9789152343456 by Smakprov Media AB

431.5 x 225 mm

2428-66156 - Vāks

Goodwill företagsekonomi

Goodwill Företagsekonomi 1 har omarbetats och uppdaterats för att ännu bättre passa gymnasieskolans kurs i företagsekonomi. Den reviderade upplagan har fått ny layout, fler aktuella bilder och färskare exempel om bland annat dagens unga entreprenörer. Innehållet har utökats med ett avsnitt om svensk näringslivshistoria, utförligare beskrivningar om hållbarhet och företagens sociala ansvar samt mer om digital marknadsföring. Faktaboken innehåller grundläggande kunskaper i ämnet och är indelad i fyra områden med totalt 19 underliggande kapitel: Entreprenörskap och företagande, Ekonomi i siffror, Marknadsföring samt Bokföring och bokslut. Avslutningsvis finns ett avsnitt om projektmetodik. I faktaboken finns vardagliga och verkliga exempel som eleven lätt kan relatera till. Texterna är strukturerade och förstärks av överskådliga modeller, diagram och illustrationer. Sist i varje kapitel finns diskussionsfrågor som ger eleverna möjlighet att reflektera, diskutera och argumentera. Varje kapitel avslutas med en sammanfattning. Uppgiftsboken har även den fått ny layout och har i den reviderade upplagan fler och uppdaterade uppgifter. Kortfacit finns längst bak i uppgiftsboken och det finns även ett separat elevfacit. Till läromedlet finns även en lärarguide på www.sanomautbildning.se med bland annat bildspel, kapitelkommentarer samt provfrågor och facit. Eva Blomkvist är lärare i ekonomi och juridik samt egen företagare. Hon har tidigare bland annat varit utredare och handläggare på Konkurrensverket. Bo Egervall är lärare på gymnasiet och egen företagare. Han har tidigare arbetat med redovisning inom näringslivet samt varit journalist på flera dagstidningar. Båda författarna har lång undervisningserfarenhet.

Goodwill

företagsekonomi

225

Goodwill Företagsekonomi 1

Bo Egervall Eva Blomkvist

ISBN 978-91-523-4345-6

Goodwill_omslag_original.indd 1 2428-66156-054498-Sanoma Utbildning AB-Goodwill 1 Faktabok - Vaks.indd 1

2017-05-15 09:24 16/05/2017 10:09

210

(6) 11.5 (6)

210

Goodwill Bo Egervall Eva Blomkvist

Sanoma Utbildning

företagsekonomi

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Förläggare: Amanda Schött Franzén Projektledare och redaktör: Birgitta Sacilotto Omslag och grafisk formgivning: Lena Eklund, Kolofon Goodwill – Företagsekonomi 1 ISBN 978-91-523-4345-6 © 2017 Eva Blomkvist, Bo Egervall och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen

Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Kopiering utöver lärares rätt att kopiera för undervisningsbruk enligt Bonus Copyright Access avtal, är förbjuden. Sådant avtal tecknas mellan upphovsrättsorganisationer och huvudman för utbildningsanordnare, t.ex. kommuner/universitet. För information om avtalet hänvisas till utbildningsanordnares huvudman eller Bonus Copyright Access. Den som bryter mot lagen om upphovsrätt kan åtalas av allmän åklagare och dömas till böter eller fängelse i upp till två år samt bli skyldig att erlägga ersättning till upphovsman/rättsinnehavare.

Tryck: Livonia Print, Lettland 2017

Innehåll

Entreprenörskap och företagande 6 1. Entreprenörer gör livet lättare 8

4. Företagsformer och mer om företag 34

Allt framgångsrikt företagande kommer från goda idéer 8 Vad är en entreprenör? 8 Exempel på idéer som lett till framgångsrika företag 11 Entreprenör – intraprenör 13 Från jordbrukssamhälle till informationssamhälle 14 Diskutera 16 Sammanfattning 17

Olika företagsformer 34 Företagets intressenter 39 Företagens sociala ansvar – CSR 40 Hållbar utveckling 42 Indelning av företag 44 Diskutera 46 Sammanfattning 47

2. Affärsidén – det viktigaste för företaget 18

5. Leda och organisera 48

Affärsidén är grunden för framgång 18 Affärsidén ska tillfredsställa behov 18 Vad ska affärsidén omfatta? 21 Yttre och inre affärsidé 21 Affärsiden måste ibland förnyas 21 Franchising 22 Diskutera 23 Sammanfattning 23

Ledarskap 48 Formella och informella ledare 50 Hur ska en bra ledare vara? 51 Organisera 52 Diskutera 54 Sammanfattning 55

3. Att starta eget 24 Varför vill så många starta företag? 24 Eget företag är ett risktagande 25 Att tänka på före starten 25 Affärsplanen – en beskrivning av företaget 27 Hur ska företaget finansieras? 28 Registrera företaget 31 Samhället ställer vissa krav 32 Diskutera 33 Sammanfattning 33

Ekonomi i siffror 56

Marknadsföring 112

6. Ekonomiska grundbegrepp 58

11. Marknad, målgrupp och mål 114

Inbetalning – inkomst – intäkt 58 Utbetalning – utgift – kostnad 60 Räkna ut varukostnaden 63 Personalkostnader 65 Företagets resultat 67 Diskutera 68 Sammanfattning 69

Vad innebär marknadsföring? 114 Marknad och marknadsandel 115 Vilken är företagets målgrupp? 115 Segmentering – urval av marknaden 116 Behov 117 Företagets mål 117 Diskutera 119 Sammanfattning 119

7. Nollpunkten – en varningssignal 70 Kostnaderna och intäkterna måste analyseras 70 Fasta och rörliga kostnader 70 Nollpunkten – när resultatet är noll 72 Resultatdiagram 73 Diskutera 76 Sammanfattning 77

8. Konsten att göra bra inköp 78 Olika inköp – flera leverantörer 78 Business to business – B2B 80 Så går inköpen till 81 Vilket anbud ska företaget välja? 84 Diskutera 87 Sammanfattning 87

9. Pris och moms 88 Vad påverkar priset? 88 Pålägget beräknas i förväg 90 Marginalen beräknas i efterhand 92 Pålägg och marginal hänger samman 93 Moms – skatt på nästan alla produkter 95 Diskutera 98 Sammanfattning 99

10. Budget – ekonomisk planering 100 Budgeteringen ger koll på verksamheten 100 Resultatbudget 101 Likviditetsbudget 104 Händelser som påverkar budgetarna 107 Fler orsaker till att budgetera 107 Diskutera 110 Sammanfattning 111

12. Produkt, pris, plats och påverkan – vilken mix! 120 Konkurrens och konkurrensmedel 120 Produkt 121 Pris 122 Plats 123 Påverkan 124 Personalen – ett femte P 128 Marknadsmix 129 Digital marknadsföring 130 Diskutera 131 Sammanfattning 131

13. Marknadsför rätt 132 Marknadsföringslagen 132 Andra begränsningar vid marknadsföring 134 Reklamombudsmannen 135 Prisinformationslagen 135 Konkurrenslagen 136 Diskutera 137 Sammanfattning 137

14. Undersök och analysera 138 Marknadsundersökningar 138 Genomförandet av en enkätundersökning 140 Analysera företagets produkter 143 Diskutera 145 Sammanfattning 145

Bokföring och bokslut 146 15. Bokföring och balans 148

19. Att göra bokslut 200

Bokföringen ger information 148 Affärshändelser och verifikationer 148 Bokföringslagen styr 150 Balansräkning 151 Dubbel bokföring 153 Bokföring på balanskonton 154 Sammanställning av balansräkningen 157 Diskutera 160 Sammanfattning 161

Årsbokslut eller årsredovisning? 200 Stegen i bokslutsarbetet 201 Bokslutstablå 206 Eget kapital i enskild näringsverksamhet 208 Förenklat årsbokslut 209 Diskutera 210 Sammanfattning 211

16. Aktivitet ger resultat 162

Bilaga 1 Projektmetodik 212

Viktiga begrepp inom redovisningen 162 Resultaträkningen 164 Kontoplanen 166 Kontanta affärshändelser 167 Kreditaffärer 168 Diskutera 172 Sammanfattning 173

Förberedelser 214 Projektplan 216 Genomförande 219 Redovisning 221

17. Kontera verifikationer 174

Bildförteckning 235 Register 237 Formelsamling 240 Kontoplan se omslagets insida

Baskontoplanen 174 Balanskonton 175 Resultatkonton 178 Att välja rätt konto 180 Kontering 181 Grundbok och huvudbok 183 Att arbeta i bokföringsprogram 185 Diskutera 186 Sammanfattning 187

18. Att bokföra med moms 188 Inklusive eller exklusive moms 188 Bokföring med moms 190 Momsredovisning 195 Betalning till skattekonto 197 Diskutera 198 Sammanfattning 199

Bilaga 2 Bokföringslagen 224

Kapitel 1 Entreprenörer gör livet lättare Kapitel 2 Affärsidén – det viktigaste för företaget Kapitel 3 Att starta eget Kapitel 4 Företagsformer och mer om företag Kapitel 5 Leda och organisera

Entreprenörskap och företagande

6 KAPITEL 1. ENTREPRENÖRER GÖR LIVET LÄTTARE

I Sverige finns över en miljon företag. De är viktiga eftersom de skapar jobb och ger skatteintäkter till stat och kommun, pengar som kan användas till exempelvis sjukvård och skola. De flesta företag är enmansföretag, men det finns också stora världsomspännande bolag som Ericsson, H&M, Ikea och Volvo. Bakom många företag finns framgångsrika entreprenörer som med fantasi, drivkraft och hårt arbete fått sina verksamheter att blomstra. Det första kapitlet förklarar innebörden av entreprenörskap och beskriver entreprenörers historiska och nutida roll i samhället. De följande kapitlen behandlar affärsidén, vad det innebär att starta eget företag och vilka företagsformer som man kan välja mellan. Avsnittet avslutas med ett kapitel som beskriver ledarstilar och organisationsformer.

Entreprenörer gör livet lättare Varje dag kommer vi i kontakt med varor och tjänster som har producerats av svenska och internationella företag. Bakom företagen finns entreprenörer, driftiga personer, som kommit på och utvecklat smarta idéer som de sedan har förverkligat i sina verksamheter.

företag = organisation med en viss mängd resurser

Vad är företagsekonomi? Ordet ekonomi betyder hushållning med begränsade resurser. Företagsekonomi innebär alltså läran om hur ett företag på bästa sätt använder sina resurser. Till området företagsekonomi räknas redovisning, marknadsföring, organisation och ledarskap. Även miljötänkande och hållbar utveckling har blivit en del av företagsekonomin.

entreprenör = person som organiserar nyskapande verksamhet

Allt framgångsrikt företagande kommer från goda idéer Ett företag kan beskrivas som en liten eller stor organisation av människor som har en viss mängd resurser. Resurserna kan till exempel vara arbetskraft, kapital, teknik och information. Företaget använder resurserna till att utveckla, producera och sälja varor och/eller tjänster. Många företag har grundats när en eller flera personer uppfunnit något eller utvecklat en idé till något som varit till nytta för många människor. De män och kvinnor som byggt framgångsrika företag utifrån egna idéer brukar kallas entreprenörer. Genom historien har kända entreprenörer nästan alltid varit män. Det ta har dock jämnat ut sig med åren och idag finns det många företag som drivs av kvinnliga entreprenörer.

Vad är en entreprenör? Ordet entreprenör kommer från det franska ordet entrepreneur och kan översättas till: ”den som får något gjort”. Begreppet entreprenör har flera betydelser, men en vanlig definition är ”en person som ser möjlig heter och organiserar nyskapande verksamhet”.

8 KAPITEL 1. ENTREPRENÖRER GÖR LIVET LÄTTARE

En entreprenör kan beskrivas som en driftig, framgångsrik företagare som förverkligar en egen idé. Entreprenören har en tanke om något som ingen annan tidigare har gjort. Det kan vara en helt ny produkt, men det kan också vara ett nytt tillverkningssätt, ett nytt material, en ny kombi nation av vara och tjänst, eller ett nytt sätt att distribuera en tjänst på. Det innebär att entreprenören ibland måste gå emot vanliga uppfatt ningar om hur saker och ting ska göras. Vanliga karaktärsdrag hos entre prenörer är nyfikenhet, kreativitet, en positiv syn på arbete, självstän dighet, envishet, hängivenhet, optimism och visionärt tänkande. Ordet entreprenör används även om företagare som tar på sig total ansvaret för exempelvis ett bygge eller tar hand om snöröjningen i en kommun.

Nytänkare inom musik Daniel Ek föddes 1983 och växte upp i stockholmsförorten Rågsved. Han förenade två stora intressen, musik och datorer, till en idé som blev ett världsomspännande företag. Daniel startade 2006 tillsammans med Martin Lorentzon musiktjänsten Spotify som gör det möjligt att lyssna på strömmad musik och podcasts samt att se videoklipp över internet. Tjänsten har växt till att bli världens största i sitt slag med över 100 miljoner användare (maj 2016). Källa: Wikipedia

KAPITEL 1. ENTREPRENÖRER GÖR LIVET LÄTTARE

Är entreprenörer också uppfinnare? Entreprenör är inte samma sak som uppfinnare, även om en del entre prenörer också varit uppfinnare. Inte heller är någon som gjort en ny upptäckt entreprenör. Entreprenören är den som tar tillvara på uppfin ningen eller upptäckten och gör något nyskapande av den. En ny lösning som leder till en verksamhet brukar benämnas innovation.

innovation = ny lösning, uppfinning

Vad är det då som är nyskapande eller innovativt? Gränserna är förstås flytande, men det bör vara något som leder till en bestående förändring för de som tillverkar och för de konsumenter som köper en produkt, det vill säga en vara eller tjänst.

produkt = vara eller tjänst

nytt material i tillverkningen

ny produkt dynamit persondator foppatofflor

stretchjeans

ny kombination av produkter mobiltelefon + abonnemang hemleverans av matkassar

ny teknik

IDÉ

nytt tillverkningssätt löpande bandet

nytt distributionssätt Ikea nätbutiker

eldriven bil Bluetooth

nytt sätt att använda ny teknik Facebook Spotify

ny profil inom CSR och hållbarhet Body Shop

10 KAPITEL 1. ENTREPRENÖRER GÖR LIVET LÄTTARE

Exempel på idéer som lett till framgångsrika företag En ny produkt. Dynamiten som uppfanns av Alfred Nobel på 1860-talet, gjorde att man kunde transportera sprängmedlet och spränga på ett säkrare sätt. Ett nytt sätt att tillverka produkter på. Henry Ford konstruerade på 1910-talet det löpande bandet i sin bilfabrik i Detroit, USA. Det innebar att bilarna kunde tillverkas snabbare och billigare. Socialt ansvar och miljöprofil. The Body Shop som säljer kosmetika produkter, grundades på 1970-talet i Storbritannien av Anita Roddick och hennes make. Företagets bärande idé är att värna om miljö, rättvisa och hållbar utveckling. De säljer endast produkter som inte testats på djur, använder återvinningsbara förpackningar och gör inköp som stöd jer fattiga producenter i tredje världen. Alfred Nobel uppfann dynamiten och instiftade Nobelpriset.

Ny/egen design, nya val av material. Filippa Knutsson kom tidigt i kontakt med internationella trender inom mode. 1993 startade hon tillsammans med två kompanjoner klädföretaget Filippa K. Hennes entreprenörskap består av nyskapande design av kläder och nya val av material. Filippa K lanserade bland annat de första stretchjeansen. Ett nytt sätt att distribuera varor och tjänster till kunderna på. Ingvar Kamprad som startade Ikea på 1940-talet kom på att möbler kan säljas billigare om köparna transporterar hem sina platta paket och monterar möblerna själva. Ett nytt sätt att sälja på. Jan Stenbeck startade på 1980-talet ett företag som senare blev Comviq. Han lanserade i Sverige idén att sälja mobil telefoner och abonnemang i samma paket. En ny tjänst. Mark Zuckerberg startade 2004 tillsammans med tre studiekamrater en gemenskap på internet som döptes till Facebook. Detta sociala medium var en ny tjänst som nu finns över hela världen.

Filippa Knutsson är en framgångsrik entreprenör som startade och driver modeföretaget Filippa K.

KAPITEL 1. ENTREPRENÖRER GÖR LIVET LÄTTARE

Entreprenörskap i skolan Även i skolan kan det finnas entreprenörer, även om nytänkandet inte bedrivs i ett företag. En elev som exempelvis kommer på ett annorlunda sätt att anteckna på lektionerna eller att plugga inför prov, och sedan på ett organiserat sätt delar med sig detta till andra, visar också prov på entreprenörskap.

Entreprenör – intraprenör En entreprenör som vill förverkliga en idé kan göra det genom att an tingen driva ett eget företag eller att arbeta som anställd i ett befintligt företag. Fördelen med att starta eget är att entreprenören själv kan ut veckla sin idé på det sätt som denne tycker är bäst, utan att behöva till stånd och stöd från chefer och medarbetare som kanske har en annan åsikt. Nackdelen med egenföretagandet är att det kan behövas mycket pengar för att utveckla en idé till något som är kommersiellt gångbart, något som går att sälja i större skala. Ibland är det därför enklare att utveckla idéer som anställd i ett redan etablerat företag, om det är ett företag som ger sina medarbetare utrym me att komma med nya idéer. Personer som är förnyare i ett etablerat företag eller någon annan organisation kallas intraprenörer.

Framgångsrik entreprenör Markus ”Notch” Persson började programmera redan vid sju års ålder. När han var åtta år hade han producerat sitt första spel, ett textbaserat äventyrsspel. Han arbetade flera år som spel utvecklare på olika IT-företag, men startade så småningom det egna spelföretaget Mojang AB. Hans mest kända skapelse är det överlevnadsinriktade äventyrsspelet Minecraft. Mojang och Minecraft såldes 1914 till Microsoft för 2,5 miljarder dollar (cirka 19 miljarder svenska kronor).

Framgångsrik bloggare och entreprenör Isabella Löwengrip startade som 14-åring bloggen ”Blondinbella” och blev därmed en av Sveriges första bloggare. Tio år senare räknades bloggen som Nordens största med över en miljon unika besökare i veckan. Vid sidan av bloggen har hon startat flera företag och skrivit flera böcker.

KAPITEL 1. ENTREPRENÖRER GÖR LIVET LÄTTARE

Från jordbrukssamhälle till informationssamhälle Sverige är numera ett rikt land, men det har inte alltid varit så. I mitten av 1800-talet var Sverige ett av de fattigaste länderna i Europa. Men ut vecklingen de senaste 150 åren har gradvis förvandlat Sverige från ett fattigt jordbrukssamhälle till ett rikt industrisamhälle, och numera ett framgångsrikt informationssamhälle. Orsakerna till detta är många. Under 1800-talet hade vi ingen egen in dustri att tala om, men det fanns råvaror som efterfrågades av mer ut vecklade industriländer i Europa. Framför allt var det Storbritannien som behövde järn och trävaror till sin industri. Även spannmål och stål ingick i den svenska exporten. Inkomsterna från exporten bidrog till att utveckla den svenska industrin och med tiden kom fler och fler industri varor att ingå i den svenska exporten. Svenska entreprenörer och upp finningar skapade i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet verk stadsföretag som senare har vuxit och blivit stora internationella före tag. Exempel på detta är Aga (fyren), Alfa Laval (mjölkseparatorn), LM Ericsson (telefonen), Nobel (dynamiten) och SKF (kullagret). Efter andra världskrigets slut 1945 låg Europa i ruiner. Sverige var ett av få länder med en industri som var intakt vilket gav oss goda exporttill fällen, och under 1950- och 1960-talen växte ekonomin med rekordfart. Nu kom också nya exportframgångar med exempelvis bilar, lastbilar, bussar och elektroniska produkter, samtidigt som våra basnäringar skog och järnmalm fortsatte att ge Sverige stora exportinkomster. Un der denna period grundades två stora konsumentvaruföretag, IKEA och H&M som sedan dess har utvecklats till stora koncerner med butiker över hela världen. Framgångarna har fortsatt under de senaste decen nierna och under 2010-talet står sig svensk exportindustri stark, trots ökad konkurrens från framför allt länder i Asien. Svenska exportframgångar Svenska företag har tillverkat papper och pappersmassa sedan 1800-ta let och gör det fortfarande, samtidigt som man utvecklar fler och fler förädlade produkter. I ett stort företag som SCA utgör i dag papper och pappersmassa endast 30 procent av bolagets försäljning. I stället är de största produktområdena varor som personliga hygienprodukter, blö jor, inkontinensskydd, mensskydd, servetter och pappersnäsdukar.

14 KAPITEL 1. ENTREPRENÖRER GÖR LIVET LÄTTARE

Verkstadsindustrin betyder mycket för svensk ekonomi och tillverkar allt från verktyg och stekpannor till bilar, flygplan och avancerade ma skiner. Många kända svenska företag som exempelvis ABB, Alfa Laval, Atlas Copco och Volvo räknas dit. Trots att många av dessa företag nu mera har utländska ägare så betraktar vi dem ofta som svenska. IT = informationsteknik

IT- och telekomindustrin har vuxit snabbt de senaste decennierna. Hit räknas handel, tillverkning och tjänster som rör kommunikation. Erics son tillverkade tidigare mobiltelefoner, men i den allt hårdare konkur rensen såldes telefonverksamheten och i stället är företaget nu bland de största i världen på mobilnät. Andra svenska it-företag som lyckats på senare år är Spotify som utvecklat ett sätt att sälja musik på nätet och Skype som utvecklat en tjänst att ringa gratis via internet. Andra exportsuccéer är svensk musik med artister som Abba, Roxette, Avicci och Seinabo Sey. Ett annat exempel är ”det svenska spelundret”

KAPITEL 1. ENTREPRENÖRER GÖR LIVET LÄTTARE

som har blivit ett begrepp i media. Företag som Digital Illusions och Mojang har utvecklat spel som har blivit stora försäljningssuccéer, bland annat det överlevnadsinriktade äventyrsspelet Minecraft. Ett annat område där svenska företag är framgångsrika är bioteknik som innefattar forskning och utveckling inom sjukvårdsområdet och gäller exempelvis läkemedel, vaccinationer och behandlingsmetoder. Även genforskning och genteknik ryms inom detta område, liksom forskning inom miljöområdet.

Diskutera 1. Entreprenörer från förr Varför är det genom historien mest manliga entreprenörer som startat företag som senare blivit stora och framgångsrika? 2. Framgångsrika företag På vilket sätt kan samhället bidra till att vi även i fortsättningen får entreprenörer som skapar framgångsrika företag i Sverige? 3. Idéer Varför lyckas vissa entreprenörer förverkliga sina idéer medan andra misslyckas?

16 KAPITEL 1. ENTREPRENÖRER GÖR LIVET LÄTTARE

Sammanfattning Varje dag kommer vi i kontakt med varor och tjänster som producerats av svenska och internationella företag. Bakom företagen finns perso ner som har uppfunnit något eller utvecklat en idé till en produkt som många har nytta av. Driftiga personer som har byggt upp framgångsrika företag av en idé kallas entreprenörer. Ordet entreprenör kommer från det franska ordet entrepreneur och kan översättas till ”den som får något gjort”. Den vanligaste definitio nen på en entreprenör är ”en person som ser möjligheter och organise rar nyskapande verksamhet”. Entreprenörer finns överallt i samhället och vanliga personlighetsdrag är nyfikenhet, kreativitet, en positiv syn på arbete, självständighet, envishet, hängivenhet, optimism och visio närt tänkande. Entreprenören är den som tar tillvara på en uppfinning eller upptäckt och gör något nyskapande av den som får betydelse. En lösning som le der till en ny verksamhet brukar benämnas innovation. En entreprenör kan välja mellan att förverkliga sina idéer i ett eget före tag eller genom att arbeta som anställd. Personer som utvecklar idéer i ett befintligt företag kallas intraprenörer. De senaste 150 åren har Sverige förvandlats från ett fattigt jordbruks samhälle till ett rikt industrisamhälle och numera ett framgångsrikt in formationssamhälle. Exporten av järnmalm och trä på 1800-talet gav inkomster som bidrog till den svenska industrialiseringen. Svenska en treprenörer och uppfinningar skapade i början av 1900-talet verkstads företag som vuxit och blivit stora internationella företag. Efter andra världskrigets slut 1945 var Sverige ett av få länder med en industri som var intakt, vilket gav Sverige goda exporttillfällen. Under de senaste de cennierna har exportframgångar även uppnåtts inom andra områden som IT, musik och bioteknik.

KAPITEL 1. ENTREPRENÖRER GÖR LIVET LÄTTARE

Marknadsföring Kapitel 11 Marknad, målgrupp och mål Kapitel 12 Produkt, pris, plats och påverkan – vilken mix! Kapitel 13 Marknadsför rätt Kapitel 14 Undersök och analysera

Avsnittet marknadsföring innehåller allt från de grundläggande begreppen marknad och målgrupp till vilka konkurrensmedel och medier som finns. Lagar som styr marknadsföringen och hur företag ska lära känna sina kunder är andra viktiga delar i det här avsnittet.

113

Marknad, målgrupp och mål Det sägs ibland att med rätt marknadsföring kan man sälja glass på Nordpolen och sand i Sahara. Det är kanske lite tillspetsat, men motsatsen kan stämma: med fel marknadsföring kan ett företag misslyckas trots att produkterna är lysande. Genom att lära känna sin marknad och definiera sin målgrupp kan företagets marknadsföring bli effektivare.

Vad innebär marknadsföring? marknadsföring = företagets aktiviteter för att nå och påverka kunder

Marknadsföring är allt ett företag gör för att nå ut med sina produkter till befintliga och nya kunder. Utgångspunkten för marknadsföring är före tagets affärsidé. Många sätter likhetstecken mellan reklam och mark nadsföring, men marknadsföring är mycket mer än så. För en stor till verkare av löparskor omfattar marknadsföringen bland annat: vilka sportbutiker som ska sälja skorna hur skorna ska transporteras till butiken hur skorna ska förpackas vilka idrottsstjärnor som ska sponsras hur skorna ska prissättas den personliga försäljningen i butiken riktlinjer för hur skorna ska presenteras, exempelvis i olika media som internet, tv och så vidare.

114 KAPITEL 11. MARKNAD, MÅLGRUPP OCH MÅL

−−−−−−−−−−−−−−− 43 −−−−−−−−−−−−−−−

Marknadsföringens utveckling

Massmarknadsföring innebär att företaget utgår från att budskapet passar i princip alla och försöker nå så många som möjligt. Det kan exempelvis vara annonser i dagstidningar med stora upplagor. Under andra halvan av 1900-talet var detta det vanligaste sättet att marknadsföra sig på.

−−−−−−−−−−−−−−− 45 −−−−−−−−−−−−−−−

Massmarknadsföring används fortfarande men det har blivit allt vanligare och viktigare med relationsmarknadsföring, vilket innebär att företaget försöker skapa mer personliga och långsiktiga kundrelationer. Modern teknik har förenklat relationsskapande aktiviteter, som exempelvis e-post med extra förmånliga erbjudanden till befintliga kunder.

Marknad och marknadsandel En marknad är en plats där köpare och säljare möts. Förr var marknaden oftast torget mitt i staden där handlare och kunder möttes. Numera är en marknad både de fysiska mötena mellan köpare och säljare som sker i butiker och mässor och de möten som sker på internet. Marknadsplat serna på nätet är företagens egna hemsidor eller köp- och säljsidor som exempelvis Blocket och Tradera.

marknad = plats där köpare och säljare möts

−−−−−−−−−−−−−−− 47 −−−−−−−−−−−−−−−

Den del av en marknad som ett företag har kallas företagets marknads andel. Om exempelvis en pizzeria har 30 procents marknadsandel inom en stadsdel, betyder det att av alla pizzor som säljs i stadsdelen kommer 30 procent från den pizzerian.

Vilken är företagets målgrupp?

115

−−−−−−−−−−−−−−− 49 −−−−−−−−−−−−−−−

KAPITEL 11. MARKNAD, MÅLGRUPP OCH MÅL

Vid all marknadsföring är målgrupp ett centralt begrepp. Målgruppen är den kundgrupp som företaget har valt att rikta sig till. Gruppen består av människor eller företag som har något gemensamt. Ett företag som har en väl definierad och tydlig målgrupp blir effektivare i sin marknads föring, och kan lättare formulera sitt budskap och välja lämpliga medier för marknadsföringen.

Segmentering – urval av marknaden Ett företags målgrupp kan definieras med hjälp av exempelvis följande nyckelord:

KÖN ÅLDER BOSTADSORT INKOMST IDEOLOGI UTBILDNING FÖRMÖGENHET BOENDE RELIGION INTRESSEN YRKE Ett urval eller en indelning av marknaden kallas för segment. Företag kombinerar ofta två eller flera segment för att beskriva sin målgrupp så noga som möjligt. Ålder och kön är en vanlig kombination som an vänds av bland annat klädbutiker som vill rikta en kampanj till en viss målgrupp. I exempelvis studenttider är det vanligt att killarna i årskurs tre på gymnasiet får erbjudanden om studentkostymer från olika buti ker via e-post, sms och utskick hem till brevlådan. Inkomst är ett sätt att segmentera en marknad på för exempelvis före tag som säljer exklusiva klockor. Det krävs gott om pengar för att ha råd att köpa klockorna och därför väljer företagen att rikta sig till personer med höga inkomster. För tillverkare av miljövänligt bekämpningsmedel är målgruppens yrke, intresse och livsstil centrala när man vill definiera målgruppen. Produk ten är nämligen i första hand avsedd för miljöintresserade lantbrukare med ett Kravgodkänt jordbruk. Målgrupp vid business to business Vid business to business (B2B), när företag gör affärer med varandra, kan målgruppen vara företag i en viss bransch eller företag av en viss storlek. Exempelvis kan en reklambyrå specialisera sig på mindre buti ker inom en region och erbjuda dem hjälp att producera reklam som ska sändas i den lokala radiokanalen.

116 KAPITEL 11. MARKNAD, MÅLGRUPP OCH MÅL

Behov SEKUNDÄRA BEHOV psykologiska musik, kreativitet sociala gemenskap, bekräftelse

PRIMÄRA BEHOV fysiologiska mat, sömn, värme

Genom marknadsföring vill företagen tydliggöra eller väcka ett behov hos individerna i målgruppen och få dem att tro att den produkt som fö retagen säljer kan tillfredsställa detta. Tillverkare av sportdryck vill få motionärer att känna att de behöver släcka törsten och tillgodose krop pens näringsbehov med något annat än vanligt vatten och en frukt. Behov kan delas in på olika sätt. Man skiljer på primära behov och sekun dära behov. Ett primärt behov måste vi tillgodose för att överleva. Hit räknas att äta, sova och skydda sig mot kyla. Sekundära behov behöver vi inte uppfylla för vår överlevnad. Exempel på sådana är trygghet, upp skattning, status och självförverkligande. Behov kan även delas in på följande sätt: fysiologiska psykologiska sociala De fysiologiska behoven är liksom de primära behoven sådana som vi be höver tillfredsställa för att överleva. Vi behöver äta, sova och vara skyd dade, annars överlever vi inte. Psykologiska behov handlar om vad som får en individ att må bra själs ligen. Det kan exempelvis vara att handla ekologiska varor eller gå på konsert. En del menar att psykologiska behov handlar om självförverk ligande. Sociala behov handlar om vårt behov av uppskattning och att vara en del av en gemenskap, exempelvis kompisgänget eller fotbollslaget. För att tillgodose detta behov vill vi kanske ha kläder av ett visst märke. Både psykologiska och sociala behov anses vara sekundära. Vid mark nadsföring fokuserar ofta företag på de psykologiska och sociala beho ven när man utformar sina budskap.

Företagets mål Företag sätter upp mål inom olika områden för sin verksamhet, exem pelvis försäljningsmål för olika produkter. Vinstdrivande företag strävar efter att uppnå ökad försäljning och högre vinst. Dessa mål är primära mål, övergripande, och eftersom de dessutom går att mäta är de även

KAPITEL 11. MARKNAD, MÅLGRUPP OCH MÅL

117

−−−−−−−−−−−−−−− 41 −−−−−−−−−−−−−−−

−−−−−−−−−−−−−−− 39 −−−−−−−−−−−−−−−

−−−−−−−−−−−−−−− 37 −−−−−−−−−−−−−−−

−−−−−−−−−−−−−−− 35 −−−−−−−−−−−−−−−

primära mål = övergripande mål sekundära mål = delmål

kvantitativa mål. För att uppnå det primära målet bryts det ner i delmål, vars syfte är att uppnå det primära målet. Delmålen kallas även sekun dära mål. Företagens mål kan vara både kortsiktiga och långsiktiga. Ett kortsiktigt mål brukar avse maximalt ett år men det kan även brytas ned till d agliga mål, som hur mycket man vill sälja i en butik varje dag. Långsiktiga mål omfattar en längre tidsperiod än ett år. För en butik kan ett långsik tigt mål exempelvis vara att öppna ytterligare två butiker i andra städer inom en femårsperiod eller att öka marknadsandelen från 30 till 40 pro cent. Marknadsföringens mål Det räcker inte med ett övergripande primärt mål som ökad vinst när ett företag ska planera sin marknadsföring. Företaget behöver även sätta upp övergripande mål för själva marknadsföringen. Dessutom bör var je enskild marknadsföringsinsats ha ett angivet delmål. Ett delmål kan vara att en kampanj gör kunderna mer positivt inställda till företaget. Sådana mål kallas kvalitativa och är svårare att mäta än kvantitativa mål. I det här fallet kan man intervjua kunderna före och efter kampanjen för att se om den har gett något resultat.

Smarta mål Ett mål, både primärt och sekundärt, kan formuleras som ett så kallat smart mål. Företag bör sträva efter att utforma smarta mål som är tydliga och enkla att använda i verksamheten och att utvärdera. Ett smart mål är: Specifikt – avser en speciell del av verksamheten Mätbart – kan utvärderas Accepterat – av medarbetarna Realistiskt – är möjligt att uppnå Tidsbegränsat – det finns ett slutdatum

118 KAPITEL 11. MARKNAD, MÅLGRUPP OCH MÅL

−−−−−−−−−−−−− Y = ... −−−−−−−−−−−−−

Diskutera 1. Priset på jeans Vad är det som gör att vissa kunder betalar 1 999 kronor för ett par jeans när de kan köpa ett annat par för 299 kronor? 2. Hur ser ett smart mål ut? Försök att formulera ett smart mål för dina studier i företagsekonomi. 3. Handla på nätet

Finns det några produkter du aldrig skulle köpa på nätet? Varför?

Sammanfattning

−−−−−−−−−−−−− X = ... −−−−−−−−−−−−−

Marknadsföring är allt ett företag gör för att nå ut med sina produkter till befintliga och nya kunder. Man skiljer på massmarknadsföring, som riktar sig till många, och relationsmarknadsföring, där man försöker nå varje kund. Marknaden där köpare och säljare möts kan vara exempelvis en butik eller på internet. Målgruppen är den del av marknaden som ett företag vill nå. Genom att känna sin målgrupp väl blir företaget effektivare i sin marknadsföring.

Marknaden kan delas in efter olika segment, exempelvis ålder, kön, in tressen, inkomst, yrke och boendeform. Vid B2B, när företag handlar med varandra, kan bransch och storlek på företag vara exempel på seg menteringar.

−−−−−−−−−−−−−−− 31 −−−−−−−−−−−−−−−

Vid marknadsföring gäller det att förstå kundens behov. Behov kan de las in i primära (vad vi behöver för att överleva) och sekundära (vad vi vill ha för att må bra). Ett annat sätt att dela in behov är fysiologiska, psykologiska och sociala behov. Fysiologiska behov är primära och psy kologiska och sociala behov är sekundära. Psykologiska behov handlar om vad som får en individ att må bra själsligen och sociala behov hand lar om individens behov av uppskattning och gemenskap.

119

−−−−−−−−−−−−−−− 33 −−−−−−−−−−−

K A PI TEL 11. M A R K NA D, M Å LG R U PP O CH MÅL

Företag behöver sätta mål för sin verksamhet och även för sin mark nadsföring. Mål kan vara primära (ofta övergripande) och sekundära (delmål för att uppnå det primära målet). Ett bra mål är smart, det vill säga specifikt, mätbart, accepterat, realistiskt och tidsbegränsat.

Bokföring och bokslut Kapitel 15 Bokföring och balans Kapitel 16 Aktivitet ger resultat Kapitel 17 Kontera verifikationer Kapitel 18 Att bokföra med moms Kapitel 19 Att göra bokslut

Det finns många intressenter i och utanför ett företag som vill veta hur företaget går. Blev det vinst eller förlust? Räcker pengarna till kommande investeringar? Kan lönerna höjas och i så fall med hur mycket? Blir det pengar över till ägarna? För att få svar på sådana frågor måste företaget ha en fungerande bokföring och redovisning. Om alla affärshändelser bokförs på ett riktigt sätt så kan man se hur pengarna använts och hur mycket som finns kvar. Det här avsnittet går igenom grunderna för bokföring. Kapitel 15 beskriver kortfattat reglerna i bokföringslagen och visar hur man konterar i debet och kredit och hur en balansräkning upprättas. Kapitel 16 beskriver resultatkontona och hur man upprättar en resultaträkning. I de följande kapitlen presenteras bland annat baskontoplanen, moms och hur man upprättar ett riktigt bokslut. Boken använder T-konton och bokslutstablåer för att underlätta inlärningen.

147

Bokföring och balans Dubbel bokföring är en metod för att ta fram information om företagets resultat och ekonomiska ställning. Metoden har funnits sedan 1400-talet och används fortfarande av nästan alla företag, både stora och små. Numera görs bokföringen enklast med hjälp av datorprogram.

Bokföringen ger information Det finns många personer, både inom och utanför ett företag, som vill veta hur det går för företaget. Dessa personer är ofta beroende av före tagets överlevnad och vill exempelvis veta hur stor vinst företaget redo visar. bokföring = sammanställning av material som visar företagets ekonomiska händelser

affärsredovisning = all den information som externa in tressenter vill ha affärshändelse = händelse i företaget som påverkar företagets ekonomi verifikation = skriftligt bevis på att en affärshändelse har ägt rum

För att kunna ta fram den information som intressenterna behöver, måste företaget ha en ordnad bokföring. Bokföring och redovisning pra tas det ibland om i vardagligt tal som om det vore samma sak, men det stämmer inte riktigt. Bokföringen är det material som sammanställs och används som information i redovisningen. I redovisningen ingår även till exempel budgetering och analys. Den redovisning som syftar till att ge alla externa intressenter den information de vill ha kallas för affärsredovisning eller extern redovisning.

Affärshändelser och verifikationer En affärshändelse är något som händer i företaget och som påverkar eko nomin. Exempel på affärshändelser är inköp av varor, försäljning av varor, utbetalning av löner eller att ägaren sätter in pengar i företaget. Affärshändelserna ligger till grund för bokföringen. Enligt bokförings lagen måste det finnas en verifikation för varje affärshändelse som bevi sar att den har ägt rum. Det kan vara fakturor från köp och försäljning, kvitton på betalningar eller egna insättningar och uttag från banken.

148 KAPITEL 15. BOKFÖRING OCH BALANS

bokföringsorder = egenhändigt tillverkad verifikation

En egenhändigt tillverkad verifikation kallas för bokföringsorder. En så dan kan skrivas exempelvis när ägaren sätter in eller tar ut pengar ur fö retaget, eftersom även det är en affärshändelse som måste registreras i bokföringen. Verifikationerna registreras i ett bokföringsprogram och varje månad, varje kvartal eller vid årets slut kan man ta fram rapporter som visar fö retagets resultat och ekonomiska ställning.

Kvitton Ingelina jobbar extra i en klädaffär. En dag hade hon en kund som precis hade betalat 600 kronor för en klänning. Ingelina slog in summan i kassaapparaten och tog emot kundens betalning men hon fick inte ut något kvitto. Hon försökte öppna kassaapparaten för att se om kvittot fastnat inne i apparaten, men hon lyckades inte. Kunden hade köpt klänningen till en modevisning och behövde kvittot till sin egen bokföring. Hon upplyste Ingelina om att hon i stället kunde skriva ett kvitto för hand. Där skulle det stå vilket klädesplagg det gällde, hur mycket klänningen kostade, hur stor del av köpesumman som var moms, datum och i vilken affär den var köpt. Kunden sa att ett handskrivet kvitto fungerar lika bra i bokföringen som ett kvitto från kassaapparaten. Ingelina hittade ett kvittensblock under disken, skrev kvittot och avslutade med att skriva under med sitt eget namn. Hon gav originalet till kunden och behöll en kopia på kvittot.

KAPITEL 15. BOKFÖRING OCH BALANS

149

I bokföringslagen anges bland annat: ”Verifikationen skall innefatta uppgift om när den har sammanställts, när affärshändelsen har inträffat, vad denna avser, vilket belopp den gäller och vilken motpart den berör.”

Bokföringslagen styr Bokföring, eller löpande redovisning som det också kallas, är något som alla företag måste göra enligt lag. Bokföringslagen är den viktigaste lagen i detta sammanhang och ser till att det finns grundläggande regler för bokföring som är lika för alla företag. Bokföringsskyldigheten innebär att: alla affärshändelser ska bokföras så att de kan presenteras i regist reringsordning och i sådan systematisk ordning att de kan visa före tagets resultat och ekonomiska ställning. bokslut = företagets resultat och ekonomiska ställning

alla företag varje år ska upprätta ett bokslut som visar företagets resultat och ekonomiska ställning. det ska finnas underlag, verifikationer, till alla noteringar i bok föringen. alla verifikationer och all annan information om bokföringen ska sparas i minst sju år. Bokföringen kan göras manuellt, men i praktiken utförs nästan all bok föring på datorn. Det finns datorprogram att köpa som kostar allt från några hundralappar till flera tusen kronor.

150 KAPITEL 15. BOKFÖRING OCH BALANS

Skilj på företaget och det privata Reglerna säger att man endast ska bokföra affärshändelser som gäller sådant som används i företaget och inte privat. En bil ska till exempel bara bokföras som tillgång i företaget om den till nästan hundra procent används där. Den som använder bilen dagligen till privata ärenden, som att handla mat eller att hämta barnen på dagis, ska inte bokföra bilen i företaget. Då kan ägaren i stället dra av driftskostnaderna för bilen de gånger som bilen används i företagsärenden.

Balansräkning (BR) Ett företag måste ha tillgångar för att kunna driva en verksamhet. Till exempel så behöver ett åkeriföretag lastbilar, en taxirörelse behöver taxibilar och ett IT-företag behöver datorer och skrivbord. Dessutom behöver alla företag pengar och en del andra tillgångar för att driva verk samheten. Maskiner, inventarier, bankmedel och kassa (kontanter) är exempel på vanliga tillgångar.

KAPITEL 15. BOKFÖRING OCH BALANS

151

balansräkning (BR) = företagets tillgångar och skulder

Plusgiro och bankgiro Plusgiro och bankgiro är bekväma betalningssätt för företag och privatpersoner. Plusgiro är ett eget konto, medan bankgirot är kopplat till företagskontot.

debet = vänster sida på ett konto kredit = höger sida på ett konto

Köpet av tillgångarna måste finansieras (betalas). Antingen satsar äga ren egna pengar eller så måste företaget låna pengar. I balansräkningen visas hur detta gått till. Balansräkningen (BR) är en sammanställning av de tillgångar som finns i ett företag och hur dessa har finansierats. BALANSRÄKNING Tillgångar

Eget kapital och skulder

Kassa

15 000 Eget kapital

Plusgiro

15 000 30 000

30 000 30 000

Den vänstra sidan på balansräkningen visar tillgångar och den högra si dan eget kapital och skulder. Den vänstra sidan kallas debet och den hö gra sidan kredit. I det här exemplet har tillgångarna finansierats genom att företagets ägare satsat 30 000 kronor. Varje affärshändelse ändrar sedan balansräkningens utseende. Om fö retaget lånar 50 000 kronor i banken och sätter in pengarna på företa gets plusgiro får balansräkningen följande utseende: BALANSRÄKNING Tillgångar

amortering = avbetalning på lån

Eget kapital och skulder

Kassa

15 000 Eget kapital

30 000

Plusgiro

65 000 Banklån

50 000

80 000

Om företaget därefter tar 10 000 kr från kassan och använder pengar na till att amortera (betala av) på lånet får balansräkningen följande ut seende: BALANSRÄKNING Tillgångar Kassa Plusgiro

152 KAPITEL 15. BOKFÖRING OCH BALANS

Eget kapital och skulder 5 000 Eget kapital

30 000

65 000 Banklån

40 000

70 000

Dubbel bokföring Den teknik som används vid bokföring kallas dubbel bokföring och har funnits ända sedan 1400-talet. Då användes den av sjöfarare i Venedig för att räkna fram vinsterna från de handelsresor som fartygen gjorde till olika delar av världen. Det som gör den dubbla bokföringen så an vändbar, är att den har ett inbyggt kontrollsystem som gör att man lätt kan upptäcka om man bokfört fel.

KAPITEL 15. BOKFÖRING OCH BALANS

153

Bokföring på balanskonton Ett bra sätt att visa hur den dubbla bokföringen fungerar är att utgå från balansräkningen. Varje affärshändelse ändrar balansräkningens utseende, men i riktiga företag är balansräkningen alldeles för om fattande för att det ska vara praktiskt möjligt att ta fram en ny balans räkning för varje affärshändelse. I stället får varje post i balansräkning en ett eget separat konto. Ett konto är en plats eller en adress där affärs händelser noteras. Om vi delar upp balansräkningen i exemplet tidigare får vi följande fyra konton: Eget kapital

Kassa

30 000

5 000 Banklån

Plusgiro

40 000

65 000 DEBET

Debet = vänster sida på ett konto

KREDIT

Kredit = höger sida på ett konto

dubbel bokföring innebär att en verifikation från varje affärshändelse ska bokföras så att summan i debet blir lika stor som summan i kredit.

Dessa konton kallas för T-konton eftersom de ser ut som ett T. T-kon ton används inte i praktiken när företag bokför, men är väldigt använd bara för att visa hur bokföring fungerar. Principen är densamma för de konton som används i verkligheten. Dubbel bokföring innebär att varje affärshändelse ska bokföras i debet på ett konto och i kredit på ett an nat konto. Det händer ibland att en verifikation ska bokföras på flera konton. Sum man på debetsidan ska dock alltid vara lika stor som summan på kredit sidan. Datoriserade bokföringsprogram har denna kontroll inbyggd vil ket innebär att programmet säger ifrån om man av misstag skulle mata in olika stora belopp i debet och kredit. För att lära sig att debitera och kreditera är det enklast att utgå från kassakontot. Ett kassakonto kan liknas vid ett kassaskrin eller en plån bok. När pengar kommer in till företaget ökar behållningen på kassa kontot och när pengar betalas ut från företaget minskar den. Ökningar på kassakontot debiteras och minskningar krediteras. [+] Kassa Ökar

154 KAPITEL 15. BOKFÖRING OCH BALANS

[–] Minskar

Vi utgår nu från de tillgångskonton som finns i exemplet, Kassa och Plusgiro. Vi tar ut 12 000 kronor från plusgirot och lägger i kassan. Det bokförs så här: [+] Kassa

[–]

[–] Eget kapital

[+]

30 000

5 000 (Plusgiro) 12 000 [+] Plusgiro

[–]

65 000

(Kassa)

[–] Banklån

[+]

40 000

12 000

Tillgångskonton debiteras när de ökar och krediteras när de minskar. Kassa debiteras och motkontot Plusgiro, noteras framför beloppet. På samma sätt debiteras motkontot Kassa, när Plusgiro krediteras. Det blir lättare att följa bokföringen om man anger motkontot varje gång man debiterar eller krediterar. Om företaget i det här exemplet tar 8 000 kronor från kassan och amor terar på banklånet, bokförs detta på följande sätt: [+] Kassa

[–]

[–] Eget kapital

[+]

30 000

5 000 (Banklån) 8 000 (Plusgiro) 12 000 [+] Plusgiro

[–]

65 000

(Kassa)

12 000

[–] Banklån (Kassa)

[+] 8 000

40 000

KAPITEL 15. BOKFÖRING OCH BALANS

155

Skulder och eget kapital krediteras när de ökar och debiteras när de minskar. Skillnaden mellan summorna på debetsidan och kreditsidan på ett konto kallas saldo. Om beloppet är större på debetsidan blir det ett debetsaldo och om det är större på kreditsidan har vi ett kreditsaldo.

saldo = skillnaden mellan debetsumman och kreditsumman på ett konto

På kassakontot på föregående sida har vi ett debetsaldo på 9 000 kro nor (5 000 + 12 000 – 8 000) och på banklånet ett kreditsaldo på 32 000 kronor (40 000 – 8 000). Ägaren satsar ytterligare 6 000 kronor i före taget. Pengarna sätts in på kontot Plusgiro. [+] Kassa

[–]

[–] Eget kapital

30 000

5 000 (Banklån) 8 000

(Plusgiro) 6 000

(Plusgiro) 12 000 [+] Plusgiro

[–]

65 000

[+]

(Kassa) 12 000

[–] Banklån (Kassa)

[+] 8 000

40 000

(Eget kapital) 6 000

Saldot på kontot Plusgiro är nu 59 000 kronor (65 000 + 6 000 – 12 000). Plusgirokontot debiterades när pengarna sattes in, och kontot Eget kapital krediterades när ägaren satsade mer pengar i företaget.

156 KAPITEL 15. BOKFÖRING OCH BALANS

Sammanställning av balansräkningen Varje affärshändelse bokförs på separata konton. Men förr eller senare måste kontona ställas samman för att visa balansräkningen. I vårt exem pel ser kontona ut så här efter alla transaktioner: [+] Kassa

[–] Eget kapital

[–]

[+]

30 000

5 000 (Banklån) 8 000

(Plusgiro) 6 000

(Plusgiro) 12 000 [+] Plusgiro

[–] Banklån

[–]

65 000

(Kassa)

(Kassa) 12 000

[+]

40 000

8 000

(Eget kapital) 6 000

Med utgångspunkt från kontona ovan kan vi sedan sammanställa ba lansräkningen genom att läsa av saldona från alla konton. Det ger en ba lansräkning med följande utseende: BALANSRÄKNING Tillgångar

Eget kapital och skulder

Kassa Plusgiro

9 000 Eget kapital

36 000

59 000 Banklån

32 000

68 000

Balansräkningen kan också visas i form av en rapport. Då ser den ut så här: BALANSRÄKNING Tillgångar Kassa Plusgiro

9 000 59 000

68 000

Eget kapital och skulder Eget kapital Eget kapital

36 000

Skulder Banklån

32 000

68 000

KAPITEL 15. BOKFÖRING OCH BALANS

157

De flesta företag är enligt bokföringslagen skyldiga att åtminstone en gång om året upprätta en balansräkning som visar den ekonomiska ställningen i företaget. Det görs i samband med årsbokslutet som upp rättas efter räkenskapsårets slut, vilket för de flesta företag är den 31 de cember. De tillgångskonton som räknats upp tidigare i kapitlet är Kassa, Plus giro, Maskiner och Inventarier. Andra vanliga tillgångskonton är Kundfordringar och Företagskonto. De bokförs alla på samma sätt med ökningar i debet och minskningar i kredit.

158 KAPITEL 15. BOKFÖRING OCH BALANS

De skuldkonton som använts i exemplet är Eget kapital och Banklån. Eget kapital räknas som ett skuldkonto eftersom eget kapital betrak tas som en skuld som företaget har till ägaren. Andra vanliga skuldkon ton är Leverantörsskulder och Skatteskulder. Alla skuldkonton bokförs med ökning i kredit och minskning i debet. Tillgångar + Debet

Eget kapital och skulder – Kredit

– Debet

BALANSRÄKNING

Inkomster +

Kredit

–

U +

Debet

Kredit

RESULTATRÄKNING

Öppningsbalansräkning och ingående balans Den som startar en enskild näringsverksamhet måste göra en öppnings balansräkning. Det innebär att ägaren gör en sammanställning av värdet på företagets tillgångar och storleken på eget kapital och skulder. IB = ingående balans

+ Debet

När företaget väl har startat sin verksamhet omvandlas balansräkning en i slutet av varje år till ingående balans (IB) för det kommande räken skapsåret. Det innebär att beloppen från det år som avslutas förs över till nästföljande år.

KAPITEL 15. BOKFÖRING OCH BALANS

159

Diskutera 1. Viktiga beslut En företagsledning behöver veta företagets resultat och ekonomiska ställning för att kunna fatta viktiga beslut. Vilka beslut kan det röra sig om? 2. Fördelar i framtiden Lista alla fördelar som du kan få i framtiden av att du förstår bokföring och redovisning. 3. Eget kapital och skulder Varför är det viktigt att det egna kapitalet inte är alltför litet jämfört med skulderna?

160 KAPITEL 15. BOKFÖRING OCH BALANS

431.5 x 225 mm

2428-66156 - Vāks

Goodwill företagsekonomi

Goodwill

företagsekonomi

225

Goodwill Företagsekonomi 1

Bo Egervall Eva Blomkvist

ISBN 978-91-523-4345-6

Goodwill_omslag_original.indd 1 2428-66156-054498-Sanoma Utbildning AB-Goodwill 1 Faktabok - Vaks.indd 1

2017-05-15 09:24 16/05/2017 10:09

210

(6) 11.5 (6)

210