknik kan man tillverka böcker mycket snabbare än förut.

1. Ni ska ta 2. reda påtjänar så mycket sompåmöjligt omGuds Gustav Vasas liv och dessutom Jag pengar att sälja förlåtelse. lista ut vilka år det skedde – från det att han föddes till det att han dog. Börja 3. Jag tycker inte att Påven är en bra ledare och jag vill förändra kyrkan. med att göra en tidslinje som visar åren 1496 till 1560. Där ska ni i tidsordning 4. in Mina teaterpjäser spelas teatrar runt om rita i världen. sedan skriva så många händelser somfortfarande möjligt frånpå hans liv och gärna någon bild till några av händelserna. 5. Jag är både vetenskapsman, uppfinnare och konstnär. 2. Många händelser och deras årtal hittar är ni det nog jorden i basboken, exempel 6. Enligt mina beräkningar som till snurrar runtattsolen Gustav valdes till Sveriges kung år 1523. Andra händelser, som till exempel och inte tvärt om. vilka år Gustavs barn föddes eller när han gifte sig, får ni själv ta reda på annat 7. Jag såg med egna ögon hur blodet rann från torget och ner i gränderna. håll.

8. När min man ihop dog tog ochRita försvarade Stockholm 3. Ta tre A3-papper och tejpa demjag påöver höjden. tidslinjen som två mot danskarna. parallella 9. streck i mitten av pappren. Ta hjälp av bara en linjal. Jag bredvid bjöd in varandra, till en stor fest, men egentligen vill jag hämnas Skriv sedan in alla år från 1496 till 1560 jämt inne i tidslinjen. på mina fiender. 4. Nu är det dags att ta reda på händelser och de år de hände. Skriv och rita hän 10. Jag vill befria Sverige från den danska kungen. delser i Gustav Vasas liv omväxlande på olika sidor av tidslinjen för att få plats. Om det behövs kan ni dra streck mellan händelsen och året den hände.

Tips! Bläddra i basboken och leta efter olika händelser som handlar om Gustav Olaus Petri Vasa. Johan Gutenberg Använd upplagsböcker på biblioteket eller internet för att ta reda på så många årtal som möjligt. Fråga er bibliotekarie om hon har någon bra Nikolaus Kopernikus William faktabok om Gustav VasaShakespeare och hans liv. Om ni har tillgång till dator kan ni söka mer fakta på internet. En bra uppslagsbok på internet är uppslagsboken NEKristina (NationalGyllenstierna Encyklopedin). Kolla medkung ditt bibliotek Kristian och din skola om de har NE. Be dem visa hur ni ska göra för att söka på Gustav Gustav Vasa. Vasa Martin Luther

Leonardo da Vinci

Uppdrag

Påven

Vasatiden · Kopiering tillåten – Bonnier Utbildning

147

ARBETSBLAD 3 – EN NY TID – VASATIDEN

HAR DU KOLL PÅ

En ny tid – VASATIDEN? Namn:

1. Förklara orden. reformationen renässansen protestanter avlatsbrev 2. Under 1500-talet var det många som tyckte att kyrkans ledare misskötte sig. Vad var människorna kritiska mot?

3. På vilket sätt var boktryckarkonsten viktig för reformationen?

4. Under 1500-talet ”blev världen större”. På vilket sätt?

HAR DU KOLL PÅ EN NY TID – VASATIDEN?

Namn:

5. Skriv ett land i södra Europa som var katolskt under 1500-talet.

6. Skriv två länder som blev protestantiska.

7. Vad hände vid Stockholms blodbad?

8. Hur lyckades Gustav Vasa och hans bondearmé besegra danskarna?

HAR DU KOLL PÅ EN NY TID – VASATIDEN?

KOLL PÅ

Historia LÄRARGUIDEN

5 I lärarguiden finns metodiska tips, underlag för diskussioner, historisk bakgrundsfakta samt ordlistor, kopieringsunderlag och test till samtliga kapitel. Här finns även förslag på hur ni kan arbeta språkutvecklande i SO och kartor som visar var ni kan hitta spår efter historien nära er. Serien består av Koll på Historia 4 Koll på Historia 5 Koll på Historia 6 Till varje årskurs finns en grundbok, en aktivitetsbok och en lärarguide samt digitala övningar i Bingel.

ISBN 978-91-523-5566-4

9 789152 355664