9789152353387

ANNA WICKSTRÖM KRISTINA ÅSENIUS

Lärarguide

2 Robin_Lararguide_omslag_2.indd 8

2019-07-16 08:33

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Författare: Anna Wickström, Kristina Åsenius Redaktörer: Mikaela Fuchs, Mia Söderberg Grafisk form: Typoform AB/Ann Sjögren Illustrationer: Millis Sarri Fotografier: Anna Wickström, Anders Wikberg, Kristina Åsenius, sidan 241 Nelik/Shutterstock Robinböckerna – Kolla, en tidsmaskin!

ISBN 978-91-523-5338-7 © 2019 Anna Wickström, Kristina Åsenius Första upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas ­mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare. .

Tryck: Balto Print, Litauen 2019

240-302_Robin_LG_2.indd 302

2019-07-31 10:25

Innehåll 4 Välkommen till Robinböckerna

118 Kapitel 12. Svante Supersimmaren

6 Presentation av författare och illustratör

126

Kapitel 13. Lätt som en plätt

7 Robinböckerna och koppling till ämnet svenska och Lgr 11

132

Kapitel 14. Lite mer fix, bara!

9 Matris svenska

138

Kapitel 15. En konstig tant

144

Kapitel 16. Österviks museum

152

Kapitel 17. Ett nytt uppdrag

158

Kapitel 18. En tidsmaskin!

164

Kapitel 19. Molly får en idé

170

Kapitel 20. För hundra år sen

176

Kapitel 21. På skolbesök

10 Robinböckerna årskurs 2 12 Ett nytt läsår 14 Pedagogiskt förhållningssätt 17 Robinböckerna och svenska som andraspråk 18 Det digitala arbetet 20 Om läsning och litteracitet 22 Vägen till att bli en aktiv läsare 25 Läsförståelsestrategier 30 Läsning – arbetsgång 36 Om ord och uttryck 40 Om skrivande 42 Muntligt berättande 45 Arbetsboken 47 Lektionsplaner kapitel 1–30 48 Inledning 50 Kapitel 1. En rymdraket!

56 Kapitel 2. Elton och Judit 62 Kapitel 3. Raket-Robin 68 Kapitel 4. Planeten Plutanien 74 Kapitel 5. Raketen lyfter

184 Kapitel 22. Ruts hemlighet 190

Kapitel 23. Skatten

196

Kapitel 24. På biblioteket

202

Kapitel 25. Robin löser ett problem

208

Kapitel 26. På scouterna

216

Kapitel 27. Mot dinosaurierna

222

Kapitel 28. Hjälp, dinosaurier!

228

Kapitel 29. Judit ♥ Elton

234

Kapitel 30. Robin får en idé

240

Kopieringunderlag 1–18

261

Avstämning Koll på! 1–6

273

Robins läsloggar

279 Kopieringsunderlag till hemmet

Läsprotokoll Brev till vårdnadshavare

100 Kapitel 9. Sova över

283 Bildkort

Ng-ljudet

En eller två konsonanter

Sagobilder

Strategier för läsförståelse – Robinbilder

106

Kapitel 10. I simhallen

301

112

Kapitel 11. Eltons uppdrag

80 Kapitel 6. Wow, vi flyger!

88 Kapitel 7. Tillbaka i Östervik 94 Kapitel 8. En jobbig idrottsdag

01-47_Robin_LG_2.indd 3

Referenslista

2019-07-31 10:07

Välkommen

till ­Robinböckerna!

S

om lärare har vi fokus på att alla elever kan utveckla sina språkliga förmågor tala, lyssna, läsa och skriva. För att det ska ske krävs ett genomtänkt språkligt arbete som strävar efter att skapa ett lustfyllt och meningsfullt lärande hos eleverna. Vår erfarenhet säger oss att det inte fi ns någon pedagogik som passar alla elever och därför behöver vi erbjuda variation i undervisningen, vilket arbetet med Robinböckerna ger.

Läseboken, på tre nivåer, med sitt vardagsnära och samtidigt fantasifulla innehåll och glada bilder ligger till grund för det språkliga arbetet och läs- och skrivutvecklingen. Läsförståelseuppgifterna i arbetsboken, som är ­märkta med en boksymbol, har koppling till aktuellt kapitel i läse­ boken. De följs av m ­ oment inom grammatik och språklära samt arbete med olika texttyper. Allt är tydligt beskrivet i lärarguiden så att du lätt kan följa arbetsgången.

Lärarguiden ger, både dig som är ny som lärare och dig som har en ­större erfarenhet av läs- och skrivundervisning för de yngre åldrarna, ett metodiskt stöd för din undervisning. Vi vill bidra till att fler elever utvecklar intresse för att läsa. Inte bara läsa för att träna utan läsa för att tänka, och skriva enga­ gerade texter för olika mottagare.

En stor del av undervisningen handlar om är att utveckla elevernas ordförråd. Ordförråd är en viktig del av läsförmågan och läsförståelsen och kan vara en avgör­ande faktor för skolframgång. Eleverna ska förstå skol­ämnen, men också det som händer utanför skolan och i världen för att kunna skapa framtida relationer och vänskaper.

Kristina är speciallärare med ­spe­­ciali­sering mot språk-, skriv- och läsutveckling och har lång ­erfarenhet som ­klasslärare och ­montessori­lärare.

Hon arbetar på ­Rosenhillskolan i Huddinge, i en ­särskild undervisningsgrupp för elever med ­språkstörning.

Anna är grundskollärare 1–7 och ­ rbetar på Grindstuskolan i ­Vårby a Gård. Hon har ett uppdrag som förste­ lärare i matematik och no men har också, efter många år som klasslärare, stor erfarenhet av språk-, skriv- och ­läsutveckling inom svenska och ­svenska som andraspråk.

KRISTINA ÅSENIUS OCH ANNA WICKSTRÖM

4

Välkommen till Robinböckerna!

01-47_Robin_LG_2.indd 4

2019-07-31 10:07

Det fi ns forskning som visar att elever lär sig runt 3 000 nya ord under ett läsår. Det är förstås omöjligt att direkt undervisa om så många ord, utan de allra flesta ord lärs in indirekt, men ett aktivt arbete med ordkunskap i alla ämnen bidrar stort.

För att få syn på elevernas tankar och kunskaper är samtalet med ­eleverna, men också mellan eleverna, något att lägga stort vikt vid. Det är så vi får kunskap om hur vi ska lägga upp vår undervisning. Genom samtalet får eleverna också syn på sin egen kunskap. Det kan vara genom samtal kring bilder, bland annat vid bildpromenaden innan högläsningen, samtal om innehållet under och efter läsningen, eller om de vardagsnära ämnen som är kopplade till de spännande kapitlen i läseboken.

"Everybody is a ­genious, but if you ­judge a fish by its ­ability to climb a tree, it will live its whole life believing that it is stupid" ALBERT EINSTEIN

”Alla är genier utifrån sina förutsättningar”.

Precis som citatet ovan beskriver är det viktigt att undervisningen utgår från varje elevs förutsättningar och möjligheter. Det i sin tur bygger på kunskap om eleverna, deras förutsättningar och förkunskaper så att både innehåll och struktur blir begripliga, hanterbara och meningsfulla för dem.

Enligt FN:s konvention om barns rättigheter, § 29 Barns utbildning, har varje elev rätt att utvecklas utifrån sina egenskaper, intressen, förmågor och behov av lärande. Målet att alla ska lära sig läsa och skriva, som fi ns formulerat i läroplanen, måste därför balanseras och kombineras med behovet av att identifiera styrkor och svagheter hos eleverna för att de ska utvecklas och lyckas med sitt lärande (Harrison & Howard, 2009).

5 01-47_Robin_LG_2.indd 5

2019-07-31 10:07

J

PERNILLA GESÉN, FÖRFATTARE

ag heter Pernilla Gesén och har publicerat 45 barn- och ungdomsböcker, bland annat den populära serien om Alva och Kompisböckerna om klass 1A. Som barnboksför­fattare är jag ofta ute i skolorna för att föreläsa och hålla i skrivarverk­städer. När jag har pratat med pedagoger och med eleverna om läslust har jag blivit bekymrad. Många barn har inte hittat motivationen och inspirationen att läsa böcker, så när jag fick förfrågan om jag ville skriva nya läseböcker för förskoleklass och lågstadiet fanns ingen tvekan.

Med utgångspunkt i humorn, med mycket igenkänning och lagom ­spänning, har jag skrivit böckerna om Robin. Robin är en söt och charmig liten dator, som en korsning av en Minion och ett husdjur. Robin kan vara en bästa vän, en knasig robot som inte kan bokstäver, eller en superhjälte.

Med Robin och Robins kompisar Molly och Elton ­hoppas jag att eleverna ska skratta, få klurigheter att tänka på, bli berörda och framförallt få lust att läsa mer och mer och mer!

Robinböckerna fi ns på tre olika nivåer. Jag jobbar för att alla elever ska få samma läsupplevelse, oavsett om de läser blå, grön eller röd bok. Jag har stor vana av att skriva lättläst, vilket jag har fördel av här. Det går att skapa drama och humor, även i böcker med få tecken.

J

MILLIS SARRI, ILLUSTRATÖR

ag heter Millis Sarri och arbetar som illustratör, grafisk formgivare och författare. Jag har alltid målat och skapat.

Mina bilder är alltid gjorda med eftertänksamhet, humor, allvar och mycket glädje och kännetecknas av färg, fantasi och underfundigheter.

När jag blev tillfrågad om att göra illustrationerna till Robinböckerna gjorde jag först provskisser på karaktärerna Robin, Elton och Molly, utifrån vad Pernilla Gesén och gänget på förlaget hade tänkt sig kring dem. Jag försökte lära känna dem helt enkelt. Förlaget skickade sedan ut skisserna till ett antal skolor där eleverna fick tycka till om hur de ville att Robin skulle se ut. Vi fick många förslag och utifrån en mix av dem skapade jag Robin, som alla genast tog till sig och tyckte var gullig och rolig.

Det har varit väldigt roligt att få jobba med de här böckerna och ge liv åt Pernillas härliga historier.

Hoppas att ni och alla era fantastiska elever kommer att gilla våra fi a ­böcker lika mycket som vi gör.

Trevlig läsning!

6

Välkommen till Robinböckerna!

01-47_Robin_LG_2.indd 6

2019-07-31 10:07

Robinböckerna

och koppling till ämnet svenska och Lgr 11 I skollagen finns en garanti för tidiga stödinsatser. Syftet med garantin är att varje elev i behov av särskilt stöd ska få det så tidigt som möjligt.

Rätt stöd i rätt tid!

V

arför ska eleverna arbeta med svenska i skolan och vilken nytta ­kommer de att ha av sina kunskaper i framtiden?

”Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skrift pråk så att de får tilltro till sin språkförmåga och kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.

Det innebär att eleverna genom undervisningen ska ges möjlighet att utveckla språket för att tänka, kommunicera och lära.” (Läroplan för grundskolan 11, Kursplan Svenska) Robinböckerna, med sina olika komponenter, bidrar till att ge lärare och elever konkreta verktyg och modeller för arbete mot dessa långsiktiga mål.

I läroplanen fi ns också beskrivet vad som ska behandlas i det centrala innehållet. Det är utifrån stoffet i det centrala innehållet som undervisningen ska planeras för att utveckla elevernas förmågor och kunskaper.

Det centrala innehållet är indelat i följande övergripande ­kunskapsområden: • Läsa och skriva • Tala, lyssna och samtala • Berättande texter och sakprosatexter • Språkbruk • Informationssökning och källkritik.

NATIONELLT BEDÖMNINGSSTÖD I

läs- och skrivutveckling

Svenska och svenska som andraspråk i årskurs 1–3

UTGIVET 2019

Följ elevens språkutveckling och få stöd i att utveckla undervisningen!

yfter! är ett bedömningsstöd i svenska och

andraspråk för årskurs 1–6 i grundskolan

an samt för motsvarande årskurser i och kan användas i samarbetet med rare. Det bygger på löpande observationer i

under visningen. Till sin hjälp har läraren en

med en forskningsöversikt och obser vations-

ngspunkter som fokuserar både elevens

ng och lärarens undervisning. Eleven får

ma att arbeta med som synliggör den ecklingen.

BEDÖMNINGSSTÖD I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1–6

Nya Språket lyfter!

Varje kunskapsområde består av ett antal punkter som kan ses som byggstenar. Innehållet i Robinböckerna tar upp alla byggstenar i årskurs 1–3, enligt läroplanen. Kunskapsområdena skiljer sig åt mellan årskurserna och varierar beroende på innehåll och komplexitet. Läsförståelsestrategierna återkommer till exempel i samtliga årskurser.

Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling Skolverkets Nationellt bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling, 2019, används för att följa upp elevernas kunskaper. Bedömnings­stödet är obliga­toriskt att använda i årskurs 1, men Skolverket rekommenderar att bedömningsstödet används även i årskurs 2 för att ge stöd att följa upp elevernas kunskaper, vilka elever som behöver extra anpassningar, vilka som behöver extra stimulans och hur undervisningen ska utformas för att möta elevernas behov.

Parallellt med uppföljning utifrån bedömningsstödet ­rekommenderar vi även fortlöpande kartläggning och dokumentation med stöd av Nya ­Språket ­lyfter!, Skolverket 2017.

7 01-47_Robin_LG_2.indd 7

2019-07-31 10:07

Kunskaper att bedöma Läsa – Avstämning B

Eleven tar hjälp av flera olika sätt för att fördjupa förståelsen av det lästa, märker om det blir problem med förståelsen samt läser med hjälp av både ljudning och ortografisk helordsläsning.

• Eleven är fortfarande beroende av ljudningsstrategin, men läsningen börjar automatiseras alltmer med hjälp av ortografisk helordsläsning.

• Eleven läser enkla meningar med flyt.

• Eleven stannar upp i läsningen när det uppstår problem med för­ ståelse av ord och sammanhang.

• Eleven läser för det mesta om och korrigerar då sig själv vid behov.

• Eleven visar förståelse för texters innehåll genom att återge delar av innehållet och besvara frågor.

• Eleven börjar använda olika läsförståelsestrategier som att leta efter ledtrådar, dra slutsatser och göra förutsägelser under och efter läsningen.

Skriva – Avstämning B

Eleven skriver kortare texter med enkelt innehåll.

• Eleven skriver så att texten är läslig för eleven själv och för andra.

• Eleven skriver text för att kommunicera.

• Eleven använder de fl sta versaler och gemener på ett korrekt sätt.

• Eleven gör mellanrum mellan orden.

• Eleven kan stava några för eleven vanligt förekommande ord.

• Eleven visar förmåga att markera meningar med stor bokstav och punkt.

(NATIONELLT BEDÖMNINGSSTÖD I LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING, SKOLVERKET 2019)

Lärandemål och avstämningar Varje kapitel i lärarguiden inleds med en kort översikt av de fokus­områden som behandlas i kapitlet. För eleverna fi ns nedbrutna ­mål för varje ­kapitel, konkretiserade i arbetsboken.

För att kunna följa eleverna fi ns regelbundna avstämningar, Koll på!, med genomgångna moment som kopieringsunderlag. Avstämningarna görs efter vart femte kapitel och kan användas som en kunskaps­barometer för elevernas kunskapsutveckling och lärarens undervisning. Behöver ­något repeteras eller kan vi gå vidare till nästa ­moment?

En viktig del av avstämningen är elevernas självskattning där de kan uttrycka sin egen uppfattning om sitt lärande. Resultatet från avstäm­ningen, tillsammans med elevens självskattning och lärarens bedömning, ligger sedan till grund för den fortsatta undervisningen.

Koll på! 1 Namn

_______________________________________________________

Datum

______________________

elev lärare

Skriv grundtalen med bokstäver.

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

2 Vem står var? Skriv personernas namn på rätt plats.

elev lärare

tredje plats ____________________

sjätte plats ___________________

åttonde plats ___________________

första plats ___________________

3 Skriv tre frågor till bilden.

elev lärare

_______________________ _______________________ _______________________ SANOMA UTBILDNING – KOPIERINGSUNDERLAG

8

261

Matris svenska I matrisen på sidan 9 är det centrala innehållet som ­behandlas i de olika årskurserna färgmarkerat. Ljusare färgmarkering innebär att om­rådet ­endast berörs.

Välkommen till Robinböckerna!

01-47_Robin_LG_2.indd 8

2019-07-31 10:07

Matris svenska CENTRALT INNEHÅLL ÅRSKURS F–3 Läsa och skriva

F-klass

Årskurs 1

Årskurs 2

Årskurs 3

F-klass

Årskurs 1

Årskurs 2

Årskurs 3

F-klass

Årskurs 1

Årskurs 2

Årskurs 3

F-klass

Årskurs 1

Årskurs 2

Årskurs 3

F-klass

Årskurs 1

Årskurs 2

Årskurs 3

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll.

Strategier för att skriva olika typer av texter med anpassning till deras typiska uppbyggnad och språkliga drag. Skapande av texter där ord och bild samspelar, såväl med som utan digitala verktyg.

Enkla former för textbearbetning, till exempel att i efterhand gå igenom egna och gemensamma texter och göra förtydliganden.

Handstil och att skriva med digitala verktyg.

Språkets struktur med stor och liten bokstav, punkt, frågetecken och utropstecken samt stavningsregler för vanligt förekommande ord i elevnära texter.

Alfabetet och alfabetisk ordning.

Sambandet mellan ljud och bokstav.

Tala, lyssna och samtala Att lyssna och återberätta i olika samtalssituationer.

Muntliga presentationer och muntligt berättande om vardagsnära ämnen för olika mottagare. Bilder, digitala medier och verktyg samt andra hjälpmedel som kan stödja presentationer.

Berättande i olika kulturer, under olika tider och för skilda syften.

Berättande texter och sakprosatexter Berättande texter och poetiska texter för barn från olika tider och skilda delar av världen.

Texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Berättande och poetiska texter som belyser människors upplevelser och erfarenheter.

Berättande texters budskap, uppbyggnad och innehåll. Hur en berättande text kan organiseras med inledning, händelseförlopp och avslutning samt litterära personbeskrivningar.

Några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer.

Beskrivande och förklarande texter, till exempel faktatexter för barn, och hur deras innehåll kan organiseras.

Instruerande texter, till exempel spelinstruktioner och arbetsbeskrivningar. Hur de kan organiseras i steg, med logisk ordning och punktuppställning i flera led.

Texter som kombinerar ord och bild, till exempel film, spel och webb-texter.

Texter i digitala miljöer för barn, till exempel texter med länkar och andra interaktiva funktioner.

Språkbruk Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel att skriva ned något man talat om.

Ord, symboler och begrepp som används för att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter.

Hur ord och yttranden uppfattas av omgivningen beroende på tonfall och ords nyanser.

Skillnader mellan tal- och skriftspråk, till exempel att talet kan förstärkas genom röstläge och kroppsspråk.

Språkbruk samt möjligheter och risker vid egen kommunikation i digitala medier.

Informationssökning och källkritik Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbplatser för barn samt via sökmotorer på internet.

Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

* 2016 fick förskoleklassen en egen del i läroplanen med syfte och centralt innehåll samt ett obligatoriskt kartläggningmaterial, Hitta språket 2019.

9 01-47_Robin_LG_2.indd 9

2019-07-31 10:07

Robinböckerna årskurs 2

Följande komponenter fi ns till Robinböckerna årskurs 2.

Läsebok Läseboken Kolla, en tidsmaskin! fi ns på tre textnivåer. De är färgkodade blå, grön och röd. Historien är densamma på alla nivåer men textmängd, meningsbyggnad och ordval varierar.

Den blå nivån har minst text med enkel meningsbyggnad och starkast bildstöd. Den passar de elever som av olika skäl har fortsatt svårt att få flyt på sin läsning.

Den gröna nivån har mer text med längre meningar, och fler ljudstridigt

stavade ord, och bör passa de flesta elever.

Den röda nivån innehåller hela historien och används även som högläs-

ningsbok i undervisningen. Det är ur den här texten de ord och uttryck som står i rutan Ord och uttryck i lärarguiden är hämtade. Boken passar de elever som läser en längre text obehindrat och som behöver ­utmaning.

PERNILLA GESÉN MILLIS SARRI

Robinböckerna för årskurs 2 finns i tre versioner. De har samma innehåll men olika textmängd.

� Grön nivå har mer text, och fler ljudstridigt stavade ord, men ett lika starkt bildstöd som den blå nivån.

� Röd nivå har mest text, längre meningsbyggnad

� Röd nivå har mest text, längre meningsbyggnad

och mindre bildstöd.

Robinböckerna för årskurs 2 finns i tre versioner. De har samma innehåll men olika textmängd. � Blå nivå har minst text, enkel meningsbyggnad och ett starkt bildstöd. � Grön nivå har mer text, och fler ljudstridigt stavade ord, men ett lika starkt bildstöd som den blå nivån. � Röd nivå har mest text, längre meningsbyggnad

och mindre bildstöd.

och mindre bildstöd.

Kolla, en tidsmaskin!

Kolla, en tidsmaskin!

Kolla, en tidsmaskin!

2

2

2

KAPITEL 6

KAPITEL 6

Wow, vi flyger!

Wow, vi flyger!

Det kittlar i magen när de flyger rakt upp i luften. Vad snabbt

Plötsligt blir det tyst. Det har slutat att skaka, allt är stilla.

– Du är inte klok! skriker Elton.

– Det var ju ditt förslag! skriker Molly tillbaka.

– Men jag trodde aldrig att du skulle våga!

– Vad har ni gjort? frågar han.

– Hej, säger Elton och vinkar nervöst.

– Jag borde följt med, superhjältar är alltid bra att ha på äventyr, säger Robin.

– Det blev lite fel. Men nu kan vi trycka på hemknappen och åka tillbaka, säger Molly.

Pappa suckar tungt.

– Det gör jag inte heller!

Molly vill trösta Elton.

– Det gick ju bra för Robin, säger hon.

Raketen skakar mycket. Det är tur att de är fastspända.

Molly kan inte se jorden under alla moln.

Motorerna bullrar högt.

– Du är inte klok! skriker Elton.

– Det var ju ditt förslag! skriker Molly.

– Men jag trodde inte att du skulle våga.

– Det gör jag inte heller.

30

31

LÄSEBOK BLÅ NIVÅ

01-47_Robin_LG_2.indd 10

Plötsligt blir det tyst. Allt är stilla. Det sprakar till i datorskärmen.

– Vad har ni gjort? frågar pappa.

– Jag borde ha följt med, säger Robin.

– Det blev lite fel. Men nu kan vi trycka på hemknappen, säger Molly.

Pappa suckar.

– Nej, det kommer att ta ett tag innan ni kan åka hem igen.

Wow, vi flyger!

Det sprakar till i datorskärmen, snart dyker Robin och pappa upp.

Molly vrider på huvudet, men hon kan inte se radhusen under alla moln.

KAPITEL 6

Har de stannat mitt ute i rymden?

de åker!

10

PERNILLA GESÉN MILLIS SARRI

Röd nivå

� Grön nivå har mer text, och fler ljudstridigt stavade ord, men ett lika starkt bildstöd som den blå nivån.

Grön nivå

� Blå nivå har minst text, enkel meningsbyggnad och ett starkt bildstöd.

Blå nivå

� Blå nivå har minst text, enkel meningsbyggnad och ett starkt bildstöd.

Pappa har uppfunnit en rymdraket och skickar ut Robin i rymden. Robin berättar om allt han har varit med om så Molly och Elton vill också åka med raketen.

En gång håller raketen på att krascha och Robin hjälper till att laga den. Men frågan är om det blev riktigt rätt?

Robin påstår plötsligt att raketen har blivit en tidsmaskin istället. Om det är sant, kan i så fall Molly och Elton med hjälp av den lösa mysteriet med den gamla tantens skatt?

Kolla, en tidsmaskin! 2

Robinböckerna för årskurs 2 finns i tre versioner. De har samma innehåll men olika textmängd.

PERNILLA GESÉN MILLIS SARRI

Kolla, en tidsmaskin! 2

Kolla, en tidsmaskin! 2

Pappa har uppfunnit en rymdraket och skickar ut Robin i rymden. Robin berättar om allt han har varit med om så Molly och Elton vill också åka med raketen.

En gång håller raketen på att krascha och Robin hjälper till att laga den. Men frågan är om det blev riktigt rätt?

Robin påstår plötsligt att raketen har blivit en tidsmaskin istället. Om det är sant, kan i så fall Molly och Elton med hjälp av den lösa mysteriet med den gamla tantens skatt?

Robinböckerna

Robinböckerna

Robinböckerna

Pappa har uppfunnit en rymdraket och skickar ut Robin i rymden. Robin berättar om allt han har varit med om så Molly och Elton vill också åka med raketen.

En gång håller raketen på att krascha och Robin hjälper till att laga den. Men frågan är om det blev riktigt rätt?

Robin påstår plötsligt att raketen har blivit en tidsmaskin istället. Om det är sant, kan i så fall Molly och Elton med hjälp av den lösa mysteriet med den gamla tantens skatt?

– Det fungerar inte så. Det kommer att ta ett tag innan vi kan hjälpa er tillbaka hit igen.

– Robin är en robot. Vi är människor, säger Elton.

30

LÄSEBOK GRÖN NIVÅ

Molly kniper ihop ögonen allt vad hon kan och sitter blixtstilla i stolen. Raketen skakar och kränger, motorerna dånar så högt att hon måste hålla för öronen. Det kittlar i magen när de flyger rätt upp i luften. Molly öppnar försiktigt ögonen. Vad snabbt de åker!

Det känns som om hon ska tryckas rätt genom stolen. Hon vrider på huvudet, allt hon kan se är vita moln som de lämnar bakom sig.

Någonstans där under ligger Östervik och radhusen, men det går inte längre att se.

– Du är inte klok, skriker Elton.

– Det var ju ditt förslag, skriker Molly tillbaka.

– Men jag trodde aldrig att du skulle våga, skriker Elton.

– Det gör jag inte heller, skriker Molly.

Elton ser rädd ut. Molly vill trösta.

– Det kommer säkert att gå bra, det gick ju bra för Robin, säger hon.

– Robin är en robot. Vi är människor, säger Elton.

31

Plötsligt blir det tyst. Det har slutat att skaka, allt är stilla. Har de stannat mitt ute i rymden? Tänk om motorerna är trasiga, då kommer de kanske att krascha rätt in i verkstaden. Molly försöker vara lugn, hennes pappa är ju världens bästa uppfi nare.

Det sprakar till i datorskärmen. Både Molly och Elton hoppar högt. De får syn på Robin och pappa och andas ut. Pappa ser väldigt orolig ut.

– Vad har ni gjort?! frågar han.

– Vi tänkte oss inte för, säger Molly.

– Hej, säger Elton och vinkar nervöst.

– Jag borde följt med, superhjältar är alltid bra att ha på äventyr, säger Robin.

– Det blev lite fel, men vi kan trycka på hemknappen nu och åka tillbaka, säger Molly.

– Lite fel?! ryter pappa och tar några djupa andetag för att lugna ner sig innan han fortsätter.

– Det fungerar inte så, suckar han. Det kommer att ta ett tag innan vi kan hjälpa er tillbaka till Östervik igen.

31

LÄSEBOK RÖD NIVÅ

Välkommen till Robinböckerna!

2019-07-31 10:07

Arbetsbok Till varje kapitel i läseboken fi ns ett eller två uppslag i arbetsboken. På den första sidan får eleverna arbeta med läsförståelse kopplad till veckans kapitel och de övriga sidorna ­behandlar olika språkliga ­moment.

Lärarguide Lärarguiden ger en tydlig struktur för arbetsgången innan, under och ­efter läsningen med laborativa förövningar inför arbetet med de språkliga uppgifterna i arbetsboken. Den kan användas både som ett tryggt stöd för den nya, mer ovana läraren, men också som en inspirationskälla för alla som behöver tips och inspiration i sin undervisning.

Robin digital Lärarguiden fi ns också i en digital version som i den tryckta lärar­guiden benämns Robin digital. Allt innehåll från den tryckta boken fi ns förstås där, men också annat som kan underlätta och stötta undervisningen.

• • • • •

Hela lärarguiden digitalt med klickbara kapitel och delar.

Böckerna på alla tre nivåer för att kunna göra laborationer med texten.

Boken på röd nivå inläst.

Arbetsbokens uppslag.

Kopieringsunderlag för nedladdning.

Bingel Till varje kapitel fi ns det rikligt med läs- och skriv­övningar i Bingel för fortsatt färdighetsträning.

Kryssa för de veckodagar du går i skolan.

6

Robinböckerna

Datum kan skrivas på olika sätt. torsdag 8/1 tors 8 jan torsdag 8 januari

En vecka har 7 dagar.

3

Fyll i almanackan.

5

16

7

Skriv veckans dagar i ordflätan.

4

1. Veckans sista dag.

3

2. Veckans andra dag.

Arbetsboken kan användas till alla tre nivåer!

Det finns även kompletterande övningar i Bingel.

4

Ƨ Läsförståelse Ƨ Sammansatta ord Ƨ Synonymer

Svaren finns i veckans kapitel.

Vilka jobbar tillsammans med planeterna?

_______________________________________________________________________________________

På vilken planet tror Vida att det kan finnas liv?

_______________________________________

Österviks museum — LÄSFÖRSTÅELSE

ARBETSBOK

2

2. ______________________________

7. ______________________________

9. ______________________________

4. ______________________________

10. ______________________________

5. ______________________________

11. ______________________________

6. ______________________________

12. ______________________________

ÅRETS MÅNADER

59

____________________________

2

sommar

Svara på frågorna med hela meningar.

Svaren finns i veckans kapitel.

Låt eleverna läsa frågorna, hitta svaret i texten eller i bilderna samt skriva svaren med hela meningar. Påminn om att orden i frågan kan användas i svaret.

Uppgift 1 nnehåller frågor där svaren finns direkt i texten.

Tänk dig att du är i rymden. Vilka tanke­ bilder får du? Rita och måla.

Låt eleverna skapa tankebilder och rita och måla dem i rutan.

Uppgift 2 ygger på strategin att visualisera och skapa tankebilder.

68

rymd

___________________

___________________ hund

___________________

+

lycklig

Vilka ord blir det? Skriv de sammansatta orden.

Låt eleverna läsa orden, dra streck och sedan skriva det sammansatta ordet på raden bredvid.

Eleverna väljer sedan ett av de sammansatta orden i uppgiften och ritar en bild i rutan.

Skriv egna sammansatta ord med hjälp av orden.

Låt eleverna skriva två sammansatta till orden i cirklarna. Förklara att orden kan fi nas med antingen i början eller i slutet på de nya, sammansatta orden.

Skriv de sammansatta orden.

Låt eleverna skriva det sammansatta ordet av orden för bilderna.

Kapitel 4 – Planeten Plutanien

tittar resa pratar jobba börjat

___________________________________

_______________________________________

talar ______________________________________ Hitta och ringa in synonymerna.

Molly ska handla äpplen.

Molly ska titta på film.

Elton vill också köpa frukt.

Robin vill också se filmen.

Klassen ska ha roligt på rasten.

Molly ska tala inför klassen.

De ska ha skoj på fritids också.

Hon vill prata om Robin.

Skriv synonymer till bilderna.

___________________

+

17

_______________________________________

arbeta ____________________________

åka

9

Stryk över det ord som inte är en synonym till de andra orden.

___________________ raket

Sidan 17

5

uppåt

______________________________

SAMMANSATTA ORD

4

7

Skriv de sammansatta orden.

______________________________

3

ilsken

___________________

___________________ vatten

5

sorgsen häpen

arg

Skriv ordens synonymer. Välj i cirkeln.

startat

glad

förvånad olycklig

___________________

Planeten Plutanien — LÄSFÖRSTÅELSE

Sidan 16

2

___________________ husbil

___________________

ser

Vilka ord beskriver känslorna. Dra streck till rätt bild. ledsen

Skriv egna sammansatta ord med hjälp av orden.

___________________

Vilka tankebilder får du?

16

8. ______________________________

3. ______________________________

____________________________ cirkustält

bil

Tänk dig att du är i rymden. Vilka tankebilder får du?

Rita och måla.

Titta på årshjulet. Skriv årets månader i rätt ordning.

1. ______________________________

____________________________

tält boll

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

Sammanfatta texten.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

_______________________________________

61

____________________________

påse

godis

18

7

______________________________________________________

______________________________________________________

Skriv så många sammansatta ord med ordet RYMD som du kan komma på.

SYNONYMER

Sidan 18

6

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

Arbetsbok

Ta reda på vilken veckodag du är född.

bil

cirkus brand

___________________ bilverkstad

Vilken är din favoritdag? Varför?

_______________________________________________________________________________________ _______________________________________

fot

8

Synonymer är ord som betyder samma eller nästan samma sak. Till exempel varm och het.

6

Vilka ord blir det? Skriv de sammansatta orden.

Vad är Saturnus ringar gjorda av?

Vilket datum fyller du år?

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

_______________________________________

4

_______________________________________________________________________________________

_______________________________________________________________________________________

_______________________________________________________________________________________

DATUM

Sammansatta ord är två eller flera ord som tillsammans bildar ett nytt ord. Till exempel katt och unge blir kattunge.

3 1 Svara på frågorna med hela meningar.

2

VECKANS DAGAR

58

ARBETSBOKEN SIDORNA 18–19 Mål

KAPITEL

_______________________________________________________________________________________

9

_______________________________________

7

60

Välj ett av sätten och skriv dagens datum.

ARBETSBOKEN SIDORNA 16–17

Ett år har 12 månader 52 veckor 365 dagar

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

8

ANNA WICKSTRÖM KRISTINA ÅSENIUS

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

6

7. Veckans första dag.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

till varje bild.

4. Veckans tredje dag.

6. Dagen före lördag.

Övriga sidor innehåller uppgifter inom språklära och grammatik, som bygger på arbetet i årskurs ett, och som leder mot kunskapskraven i årskurs 3.

_______________________________________________________________________________________ 1 I vilken ordning händer det? Skriv 1–5 framför bilderna. Skriv en mening

5

3. Dagen efter onsdag.

5. Veckans sjätte dag.

Ƨ Läsförståelse Ƨ Årets månader Ƨ Veckans dagar Ƨ Datum

2

Arbetsbok 2

______________________________________________

Arbetsboken består av 30 kapitel, ett till varje kapitel i läseboken. Varje kapitel inleds med en tonad sida. Här finns läsförståelseuppgifter kopplade till läseboken markerade med en boksymbol.

Mål

1

KAPITEL

Vilka har namnsdag på måndagen?

Kolla, en tidsmaskin!

Det här är arbetsboken som hör till Robinböckerna för årskurs 2, Kolla, en tidsmaskin!

4

ANNA WICKSTRÖM KRISTINA ÅSENIUS

Skriv veckans datum i almanackan.

Rita dagens väder i almanackan.

Sätt ett kryss på de dagar du har idrott.

Vilka ord beskriver känslorna. Dra streck till rätt bild.

Låt eleverna läsa orden och dra streck till rätt bild.

Stryk över det ord som inte är en synonym till de andra orden.

Låt eleverna läsa orden i rutan och fundera över vilka tre ord som är synonymer och stryka över det ord som ska bort.

SYNONYMER

19

Lärarguide

Sidan 19

8 9

Skriv ordens synonymer. Välj i cirkeln.

Låt eleverna läsa ordet, hitta synonymen i rutan och skriva på raden.

1

Hitta och ringa in synonymerna.

Låt eleverna läsa de båda meningarna i meningsparen, hitta och ringa in synonymerna.

Skriv synonymer till bilderna

Låt eleverna skriva meningar och använda orden från uppgift 7.

Skriv så många sammansatta ord med ordet rymd som du kan komma på.

Låt eleverna skriva sammansatta ord som börjar eller slutar med rymd.

69

LÄRARGUIDE

11 01-47_Robin_LG_2.indd 11

2019-07-31 10:07

Pedagogiskt förhållningssätt ­ edömning för lärande – arbeta ­formativt B Ett formativt förhållningssätt handlar om att forma ett positivt undervisningsklimat där eleverna vet vad de ska göra, förstår varför och där ­bedömningen används för att förändra och anpassa undervisningen i syfte att möta deras lärandebehov. Genom att ge eleverna framåtsyftande feedback får de möjlighet att fundera över vad de kan, vad som fungerade bra och vad som kunde gjorts på ett annat sätt. På så sätt får de redskap och möjlighet att utvecklas genom att pröva, ompröva och försöka hitta nya lösningar. Detta stärker alla elever.

Formativ bedömning handlar, till skillnad från summativ bedömning, om att stödja och utveckla lärande och undervisning för att utveckla elevernas förmågor, istället för att bara mäta dem. Det skiljer bedömning för ­lär­ande från bedömning av lärande. Det handlar om att, som lärare, veta var varje elev befi ner sig kunskapsmässigt för att kunna bedöma samt se nästa steg i elevens utveckling.

Vad är lärandemålet?

Var är eleven nu?

Vad är nästa steg i lärandet?

Läraren behöver äga lärandemålen och inspirera eleverna. Eleverna i sin tur behöver aktiveras som ägare av sitt eget lärande.

Vad kan jag/ska jag kunna?

Vad behöver jag utveckla?

Det handlar inte om att göra utan om att lära!

Framåtsyftande feedback ”För att bedömning ska vara formativ så måste den feedback som ges ­användas.”

(Black & Wiliam, 1998) Syftet med feedback är att eleverna ska förstå hur deras arbeten kan förbättras och se vilka framsteg de gör. Det handlar om att ge feedback på insatsen och ej på resultatet. Undvik fi erad feedback som "Vad duktig du är!" till förmån för mer dynamisk feedback såsom "Jag ser att du har försökt väl."

Feedback ska utmana eleverna att vilja prestera bättre nästa gång. Fånga upp exempel i elevarbeten, till ­exempel en text, och låt eleverna själva beskriva vad som var bra och vad som skulle kunna utvecklas.

Gå också runt under lektionen och ställ öppna frågor till eleverna.

– Berätta mer om …

– Förklara lite mer om …

– Hur tänkte du när ...

14

Välkommen till Robinböckerna!

01-47_Robin_LG_2.indd 14

2019-07-31 10:07

Återkoppla

Sammanfatta

Arbete eller uppgift

Mål

Genomgång

Lektionsstruktur och lärandemål Skolinspektionen granskade 2016 ett 30-tal skolor med fokus på studiero och resultat. Kortfattat visar granskningen att studieron generellt är bättre i de klassrum där eleverna möts av tydlig lektionsstruktur och ett tydligt ledarskap hos läraren. Återkoppla alltid till elevernas förkunskaper eller tidigare lektion. Tydliggör målet för lektionen, förklara lektionens upplägg med genomgång och elevens eget arbete. Avsluta med att sammanfatta lektionen och återkoppla till målen. Låt modellen bredvid genomsyra varje lektion. Se även Tydliga instruktioner sidan 12.

Nedan fi ns förslag på aktiviteter som synliggör ­lärandet med syfte att få alla elever att bli delaktiga och göra dem mer ­engagerade i sitt eget lärande.

• Whiteboardtavlor. Låt eleverna skriva korta svar eller rita symboler som

de sedan håller upp.

• Tummen upp. Enkelt sätt för eleverna att visa hur de tänker eller känner kring en fråga som inte kräver mer än ett enda svar. Bra. Sådär. Dåligt.

• Handen – ett till fem. Handens fi grar symboliserar en skala från 1–5.

• Varför-frågor. Varför är en fågel inte en insekt? Kan en robot vara en den?

• Färgkort – grön och röd. Låt eleverna markera med rött om de tycker att något är svårt eller om det går för fort fram.

• Figurtrappa. Rita en trappa med fi urer för att påvisa progression och ge visuellt stöd. Samtala med utgångspunkt i frågorna: Var är vi? Vart ska vi?

Hur tar vi oss dit? Vad behöver utvecklas för att vi ska nå en högre nivå?

• Inträdesbiljett. Ställ en fråga i början av lektionen, eller i samband med att ett arbetsområde påbörjas, för att få en fi gervisning om var eleverna befi ner sig och hur du ska gå vidare med din undervisning. Vad kan eleverna och vad behöver de arbeta vidare med?

• Utträdesbiljett. Ställ på motsvarande sätt vid lektionens slut en kort ­fråga från lektionsinnehållet eller låt eleverna berätta om något de lärt sig, något de uppfattade som svårt eller vad de känner att de behöver arbeta vidare med.

Låt eleverna svara genom att skriva svaret på whiteboardtavlor som de ­håller upp, på post it-lappar som de sätter på dörren innan de går ut på rast eller digitalt. Det är ett direkt kvitto på vad eleverna har lärt sig.

Kamratbedömning Kamratbedömning kan påbörjas i liten skala genom att eleverna byter meningar eller korta texter med varandra och bedömer varandras arbeten. Enkla kriterier och kvaliteter som eleverna kan uppmärksamma är till ­exempel • stor bokstav och punkt • mellanrum mellan orden • stavning av vanligt förekommande ord • hur väl text och bild hör ihop.

15 01-47_Robin_LG_2.indd 15

2019-07-31 10:07

Detta kan göras till exempel genom att använda modellen Två stjärnor och en önskan, kopieringsunderlag 15. Det är en enkel modell för hur man kan introducera både lärarfeedback, kamratbedömning och självbedömning och handlar om att uppmärksamma två saker som var bra och en sak som behöver utvecklas och eventuellt också hur.

Under årskurs 2 kan eleverna stegvis få fler tillfällen för reflektion och bedömning av sitt eget och andras arbeten. Kamratbedömning bör fortgå löpande och ge eleverna möjlighet att samtala och diskutera parvis.

I takt med att eleverna utvecklar sitt skrivande kan de bedöma innehållet i texter. Aktivera dem även som resurser för varandra, när de läser, genom att låta dem ge varandra konstruktiv och framåtsyftande feedback på läsningen. Detta kräver att man lyssnar aktivt på kompisens läsning och gärna samtidigt följer med i texten för att uppmärksamma till exempel • • • •

felläsningar interpunktion läshastighet prosodi/inlevelse.

Kamratbedömningen ger eleverna möjlighet att vara hjälpresurser för varandra och gör även läsningen mer meningsfull genom att läsningen får en verklig mottagare. Syftet är att aktivt hjälpa varandra att utveckla och förbättra arbeten. Det är inte en värdering av vad som var bra och mindre bra. Uppmuntra eleverna att ge varandra framåtsyftande feedback, feedforward, idéer och med hjälp av de synpunkter de får kunna göra förbättringar. Studier har visat att när elever får arbeta med kamratbedömning utvecklar de förmågan att identifiera andras men även egna styrkor och utvecklingsområden.

Det viktiga samtalet Effektiva samtal och aktiviteter i grupp eller i hela klassen har stor betydelse för att skapa en formativ miljö. Genom dessa synliggörs elevernas kunskap, men eleverna får också syn på sin egen kunskap.

Låt eleverna få möjlighet att visa sina tankar genom samtal och kreativa ­frågor. Se kopieringsunderlag 5.

– Vad tror du hände?

– Berätta!

– Varför skulle någon säga så?

– Vad skulle du ha gjort?

Ge tanketid så att alla elever får den tid de behöver för att fundera över vad frågan betyder och hitta ett lämpligt svar. Låt alla elever komma till tals.

Använd slumpvisa metoder för att få alla elever aktiva genom till exempel glasspinnar med elevernas namn eller digitala slumpverktyg.

16

Välkommen till Robinböckerna!

01-47_Robin_LG_2.indd 16

2019-07-31 10:07

Robinböckerna och svenska som andraspråk R "Bemöt alltid alla ­elever med ­ positiva och höga ­förväntningar, ­utmaningarna till trots."

obinböckerna är rikt illustrerade, något som gynnar alla elever, men särskilt de i flerspråkig utveckling eller med hinder i sin språkutveckling. Det är av vikt med tidig kartläggning av elevernas samtliga språk för att kunna anpassa undervisningen och möta eleverna där de befi ner sig.

Ett samarbete med modersmålslärare och/eller speciallärare gagnar både elever och lärare i arbetet. Det är viktigt att de elever som har utvecklat ett modersmål innan de börjar skolan får fortsatt stöd på det språket, såväl hemma som i skolan.

I skolan gynnas språkutvecklingen av undervisning på modersmålet.

I läroplanen för grundskolan står att undervisningen ska främja lärandet och kunskapsutvecklingen genom att utgå från elevernas bakgrund, tidig­ are erfarenheter, språk och kunskaper.

I svenska språket fi ns många vokalljud, vilket inte är så vanligt i andra språk. Det gör att vissa uppgifter där eleverna ska markera genom att ringa in, kryssa över eller dra streck till bilder som innehåller eller börjar med en vokal kan bli särskilt svåra. De kan ha svårt att höra ljudet och vet kanske inte vad föremålet på bilden heter på svenska. Var särskilt observant på detta.

Ordförrådet är en annan faktor som kan påverka andraspråkselevers läsutveckling. Eleverna kan ha ett begränsat ordförråd på svenska, vilket ställer till det särskilt när det gäller läsförståelse. Här kan hemspråksläraren bidra. Låt eleverna göra bildpromenaden, se Läsning – arbetsgång sidan 30, med samtal på hemspråket för att bygga förförståelse och ordförråd inför samma moment som de sedan ska göra tillsammans med övriga klassen.

Genom att samtala om ord, göra associationer och koppla innebörden i ord och uttryck till olika kategorier, eller samtala om synonymer, blir det lättare för eleverna att lära sig orden och att minnas dem. De kan samla de nya orden och uttrycken i en skrivbok, eller som ordkort i en ask, för att använda som repetition eller för att bygga meningar med. Eleverna blir på detta sätt också medvetna om hur deras ordförråd utökas.

I arbetsboken fi ns uppgifter som övar ord och ändelser, meningsbyggnad, ordklasser, stavning med mera. Flera av dessa övningar är särskilt svåra för elever i flerspråkig utveckling men erbjuder samtidigt, med rätt stöttning, en god möjlighet att utveckla just dessa förmågor.

Bemöt alltid alla elever med positiva och höga förväntningar, utmaningarna till trots.

17 01-47_Robin_LG_2.indd 17

2019-07-31 10:07

Det digitala arbetet U

ndervisningen behöver anpassas så att den stärker elevernas för­måga att använda digitala resurser för lärande. Eleverna behöver lära sig att använda digitala verktyg för att läsa, skriva, presentera och söka information, men också för att hantera, välja ut och värdera information. Valet av verktyg ska stödja lärandet och gynna elevernas kunskapsutveckling och därför behöver lärare välja de resurser som stämmer överens med undervisningens syfte.

Fördelarna med den tryckta boken känner vi till. Den är fortfarande grunden i en stor del av undervisningen i skolan; många föredrar att läsa texter i en bok, den känns trygg och invand och alla vet hur man använder den.

Med digitala läromedel ökar flexibiliteten och det blir lättare att­­skapa engagerande lektioner i helklass genom visningsvy som får eleverna att fokusera på det är viktigt.

Skriva Alla elever ska ha tillgång till både penna och digitala skrivverktyg. För de elever som är motoriskt osäkra underlättar det särskilt att skriva på tangentbord och kan underlätta berättandet och öka skrivlusten. För eleverna fi ns förslag på vidgade och mer utmanande uppgifter markerade som stjärnuppgifter. De görs med fördel digitalt.

De elever som ännu inte har blivit säkra på kopplingen mellan ljud och bokstav kan med stöd av digitalt skrivverktyg och talsyntes förstå och befästa kopplingen mellan ljud och bokstav. De digitala skrivverktygen kan också ­lägga grunden för mer självständigt och självbedömt skrivande genom att ord och meningar som inte skrivs korrekt markeras och genom att texten läses upp. Då får eleverna auditivt stöd i att upptäcka när det uppstår problem med förståelsen och kan lättare korrigera sig själva.

Låt eleverna parvis turas om att skriva med hjälp av digitalt skrivverktyg och läsa för varandra vad de har skrivit. När eleverna har skrivit klart sina texter kan de illustrera och bearbeta dem. Förse de utskrivna texterna med datum och klistra in i varje elevs egen skrivbok.

18

Välkommen till Robinböckerna!

01-47_Robin_LG_2.indd 18

2019-07-31 10:07

Berätta En enkel form av digitalt berättande är att spela in eleverna när de åter­ berättar eller läser in något i en ljudfil. Det gynnar särskilt dem som ännu inte har förmåga att ta till sig det skrivna ordet.

Att kombinera bild och text i serier, genom att producera digitala böcker, göra film, berätta med stöd av bilder eller foton och att lägga till musik är några sätt att arbeta multimodalt. De flesta elever brukar uppfatta den här typen av uppgifter som meningsfulla och motiverande, samtidigt som de utvecklar berättarförmågan.

Elevernas arbeten kan publiceras publikt, det vill säga nå verkliga mottagare utanför klassrummet. Det kan innebära att lägga ut ljudklipp eller digitala berättelser på klassens blogg eller mejla respons till Robin efter avslutat läsår med tankar kring berättelsen. Det är viktigt att stämma av och följa de riktlinjer som kommunen/skolhuvudmannen tagit fram gällande hantering av information och användning av olika it-tjänster ­(Sveriges Kommuner och Landsting, SKL).

Lyssna Att göra läsning tillgängligt för alla är grund för delaktighet (SPSM). Elever som har problem med avkodning kan genom att lyssna följa med i en berättelse eller faktatext och det gäller även de elever som lär sig bättre genom att lyssna, att de får bättre förutsättningar att lyckas. Att läsa med öronen blir lika mycket värt som något annat. Elever med annat modersmål än svenska får genom att lyssna på inlästa texterna lättare att ta till sig bland annat satsmelodin, prosodin, vilket gör det lättare att ta till sig ett nytt språk (Inläsningstjänst).

Digitala och inlästa läromedel och texter kan tillgängliggöras efter de behov som eleverna har. Det kan innebära att anpassa hastigheten på den upplästa texten så att den blir långsammare, låta eleverna se en begränsad del av texten i taget eller att texten visas i en större teckenstorlek.

Eftersom förmågan att lyssna på texter behöver tränas, precis som all läsning, kan eleverna börja lyssna redan i förskoleklassen och sedan under flera år. Genom att alla elever erbjuds dessa verktyg i undervisningen minskar känslan av utanförskap, stigmatisering, för de elever som visar hinder i sin läs- och skrivutveckling.

Inlästa texter kan eleverna läsa på dator, i mobiltelefon eller på lärplatta.

Boken på röd nivå fi ns inläst och tillgänglig i Robin digital och i Bingel.

Bingel Till Robinböckerna fi ns omväxlande och motiverande Bingel­övningar kopplade till kunskapskraven. Bingelövningarna är adaptiva, vilket innebär att svårighetsnivån anpassas baserad på elevens svar. Eftersom Bingel är webbaserat kan eleverna ”bingla” både på läsplatta och på dator, i skolan eller hemma.

19 01-47_Robin_LG_2.indd 19

2019-07-31 10:07

Vägen till att bli en aktiv läsare I

följande avsnitt beskrivs hur både avkodningsstrategier och läsförståelsestrategier krävs för att bli en god och aktiv läsare. Se även sidan 24, En aktiv läsares profil.

Lässtrategierna delas upp i avkodningsstrategier och läsförståelse­ strategier. Avkodningsstrategierna står för den tekniska delen av läsningen, ­medan läsförståelsestrategierna avser de metakognitiva funktionerna att bland annat förstå och tolka en text. Eleverna behöver utveckla förmågan att använda alla dessa strategier för att bli goda läsare. Läsning är alltså en sammansatt färdighet som bygger på att olika strategier samspelar. Se fi ur nedan, Skolverket 2016. I lärarguiden för årskurs 1 låg fokus på avkodningsstrategier. I årskurs 2 ligger fokus nu istället på läsförståelsestrategier.

Lässtrategier

Avkodningsstrategier • • • • • •

Fonologisk medvetenhet Bokstavskunskap Avkodning Ortografisk läsning Läsflyt Prosodi

Läsförståelsestrategier • Meningsskapande • Tolkning • Engagemang • Inferenser • Resonemangsförmåga • Metakognition • Strategisk läsning

Avkodningsstrategier • Nedan följer korta beskrivningar av de olika avkodningsstrategierna.

Fonologisk medvetenhet Fonologisk medvetenhet innebär att ha kunskap om hur bokstäver, grafem, representeras av språkljud, fonem. Att kunna dela upp ord i språkljud är viktigt för den första läs- och skriv­utvecklingen. Genom olika lekar och språkövningar övar eleverna upp sin fonologiska medvetenhet.

Bokstavskunskap Den fonologiska medvetenheten är grunden för att eleverna ska börja förstå att ett språkljud kan kopplas till en bokstav. För detta behöver de få rikliga tillfällen för repetition och variation. Att kunna sätta namn på

22

Välkommen till Robinböckerna!

01-47_Robin_LG_2.indd 22

2019-07-31 10:07

­ okstäver genom att känna igen deras form är en förutsättning för att b snabbt kunna läsa ord och meningar.

Avkodning Eleverna måste förstå principen att bokstäver kan ljudas samman till ett ord, avkodning, för att knäcka läskoden. Avancerad ljudningsteknik innebär att ljuda ihop stavelser till ord men också ljuda ihop flera ord i en mening.

Ortografisk läsning Att veta hur bokstäverna låter och ljuda samman dem är ett sätt att lista ut nya ord. Ett annat sätt är att använda helordsläsning, ortografisk läsning, vilket innebär att eleverna läser hela ord som de känner igen, till en början sitt namn och vanliga ordbilder som hej, och, jag, den, det. Dessa småord behöver eleverna tidigt lära sig för att kunna sätta samman ord till ­meningar. De behöver få se ordet och känna igen det för att till sist direkt kunna avläsa ordet utan att behöva ljuda. När den ortografiska avkodningen är etablerad känner eleverna snabbt igen ord och läser dem automatiskt.

De börjar då läsa med flyt och energi och kan koncentrera sig mer på inne­ hållet än på ljudningen.

"För att utveckla en god läsning behöver man läsa mycket, minst 5 000 timmar" LUNDBERG & HERRLIN, 2007

Läsflyt Läsflyt innebär att kunna läsa en text i ett bra tempo och med korrekt avkodning. En aktiv läsare ska också stanna vid punkt, läsa ut ord och ändelser och läsa med inlevelse. För att utveckla en god läsning behöver man läsa mycket, minst 5 000 timmar (Lundberg & Herrlin, 2007).

Ju mer eleverna läser, desto säkrare och mer motiverade och intresserade blir de av läsning. Det leder till en positiv spiral där de gärna fortsätter att läsa. Detta till skillnad från de elever som läser mindre och därför inte utvecklar sin läsförmåga på samma sätt. Spiralen blir då snabbt negativ, vilket leder till bristande läslust och motivation (Stanovich, 2000).

Elevnära texter är en förutsättning för att utveckla läsflyt. Det är besvärligt att utveckla läsflyt om texten är för svår. Det är också väsentligt att eleverna själva förstår varför de ska läsa, att de direkt får positiv feedback på sin läsning samt kan följa sin egen ­läs­utveckling.

När eleverna får läsa för dem bekanta texter upplever de att de läser ­flyt­ande. Genom att repetera och läsa samma text flera gånger blir texten ­bekant och de läser allt fler ord automatiskt. Detta genererar bättre flyt i läsningen, vilket stärker både självförtroendet och känslan av att lyckas.

Det man tränar blir man bra på, helt enkelt.

Prosodi Prosodi handlar om språkets rytm och melodi: att kunna läsa med viss hastig­het, god satsmelodi och inlevelse och med anpassad pausering. För att nå hit behöver eleverna ofta få tillfällen till egen högläsning, för att de själva ska kunna höra intonation och satsmelodi. Högläsningen gör även eleverna uppmärksamma på eventuella felläsningar.

23 01-47_Robin_LG_2.indd 23

2019-07-31 10:07

En aktiv läsares profil En aktiv och engagerad läsare är metakognitiv (vet varför, när och hur olika strategier används) och kan använda följande strategier för att interagera med texter (Adrienne Gear, Reading Power 2019).

övervaka sin förståelse, vet när ­något ”kommer i vägen” för att förstå innehållet i en text och kan stanna upp, gå till­ baka och läsa om.

analysera och syntetisera information ur en text, dra ­slutsatser och ta till sig nya idéer.

göra kopplingar och under ­läsningen ­använda sin bakgrunds­ kunskap och sina egna erfarenheter för att förstå innehållet.

En aktiv läsare kan

avgöra vad som är viktigt och sålla bland infor­ mationen i en text för att ­hitta det som är viktigast.

24

ställa frågor om det bokstavliga ­innehållet i en text och om de associa­tioner texten ger, samt ställa frågor innan, under och efter läsningen för att över­ vaka och fördjupa sin ­förståelse.

visualisera och skapa tankebilder med flera sinnesintryck för att förstå innehållet i en text. göra inferenser, hitta ledtrådar från bilder och ord samt ­använda sin egen ­kunskap och erfarenhet för att ”fylla i” det som inte är utskrivet.

Välkommen till Robinböckerna!

01-47_Robin_LG_2.indd 24

2019-07-31 10:07

Lässtrategier

Avkodningsstrategier • • • • • •

Fonologisk medvetenhet Bokstavskunskap Avkodning Ortografisk läsning Läsflyt Prosodi

Läsförståelsestrategier • Meningsskapande • Tolkning • Engagemang • Inferenser • Resonemangsförmåga • Metakognition • Strategisk läsning

Läsförståelsestrategier •

Strategier för läsförståelse 1

2

Ta reda på det du inte förstår.

3

Kommer du ihåg texten?

4

Är svaret rimligt?

Du kan hitta svaret i texten.

SANOMA UTBILDNING – KOPIERINGSUNDERLAG

293

Läsförståelsestrategier är de mentala verktyg eleverna använder innan, ­under och efter läsningen för att aktivt tolka och skapa mening i en läst text, för att göra inferenser och föra resonemang.

Det kanske viktigaste när det gäller läsning är att utveckla elevernas engagemang och motivation för läsning. De behöver också utveckla sin metakognitiva förmåga, det vill säga kunna övervaka sin förståelse, veta när de inte förstår och göra något åt det. Aktiv läsning kräver även förmågan att läsa strategiskt. Det innebär en förståelse för att man kan läsa på olika sätt: sökläsa för att hitta detaljer, översiktsläsa för att få en överblick eller djup­ läsa för att kunna analysera och reflektera över texten.

Avkodning och flyt i läsningen är avgörande för att eleverna ska utveckla läsförståelse, men förståelsen kommer inte gratis utan måste utvecklas med stöd av undervisning, läsning och samtal om det lästa.

Om eleverna inte förstår de ord de möter orsakar det problem med hela förståelsen, hindrar läsningen och gör den mer mödosam. Elever med svag språklig förmåga gynnas av att med jämna mellanrum, kanske så ofta som efter varje mening, stanna upp, tänka på innehållet och på vad som förmedlades i texten. Detta både för att säkerställa förståelsen, men också för att lättare minnas innehållet.

Eleverna behöver tillägna sig flera olika läsförståelsestrategier som kräver övning och vägledning. Vi har valt att med Robins hjälp visualisera de mest användbara läsförståelsestrategierna, se sidorna 26–29.

De presenteras successivt för eleverna i arbetsboken och fi ns som kopierings­underlag, att förstora som affischer. Använd dem innan, under och efter läsningen, och på olika sätt beroende på om det är en skönlitterär eller en sakprosatext.

25 01-47_Robin_LG_2.indd 25

2019-07-31 10:07

­Strategier för läsförståelse Nedan följer en beskrivning av ett antal av de läsförståelsestrategier som Robin presenterar för eleverna i arbetsboken. Samtliga strategier med ­Robin fi ns både som kopieringsunderlag, sidorna 293–300 och på insidan av lärarguidens och arbetsbokens pärmar.

Förutspå och gissa.

Vilka tankebilder får du?

Att förutspå Läsförståelsestrategin att förutspå innebär att läsaren studerar till exempel bokomslag, baksidestexter, rubriker, bilder och/eller bildtexter som hjälp för att ta reda på vilken genre boken eller texten hör till och vad texten kommer att handla om. Strategin kan även göra läsaren medveten om vad han eller hon redan kan eller vet om texten.

Genom frågeställningar innan, under och efter läsningen ökar både elevernas förförståelse samtidigt som nyfikenhet väcks.

– Vad ser du på bilden?

– Vad tror du att texten kommer att handla om?

– Vad tror du kommer att hända nu? Varför?

Visualisera innehållet Genom att använda sina sinnen och visualisera delar av innehållet skapar eleverna inre bilder, tankebilder, för att ”måla upp” bilder av platser, personer och händelser i tanken. Den strategin hjälper eleverna att bättre förstå och minnas vad de läser. Att visualisera och att göra kopplingar är nära besläktade. Det krävs egna erfarenheter och förståelse för innehållet för att kunna skapa egna tankebilder. Adrienne Gear säger i sin bok Reading Power "Att visualisera är fantasins syster. Man skulle kunna säga att det är samma sak, men bilderna formas från olika källor. När vi använder vår fantasi skapas bilden av vårt inre. När vi visualiserar skapas bilden ur texten."

– När jag läste eller lyssnade så såg, hörde eller tänkte jag i mitt huvud …

Ställa eller besvara frågor till texten Att kunna ställa frågor till en text visar en djupare dimension av läsförståelse.

Därför behöver eleverna få många tillfällen att formulera, ställa och besvara frågor på innehållet i en text. Att besvara frågor kan vara effektivt eftersom det ger läsningen ett syfte för eleverna. De får stöd av frågorna för att fokusera på vad de ska lära sig och för att aktivera tänkandet när de ­läser. Minst lika viktigt är att eleverna får formulera frågor utifrån sina egna funderingar kring innehållet i texten. Hos en aktiv läsare sker det ­automatiskt.

Ställ egna ­ frågor.

26

Välkommen till Robinböckerna!

01-47_Robin_LG_2.indd 26

2019-07-31 10:07

I Robinböckerna årskurs 2 beskrivs två olika nivåer på frågor: • snabba frågor där svaret går att hitta direkt i texten. Det fi ns oftast

bara ett rätt svar och man behöver inte fundera mer på frågan.

• kreativa frågor där det inte fi ns bara ett rätt svar. Läsaren behöver koppla innehållet i texten till egna erfarenheter. Kreativa frågor inleds med till exempel: Varför …

Tänk om …

Antag att …

Hur skulle det vara/bli annorlunda om …

Tänk om vi visste …

Jag undrar …

Ta reda på det du inte förstår.

Reda ut oklarheter Läsare som har förmåga att övervaka sin förståelse är under läsningen medvetna om att de förstår vad de läser. De har strategier för att ta tag i de problem som kan uppstå både när det gäller enskilda ord, uttryck och ­större sammanhang som innehållet i texten. Stanna upp under läsningen och modella nya ord eller uttryck samt visa hur eleverna kan tänka och resonera när de inte förstår.

Strategier för att övervaka sin läsning kan vara att • läsa om ordet.

• backa och läsa om eller läsa vidare för att med stöd av sammanhanget se om det fi ns ledtrådar som klargör betydelsen.

• samtala med en kompis.

• slå upp ordet.

• fråga en vuxen.

• använda modellmeningar som – Jag förstår inte det här ordet …

– Jag förstår inte den här delen …

– Vad betyder …

– Jag förstår inte varför …

Sammanfatta Läsförståelsestrategin att sammanfatta är ett sätt att bearbeta och tänka kring innehållet i en text, vilket bidrar till att innehållet kan sorteras och lagras i minnet. Att lära sig att göra sammanfattningar, muntligt eller skriftligt, är i förlängningen ett bra sätt för att stanna upp och fundera över vad man har läst. Sammanfattningen ska bara innehålla det viktigaste av innehållet och inte berätta allt som händer i texten.

Ett sätt att sammanfatta innehållet i berättande texter är att använda ­bilder och modellfrågor.

– Vad hände först?

– Vad hände sen?

– Vad hände sist?

27 01-47_Robin_LG_2.indd 27

2019-07-31 10:07

Läseboken sidorna 3–5

Inledning

Arbetsboken sidan 3

Inledningsarbetet är, förutom att väcka elevernas ny­fikenhet för den nya ­berättelsen, en möjlighet att repetera ­centrala personer, platser och ­hän­delser, både för de ­elever som tidigare har läst eller inte läst Hjälp, en robot!

Förutspå innan läsningen

Börja med att titta på läsebokens omslag.

– Vad ser ni på bilden?

– Vilken är bokens titel?

– Vad tror ni att den här boken kommer att handla om?

Samtala vidare om namnen på omslaget, författare, illustratör och läs ­baksidestexten.

Sidan 3

Anpassa presentationen utifrån om eleverna hade Robinböckerna förra läsåret.

Titta på porträtten av karaktärerna.

– Vilka personer ser ni?

– Vilka känner ni igen och vilka är nya?

Läs namnen tillsammans.

Beskriv någon av personerna på bilderna och låt eleverna gissa genom att peka på bilden eller skriva namnet på en whiteboardtavla.

Sidorna 4–5

Titta tillsammans på kartan.

– Vad ser ni på kartan?

– Var är skolan, simhallen, slottet?

– Vad står det på de olika skyltarna?

Förarbete till arbetsboken sidan 3

Arbetsboken Låt eleverna slå upp sidan 3 i arbetsboken och visa att varje bokstav i alfabetet motsvaras av en siffra. Skriv ditt eget namn på tavlan med siffror, till exempel 1 14 14 1 (Anna). Lös chiffret tillsammans. Fortsätt eventuellt med ytterligare exempel.

48 48-239_Robin_LG_2.indd 48

2019-07-31 10:16

ARBETSBOKEN SIDAN 3

Skriv med Robins hemliga alfabet.

Den här symbolen # markerar uppgifter i läsförståelse kopplade till kapitlet i läseboken.

Uppgifterna finns på de tonade sidorna i respektive kapitel.

Aa

Bb

Cc

Dd

Ee

Ff

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Kk

Ll

Pp

Qq

Rr

Ss

Tt

18

19

20

11

Mm Nn Oo

12

Uu

13

14

Vv Ww Xx

21

22

23

Gg Hh

15

16

17

Yy

Zz

Åå

25

26

27

24

Årskurs2

Ii

Jj

Ää Öö 28

29

Årskurs2

Vad säger Robin, Molly och Elton? Använd hemliga alfabetet.

22 28 12 11 15 13 13 5 14!

Årskurs2

3

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

2

4 5 20

28 18

8 5 10

10 1 7

10 1 7

19 15 13

8 5 20 5 18

28 18

13 15 12 12 25.

5 12 20 15 14.

Skriv ditt namn med hemliga alfabetet. _______________________________________________________________________________________

HEMLIGA ALFABETET

3

Sidan 3

Vad säger Robin, Molly och Elton?

Använd hemliga alfabetet.

Låt eleverna lista ut och skriva vad de säger med hjälp av hemliga alfabetet.

2 Skriv ditt namn med hemliga alfabetet.

Låt eleverna skriva sina namn med hemliga alfabetet.

Notera hur eleverna formar bokstäverna och pennfattningen.

49 48-239_Robin_LG_2.indd 49

2019-07-31 10:16

Läseboken sidorna 6–10 Arbetsboken sidorna 4–7

KAPITEL 1

En rymdraket!

Läsning

FOKUS I KAPITLET • Återknyta bekantskapen med Mollys och Eltons familjer • Läsförståelse – kommer du ihåg texten?

• Repetera bokstävernas form • Räkneord – grundtal och ordningstal

Se även Läsning – arbetsgång sidorna 30–35.

INNAN LÄSNINGEN Repetera vad eleverna kommer ihåg från samtalet om omslaget, karaktärerna och kartan.

Repetera

– Vilka nya karaktärer får vi lära känna i den här boken?

– Var bor de, tror ni?

BILDPROMENAD Sidan 6

Förutspå innan läsningen

Läs och samtala om titeln på veckans kapitel.

– Vad ser ni på bilden?

Samtala om skillnaderna hos Molly och Elton.

Sidan 7

– Vad händer på bilden?

– Vad tror ni att Elton ser?

– Varför håller Robin handen för munnen, tror ni?

ORD OCH UTTRYCK • likadana • ordning • uppdrag • stökigt • uppfinnare • verkstad • borras • släpar • plåtmagen • springer barfota • tomten – tomten • bara gapar • vinglar till • motorerna • på en sekund • raketuppskjutning

50

Sidan 8

– Vad ser ni på bilden?

– Vilken tid på dygnet tror ni att det är? Varför tror ni det?

Sidan 9

– Vad ser ni på bilden?

– Vad gör Mollys pappa?

UNDER LÄSNINGEN Den gemensamma läsningen, högläsningen, är i första hand en läsupplevelse för eleverna men ska även ge återkoppling till både bildpromenaden och arbetet med ord och uttryck samt fokusfrågan som presenteras nedan.

Ord och uttryck Synliggör orden och uttrycken i rutan, till exempel på tavlan eller digitalt. Samtala och laborera med dem på olika sätt.

Ställa eller besvara frågor Visualisera innehållet i texten

Öka ordförrådet

Kapitel 1 – En rymdraket!

48-239_Robin_LG_2.indd 50

2019-07-31 10:16

Högläsningen Läs kapitlet högt eller lyssna till inläsningen i Robin digital. Låt eleverna under tiden fundera över följande fokusfråga: – Vem åker iväg i rymdraketen?

Stanna upp under läsningen, modella, och fånga upp händelser, ord och uttryck i texten.

EFTER LÄSNINGEN Samtala om innehållet. Börja med att återkoppla till fokusfrågan som eleverna skulle fundera på under läsningen.

Reda ut oklarheter Sammanfatta

– Vem åkte iväg i rymdraketen?

– Vad hände på natten när Elton vaknade?

– Vad gjorde Mollys pappa i verkstaden?

– Hur slutade kapitlet?

Jämför likheter och skillnader mellan Eltons och Mollys familjer.

SAMTALA OM • hur det känns att börja tvåan.

• hur vi kan göra för att alla ska känna sig välkomna och trygga.

Koppla texten till egna erfarenheter

Elevens egen läsning Låt eleverna läsa texten i par eller i läsgrupper. Aktivera dem som resurser genom att låta dem ge varandra konstruktiv och framåtsyftande feedback på läsningen, kamratbedömning.

Låt därefter eleverna få texten som hemläxa, alternativt fortsätta läsa den på egen hand.

Uppföljning Låt eleverna arbeta med lämplig läslogg, Robins läslogg, kopieringsunderlag sidorna 273–278, för vidare arbete och egen ­reflektion kring texten. Låt dem sedan läsa texten högt för en ­vuxen, i grupp, i par eller enskilt.

Övning ger färdighet Kamratbedömning

Reflektera, fördjupa och förstå

51 48-239_Robin_LG_2.indd 51

2019-07-31 10:16

Arbetsboken Till varje kapitel i arbetsboken fi ns lärandemål för eleverna. T ­ ydliggör dem genom att samtala om och förklara vilka moment som ­kommer att tas upp, hur eleverna ska arbeta och hur uppföljning kommer ske. Se Pedagogiskt förhållningssätt sidan 14.

Förarbete till arbetsboken sidan 4 FÖRBEREDELSE OCH MATERIAL • Läseboken kapitel 1 • Robin 2 Kommer du ihåg texten? sidan 295

Läsförståelse Ett viktigt steg till läsförståelse är att komma ihåg vad man har läst. Att förstå en text skapar engagemang och i förlängningen en vilja att läsa mer och därmed bli en aktiv läsare, se Om ­läsning, En aktiv läsares profil, sidan 24.

Kommer du ihåg texten?

Sätt upp Robin 2 på tavlan eller visa digitalt. Förklara att Robin kommer att följa med genom hela boken för att hjälpa eleverna och visa olika läsförståelse­strategier.

Samtala om innehållet i kapitlet och fråga eleverna vad de kommer ihåg.

Förklara att ett sätt att synliggöra innehållet och underlätta för minnet är att göra tankekartor.

Skriv Molly i mitten av en tankekarta och låt eleverna berätta vad de ­kommer ihåg om henne och hennes familj. Fortsätt på liknande sätt med Elton och hans familj.

Låt eleverna parvis berätta om Elton och Molly för varandra med stöd av tankekartorna.

Förarbete till arbetsboken sidan 5

Bokstäver Skriv fem bokstäver på tavlan varav tre är fel, till exempel fel höjd på gemenen, spegelvänt s eller ett j som inte går under raden. Låt eleverna i par eller i grupper identifiera vilka bokstäver som är fel och förklara varför. Följ upp elevernas förklaringar med att repetera hur bokstäverna skrivs korrekt.

Tänk på!

• Alla bokstäver skrivs uppifrån, detta för att få ett bra skrivflyt.

• De flesta gemener är hälften så höga som versalerna, utom b, d, f, h, k

och l som är lika höga.

• Gement t har en avvikande höjd.

• Gemenerna g, j, p, q och y hänger ner under skrivraden.

Övningen kan fördjupas genom att eleverna får hitta på egna "Tre är f­ el"-uppgifter åt varandra. Använd gärna whiteboardtavlor.

Var uppmärksam på elever som inte kan forma bokstäverna och ge dem ytterligare möjlighet till träning, Skrivrader, kopieringsunderlag, Robin digital.

52

Kapitel 1 – En rymdraket!

48-239_Robin_LG_2.indd 52

2019-07-31 10:16

Förarbete till arbetsboken sidorna 6–7 FÖRBEREDELSE OCH MATERIAL • Whiteboardtavlor • Talkort 1–10 (skapa egna)

Räkneord – grundtal och ordningstal Räkneord är namn på antalet av någonting eller en plats i en ordning.

Räkneord delas in i grundtal och ordningstal.

Grundtal är ord som är namn på antalet av någonting, till exempel tre, fem, tio.

Ordningstal är ord som är namn på en plats i en ordning, till exempel första, tredje, tionde.

Grundtal Skriv grundtalen 1–10 under varandra i en kolumn på tavlan eller på blädderblock. Låt eleverna säga grundtalens namn och skriv fortlöpande upp talen med bokstäver i en kolumn bredvid. Spara för eleverna att ha som stöd vid arbetet i arbetsboken.

Ställ frågor om föremål i klassrummet.

– Hur många lampor ser du? Dörrar? Blommor?

Låt eleverna skriva svaren, grundtalen med bokstäver, på sina whiteboardtavlor.

MER ATT GÖRA • Arbeta med FN:s konvention om barnets rättigheter och ­artikeln Varje barn har rätt till ett eget namn, ett medborgarskap och att känna till sitt ursprung.

• Ta reda på vad namnen i klassen betyder.

• Ta reda på hur eleverna har fått sina namn.

• Lek namnlekar.

• Fundera på namn som kan vara både pojk- och flicknamn, till exempel Robin.

Ordningstal Gör egna talkort med talen 1–10. Dela ut varsitt talkort till tio elever. Låt dem utifrån talkorten ställa sig i rätt ordningsföljd. Förklara att eleverna nu står i ordning och att de ska arbeta med ordningstalen.

– Vem står först?

– Vem står som fjärde person i ledet?

– Vilket ordningstal har Anna?

– Vem står först om vi vänder på ledet?

Säg tillsammans ordningstalen på eleverna i ledet och låt dem utföra olika uppmaningar.

– Den som står först ska stå på ett ben.

– Den som står på åttonde plats ska hoppa jämfota fyra gånger.

– Den som står på tionde plats ska byta plats med den som står på andra plats.

EXTRA Skapande – Pusselbitar Förberedelse och material: Pusselbitar, kopieringsunderlag i Robin digital eller tillverka egna, färg, sax och eventuellt dekorationer som paljetter eller glitter Syftet med pusselbitarna och pusslet är att eleverna ska se och känna att de är del av en helhet samtidigt som varje elev är helt unik.

Kopiera och dela ut en pusselbit var till eleverna. Låt dem skriva sitt namn, färglägga, dekorera och klippa ut pusselbiten. Pussla sedan samman bitarna till ett stort gemensamt pussel och sätt upp på väggen.

Använd pusslet som en närvarolista och ta bort pusselbitar för de elever som är frånvarande.

53 48-239_Robin_LG_2.indd 53

2019-07-31 10:16

ARBETSBOKEN SIDORNA 4 –5 Mål

KAPITEL

1

3

Ƨ Läsförståelse Ƨ Bokstäver Ƨ Räkneord

Kommer du ihåg? Skriv alla stora och små bokstäver.

1 Kommer du ihåg vad kapitlet handlade om?

Lös ordflätan.

Vågrätt

Lodrätt

2.

5. Elton älskar att …

1.

2. Elton och Molly bor i likadana …

6.

7. Mollys pappa är …

8.

3.

1

4. Mollys pappa har uppfunnit en …

2

3

4

2 5 6

Fyll i orden som saknas i meningarna.

8

Hos ____________ är det stökigt.

Hos ____________ är det ordning.

4

Kommer du ihåg texten?

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

2

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

7

En rymdraket — LÄSFÖRSTÅELSE

Sidan 4

Kommer du ihåg vad kapitlet handlade om?

Lös ordflätan.

Låt eleverna lösa ordflätan genom att hitta svaret i kapitlet och i porträttbeskrivningen i inledningen.

Påminn om att orden i en ordfläta eller ­korsord alltid skrivs med versaler.

BOKSTÄVER

5

Sidan 5

3 Kommer du ihåg? Skriv alla stora och små bokstäver.

Låt eleverna skriva bokstäverna från rätt startpunkt och med tydlig handstil.

Påminn om att vissa bokstäver går under raden och att t har en avvikande höjd.

2 Fyll i orden som saknas i meningarna.

Låt eleverna skriva rätt namn på raderna.

Uppgifterna bygger på förmågan att komma ihåg texten eller kunna sökläsa efter vilket ord som saknas.

54

Kapitel 1 – En rymdraket!

48-239_Robin_LG_2.indd 54

2019-07-31 10:16

ARBETSBOKEN SIDORNA 6 –7

Räkneord är namn på antalet av någonting eller en plats i en ordning.

Räkneord delas in i grundtal och ordningstal.

Ordningstal är ord som är namn på en plats i en ordning, till exempel första, tredje och tionde.

Grundtal är ord som är namn på antalet av någonting, till exempel tre, fem och tio.

6

4

2

3

4

5

__________

__________

__________

__________

6

7

8

9

10

__________

__________

__________

__________

__________

Titta på bilden och skriv klart meningarna.

Jag ser ________ ryggsäckar. ______________ lådor.

Jag ______________ barn.

_____________ pennor.

________________ lärare.

Jag ser_____________.

6

en två tre fyra fem sex sju åtta nio tio

7 Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

1 __________

Kopiering av detta engångsmaterial är förbjuden enligt lag och gällande avtal.

5

Skriv grundtalen med bokstäver.

På vilken plats står de i glasskön? Välj i rutan.

Molly ______________________

Ines

Danilo _____________________

Vida _______________________

Elton

_______________________

Sandor

Robin

______________________

Lara ________________________

Judith

_____________________

Jonny ______________________

4 Skriv grundtalen med bokstäver.

Låt eleverna skriva grundtalen med bokstäver under motsvarande tal. De kan ta hjälp med stavningen från rutan i uppgift 5.

5 Titta på bilden och skriv klart meningarna.

Låt eleverna titta på bilden och skriva klart meningarna.

____________________

första andra tredje fjärde femte sjätte sjunde åttonde nionde tionde

Läs och måla.

Måla den tredje ballongen röd.

Måla den tionde ballongen rosa.

Måla den sjätte ballongen blå.

Måla den andra ballongen brun.

Måla den sjunde ballongen gul.

Måla den femte ballongen lila.

Måla den fjärde ballongen grön.

Måla den åttonde ballongen prickig.

Måla den första ballongen svart.

Måla den nionde ballongen som du vill.

RÄKNEORD – GRUNDTAL

Sidan 6

________________________

RÄKNEORD – ORDNINGSTAL

7

Sidan 7

6 På vilken plats står de i glasskön?

Välj i rutan.

Låt eleverna skriva rätt ordningstal på ­raderna efter karaktärernas namn. Ordningstalen fi ns som stöd i rutan och presentation av de olika karaktärerna fi ns på sidan 3 i läseboken.

7 Läs och måla.

Låt eleverna läsa instruktionerna och måla ballongerna.

Notera att alla har de olika färgerna klara för sig.

55 48-239_Robin_LG_2.indd 55

2019-07-31 10:16

1. Adjektiv – tankekarta

240-302_Robin_LG_2.indd 241

SANOMA UTBILDNING – KOPIERINGSUNDERLAG

241

2019-07-31 10:25

2. Alfabetsspelet Antal spelare: 2–3

ost

MÅL

Material: spelplan, tärning och 1 markör till varje spelare

nyckel Robin

Spela så här: Slå med tärningen och gå så många steg som tärningen visar.

tre

Läs och titta på första bokstaven i ordet. Leta upp det ord som ­börjar på den bokstav som kommer efter i alfabetet och flytta markören dit – ibland framåt, ibland bakåt. ­

svamp

öga

Nästa spelare gör likadant.

pingvin

äpple

Spelet fortsätter tills alla spelare nått mål. vatten q

åsna

yngel zoo

x kamel

citron

uni­ versum

glass

Molly

wc

is

delfin

löv

Elton

ananas

START

jord­ gubbe fjäril höna

bok

242 SANOMA UTBILDNING – KOPIERINGSUNDERLAG

240-302_Robin_LG_2.indd 242

2019-07-31 10:25

3. Berättelsestruktur 1. Huvudperson. Vem/vilka handlar berättelsen om?

2. Miljö. Var är de?

3. Tycker om …

4. Problem. Vad händer?

5. Lösning. Hur löser det sig?

6. Avslut. Hur slutar berättelsen?

240-302_Robin_LG_2.indd 243

SANOMA UTBILDNING – KOPIERINGSUNDERLAG

243

2019-07-31 10:25

4. Bokrecension Titel:

Datum:

Författare:

Antal sidor:

Det här kommer jag ihåg bäst från boken:

Illustratör:

Huvudpersoner:

Jag tycker att boken var:

läskig

bra

rolig

konstig

spännande

______________________________________

______________________________________

Omdöme:

Namn __________________________________

244 SANOMA UTBILDNING – KOPIERINGSUNDERLAG

240-302_Robin_LG_2.indd 244

2019-07-31 10:25

Koll på! 1 Namn

_______________________________________________________

Datum

______________________

elev lärare

Skriv grundtalen med bokstäver.

2

1

2

3

4

5

6

7

8

9

10

Vem står var? Skriv personernas namn på rätt plats.

elev lärare

tredje plats ____________________

sjätte plats ___________________

åttonde plats ___________________

första plats ___________________

3

elev lärare

Skriv tre frågor till bilden.

_______________________ _______________________ _______________________

240-302_Robin_LG_2.indd 261

SANOMA UTBILDNING – KOPIERINGSUNDERLAG

261

2019-07-31 10:25

Koll på! 1 Namn

_______________________________________________________

Datum

______________________

elev lärare

4 Vad säger Elton och Molly?

Skriv en dialog.

_______________________ _______________________ _______________________ _______________________

elev lärare

5 Dra streck mellan synonymerna. kompis

glad

vän titta

kamrat

se åka

lycklig arg

ilsken

resa

Mitt lärande

Jag har koll!

Jag behöver träna mer på … _____________________ ____________________________________________ 262 SANOMA UTBILDNING – KOPIERINGSUNDERLAG

240-302_Robin_LG_2.indd 262

2019-07-31 10:25

Robins läslogg – blå Kapitelnamn

_______________________________________________

Vad tror du händer i nästa kapitel? Skriv.

__________________ __________________ __________________ __________________ __________________ __________________

Datum

______________________

Skriv fem ord som stavas med dubbelteckning.

__________________ __________________ __________________ __________________ __________________

Skriv av en mening i kapitlet som beskriver något. Rita en bild till.

___________________ ___________________ Vad hade du gjort om du hade varit med om det som hände i kapitlet?

___________________ ___________________ ___________________

Namn :

_________________________________________________________

240-302_Robin_LG_2.indd 273

SANOMA UTBILDNING – KOPIERINGSUNDERLAG

273

2019-07-31 10:25

Robins läslogg – grön Kapitelnamn

_______________________________________________

Vad handlade kapitlet om?

Skriv en sammanfattning.

__________________ __________________ __________________ __________________ __________________

Datum

______________________

Vilket ord står si st på andra sidan?

_____________

r ga rade n å m r Hu ler den innehål idan? första s

__

_______

Rita en av personerna som kapitlet handlade om.

Leta efter två frågor i kapitlet. Skriv av dem.

__________________ __________________ __________________ __________________ __________________ __________________ __________________ Namn :

_________________________________________________________

274 SANOMA UTBILDNING – KOPIERINGSUNDERLAG

240-302_Robin_LG_2.indd 274

2019-07-31 10:25

Tips till dig som ska läsa tillsammans med ditt barn!

Papp a Robin har up pfunn med i rymde it en n. Ro om rym dra En gå så Molly bin be rättar ket oc och hjälpe ng hå h ski Elt om ller cka allt rakete on vill riktig r till att r ut ha oc n lag t har rät a de n på att kså åka varit Robin t? n. Me krasch med n frå påstå tidsm a oc rakete gan r är om h Robin n. och askin ist plötsligt Elt ället. det att rak blev gaml on me Om ete de a tanten d hjälp n t är sant, har bli s ska av den vit en Robin ka lösa tt? myste n i så fal sam böckerna l Mo riet ma lly för års med inneh den kurs åll me � Blå 2 fin n olik nivå a tex ns i tre ver ha och tmän sioner ett sta r minst gd. tex . De rkt � Gr t, har bild stöd. enkel me ön niv ningsb å ord, men har mer yggn text, ett lika ad � Rö starkt och fle d niv r ljud bild å ha str och stöd r me mind som idigt sta re bild st text, län den vad e blå niv stöd. gre menin ån. gsb yggn ad

böck

erna

Kolla

, en

tidsm

askin

! 2 Röd

nivå

Koll ena,t

idsm

in!

2

ask

PE RN ILL A GE MI LL SÉ N IS SA RR I

Läsprotokoll Övning ger färdighet

Robin

•• Skapa en positiv, lugn och mysig läsmiljö.

•• Visa engagemang och gör läsningen till en viktig stund.

•• Börja med att läsa kapitelnamnet och samtala om bilderna. Låt barnet berätta vad han eller hon ser.

•• Påminn barnet om att följa med i texten med läsfingret.

•• Stanna upp och samtala om innehållet.

•• Turas om att läsa.

•• BERÖM DITT BARN och uppmärksamma alla små framsteg!

Namn: ____________________________________________________________

2019-07-31 10:25

240-302_Robin_LG_2.indd 279

2

2

2

2

2

2

2

2

3

3

3

3

3

3

3

3

datum kapitel Sätt kryss varje gång du har läst.

1 Kommentar:

1 Kommentar:

1 Kommentar:

1 Kommentar:

1 Kommentar:

1 Kommentar:

1 Kommentar:

1 Kommentar:

4

4

4

4

4

4

4

4

2

2

2

2

2

2

2

2

3

3

3

3

3

3

3

3

4

4

4

4

4

4

4

4

datum kapitel Sätt kryss varje gång du har läst.

1 Kommentar:

1 Kommentar:

1 Kommentar:

1 Kommentar:

1 Kommentar:

1 Kommentar:

1 Kommentar:

1 Kommentar:

2019-07-31 10:25

240-302_Robin_LG_2.indd 280

Välkommen till Robinböckerna!

Robinböckerna är ett läromedel i svenska för F–årskurs 3.

För årskurs 2 finns: • Läseboken Kolla, en tidsmaskin! på tre nivåer • Arbetsbok • Bingel digital färdighetsträning • Lärarguide tryckt och digital med kopieringsunderlag.

Den inledande delen av Robin lärarguide resonerar kring läsmodellen The Simple View of Reading, om strategier för läsförståelse och om vägen till att bli en aktiv läsare. Den belyser vikten av ett genomtänkt arbete med ord och uttryck samt hur arbetet med skrivande kan utvecklas från tekniskt skrivande till meningsfullt, kreativt textskapande. Den tar även upp grundtankar kring formativ bedömning, digitalt arbete och det viktiga muntliga samtalet.

Till varje kapitel i läseboken finns en tydlig arbetsgång av såväl arbetet med läsningen som av arbetsbokens språkliga moment. Det finns även tips och förslag på skapande arbete och aktiviteter.

Lärarguiden finns i en tryckt och en digital version – välj det som passar dig bäst!

Robin_Lararguide_omslag_2.indd 11

2019-07-16 08:33