9789152341193

Kjell Haraldsson Hanna Karlsson Lena Molin

Geografi

5

lärarguiden

Omslag_Geo5_LHL_Kap7.indd 3

2018-05-16 10:20

Sanoma Utbildning Postadress: Box 30091, 104 25 Stockholm Besöksadress: Alströmergatan 12, Stockholm Hemsida: www.sanomautbildning.se E-post: info@sanomautbildning.se Order/Läromedelsinformation Telefon: 08-587 642 10 Telefax: 08-587 642 02 Redaktion: Maria Renck och Ingela Bengtsson Grafisk form: Tomas Widlund, AB Typoform Layout och produktion: AB Typoform Illustrationer: AB Typoform Koll på Geografi 5 Lärarguide ISBN 978-91-523-4119-3 © 2018 Kjell Haraldsson, Hanna Karlsson, Lena Molin och Sanoma Utbildning AB, Stockholm Andra upplagan Första tryckningen Kopieringsförbud!

Detta verk är skyddat av lagen om upphovsrätt. Vid tillämpning av skolkopieringsavtalet (även kallat Bonus-avtalet) är detta verk att se som ett engångsmaterial. Engångsmaterial får enligt avtalet överhuvudtaget inte kopieras för undervisningsändamål. Kopiering för undervisningsändamål av denna bok är således helt förbjuden.

Utan tillstånd av förlaget kommer kopiering utöver avtalet att innebära ett otillåtet mångfaldigande. Ett sådant intrång medför straffansvar och kommer att ge upphov till skadeståndsskyldighet enligt 53 och 54 §§ lagen om upphovsrätt.

Undantag från kopieringsförbudet: Idenna lärarguide får sidor märkta med ”Kopiering tillåten” kopieras för användning i den egna klassen.

Tryck: Exakta Print, Malmö 2018

Sid001-128_Geo5_LHL_Kap1-4.indd 2

2018-05-14 09:38

Innehåll Det här är Koll på Geografi 5

5

Läroplanen och kursplanen i geografi

7

Kapitlens syften

10

Bedömningsunderlag

12

Koll på Geografi och Lgr 11

14

Språkutvecklande arbete i SO

16

Denvermetoden

25

Vad är geografi?

26

1 Kartor

29

Arbetsblad

44

Arbetsblad

142

Självbedömning

51

Självbedömning

147

Test

52

Test

148

Facit

54

Facit

150

2 Jorden och jordytan

55

5 Gränser och regioner

129

6 Befolkning

151

Arbetsblad

68

Arbetsblad

160

Självbedömning

73

Självbedömning

165

Test

74

Test

166

Facit

76

Facit

168

3 Naturlandskapet

77

7 Energi

169

Arbetsblad

92

Arbetsblad

186

Självbedömning

97

Självbedömning

191

Test

98

Test

192

Facit

100

Facit

194

101

Kartor

195

4 Hav Arbetsblad

120

Självbedömning

125

Test

126

Facit

128

Sid001-128_Geo5_LHL_Kap1-4.indd 3

3

2018-05-14 09:38

1 Olika kartor Kartor kan se olika ut och innehålla olika typer av information.

Vissa kartor har ett särskilt tema. Sådana tematiska kartor kan till exempel visa vilka grödor som odlas i ett område eller hur stor del av befolkningen som kan läsa och skriva.

Om vi jämför olika tematiska kartor går det att upptäcka samband, till exempel mellan klimat och vad som odlas i ett område eller mellan fattigdom och läskunnighet.

För att förstå en tematisk karta är det viktigt att läsa kartans teckenförklaring.

INDIEN MALI ETIOPIEN

AUSTRALIEN

Icke läs- och skrivkunniga i procent av respektive lands totalbefolkning över 15 år 0–5

Mer än 0,9 0,8–0,9 0,7–0,8 0,4–0,7 Under 0,4 Inga uppgifter

Det här är en karta som visar ländernas HDI (Human Development Index).

HDI är ett mått för att visa välståndet i ett land. I länder med högt HDI är inte så många människor fattiga. Där har människorna bra möjligheter att utbilda sig och de lever länge. Sverige har ett högt HDI. Här är det få människor som räknas som fattiga jämfört med i en del andra länder. Här får också både flickor och pojkar gå i skolan. Det är ovanligt att människor dör när de är unga, vilket är en förklaring till att medellivslängden är hög – lite över 80 år.

5 – 20

20 – 40

40 – 60

60 – 80

80 – 100

Uppgift saknas

Den här kartan visar hur stor andel av ländernas befolkning som inte kan läsa och skriva. I Sverige kan i stort sett hela befolkningen läsa och skriva. I Indien, som ligger i Asien, är det däremot bara hälften av befolkningen som kan läsa och skriva.

När vi jämför de båda kartorna kan vi se olika samband. Australien har ett högt HDI och där kan nästan hela befolkningen läsa och skriva. Flera länder i Afrika, till exempel Mali och Etiopien, har ett lågt HDI och få kan läsa och skriva. Det finns även länder där sambandet inte är lika tydligt.

Analfabet = Kan inte läsa och skriva Ungefär 16 % av världens vuxna befolkning är analfabeter. Norge är ett av de länder som har högst HDI i världen. Niger är ett av de länder som har lägst HDI.

12

KARTOR

13

Olika kartor Centralt för uppslaget Eleverna ska förstå att kartor kan se olika ut och att de kan visa olika typer av information.

Eleverna ska kunna läsa av tematiska kartor och se samband mellan olika kartor.

Förslag till lärarledda uppgifter • Samtala om vilken information kartorna på uppslaget visar. Hur kan vi använda infor­ mationen från kartorna? Diskutera om det är enklare att förstå hur det står till i världen om statistiken visas på en karta eller om det är enklare att förstå genom att läsa en text.

• Gå igenom kartorna som visar HDI i olika länder och icke läs- och skrivkunniga personer.

Förklara vad HDI betyder.

• Diskutera vilka länder som har högt respektive lågt HDI och vilka skillnader som det kan leda till.

• Finns det något eller några samband mellan de två tematiska kartorna? Vilka kan du upptäcka?

34

Geografiska begrepp tematisk karta, samband, teckenförklaring, analfabet, HDI (Human Development Index)

Reflekterande frågor till text och bild Fundera på hur det är att vara analfabet. ­Varför är det bra att kunna läsa? Hur kan vi höja läskunnigheten i världen?

KARTOR

Sid001-128_Geo5_LHL_Kap1-4.indd 34

2018-05-14 09:39

Grundboken s. 12–13 Fakta

Tematiska kartor stöter vi på mer eller mindre dagligen i alla typer av sammanhang; undervis­ ningsmaterial, tidningar, tv med mera. Några exempel på detta finns i grundboken. Med hjälp av en tematisk karta kan komplicerade förhål­ landen redovisas på ett överskådligt sätt. Ofta blir informationen översiktlig, i synnerhet om den tematiska kartan redovisar förhållanden på världsnivå. Det är ett vinnande pedagogiskt grepp att med olika färger (eller andra symbo­ ler) redovisa stora mängder information på ett relativt enkelt sätt. Vill/kan man inte använda sig av olika färger går det också bra att beskriva skilda värden med olika skraffering. Skraffering är när man i stället för färger använder olika mönster, till exempel parallella streck, rutnät, punkter etcetera.

Det är inte särskilt komplicerat att låta elev­ er själva skapa och arbeta med tematiska kartor.

Till exempel så kan man arbeta på svensk läns­ nivå utifrån en grundkarta. Vad som skall redo­ visas kan eleverna diskutera sig fram till med hjälp av läraren. Symboler för ett visst värde som redovisas kan som nämnts vara olika färger.

Det är mycket viktigt att tidigt lära sig att för­ stå, arbeta med och tolka tematiska kartor. Som nämnts ovan så ges i dag stora mängder infor­ mation i form av tematiska kartor. Ibland kan dessa kartor stå för sig själva utan en djuplodan­ de text intill. Då gäller det att förstå vad man ser.

Sid001-128_Geo5_LHL_Kap1-4.indd 35

HDI Human Development Index används sedan 1990-talet av FN-organ som sysslar med utveck­ lingsfrågor. Metoden riktar in sig på tre mätom­ råden: Levnadsstandard mätt i BNP per person (med hänsyn taget till köpkraft). BNP är summan av värdet på allt som produceras i ett land under ett år.

Utbildningsnivå – hur många skolår en be­ folkning i genomsnitt har.

Livslängd – den förväntade livslängden vid födseln i en befolkning.

Ett värde på en skala mellan 0 och 1 räknas fram för varje land, där 1 är hög utveckling.

KARTOR

35

2018-05-14 09:39

2 Jordens plattor rör sig Frutiger 55 (roman) 8,5/10

Jordskorpans plattor rör sig åt olika håll med flera centimeter varje år. På vissa ställen krockar de med varandra, på andra ställen glider de isär.

De kan även röra sig längs med varandra.

Plattor som kolliderar På vissa ställen kolliderar två plattor med varandra.

Om det sker på land pressas jordskorpan uppåt och bergskedjor bildas. Detta pågår i många miljoner år och det går väldigt långsamt. Skanderna och Alperna är två bergskedjor i Europa som har bildats på detta sätt. Även världens högsta bergskedja, Himalaya, har bildats där plattor kolliderar.

Eftersom plattorna fortsätter att röra sig mot varandra, höjer sig Himalaya fortfarande med ett par millimeter om året.

På Island finns Almanngjá-förkastningen. Här går det faktiskt att se kanterna på jordskorpans plattor. Klippväggen är kanten av den Nordamerikanska plattan.

Plattor som glider isär Där plattorna glider isär blir det stora sprickor i jordskorpan. Längs sprickorna kan vulkaner bildas. Ett exempel på en sådan plattgräns är Mittatlantiska ryggen som finns på havsbotten i Atlanten. Här ligger Island som har bildats av lava från flera av de vulkaner som finns här.

tsunamivågor

Plattor som glider längs med varandra

jordskalv

På vissa ställen glider plattorna längs med varandra men åt var sitt håll. Ibland hakar de tag i varandra och fastnar. Då uppstår stora spänningar i jordskorpan. När spänningarna släpper kan marken börja skaka och spricka. Detta kallas för jordskalv eller jordbävning.

Tsunamier Om en jordbävning sker på havsbotten kan den skapa jättelika vågor, tsunamier. Jordbävningen gör att stora mängder vatten sätts i rörelse. Vattnet, som rusar fram i hög fart, når till slut kusterna. Där havet blir grundare byggs en jättelik våg upp som sveper in över land.

20

Berg bildas när jordskorpan pressas uppåt eller vid vulkanutbrott. Därför kallas detta för uppbyggande krafter.

JORDEN OCH JORDYTAN

21

Jordens plattor rör sig Centralt för uppslaget Eleverna ska känna till att kontinentalplattorna rör sig på olika sätt.

Eleverna ska veta hur bergskedjor kan bildas i gränsen mellan två plattor som kolliderar.

Eleverna ska veta att vulkaner uppstår och vulkaniskt material tränger fram när plattor glider isär.

Eleverna ska veta att jordskalv är en följd av spänningar mellan jordskorpans plattor.

Eleverna ska kunna förklara hur en tsunami ­bildas.

Förslag till lärarledda uppgifter • Använd de tre illustrationerna på upp­ slaget som visar hur plattorna kan röra sig.

Gå ­igenom en rörelse i taget och diskutera vad varje rörelse orsakar. Använd kartan på ­sidan 19 i grundboken för att ge exempel på platser där de olika rörelsemönstren förekom­ mer.

• Använd illustrationen på sidan 19 och låt elev­ erna fundera över var nytt berg bildas.

• Förklara hur en tsunami byggs upp och varför den får så stora konsekvenser när den når land.

54

Geografiska begrepp bergskedja, Skanderna, Alperna, Himalaya, jordbävning, jordskalv, vulkanutbrott, tsunami, plattgräns, Mittatlantiska ryggen, lava

Reflekterande frågor till text och bild Hur tror du att ett jordskalv känns?

Hur kan människor och natur påverkas av en tsunami?

Samtala om fotografiet på s. 21.

Almannagjá är en sprickdal, som bildats där mittatlantiska ryggen går över Island. Hur rör sig plattorna, mot varandra eller från varandra?

Vägen i dalen har gamla anor – här färdades islänningarna till sin tingsplats från forntiden och fram till slutet av 1700-talet.

JORDEN OCH JORDYTAN

Sid001-128_Geo5_LHL_Kap1-4.indd 54

2018-05-14 09:39

Grundboken s. 20–21 Fakta

Jordskorpan förändras Jordytan är i ständig rörelse och de olika lito­ sfärplattorna flyter sakta fram över jordens inre.

Plattorna flyter i ett bestämt mönster där tre oli­ ka typer av plattrörelser kan urskiljas.

1. Plattorna glider isär. På sidan 19 i grundbo­ ken är plattornas rörelseriktningar utmärkta med hjälp av pilar. Jordens längsta sprick­ zon går genom hela Atlanten, från Norra ishavet till Antarktis i söder. På kartan syns att de nord- och sydamerikanska plattorna rör sig västerut. Den eurasiska plattan (där Sverige ligger) och den afrikanska plattan glider sakta österut. I medeltal ökar avstån­ det mellan Europa och Nordamerika med 1,7 centimeter per år. Sprickzonen kännetecknas av återkommande vulkanutbrott och kraftiga jordbävningar. Vulkanutbrotten bygger upp den Mittatlantiska centralryggen – en jättelik bergskedja på havets botten. Delar av bergs­ kedjan når ovanför havsytan och bildar öar och ögrupper, till exempel Azorerna, Tenerif­ fa och Island.

• Subduktion inträffar när en kontinentplatta möter en oceanplatta. Eftersom oceanplattan är tunnare än kontinentplattan, trycks ocean­ plattan ner under kontinentplattan och dras sakta mot mantelns inre. På sikt smälter oceanplattans bergarter till magma som åter kommer att tränga upp till jordytan vid vulka­ nutbrott.

• Konvergens inträffar när två kontinent­ plattor, som är lika tjocka, krockar med varandra. Ingen av plattorna kommer att tryckas ner i jordens inre. De pressas i ­stället ihop, s­ vetsas samman och omvandlas till bergs­kedjor. ­Exempel på denna rörelse är Himalaya som fortfarande växer som en konsekvens av krocken mellan den Indiska och ­Eurasiska plattan. På liknande sätt har ­Alperna och Uralbergen bildats.

2. Plattorna glider längs med varandra. När plattorna glider längs med varandra ­händer det att de hakar i varandra vilket gör att rörelsen stannar upp. Det byggs då upp en kraftig spänning i plattorna och när de väl släpper ­taget från varandra utlöses jordskalv vars styrka beror på kraften i den uppbyggda spänningen. San Andreasförkastningen i Ka­ lifornien, där de stora städerna Los Angeles och San Francisco ligger, är den mest kända plattgränsen av denna typ.

3. Plattorna kolliderar. Om plattorna kolli­ derar med varandra uppstår två reaktioner beroende på om plattorna är kontinent- eller oceanplattor.

Sid001-128_Geo5_LHL_Kap1-4.indd 55

JORDEN OCH JORDYTAN

55

2018-05-14 09:39

3

3 Naturlandskapet Ordet landskap används ofta i ämnet geografi. Landskap kan betyda flera olika saker. Med landskap kan vi mena ett område i Sverige, till exempel Blekinge, Västmanland eller Medelpad.

Sverige har 25 landskap.

Landskap kan också vara det du ser när du tittar ut genom fönstret. Det kan vara en skog, en stad, en sjö, ett bergsområde eller något annat. ”Vilket vackert landskap”, hör man ofta människor säga. Då betyder landskap den miljö vi just ser.

När du arbetat med det här kapitlet ska du: • förstå skillnaden mellan naturlandskap och kulturlandskap.

Geografiska begrepp

• veta vad som kännetecknar bergsområden och kunna berätta om några viktiga bergskedjor.

naturlandskap

polarområde

kulturlandskap

tundra

bergsområde

tajgan

låglandsområde

bergskedja

• veta vad som kännetecknar låglandsområden, kustområden, skogsområden och tundra.

kustområde

Vi skiljer mellan naturlandskap och kulturlandskap. Ett naturlandskap är ett område som inte är speciellt mycket påverkat av människan.

Det är naturens egna krafter som format landskapet genom vulkanutbrott, regn och nedisningar. Delar av de svenska fjällen är ett sådant område. Öknar och polarområden är andra områden där människan har påverkat landskapet lite. Ett naturlandskap förändras, men i ganska långsam takt.

I kulturlandskap är det tvärtom, det är starkt påverkat av människor. Några typiska exempel är de stora jordbruksområdena i världen, alla städer, vägar och flygplatser. Ett kulturlandskap förändras ständigt – och det kan gå snabbt. En ny stadsdel byggs på gammal jordbruksmark, en ny väg dras genom en skog, en skola byggs på en äng och så vidare. Hur kulturlandskapet förändras beror på människornas behov.

I det här kapitlet får du läsa om några vanliga naturlandskap: bergsområden, låglandsområden och kustområden. Du får även läsa om skogsområden och polarområden.

32

33

Naturlandskapet Centralt för uppslaget Eleverna ska kunna använda begreppen landskap, naturlandskap och kulturlandskap och förstå skillnaden mellan natur- och kulturlandskap.

Eleverna ska kunna ge några typiska exempel på naturlandskap och kulturlandskap.

Förslag till lärarledda uppgifter • Samtala om begreppet landskap. Vilka olika betydelser har ordet landskap för eleverna?

Först kan de diskutera i grupp och sedan till­ sammans i klassen. (Ett område i Sverige enligt en äldre indelning, landytans utseende med olika landformer, den miljö vi just ser utanför fönstret.)

Geografiska begrepp landskap, naturlandskap, kulturlandskap

Reflekterande frågor till text och bild Fundera över vilka bilder som visar naturland­ skap respektive kulturlandskap.

Bild s. 32 Moraine Lake (Banff National Park Alberta, Kanada). Vid Klippiga bergen i Kana­ da har inlandsisen format spetsliga toppar och högt liggande sjöar. Övre bild s. 33: Sonora-öknen sträcker sig mellan sydvästra USA (Arizona och Kalifor­ nien) och nordvästra Mexiko. Här växer sagu­ aro-kaktusen, som ofta finns med i tecknade seriers ökenlandskap.

Nedre bild s. 33: I Kinas största stad Shanghai finns stadsdelen Pudong, ett nytt handels- och finanscentrum vars siluett man ser på bilden.

I mitten syns TV-tornet (Oriental Pearl). När bilden togs var Shanghai Tower under upp­ byggnad (man ser lyftkranarna på bygget till höger i bilden). Byggnaden som är 632 meter hög är idag en av världens högsta.

80

NATURLANDSKAPET

Sid001-128_Geo5_LHL_Kap1-4.indd 80

2018-05-14 09:39

Grundboken s. 32–33 Fakta

Naturlandskapet – opåverkat av människan?

I grundboken skriver vi att ett naturlandskap ”inte är speciellt mycket påverkat av människ­ an.” Vi säger inte att det är helt opåverkat av människan. Definitionsmässigt så betyder ju termen egentligen ett av människan opåver­ kat landskap (NE). I dag kan vi inte säga att det finns natur(landskap) på jorden som är helt opå­ verkade av oss människor. I geografiämnet, och andra geovetenskaper, används dock fortfaran­ de uppdelningen mellan kultur- och naturland­ skap, trots att det i praktiken är svårt att upprätt­ hålla en klar och tydlig skiljelinje mellan de två begreppen. Inte minst fyller uppdelningen en funktion när det gäller den praktiska arbetsför­ delningen mellan natur- och kulturvetenskaper­ na. Det går naturligtvis inte heller att bestämma när i jordens historia vi hade tydliga gränser mellan natur- och kulturlandskap. Kulturland­ skapen uppstår i och med människans spridning över jorden. Men förändringen gick till en bör­ jan självklart mycket långsamt.

I och med industrialismens framväxt i Europa från cirka 1750 ökar hastigheten i förändrings­ processen. Allt större arealer av jordytan på­ verkas av människan genom till exempel gruv­ hantering, skogsavverkning och utökning av åkermarken. Denna process som inleddes för cirka 270 år sedan har ökat i hastighet i princip oavbrutet. Vi talar nu om att vi befinner oss i

Sid001-128_Geo5_LHL_Kap1-4.indd 81

människans tidsålder – antropocen. Människan har under denna period haft enormt stor påver­ kan på jordens klimat och ekosystem, liksom på jordens geologi. Man bör också notera att det finns mycket stora områden på jorden där människan aldrig slagit sig ner permanent. Dit hör till exempel nordöstra Ryssland (Sibirien), Saharaöknen och Antarktis. Här är naturland­ skapet tämligen oförändrat rent morfologiskt (utseendemässigt), men områdena är ändå på­ verkade av människan. Dels genom exponering av luftburet avfall som surt regn, dels genom kli­ matförändringarna.

Kanske skall vi konstatera att det senaste ”rena” naturlandskapet vi hade, i till exempel Sverige, var en period efter senaste inlandsisens avsmältning – innan några människor hade in­ vandrat till vårt land. Men som sagts ovan – be­ greppen går ändå att använda inom geografiäm­ net som illustration till hur landskap påverkas dels av människan, dels av naturen själv. Men det är inte vattentäta skott mellan begreppen.

Det är inte antingen eller utan oftast både och.

Förutom de områden som nämns ovan i tex­ ten kan vi lägga till ytterligare några områden på jorden där naturlandskapet är mycket litet direktpåverkat av människan: Kanadas norra skogsområden, bergsplatåerna i Tibet och Mon­ goliet, Amazonasområdet och centrala Austra­ liens ökenområden.

NATURLANDSKAPET

81

2018-05-14 09:39

3

Arbetsblad 4

Namn:

Laboration Kusterosion I den här laborationen får du undersöka hur det går till när vågorna förändrar kustens utseende.

Arbeta i grupper om tre. Varje grupp behöver:

• Ett stort målartråg (med en sluttande del) • En liter sand • 6 dl vatten • En ”våggörare” – i storlek som en halv 30 cm linjal • Tre små träbitar (2,5 cm långa) som ska vara hus • Papper och penna

Gör så här: 1 Häll häften av sanden i den höga delen av målartråget 3 __ och sprid den jämt över ungefär ​ ​ av den lutande delen.

4 2 Använd resten av sanden till att forma kusten, till exempel som sanddyner och klippor. Bygg dem ungefär 2,5 cm höga och inte längre ut från kanten än 10 cm.

3 Placera ut de tre husen på valfria ställen längs med kusten.

4 Fyll den tomma delen av tråget med vattnet.

5 Rita nu en skiss över kustens utseende på pappret.

6 Vågorna ska göras så här: En kort knuff med ”våggöraren” i riktning mot samma hörn (se teckningen). Vågorna ska nå stranden, men inte längre. Turas om att göra vågor mot samma hörn, ungefär 20 stycken var.

7 Rita nu en ny skiss över kustens utseende.

8 Nu ska ni göra vågor på samma sätt som tidigare (se punkt 6) men dessa ska motsvara vågor under kraftig storm eller orkan.

De ska vara så kraftiga att de når de övre delarna av kustområdet.

Gör 20 vågor var.

9 Rita nu en tredje skiss över kustens utseende.

10 Jämför de tre skisserna. Beskriv vad som hände vid vanliga vågor och vid stormvågor. Har sanden flyttat sig? Vad hände med byggnaderna?

Skriv svaren på pappret.

96

NATURLANDSKAPET

Sid001-128_Geo5_LHL_Kap1-4.indd 96

KOPIERING TILLÅTEN

2018-05-14 09:39

3

Arbetsblad 5

Namn:

Fältstudie Landskapet förändras Landskapet förändras ständigt. Hur har det till exempel sett ut i det landskap där din skola nu ligger?

1 Arbeta i grupp och fundera på hur landskapet såg ut för 10, 50 och 100 år sedan.

Har det varit odlingsmark, betesmark, äng eller skog?

Har det funnits andra verksamheter?

Hur länge har det varit tät bebyggelse?

Vad finns kvar från de olika tidpunkterna?

Skriv ner hur ni tror att det såg ut och varför ni tror det.

För 10 år sedan …

För 50 år sedan …

För 100 år sedan …

2 Ta hjälp av biblioteket eller en hembygdsförening i närheten, för att få fram fakta om hur landskapet kring skolan förändrats de senaste 100 åren.

Skriv ner nya kunskaper om hur det såg ut vid de tre tidpunkterna.

För 10 år sedan …

För 50 år sedan …

För 100 år sedan …

Sid001-128_Geo5_LHL_Kap1-4.indd 97

NATURLANDSKAPET

97

2018-05-16 10:22

Koll på Geografi 5 lärarguiden I lärarguiden finns metodiska tips, underlag för diskussioner, bakgrundsfakta för läraren och kopieringsunderlag till samtliga kapitel.

Här finns även fältstudier, tester samt bedömningsmatriser.

Koll på Geografi 5 består av en grund­bok, en aktivitetsbok, en lärarguide samt digitala övningar i Bingel.

Serien består av Koll på Geografi 4 Koll på Geografi 5 Koll på Geografi 6

ISBN 978-91-523-4119-3

Omslag_Geo5_LHL_Kap7.indd 2

2018-05-16 10:20